Budget 2013 Verksamhetsplaner 2014-2015 Fastställd av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2012-12-17 101 1
INNEHÅLL ALLMÄNNA FAKTA OM NORDANSTIGS KOMMUN... 5 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 6 SAMMANFATTNING... 8 NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGSORGANISATION... 9 STYRNING MED VISION, INRIKTNINGAR OCH AMBITIONER SAMT MÅL... 10 VISION 2020 NORDANSTIG NATURLIGTVIS HÄR FÖRVERKLIGAR DU DINA LIVSDRÖMMAR... 12 POLITISKA INRIKTNINGAR OCH AMBITIONER 2011 2014 (KF 50 / 2011)... 12 1. Barn och unga... 13 2. Kultur och fritid... 14 3. Boendemiljö och kommunikation... 15 4. Miljö och hälsa... 16 5. God ekonomisk hushållning... 17 6. Trygg som medborgare... 18 7. Näringsliv och arbetsmarknad... 19 8. Personalpolitik... 20 STRATEGISKA FRÅGOR I ETT LÅNGSIKTIGT PERSPEKTIV... 21 OMVÄRLD... 24 SVENSK EKONOMI OCH HUR DEN PÅVERKAS AV DEN GLOBALA EKONOMIN.... 24 NORDANSTIGS KOMMUN... 25 Kommunens invånare... 25 Befolkningsprognos... 25 Nordanstigs näringsliv... 26 Arbetsmarknad... 26 SAMHÄLLSEKONOMIN PÅVERKAR KOMMUNEN... 27 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNENS EKONOMI... 28 KOMMUNENS EKONOMI I BACKSPEGELN... 28 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR 2013-2015... 29 DRIFTBUDGET 2013... 31 INVESTERINGSBUDGET... 34 KOMMUNENS VERKSAMHETER... 36 KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETER... 36 UTBILDNING OCH KULTURNÄMNDENS VERKSAMHETER... 40 OMSORG OCH LÄRANDENÄMNDENS VERKSAMHETER... 44 KOMMUNENS EKONOMI... 51 RESULTATBUDGET 2013 INKLUSIVE KAPITALKOSTNADER... 51 RESULTATBUDGET VERKSAMHETSPLANER 2014-2015 INKLUSIVE KAPITALKOSTNADER... 52 KASSAFLÖDESANALYS 2013-2015... 53 BALANSRÄKNING 2013-2015... 54 BILAGOR... 55 BILAGA 1: ORDLISTA... 55 BILAGA 2: REDOVISNINGSPRINCIPER... 57 BILAGA: 3 KF 101... 59
4
Allmänna fakta om Nordanstigs kommun Om Nordanstig Nordanstigs kommun ligger i norra Hälsingland mellan Hudiksvall och Sundsvall. Kommunen kan erbjuda fin livsmiljö. Bra boende med möjligheter till ett rikt liv i samklang med naturen. Kulturoch föreningsliv är omfattande och fritiden erbjuder allt från havsbad till alpin skidåkning i Hasselabackarna. Vi är totalt knappt 10 000 invånare. Namnet Nordanstig När man vid kommunsammanslagningen 1974 förenade de fyra kommunerna Hassela, Bergsjö, Gnarp och Harmånger, valde man att kalla den nya kommunen Nordanstig. Namnet Nordanstig hade redan då under lång tid använts inom kyrkan, nämligen som beteckning på ett kyrkligt kontrakt. "på Stejje" osv. Därför är det troligt att folk som bodde "norr om Steg" kallades Nolastejjare" (Nordanstigare) och att detta så småningom kom att beteckna det nordöstra hörnet av Hälsingland. Kommunvapnet Nordanstigs kommunvapen ritades i början av 1980-talet av jättendalssonen Paul Persson. Hästen symboliserar kommunens inland som tidigare präglades av skogsbruk och jordbruksbygd, och fisknätet under anknyter till kusten och fiskenäringen. De sex maskorna i nätet symboliserar de socknar som ingår i kommunen; Hassela, Bergsjö, Ilsbo, Gnarp, Jättendal och Harmånger. Namnet Nordanstig finns omnämnt första gången år 1358 i en köpehandling om "Nordanstigs buldan". Buldan är en tjock linneväv och den tillverkades tydligen i en sådan omfattning att man kunde "exportera" den från detta område där man odlade en hel del lin. Redan under sen järnålder framträder tre bygdecentra i Hälsingland. Dessa är Nordanstig, Sunded och Alir. Under tidig medeltid kom kungsgårdar att anläggas i dessa bygder, nämligen i Jättendal, Hög och Norrala. Dessa kungsgårdar tillhörde Uppsala öd, dvs. gårdar tillhörig centralmakten. Under lång tid gick vägen från Sunded till Nordanstig via Rogsta Ilsbo, alltså genom byn Steg, som ligger vid kanten av den bergsrygg som skiljer dessa orter åt. Man måste alltså ta sig över "Stejje" för att komma till det område som idag utgör vår kommun. Dialektalt benämnde man tidigare folk i olika byar efter vilken sida av en ås eller mo som de bodde. Således kallades innevånarna i Ingesarven och Yttre för "Sönnamogarna" dvs. folket som bodde mellan byarna Skrämsta och Bjåsta bodde Källa: Boerje Bohlin Livskvalitet Livskvalitet betyder olika saker för oss alla. Men det finns flera gemensamma nämnare. Att må bra. Men att må bra betyder olika saker för oss. Det kan vara trygghet för barnen, möjlighet till självförverkligande, tillgång till olika fritidsaktiviteter, god hälsa, möjligheter till samvaro med personer med gemensamma intressen, musik t.ex. Att bli uppskattad som människa, att förverkliga sina yrkesambitioner och frihet från oro är viktiga beståndsdelar i vårt liv som människa. Nordanstigs kommun kan inte erbjuda dig allt på alla områden men mycket och mer därtill. 5
Kommunstyrelsens ordförande Kommentarer till Budget 2013 Det är många faktorer i omvärlden som påverkar förutsättningarna för landets och inte minst kommunernas ekonomi. Det rapporteras ständigt om den oro som råder i den ekonomiska utvecklingen runt om i Europa och övriga världen. Arbetslösheten ökar och människors möjlighet till försörjning försämras och det i sin tur leder till ökade kostnader för försörjningsstöd. De politiska inriktningarna och ambitionerna som omfattar åtta områden och utifrån dessa har fullmäktige beslutat att fyra ska följas särskilt. Det är Barn och Unga, Trygg som medborgare, Näringsliv och Arbetsmarknad och Boendemiljö och Kommunikation. Utöver de fyra målområdena finns sex finansiella mål. Från och med 2013 tar kommunen över ansvaret för hemsjukvården och det regleras genom en skatteväxling med landstinget. Utvecklingsmedlen till föreningar är något som varit lyckosamt och pengarna har växlats upp rejält i de olika projekt som beviljats medel. I 2013 års budget finns utvecklingsmedel och det är positivt. 2013 är budgeterat med ett positivt resultat, men för att nå detta krävs stor återhållsamhet och att åtgärdsprogram vidtas. Monica Olsson Kommunstyrelsens ordförande Budgetarbetet i förvaltningen och nämnderna har varit intensivt in i det sista och förslagen för att komma i ram har diskuterats flitigt. Arbetet med att hålla budget är en process som måste leva under hela verksamhetsåret. 6
Sammanfattning Invånare 9 527 (2012-06-30) Landareal 1 380 km 2 6,90 inv/km 2 (2012-06-30) Orter i kommunen: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo, Jättendal, Stocka, Strömsbruk Mandatfördelning i kommunfullmäktige vid valen 2006 respektive 2010: 2006 2010 Socialdemokraterna 11 11 Centerpartiet 10 7 Moderaterna 4 3 Folkpartiet 2 4 Vänsterpartiet 1 2 Kristdemokraterna 1 1 Miljöpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 1 2 Inkomstår 2012 Församling *1, *3 Skatt till kommune *1, *2 Skatt till landstinget Avgift till Svenska Kyrkan Begravningsavgift Skattesatser och avgifter Summa Summa Bergsjö 22,61 11,51 0,45 1,07 35,64 34,57 Gnarp 22,61 11,51 0,38 1,17 35,67 34,50 Harmånger- Jättendal 22,61 11,51 0,38 1,17 35,67 34,50 Hassela 22,61 11,51 0,45 1,07 35,64 34,57 Ilsbo 22,61 11,51 0,45 1,07 35,64 34,57 Kommunalskatt inkl. kyrkoavgift Kommunalskatt, ej kyrkoavgift Följande skatteökningar ingår i ovanstående tabell: *1 Skatteväxling med landstinget 22 öre avseende hemsjukvård Kf 57/2012 *2 Ökning skatt till landstinget 30 öre enligt landstingsfullmäktiges beslut 20 november 2012 *3 Ökning skatt till kommunen 25 öre Kf 81/2012 Kommunens inkomstfördelning Kommunens kostnadsfördelning 7
Sammanfattning Sammanfattning 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ÅR ÅR ÅR ÅR Budget Budget VP VP Befolkning Folkmängd 31/12 9 736 9 646 9611 9533 --- --- --- --- Folkmängd 1/11 året före budgetåret 9 822 9 764 9 665 9 550 9 523 9 473 9 393 9 313 Medelålder 44,1 44,5 44,4 44,5 --- --- --- --- 0-5 år 595 572 613 604 625 619 618 602 6-15 år 1 013 981 962 951 967 980 1 006 1 036 16-18 år 497 459 404 389 349 344 310 311 19-64 år 5 515 5 452 5 415 5 297 5 237 5 149 5 085 5 015 65 år - 2 116 2 182 2 217 2 292 2 328 2 375 2 416 2 448 Totalt SCB s prognos 31/12 9 506 9 467 9 435 9 412 Personal Antal kommunanställda 31/12 903 840 783 757 --- --- --- --- Antal årsarbetare 800 758 706 678 --- --- --- --- Skatteintäkter Kommunal skattesats 22,40 22,40 22,40 22,40 22,14 22,61 22,61 22,61 Total skattesats 33,07 33,07 33,07 33,57 33,57 34,54 34,54 34,54 Kommunens ekonomi Likviditet (%) 104 92 122 130 120,6 178,2 270,4 424,1 Soliditet exkl.ansvarsförbindelse (%) 35,7 35,4 34,9 36,7 35,3 35,9 38,2 39,6 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%) -88-63 -57-73 --- --- --- --- Årets resultat (tkr) 10 437 3 591 407 1 769 3 022 3 077 9 722 9 861 4 % av skatteintäkter samt gen.statsbidrag före finansnetto (tkr) 15 476 15 816 18 346 18 602 18 610 18 487 18 748 19 144 Årets investeringar (tkr) 11 699 8 344 14 492 24 364 27 350 13 113 13 000 13 000 Ansvarsförbindelse exkl. borgensåtagande (tkr) 326 847 273 092 259 757 299 864 --- --- --- --- -II- (kr/invånare 33 570 28 311 27 027 31 455 --- --- --- --- Låneskuld inklusive leasing (tkr) 65 551 46 889 70 298 67 439 71 698 70 449 67 696 65 181 -II- (kr/invånare) 6 732 4 861 7 314 7 074 7 542 7 442 7 175 6 925 Amortering (tkr) 15 178 20 040 3 454 4 609 4 200 4 491 4 253 4 015 Eget kapital (tkr) 94 436 98 027 98 434 100 203 101 611 107 203 116 925 126 686 -II- (kr/invånare) 9 699 10 162 10 242 10 511 10 689 11 324 12 393 13 460 Finansnetto (tkr) -2 627-2 302-144 -5 282-519 -1 793-1 242-1 214 Verksamheternas nettokostnader (tkr) 439 509 447 052 461 697 458 008 461 719 475 283 475 713 485 489 -II- (kr/invånare) 45 142 46 346 48 038 48 004 48 571 50 204 50 420 51 582 ÅR = Årsredovisning VP = Verksamhetsplan, antalet personer fördelat i åldersgrupper för budget 2014-2015. Budget 2013 och VP 2014-2015 är beräknade av SCB utifrån befolkningen 2010-12-31 8
Nämnds- och förvaltningsorganisation Nämnds- och förvaltningsorganisation Revisorer (5) Kommunfullmäktige (31) Omsorgs- och lärandenämnd (7) Utbildnings- och kulturnämnd (7) Kommunstyrelsen (13) Byggnadsnämnd (5) (myndighet) Valnämnd (5) Myndighetsutskott (5) Omsorgs- och lärandenämnd Samordnings-beredning (4) KONCERN NORDANSTIGS KOMMUN BRÅ och Folkhälsorådet Planberedning Handikapprådet Pensionärsrådet Ungdomsråd Nordanstigs Utveckling Kommunstyrelsens arbetsutskott (5) Kommunstyrelsens utvecklingsutskott (5) Norrhälsinglands Miljö och Räddningsnämnd (3) Placerad under Hudiksvalls kommunfullmäktige (myndighet) Nordanstigs Bostäder AB 100 % Nordanstigs Fastighets AB 100 % Nordanstigs Vatten AB 100 % Nordanstigs Fjärrvärme AB 100% Fiberstaden AB 20 % X-trafik AB 2,12 % Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 3,5% Kommunalförbundet SAM 3,87 % Stiftelsen Ersk-Matsgården Bergsjö Närvärme KB Nordanstigs Ekoteknik KB MittSverige Vatten AB Kommunstyrelsens budgetutskott (5) Kommunstyrelsens personalutskott (5) Gemensam överförmyndarnämnd (1) Nordanstig Timrå Ånge Sundsvall Placerad under Sundsvalls kommunfullmäktige Kommunförvaltningen Kommunstyrelsen (13) Byggnadsnämnd (5) (Myndighet) Utbildning och Kulturnämnd (7) Omsorgs och Lärandenämnd (7) Kommunstyrelsens förvaltning (KS) Utbildning och Omsorgsförvaltning (UO) Ledningskontor Byggnadsnämndens kansli (byggnadsnämndens myndighetsutövande) Ingår som en separat enhet i kommunstyrelsens förvaltning. Skola, Kultur och Fritid UO - gemensam Stöd och Lärande Vård och omsorg 9
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Nordanstigs kommuns verksamhet styrs utifrån vision, övergripande inriktningar och ambitioner samt mål som bryts ned från kommunfullmäktige till respektive nämnd/styrelse. Kommunfullmäktige styr och följer upp denna struktur genom målplaner som sammanställs i delårsrapport och årsredovisning. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom kommunen. Där beslutas ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, främst mål och riktlinjer för kommunen samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer. Enligt KL 3 kap. Visionsarbete Hösten 2009 antog kommunfullmäktige Vision 2020. Under 2012 har arbete pågått utifrån visionen, och många medborgare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda har på olika sätt varit involverade. Kommunen vill möjliggöra att många kommunmedborgare på olika sätt engageras och medverkar i byggandet av framtidens kommun. Om fler och fler arbetar tillsammans kommer visionen i grunden att kunna påverka Nordanstig i den riktning som valts att gå. I visionen finns sju gyllene slutsatser som förtydligar särskilt viktiga områden i utvecklingsarbetet. Man kan säga att visionen pekar ut färdriktningen, men det behövs också ledstjärnor som hjälp att navigera. Det kommer även under 2013 att arbetas fram strategiskt prioriterade och tidsatta aktiviteter i utvecklingsplanen för att hålla kompassriktningen mot vision 2020. Motiven för visionsarbetet varierar men några faktorer väger tungt i Nordanstigs kommun: att skapa ett tydligare samarbete mellan offentlig verksamhet och näringsliv samt föreningsliv för att stärka utvecklingspotentialen för Nordanstig. att bättre hantera arbetslöshet och befolkningsminskning stärka ungdomar och unga vuxnas delaktighet och inflytande att genom tydlig styrning hålla ekonomin i balans. Målstyrningsprocess Kommunfullmäktige har i juni 2011 antagit politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag för nuvarande mandatperiod fram till och med 2014. Utifrån dessa har verksamhets och finansiella målområden tagits fram, totalt 10 stycken som ska styra verksamheternas uppdrag och resursfördelning, både ekonomi och personal, för 2012. För att säkerställa den framtida välfärden och en positiv utveckling i Nordanstigs kommun krävs en hållbar ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter. God ekonomisk hushållning syftar till att kommunens verksamhetsresurser används på mest effektiva sätt, både kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan de resurser som används och de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Kommunfullmäktiges ansvar i målstyrningsoch budgetprocessen: fastställa de övergripande politiska inriktningarna i Nordanstigs kommun tilldela resurser till nämnderna för att målen ska kunna uppnås följa upp och utvärdera nämndernas verksamhet och dess måluppfyllelse 10
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår vad fullmäktige ska besluta. Styrelsen har också tillsammans med de olika nämnderna ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder, samordnar och övervakar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet, enligt kommunallagen 6 kap. Genom månadsuppföljning, delårsbokslut, och internkontroller följer Kommunstyrelsen kontinuerligt upp verksamheterna. En sammanställd redovisning i form av årsredovisning upprättas vid årets slut. Kommunstyrelsens ansvar i målstyrningsoch budgetprocessen föreslå och bereda övergripande politiska inriktningar och mål samordna nämndernas förslag till mål som bygger på de politiska inriktningarna samordna uppföljning och utvärdering Kommunstyrelsen har en samordnande funktion genom hela målstyrningsprocessen. Nämnderna Nämnderna Omsorg och lärande, Utbildning och kultur samt Byggnadsnämnden har tillsammans med Kommunstyrelsen ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Nämndernas ansvar i målstyrningsprocessen: tolka de övergripande politiska inriktningarna och formulera konkreta mål (4-8 st) och strategier samt redovisa måluppfyllelsen till kommunstyrelsen och inför kommunfullmäktige, minst en gång per år i samband med årsredovisningen följa upp vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen och redovisa dessa till kommunfullmäktige ta fram egna mål för nämndens verksamheter (beslutas av och rapporteras endast inom respektive nämnd) Politiken ansvarar för att sätta mål, prioritera resurserna på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvalitén och effektiviteten. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet ska genomföras för att nå bästa resultat. Nordanstigs kommun har sedan 2011 ett webbaserat system för måluppföljning och rapportering. Systemet åskådliggör målstrukturen genom nedbrytning av de övergripande politiska inriktningarna till KF- och nämndsmål och konkreta aktiviteter som stöttar det nuvarande arbetssättet med styrning. För att följa upp målen och säkerställa det systematiska kvalitetsarbete finns även kvalitetsverktyg, indikatorer och mätetal för uppföljning och utvärdering kopplat till målen. Systemet ger en överskådlig och förenklad struktur kring rapportering och administration kring mål och resultatstyrningen. Ett stöd för verksamheterna för att fokusera på innehåll, analys och andra värdeskapande aktiviteter. 11
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis här förverkligar du dina livsdrömmar I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möjligheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv. Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola, omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar. Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer. Politiska inriktningar och ambitioner 2011 2014 (Kf 50 / 2011) Utifrån kommunfullmäktiges politiska inriktningar och ambitioner: Barn och unga Kultur och fritid Boendemiljö och kommunikation Miljö och hälsa God ekonomisk hushållning Trygg som medborgare Näringsliv och arbetsmarknad Personalpolitik har kommunfullmäktige beslutat om målområden som fullmäktige särskilt vill följa (Kf 56 / 2012), därefter har nämnderna tolkat fullmäktiges mål och formulerat nämndsmål. Utöver dessa presenterar nämnderna sina egna mål i respektive nämndsbudget. Målen följs upp och redovisas till Kommunfullmäktige i delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Målen syftar gemensamt till att förverkliga Nordanstigs kommuns vision. I de fall olika mål som fullmäktige uttalat skulle komma i konflikt med ramen så gäller att ramens storlek går i första hand fram till dess fullmäktige fattar annat beslut. Kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatet för år 2013 budgeteras till 0,65% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar 3 077 tkr. Resultaten för år 2014 och 2015 budgeteras till 2% av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket motsvarar 9 722 tkr för 2014 och 9 861 tkr för 2015. Investeringsvolymen får vara i samma nivå som avskrivningarna, dock högst det dubbla inklusive omföring från föregående år. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen skall vara lägst 30 %. Likviditeten skall vara lägst 100 %, dvs. omsättningstillgångarna skall var högre än de kortfristiga skulderna. Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. Kommunen skall amortera låneskulden med minst 6 % per år. 12
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 1. Barn och unga Arbetet med barn och unga ska vila på en gemensam värdegrund. Denna värdegrund bygger på en människosyn som ser människan som aktiv, engagerad, ansvarskännande och medskapande. Vår ambition är att barn och unga i Nordanstigs kommun ska växa upp och utbildas i en trygg och stimulerande miljö. Kommunen ska stärka föräldrarollen genom bland annat familjecentraler och familjeklasser. Detta ska vi uppnå genom att socialtjänst, skola och föräldrar samarbetar mot gemensamma mål. Vi ska erbjuda en bra skola, där barn och ungdomar känner inflytande och delaktighet och där undervisningen i för- och grundskola tar tillvara elevernas naturliga upptäckarglädje. Varje individ skall bemötas och utbildas utifrån sina egna förutsättningar och få stöd och uppmuntran för att nå de nationella målen och för att bli starka och självständiga människor. Skolan ska stödjas så att andelen elever som når de nationellt uppställda målen stadigt ökar. Barn- och ungdomar ska få mer plats och möjlighet att påverka sin situation genom bland annat ungdomsrådet. Kommunen ska stimulera aktiviteter i drogfria miljöer och ha nolltolerans för mobbning och kränkande behandling. Nordanstigs kommun ska arbeta för ett aktivt utbyte mellan skola och närings-, arbets- och föreningsliv. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Under 2012-2014 utveckla skolmiljöer som ger eleverna goda möjligheter att klara skolans mål utifrån elevernas förutsättningar. Nämndernas mål KS: UK: OL: 13
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 2. Kultur och fritid Inom kultur och fritid ska inriktningen vara att stimulera och stödja ungdomsverksamhet för att bidra till allsidiga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Kommunen ska ge ekonomiska förutsättningar till detta och på så sätt arbeta för en drog- och alkoholfri miljö. Ambitionen är också att öka de ekonomiska resurserna till kultur- och föreningsstöd och lyfta fram kulturaktiviteterna och stödet till den lokala kulturen. Ungdomsrådets kompetens och viljeinriktning ska tas tillvara och de äldres fritidsaktiviteter ska stimuleras. Stöd ska möjliggöras bland annat genom kommunens utvecklingsmedel till förenings- och ungdomsverksamhet. Nordanstigs Föreningsråd som paraplyorganisation för föreningarna ska vara en viktig samarbetspartner för kommunen. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Nämndernas mål KS: UK: OL: 14
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 3. Boendemiljö och kommunikation Genom den nya kollektivtrafiklagen och kollektivtrafikmyndigheten ska kommunen verka för förbättrade kommunikationer och att kollektivtrafiken i synnerhet utvecklas under mandatperioden, för att stödja pendling till och från jobbet likväl som till och från fritidsaktiviteter. Kollektivtrafikens utveckling visar kommunens utvecklingspotential för dem som funderar på att flytta hit, och pendlingsmöjligheterna med både tåg och buss gör inflyttningsområdet större. Kollektivtrafiken ska utökas och ambitionen är att fördubbla antalet resor fram till 2020. Goda nätkommunikationer ökar chansen till lyckade etableringar av företag, och till ett ökat samarbete inom skola och utbildning. Vår ambition är att vi vill visa att Nordanstig är en kommun, som är i framkant vad gäller både teknik och visioner. Vi vill arbeta för att stärka kommunmedborgarnas känsla för sin kommun och även förbättra omvärldens bild av kommunen. Vi vill visa vilka naturtillgångar och friluftsliv som erbjuds och hur tryggt det är att bo här. Att Nordanstigs kommun står för utveckling och framåtanda. Att här i Nordanstig kan själen vårdas och intellektet stärkas. Här finns närhet till våra grannkommuner genom bra kommunikationer. Att i Nordanstig finns en bra boendemiljö ur alla aspekter. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Under 2012 2014 utveckla miljöer för attraktivt boende. Nämndernas mål KS: UK: OL: 15
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 4. Miljö och hälsa Kommunens uppgift är att planera för en god livsmiljö på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart. Kommunen ska öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Vi vill utveckla de lokala miljömålen i samklang med de regionala och de nationella kvalitetsmiljömålen utifrån den nationella och vår lokala klimatstrategi. Klimatstrategin ska uppdateras i samband med att våra miljömål utvecklas. Vi vill utveckla källsorteringen i kommunen och i första hand i kommunens egna verksamheter. Vi anser att brottsförebyggande arbete och en väl utvecklad folkhälsa är viktiga framgångsfaktorer för att göra kommunen trygg och attraktiv att leva och bo i. Med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden sker det förebyggande arbetet genom de fyra målområden vi valt att prioritera. Dessa är; barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. En naturvårdsplan ska tas fram med åtgärder för att tillgängliggöra naturen med stigar, leder och rik information om de natur- och kulturvärden som finns i Nordanstig. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Nämndernas mål KS: UK: OL: 16
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 5. God ekonomisk hushållning För kommunen gäller god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att periodens kostnader täcks av periodens intäkter och dessutom ger ett överskott för att avsätta medel för att möta tidigare och framtida pensionsförpliktelser, amortera skulder, värdesäkra tillgångar, egenfinansiera investeringar samt skapa en buffert för framtida oförutsedda händelser. De kommunala verksamheterna skall kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid undersökas. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Nämndernas mål KS: UK: OL: 17
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 6. Trygg som medborgare Vår ambition är att skapa trygghet under kommunmedborgarens hela levnadstid. En gemensam värdegrund ska genomsyra alla kommunens verksamheter där bemötande och respekt är en gemensam grund. Kommunens insatser ska kännetecknas av korrekt och snabb service när det finns behov av stöd i hemmet eller boende i särskilt boende. Brukaren ska ha valfrihet och möjlighet att påverka vårdinsatsen. Kvalitetskraven ska vara likvärdiga oberoende av utförare. Kommunen vill också underlätta för äldre att flytta till hyreslägenheter i nära anslutning till kommunens äldreboenden, för enklare tillgång till service eller annan hjälp. Vår ambition är att arbeta för äldreboende i fyra steg; i hemmet, i seniorboende, i trygghetsboende och i särskilt boende. Vi vill att ett äldrecenter skapas i kommunen på Bållebo i Bergsjö. Kvaliteten i den kommunala hemtjänsten ska utvecklas så att verksamheten blir ett föredöme med god service och kvalitet vid val av utförare. Anhöriga som tar hand om någon närstående ska få stöd. En gemensam daglig verksamhet ska utvecklas i kommunen för brukare inom handikappomsorgen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen ska utvecklas. Antalet placeringar av barn och ungdomar ska minska genom att vi satsar på olika former av hemmaplanslösningar för familjer, barn och unga. Kommunen ska fortsätta utveckla ett bra samarbete med landstinget kring vårdfrågor. Ambitionen är att ingen individ ska drabbas av problem på grund av gränsdragningar mellan olika huvudmän. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Nämndernas mål KS: Under 2012 2014 ska tryggheten bland kommunens invånare öka. UK: OL: 18
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 7. Näringsliv och arbetsmarknad Nordanstigs kommuns insatser för näringsliv och företagande skall kännetecknas av attityder som skapar ett förbättrat företagsklimat, en god företagsutveckling, möjligheter och öppningar att utveckla nätverk och innovationer. Vi tror att det finns stora möjligheter för företag att utvecklas inom den s.k. gröna sektorn. Det är positivt då det möjliggör en mer hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi att tillväxten inte sker på bekostnad av miljö, personal, djur eller kultur. Att tillväxten bygger på miljövänlig teknik. Vår ambition är att kommunens insatser för näringsliv och företagande skall möjliggöra fler företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism. Samarbetet mellan kommunen och företagare ska utvecklas. Kommunen ska aktivt arbeta för nyetableringar av företag och tillväxt inom befintliga företag och utbildning inom företagande och entreprenörskap. Vi anser att utveckling och förstoring av den lokala arbetsmarknadsregionen har mycket stor strategisk betydelse. Kommunala beslutsprocesser och tillståndgivande ska vara kopplade till tjänstegarantier som är kända, accepterade och synliggjorda. Kommunens arbetsmarknadsstrategiska åtgärder ska syfta till att människor kan klara sin egen försörjning. Vi ska särskilt fokusera på att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar. Vi vill att invandrares och andra inflyttares yrkes- och utbildningskunskaper ska tas tillvara för att underlätta ingången i arbetslivet. Invandrares inlärning av svenska språket ska prioriteras. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Nämndernas mål KS: Under 2012 2014 ska förutsättningarna för näringslivet utvecklas och förbättras i kommunen. UK: OL: 19
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål 8. Personalpolitik Nordanstigs kommun vill som arbetsgivare driva en personalpolitik som är tydlig, väl känd och som är väl förankrad i en gemensam värdegrund som överensstämmer med verksamhetens mål. Som arbetsgivare har kommunen som mål att organisationen utmärker sig genom att skapa förutsättningar med en framsynt personalplanering, där kompetensförsörjningen är en hörnsten för att personalen ska kunna åstadkomma god service och möjlighet för verksamheten att nå uppsatta mål. Ambitionen är att möjliggöra alternativ för heltidstjänster inom kommunens verksamheter, för de anställda som så önskar. Kommunfullmäktiges målområden 2013 Nämndernas mål KS: UK: OL: 20
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv God ekonomisk hushållning Det övergripande ekonomiska målet för kommunen att sträva mot, är att god ekonomisk hushållning skall råda. Det innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna och att det varje år ska finnas ett överskott att avsätta till nödvändiga investeringar och att göra avsättningar till pensionsfond med egna medel. Med andra ord innebär det att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Från och med år 2000 är det inte längre möjligt att under en följd av år minska sitt egna kapital. I kommunallagen finns ett s.k. balanskrav som säger att det årligen måste upprättas en budget i balans, dvs. kostnaderna får inte överskrida intäkterna. Det är viktigt att observera att det inte räcker med en budget i balans utan att det verkliga utfallet, bokslutet, måste vara i balans. Verksamheternas uppdrag måste därför spegla resurstilldelningen och budgetöverskridande får ej förekomma. Skulle inte kommunen klara balanskravet under ett år måste kommunen återställa det egna kapitalet inom tre år, dvs. betala tillbaka det som dragits över. Det får alltså till följd att budgetramarna blir lägre de påföljande tre åren. Eftersom Nordanstig många år förbrukat mer ekonomiska resurser än vad som tillförts är det av största vikt att på kortast möjliga tid återställa det egna kapitalet. Lagen föreskriver även krav på åtgärdsplan på hur det egna kapitalet skall återställas. Verksamhet på nuvarande nivå då det gäller uppdrag och kvalitet kan inte fortsätta eftersom kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Allteftersom befolkningen minskar blir det allt kostsammare att behålla den kommunala servicen till samma kvalitet och samma antal enheter. Sverige och världen är fortfarande inne i en lågkonjunktur. Det gör att prognoserna för skatteintäkterna och generella statsbidrag 2013 2015 är osäkra. Med dessa förutsättningar som bakgrund är det alltså nödvändigt att de ramar som verksamheterna tilldelats 2013 2015 hålls så att positiva resultat erhålls respektive år. Ett stort ansvar vilar på de ansvariga inom avdelningar och verksamheter. Ledningsgruppen har ett ansvar för att månadsuppföljningen har hög kvalitet. Kvalitet Medborgarnas krav på information, delaktighet, kvalitet, och valfrihet har ökat i den offentliga verksamheten. Denna utveckling ställer nya krav på kommunen. Krav som i ökad utsträckning innebär en bättre och utökad medborgardialog, ett ständigt effektiviseringsarbete och en hög kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller. Det ska finnas tydliga samband mellan mål, effektivitet och kvalitet i hela organisationen, vilket därmed skapar goda förutsättningar för en god ekonomi, verksamhetsuppföljning och utvärdering. Flera aktörer SCB, SKL, Socialstyrelsen och Skolverket m fl. arbetar med att ta fram jämförelser. Jämförelser har blivit en trend bland kommunerna och kommer att fortsätta växa. Behovet ökar i takt med brukarnas medvetenhet och krav på god kvalitet, men ska framförallt ses som ett underlag för förbättringsarbete. Trenderna går mot att redovisa effekter av insatta resurser, snarare än resultat. Under de senaste åren har jämförelser med andra kommuner ökat. En del utvärderingar och jämförelser sker på kommunnivå, men flertalet sker på verksamhetsnivå. 21
Styrning med vision, inriktningar och ambitioner samt mål Arbete för att utöka kommunikation, informationen och delaktigheten för kommunmedborgarna sker på olika sätt såsom: Allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige Resultat- och kvalitetssidor på webben Medborgar- kund- och brukarenkäter Utvärdering, uppföljning av mål och verksamhet Medborgarsammankomster Ungdomsråd Handikappråd BRÅ och folkhälsoråd Pensionärsråd Nordanstigs Näringslivsråd Pågående utvecklingsprojekt i kommunen: Alternativa driftsformer Hälsofrämjande ledarskap Lokala naturvårdssatsningen, kustleden SNAC - Nordanstig Finnskogarna Bredbandsutbyggnad BraFöre RUN- Regional utbildning för nyföretagare Organisationer och föreningar har även under 2012 kunnat ansöka om stöd från kommunstyrelsens utvecklingsmedel för att stimulera utvecklingsinsatser i samklang med Vision 2020 och kommunens lokala utvecklingsplan LUP. Ett trettiofemtal ungdoms- och föreningsprojekt samt investeringsprojekt har beviljats bidrag under året. 22
Omvärld Bilden är från Holm 23
Omvärld Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. I år beräknas svensk BNP växa med 1,0 procent (1,3 procent kalenderkorrigerat). År 2013 väntas tillväxten bli 1,8 procent. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i vårt land, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år, dvs. under andra halvåret 2013. Fram till 2016 är SKL s bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. En sådan utveckling är möjlig även om tillväxten i omvärlden blir relativt dämpad framöver. Ett avgörande villkor är dock att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. Skatteunderlaget växer under perioden fram till och med 2016 i god takt. I reala termer uppgår tillväxten till 1,5 1,8 procent årligen. Det är en bättre utveckling än normalt och hänger för åren 2014 2016 samman med den förbättring av arbetsmarknadsläget som då beräknas ske. För 2012 och 2013 beror den gynnsamma utvecklingen på en stark tillväxt av pensionerna. Den förbättring som beräknas ske på arbetsmarknaden åren 2014 2016 har också betydelse för utvecklingen av statens finanser. Fler sysselsatta och färre arbetslösa bidrar till att statens budget går med växande överskott. För den offentliga sektorn som helhet beräknas det finansiella sparandet bli svagt negativt 2012 och 2013. Därefter förbättras sparandet och hamnar på +0,9 procent i förhållande till BNP år 2016, dvs. ungefär i nivå med regeringens sparmål. Det bör understrykas att detta sparande är i samklang med att kommunsektorns kostnadsvolym i genomsnitt ökar 1,7 procent årligen mellan 2012 och 2016. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 12:46 Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i 2013. Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. 24
Omvärld Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningen i Nordanstigs kommun har de senaste tio åren minskat med nära 500 personer. 2007 ökade befolkningen med tre personer men i dagsläget pekar prognoserna på en befolkningsminskning, med närmare 80 personer per år. Invånare i Nordanstig 2010 2011 2012 2013 2014 2015 31-dec Prognos Bergsjö 2 789 2 748 2 745 2 730 2 717 2 707 Gnarp 2 267 2 254 2 263 2 257 2 257 2 256 Harmånger 2 130 2 151 2 973 2 962 2 950 2 943 Hassela 860 812 847 840 834 831 Ilsbo 685 691 678 678 677 675 Jättendal * 880 877 -- -- -- -- Totalt 9 611 9 533 9 506 9 467 9 435 9 412 *) I prognos 2012-15 gemensam församling med Harmånger Befolkningsprognos Prognosen, gjord av SCB, grundar sig på 2010 års befolkningsstruktur, med antaganden gjorda på fruktsamhet, dödlighet samt in- och utflyttning. 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0-5 år 6-15 år 16-18 år 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 Fram till halvårsskiftet 2012 minskade befolkningen i Nordanstigs kommun med sju personer. De största förändringarna i invånarantal brukar ske under tredje kvartalet, då flyttströmmarna är som störst, då ungdomarna som gått ut gymnasiet antingen fortsätter studera eller får arbete på annan ort. Befolkningsförändring Nordanstig 2011-06-30 2012-06-30 Födda 44 40 Döda 61 59 Inflyttade 209 217 Utflyttade 221 205 Invånare 9 581 9 527 De senaste årens stora elevkullar i gymnasiet har nu börjat minska. En stor del, cirka 25 %, av befolkningen är över 65 år. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 65-74 år 75-84 år 85-w år 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 25
Omvärld Nordanstigs näringsliv I Nordanstigs kommun står tillverkningsindustrin för drygt 26,5 % av arbetstillfällen. Övriga arbetstillfällen finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske 6 %, privat dominerade tjänster 27 %, offentligt dominerande tjänster 38 % och ej specificerad verksamhet 2,5 %. (Statistik SCB) Bland kommunens ca 500 verksamma företag är ca 250 s.k. soloföretag. Under senare år har stora investeringar skett inom en rad branscher, bl.a. inom trä-, metall- och jordbrukssektorn. Den starka svenska kronan innebär stora svårigheter för de exporterande företagen. Effekterna av den europeiska krisen och kronkursen kan innebära framtida varsel och uppsägningar. En växande tjänstesektor är avgörande för Nordanstigs framtida arbetsmarknad. Besöks- och upplevelsenäringen i kommunen är under tillväxt och en fortsatt positiv utveckling beräknas under 2013. De största privata arbetsgivarna i kommunen är: SMP Parts AB Iggesund Paperboard AB Mitt Liv AB Plyfa Plywood AB Kommunens näringslivsservice Näringslivskontoret skall för att förenkla för näringslivet arbeta efter mottot "en dörr in", vilket innebär att en företagare kan komma med vilken fråga som helst och kontoret skall ta reda på svaret eller lotsa företaget till rätt instans. För att bredda service och kompetens finns ett nära samarbete mellan Region Gävleborg, Hälsingekommuner, Sundsvallsregionen, Länsstyrelsen, ALMI, Arbetsförmedlingen, NyföretagarCentrum, och Nordanstigs Företagarförening (NFF). Pågående projekt där näringslivskontoret är deltagare: RUN (regional utbildning för nyföretagare) Erbjuda starta-eget-utbildning till personer som har jobb men vill starta företag. Bra Före Projektet vänder sig till företag med 1-250 anställda och som är verksamma inom Skogsindustri, Stål- och verkstadsindustri, Miljöteknik, Upplevelsenäring, samt Informations och kommunikationsteknologi (IKT). Erbjuda kompletterande utbildning till anställda inom utvalda företag. Nu kör vi Skapa en konkurrenskraftig plattform för besöksnäringen. Fyra insatsområden: mötesplatser och samverkan (skapa arenor för näringen), digital tillgänglighet (en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud), kompetens och kvalitet (få fram så många exportmogna verksamheter som möjligt), marknadsföring (få fler - och nya besökare till regionen) Kustnära Mötesplatser Skapa attraktionskraft, tillgänglighet och tillväxt i samarbete med övriga kustkommuner i länet Arbetsmarknad Tabellen nedan visar inskrivna öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd som andel (%) av befolkningen i respektive åldersgrupp den 30 juni 2011 och den 30 juni 2012. Öppet arbetslösa Alla Ungdomar och i program 16-64 år 18-24 år (%) 2011 2012 2011 2012 Nordanstigs kommun 6,6 6,5 12,3 12,5 Gävleborgs län 8,4 9,0 15,4 16,7 Västernorrlands län 8,0 7,8 15,8 14,8 Riket 6,1 6,2 9,5 10,1 26
Omvärld Samhällsekonomin påverkar kommunen Skatteintäkter Kommunens huvudsakliga intäkter är skatteintäkter och statsbidrag som beror på landets konjunkturläge dvs. sysselsättningen och konsumtionen. Av stor vikt är den lokala arbetsmarknaden i den egna kommunen. Med andra ord ju fler som har arbete och betalar skatt desto färre är bidragsberoende för sin försörjning. Även kommunens skattekraft, kommunens befolkningsantal samt fördelning i åldrar påverkar intäkterna. Sveriges kommuner och landsting gör tillsammans med SCB prognoser för varje kommuns skatteintäkter. Definitivt utfall redovisas först på hösten året efter redovisningsåret. Skatteunderlag En kommuns skattekraft är kommunmedborgarnas samlade beskattningsbara förvärvsinkomst för fysiska personer. Skatteunderlaget beräknas som skattekraften i kr/invånare. Tabellen nedan visar förändringen av skatteunderlaget i förhållande till föregående år. Definitiv Preliminär År (%) 2009 2010 2011 2012 Riket 5,45 1,31 1,30 2,16 Nordanstig 3,98 0,26 0,26 0,16 Hudiksvall 3,93 1,75 1,75 1,05 Sundsvall 4,95 1,08 1,08 1,09 2012 preliminärt utfall för inkomståret 2011 baserat på ca 98 % av deklarationerna. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget och en högre öppen arbetslöshet än riket i stort. Antalet arbetande samt deras inkomster är avgörande för kommunens skatteunderlag. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget än Hudiksvall och Sundsvall i den gemensamma arbetsregionen. 27
Förutsättningar för kommunens ekonomi Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunens ekonomiska styrning. Enligt dessa ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i offentliga verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som kommunens bolag. Dessutom finns ett balanskrav, som innebär att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet får ses som en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav. Kommunen har arbetat medvetet med god ekonomisk hushållning de senaste åren. Under åtta år i rad har det varit positiva resultat. Därmed har kommunen återställt nära 82 mnkr av tidigare underskott. Emellertid har kommunen i många år levt över sina tillgångar. Det betyder att man fortfarande betalar för sådant som redan förbrukats, som till exempel räntekostnader på långfristiga skulder 2,5 mnkr, leasingavgifter 2,0 mnkr för såld och sedan återhyrd egendom och pensionsutbetalningar varje år på 10 mnkr. Alla dessa kostnader belastar utrymmet för verksamheterna. Med andra ord betalar kommunen varje år ca 15 mnkr för gamla åtaganden - pengar som skulle ha kunnat användas till årets verksamheter istället. En rimlig nivå på kostnader för tidigare år skulle vara cirka 5 mnkr. Det är av yttersta vikt att verksamheterna ges förutsättningar för effektiviseringar, d.v.s. att anpassa lokalerna både till utförande och antal för att göra det möjligt att visa resultat enligt kommunfullmäktiges mål med ca 10 000 tkr/år. Följden blir annars att kostnaderna ökar samtidigt som tjänsternas kvalitet och mångfald minskas. Därför måste arbetet fokuseras på att utveckla, förtydliga och följa upp de politiska verksamhets- och finansiella målen. Svensk kommunrating analyserar rikets kommuner såsom nationalekonomer analyserar ett land. Nordanstigs kommun har 2010 erhållit betyg B (2007 betyg C) med stigande trend avseende kommunens ekonomiska och finansiella läge. I analysen för år 2011 är betyget fortfarande B. Det är ett tydligt tecken på att kommunens arbete mot god ekonomisk hushållning har gett resultat. Nedan visas resultaten för åren 1997-2015 30 000 20 000 10 000 0 10 000 20 000 30 000 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kommun Koncern 28
Förutsättningar för kommunens ekonomi Budgetförutsättningar 2013-2015 Utgångspunkten inför 2013 års budgetarbete har varit kostnader och intäkter utifrån årsredovisning 2011 och delårsbokslut per juni 2012. Nivån har angetts utifrån Politiska inriktningar och ambitioner och därpå följande kommunfullmäktiges prioriterade målområden. Hänsyn har tagits till de verksamhetsförändringar som har gjorts under år 2012 (som påverkar 2012 års resultat) och de förändringar som det har planerats för år 2013-2015. Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende budgeterad resultatnivå skall 2013 vara lägst 0,65% av skatteintäkter och generella statsbidrag. I PO-påslaget (personalomkostnader) ingår de lagstadgade arbetsgivaravgifterna samt även kostnader för företagshälsovård, fackliga kostnader samt pensionsavgifter. Budgetförutsättningarna specificeras i tabellen nedan: 2013 2014 2015 Löneökning alla förbund utom lärarförbunden (%) Löneökning lärarförbunden (%) 2,5 (utifrån 2012 års lönenivå) 2,5 (utifrån 2013 års lönenivå) Lönekostnader och vissa andra kostnader har beräknats enligt ovanstående tabell. Grunden för dessa förutsättningar är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt SKL s rekommendationer för budgetarbetet 2013 2015. 2,5 (utifrån 2014 års lönenivå) 4,2 4,2 4,2 PO-påslag (%) 39,8 39,8 39,8 Internränta (%) 2,9 2,9 2,9 KPI, (%) (genomsnittlig förändring) Beräkningsgrund befolkning 1/11 året före. 2,0 2,0 2,0 9 473 9 393 9 313 Skatteintäkterna har beräknats utifrån Kommunförbundets prognos (Cirkulär 12:46) över förväntade skatteintäkter. Skatteväxling avseende kollektivtrafiken i Gävleborg har beslutats (Kf 42 / 2011) inför 2012 och har inneburit att kommunens skattesats minskats med 26 öre samtidigt som landstingsskatten ökat med 26 öre. Därmed har ansvaret för kollektivtrafiken flyttats till landstinget. Skatteväxling avseende hemsjukvården i Gävleborg har beslutats (Kf 57/2012) inför 2013 och har inneburit att kommunens skattesats ökats med 22 öre samtidigt som landstingsskatten minskat med 22 öre. Därmed har ansvaret för hemsjukvården flyttats till kommunen. Beräkning har gjorts utifrån att befolkningen kommer att vara 9473 personer 1 nov 2012, 9393 nov 2013 och 9313 1 nov 2014 samt en oförändrad skattesats på 22,36 vardera åren 2013-2015. Riksdagen har beslutat om ett utjämningssystem för LSS-kostnader. Detta är ett inomkommunalt utjämningssystem där kommuner erhåller bidrag eller betalar avgift. År 2004 trädde detta utjämningssystem i kraft första gången. I budget 2013 har en avgift på 3 592 tkr beräknats för Nordanstigs kommun. Alla verksamheter i kommunen har noggrant kalkylerat sina kostnader och intäkter. Varje påverkbar kostnad har analyserats av verksamheterna. Varje taxa och avgift har prövats. En rimlig princip har ansetts vara att s.k. affärsmässig verksamhet inte ska skattefinansieras utan ska bäras av brukarkollektivet. Strävan har också varit att minska skattefinansieringsgraden också för andra tjänster där avgifter tas ut. Avgifter och taxor skall tydliggöras så att en helhetsbild skapas gällande kommunens subventioner. 29
Förutsättningar för kommunens ekonomi Budgeten har på ett realistiskt sätt kalkylerat personalomkostnaderna och pensionskostnaderna gällande såväl gamla pensionsutfästelser som under året upparbetade framtida pensionskostnader. Slutsatsen av ovan redovisade uppgifter är att det inte finns några inbyggda reserver på finansförvaltningen. Det krävs därför att varje chef tar fullt ansvar för att verksamheten ryms inom anslagen. Åren 2013 2015 är budgeterade med positiva resultat. Resultatet för 2013 är budgeterat till 3 079 tkr. Resultatet 2014 budgeteras till 9 722 tkr och 2015 till 9 861 tkr. 30
Förutsättningar för kommunens ekonomi Driftbudget 2013 Ramändringar har skett med avseende på: (tkr) KF 55/ 2012 Justeringar Ramar 2013 Kommunstyrelsen Kapitalkostnader (kpk) 15 669 Flytta kostnader avseende städ från KS till OL-nämnden -39 Flytta personalkostnader avseende förvaltningschef till KS från OL-nämnden 963 Flytta kostnader avseende hyrda fastigheter till KS från UK-nämnden 144 Åtgärdspaket -1 647 Summa Kommunstyrelsen (KS) 48 132 15 090 63 222 Utbildning & Kultur Kapitalkostnader (kpk) 1 482 Flytta kostnader avseende hyrda fastigheter till KS från UK-nämnden -144 Åtgärdspaket -1 754 Från skattehöjning 500 Summa Utbildning & Kultur (UK) 128 002 84 128 086 Omsorg & Lärande Kapitalkostnader (kpk) 3 645 Flytta kostnader avseende städ från KS till OL-nämnden 39 Flytta personalkostnader avseende förvaltningschef till KS från OL-nämnden -963 Öka ramen avseende hemsjukvård 4 643 Åtgärdspaket -3 648 Summa Omsorg & Lärande (OL) 261 502 3 716 265 218 Summa ram före korrigering exkl kpk 437 636 Summa ram efter korrigering inkl. kpk 18 890 456 526 31