Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv,

Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

Förord De tretton medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) arbetar sedan flera år tillbaka med en gemensam studie kring nyckeltal som sammanhänger med hälsa och ohälsa. Årets nyckeltalsrapport är den femte i ordningen. Vår strävan att identifiera faktorer som kan stödja arbetet med att utveckla hälsosamma arbetsplatser fortsätter i kommunerna. Som en grund för arbetet har vi nu tagit fram 2006 års rapport med gemensamma personalnyckeltal kring personalstrukturer, hälso- och ohälsomönster, kostnader och trender. Rapporten ger kunskap inom området, men är inte en komplett beskrivning. Den utgör dock ett värdefullt underlag med möjligheter till jämförelser och förutsättningar för att lära av varandra. I samband med nyckeltalsarbetet har också ett antal idéer fötts om områden för fördjupade studier och gemensamma modeller för att lära av varandras erfarenheter och aktiviteter. Ett exempel på detta är Mötesplats Hälsa som genomfördes under 2006. Fem års arbete med hälso- och ohälsotal har visat att Likheterna mellan våra tretton kommuner är större än olikheterna Orsakerna till sjukfrånvaro är mycket komplexa En stor del av sjukfrånvaron beror på förhållanden som inte har med arbetet att göra Hela livsstilen påverkar den enskildes hälsa Samhällets attityder till sjukskrivning har betydelse Försäkringskassans tillämpning av sjukförsäkringens regler har förändrats kraftigt de senaste åren och påverkar sjukskrivningsmönstret Kommunen som arbetsgivare kan endast påverka arbetsförhållandena, inte den privata livssituationen För 2006 konstaterar vi att trenden är en fortsatt minskning av sjukfrånvaron. De senaste årens aktiva arbete kring ohälsofrågorna i våra tretton kommuner har gett resultat. Mönstret är dock inte helt entydigt. Vi kan fortfarande konstatera att skillnaderna mellan olika yrkesgruppers sjukfrånvaro är stor. Detta bör ges fortsatt uppmärksamhet! Rapporten nyckeltal, hälsa ohälsa är vårt bidrag i det stora pusslet kring ohälsofrågorna. Andra pusselbitar finns i vårdapparaten, hos försäkringskassan, i attityder och livsstilsmönster. Vår förhoppning är att rapporten används som ett underlag i det fortsatta arbetet på vägen mot den hälsosamma arbetsplatsen. Ett stort tack till alla som har lagt ett stort arbete och engagemang i denna rapport! Göteborg den 23 april 2007 Christina Björned och Ulla-Britt Ek Representanter för det regionala personalchefsnätverket 3

Innehåll 1. Inledning... 5 2. Kommunfakta... 6 2.1 Ale kommun... 6 2.2 Alingsås kommun... 7 2.3 Göteborgs Stad... 7 2.4 Härryda kommun... 7 2.5 Kungsbacka kommun... 7 2.6 Kungälvs kommun... 8 2.7 Lerums kommun... 8 2.8 Lilla Edets kommun... 8 2.9 Mölndals Stad... 8 2.10 Partille kommun... 9 2.11 Stenungsunds kommun... 9 2.12 Tjörns kommun... 9 2.13 Öckerö kommun... 9 3. Jämförande personalfakta... 10 4. Sjukfrånvaro... 12 4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda...13 4.2 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka... 15 4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön...16 4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp...17 5. Sjukfrånvarons längd... 19 5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda..19 5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på åldrar... 20 6. Långtidsfriska...22 7. Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda i kommunen... 23 7.1 Hel- och deltidssjukskrivna för samtliga månadsanställda uppdelat på kön...25 8. Sjuklönekostnad...28 9. Arbetad tid och kostnader...29 10. Ledartäthet... 31 11. Sammanfattning... 33 Bilagor... 36 Bilaga 1 Personalkategori och BSK...36 Bilaga 2 Lagstadgad redovisning sjukfrånvaro...37 4

1. Inledning Göteborgsregionens kommunalförbunds (GRs) medlemskommuner har för femte året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Fokus för rapporten är ett flertal nyckeltal som kan ha samband med de anställdas hälsa och ohälsa. Den första rapporten, som avsåg verksamhetsåret 2002, togs fram som ett arbetsmaterial och ett underlag för det fortsatta arbetet. Rapporterna för 2003-2005 finns tillgängliga på www.grkom.se under rubriken Publicerat. Bakgrund Media har under flera år ägnat ett stort intresse för sjukfrånvaron och ohälsoläget på arbetsmarknaden. Inte minst har den höga sjukfrånvaron inom den offentliga sektorn varit i fokus. Alla arbetsgivare har ett stort ansvar i hälso- och ohälsofrågor. Detta gäller inte minst det långt gående rehabiliteringsansvaret för de anställda. Den allmänna debatten och de stora kostnaderna som sammanhänger med sjukfrånvaron har lett till ett stort intresse i kommunerna, både hos politiker och tjänstemän. Personalcheferna i GR:s personalchefsnätverk har sedan en längre tid fört omfattande diskussioner kring hälsa och ohälsa bland de kommunanställda. Detta har resulterat i ett behov av att bättre kunna studera samband mellan olika faktorer och olika nyckeltal. Med detta som bakgrund har Nyckeltalsrapporterna kommit till. Syfte Det syfte som fastställdes då arbetet med gemensamma personalnyckeltal startade för fem år sedan är fortfarande lika aktuellt. Syftet med nyckeltal kring hälsa och ohälsa är således att: Ge ett underlag/instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att förändra hälsa respektive ohälsa för kommunanställda. Regionalt och kommungemensamt agerande ger dynamik för förändring Utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Uppdrag och process De tretton kommunerna har gemensamt bildat en arbetsgrupp för arbetet med Nyckeltalsrapporten. Arbetsgruppen har bestått av en till tre representanter från varje kommun där deltagarna arbetar med olika kompetenser inom personalområdet; arbetsmiljö, personalekonomi, rehabilitering, rekrytering, systemförvaltning etc. Personalcheferna i GR:s kommuner har också utsett representanter till arbetsgruppen, Ulla-Britt Ek och Christina Björned, personalchefer i kommunerna Kungälv respektive Ale. Malin Rutström, Kungälvs kommun, har varit samordnare för projektet. I likhet med tidigare år har en av utmaningarna i rapporten varit att de olika personalsystemen i kommunerna ger varierande förutsättningar och möjligheter att ta fram uppgifter. Detta kan till viss del påverka siffrornas jämförbarhet och leder även till att alla kommuner inte har möjlighet att ta fram samtliga nyckeltal. I några fall har också föregående års siffror behövt korrigeras. Tankar och erfarenheter Efter fem års gemensamt arbete kan vi konstatera att den ursprungliga tanken med det gemensamma arbetet i flera delar har infriats. Materialet har blivit ett viktigt underlag som används gemensamt i regionen och i enskilda kommuner. Det används som kunskapsunderlag för dialog kring hälsa ohälsa, för fortsatt analys och för aktiva åtgärder. En insikt som stärkts alltmer under de fem åren är att sjukfrånvaro och orsakerna till den är komplex. I en begränsad del finns den på arbetsplatserna. För att vi ska vidta rätt åtgärder på våra arbetsplatser, hälsofrämjande och rehabiliterande, är analyser av samband och trender grundläggande. Se även under kapitel 11 Sammanfattning Medverkande i arbetsgruppen Anna Andrén Christina Björned Marja Jumisko Agneta Carlson Anna Holwaster Susanna Bladh Gustavsson Ann-Christine Eliasson Claes-Göran Frisell Staffan Boethius Birgitta Wennerbom Palm Ulla-Britt Ek Peggy Hamnström Malin Rutström Maria Gottfridsson-Granath Marie Wallroth Marianne Piiroinen Maria Andersson Kristin Perem Gunnel Hörlyk Hans Nikell Jerker Gussmo Ann-Charlott Gustavsson Majbritt Larsson Johan Stein Ale kommun Ale kommun Ale kommun Alingsås kommun Alingsås kommun Göteborgs Stad Göteborgs Stad Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Kungälvs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals stad Mölndals stad Partille kommun Partille kommun Stenungsunds kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Tjörns kommun 5

2. Kommunfakta Idetta kapitel finns en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret 2006. Innehållet i faktarutorna förklaras nedan. Bokslut för kommunen 2006 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelat på personalkostnader och övriga kostnader. Siffrorna redovisas både i procent av bruttokostnad och i tkr. I personalkostnader ingår allt som kan kopplas till anställd personal; lön, fyllnadslön, sjuklön, övertidsersättning, sociala avgifter, traktamenten, lunchsubventioner, pensioner, friskvård, företagshälsovård etc. Arvoden till politiker och övriga arvoden ingår inte. I övriga kostnader finns alla kostnader som inte klassas som personalkostnader enligt ovan. Befolkning Uppgifterna avser antal invånare den 31/12 2006 och finns med i faktarutan som ett mått på kommunens storlek. Skatteintäkter Siffrorna är hämtade från Skatteverket och finns med i faktarutan för att visa skatteuttaget i kommunen. Personal 1/11 2006 I siffrorna för personal ingår all månadsanställd personal, såväl tillsvidare- som tidsbegränsat anställda. Med årsarbetare avses här kommunens summerade hel- och deltidsanställningar, det vill säga antal månadsanställda omräknat till heltid. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas sedan personalens köns- och åldersfördelning, samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Anger den genomsnittliga sysselsättningsgraden för all månadsanställd personal. Sysselsättningsgraden är de anställdas genomsnittliga arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden är gjord efter den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån befattningskoder (BSK). De yrkesgrupper som ingår i respektive verksamhetsområde visas i bilaga 1. Denna uppdelning är inte helt rättvisande eftersom kommunernas användning av BSK kan variera. Chefer ska t.ex., enligt definitionen, ligga under administration men kan i vissa fall finnas kodade under verksamhetsområde. Göteborgs stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder. I den utsträckning det varit möjligt har dessa anpassats till SKLs definition av BSK för att kunna redovisas i rapporten. 2.1 Fakta Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 61%... 791 500 tkr Övriga kostnader... 39%... 505 700 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 297 200 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 26 800 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:45 Varav primärkommunal skatt... 22:00 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 1 936 Antal anställda... 2 252 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% 30 49 år... 51% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,7 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 32% Skola & Förskola... 43% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 12% Administration... 8% 6

2.2 Fakta Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 63%... 1 167 074 tkr Övriga kostnader... 37%... 673 674 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 840 748 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 36 481 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:24 Varav primärkommunal skatt... 21:79 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 3 148 Antal anställda... 3 447 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% 30 49 år... 46% 50< år... 46% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 44% Skola & Förskola... 33% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 13% Administration... 7% 2.3 Fakta Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 47%... 12 404 223 tkr Övriga kostnader... 53%... 14 203 353 tkr Bruttokostnad... 100%... 26 607 576 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 489 797 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:90 Varav primärkommunal skatt... 21:45 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 32 405 Antal anställda... 34 336 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 94,40% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 80% Män... 20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 20% 30 49 år... 38% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 37% Skola & Förskola... 39% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 10% Administration... 11% 2.4 Fakta Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 64%... 1 003 196 tkr Övriga kostnader... 36%... 560 201 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 563 397 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 32 395 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:75 Varav primärkommunal skatt... 21:30 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 2 663 Antal anställda... 2 903 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 90% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% 30 49 år... 50% 50< år... 41% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,6 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 48% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 12% Administration... 8% 2.5 Fakta Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 64%... 1 899 754 tkr Övriga kostnader... 36%... 1 074 127 tkr Bruttokostnad... 100%... 2 973 881 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 71 044 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:25 Varav primärkommunal skatt... 21:53 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 5 132 Antal anställda... 5 675 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 88% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% 30 49 år... 50% 50< år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,2 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 49% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 6% 7

2.6 Fakta Kungälvs kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 63%... 1 140 200 tkr Övriga kostnader... 37%... 673 900 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 814 100 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 38 899 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:42 Varav primärkommunal skatt... 21:97 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 3 106 Antal anställda... 3 454 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 90% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 81% Män... 19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% 30 49 år... 48% 50< år... 43% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,3 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 32% Skola & Förskola... 43% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 14% Administration... 8% 2.7 Fakta Lerums kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 61%... 1 056 833 tkr Övriga kostnader... 39%... 670 000 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 726 833 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 37 092 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:73 Varav primärkommunal skatt... 21:28 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 2 501 Antal anställda... 2 843 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 9% 30 49 år... 51% 50< år... 40% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 28% Skola & Förskola... 49% Fritid & Kultur... 2% Teknik... 14% Administration... 7% 2.8 Fakta Lilla Edets kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 51%... 314 939 tkr Övriga kostnader... 49%... 304 365 tkr Bruttokostnad... 100%... 619 304 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 12 836 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 33:25 Varav primärkommunal skatt... 22:80 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 876 Antal anställda... 923 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 87% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 85% Män... 15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 8% 30 49 år... 50% 50< år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 45,8 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 35% Skola & Förskola... 42% Fritid & Kultur... 1% Teknik... 15% Administration... 7% 2.9 Fakta Mölndals Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 60%... 1 656 000 tkr Övriga kostnader... 40%... 1 082 700 tkr Bruttokostnad... 100%... 2 738 700 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 58 500 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:59 Varav primärkommunal skatt... 21:14 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 4 544 Antal anställda... 4 939 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 10% 30 49 år... 48% 50< år... 42% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,7 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 36% Skola & Förskola... 41% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 12% Administration... 6% 8

2.10 Fakta Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 57%... 878 549 tkr Övriga kostnader... 43%... 671 151 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 549 700 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 33 614 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 30:94 Varav primärkommunal skatt... 20:49 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 2 396 Antal anställda... 2 613 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 92% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 82% Män... 18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 12% 30 49 år... 52% 50< år... 36% PERSONALENS MEDELÅLDER... 44,0 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN* Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 45% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 12% Administration... 6% 2.11 Fakta Stenungsunds kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 63%... 712 626 tkr Övriga kostnader... 37%... 416 339 tkr Bruttokostnad... 100%... 1 128 965 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 23 190 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:52 Varav primärkommunal skatt... 22:07 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 1 850 Antal anställda... 1 989 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 93% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 83% Män... 17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 7% 30 49 år... 49% 50< år... 44% PERSONALENS MEDELÅLDER... 46,8 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 46% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 11% Administration... 7% 2.12 Fakta Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 62%... 436 000 tkr Övriga kostnader... 38%... 271 000 tkr Bruttokostnad... 100%... 707 000 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 14 954 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 32:09 Varav primärkommunal skatt... 21:64 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 1 142 Antal anställda... 1 294 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 89% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 84% Män... 16% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 7% 30 49 år... 55% 50< år... 38% PERSONALENS MEDELÅLDER... 47,4 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 33% Skola & Förskola... 39% Fritid & Kultur... 4% Teknik... 13% Administration... 11% 2.13 Fakta Öckerö kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2006 Personalkostnader... 52%... 328 500 tkr Övriga kostnader... 48%... 299 100 tkr Bruttokostnad... 100%... 627 600 tkr BEFOLKNING Invånare 31/12 2006... 12 224 SKATTEINTÄKTER Total kommunal skatt... 31:64 Varav primärkommunal skatt... 21:19 PERSONAL 1/11 2006 (Månadsanställda) Antal årsarbetare... 823 Antal anställda... 1 005 GENOMSNITTLIG SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 82% PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor... 85% Män... 15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR >29 år... 7% 30 49 år... 49% 50< år... 44% PERSONALENS MEDELÅLDER... 47,3 år PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg... 36% Skola & Förskola... 40% Fritid & Kultur... 3% Teknik... 13% Administration... 8% 9

3. Jämförande personalfakta Månadsanställda redovisat i årsarbetare 1 och antal anställda I tolv av de tretton kommunerna har antalet årsarbetare ökat. I Alingsås har däremot antalet årsarbetare minskat jämfört med siffrorna i förra årets rapport. I regionen totalt sett har årsarbetarna ökat med knappt 1 150 och är nu 62 289 till antalet. Detta innebär att antalet årsarbetare i regionen totalt, efter att ha minskat under 2003 och 2004, nu ökar för andra året i rad. En faktor som är starkt bidragande till ökningen av antalet anställda och årsarbetare är möjligheten att anställa personer för så kallade plusjobb. Kommunerna har dock utnyttjat möjligheten till plusjobbsanställningar i varierande utsträckning. Antalet anställda i plusjobb redovisas i Tabell 1. När det gäller antalet anställda, så kan även vikarier för anställda med friår ha haft påverkan på siffrorna. Ytterligare en faktor som påverkar antalet anställda i kommunen är hur stor del av verksamheten som drivs i egen respektive annan regi, då endast verksamheten i egen regi redovisas i rapporten. Medelålder Det finns inga stora skillnader vad gäller medelåldern för personalen i de olika kommunerna. Den lägsta medelåldern finns hos de anställda i Partille som har en medelålder på 44,0 år. Högst medelålder har Tjörn med 47,4 och Öckerö med 47,3 år. Medelåldern för kommunerna sammantaget är 45,7 år, vilket innebär att medelåldern för personalen i regionens kommuner har ökat något. Samma tendens, det vill säga att personalens medelålder sakta ökat, har även återfunnits i de tidigare rapporterna. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för samtliga månadsanställda Precis som 2005 varierar den genomsnittliga sysselsättningsgraden mellan 82 och 94 procent. Medelvärdet för den genomsnittliga sysselsättningsgraden i GR-regionen är 90 procent, vilket även det är samma siffra som för 2005. I de flesta kommuner är förändringar i sysselsättningsgrad mellan 2005 och 2006 inte särskilt stora. Undantaget från detta är Lilla Edet där sysselsättnings- TABELL 1. JÄMFÖRANDE PERSONALFAKTA Antal årsarbetare Genomsnittlig Antal Antal anställda Andel i % av Personalens sysselsättningsgrad i % anställda i plusjobb samtliga anställda medelålder 2005 2006 2005 2006 2006 2006 Kvinnor Män Ale 1 867 1936 93% 92% 2 251 47 81% 19% 45,7 Alingsås 3 190 3 148 89% 89% 3 447 31 80% 20% 45,6 Göteborg 31 853 32 405 94% 94% 34 336 981 80% 20% 45,6 Härryda 2 572 2 663 89% 90% 2903 32 83% 17% 44,6 Kungsbacka 4 912 5 132 87% 88% 5 676 24 84% 16% 45,2 Kungälv 3 028 3 106 88% 90% 3 454 23 81% 19% 45,3 Lerum 2452 2501 91% 92% 2 843 14 82% 18% 46,0 Lilla Edet 852 876 94% 87% 923 22 85% 15% 45,8 Mölndal 4 419 4544 91% 92% 4 939 45 82% 18% 44,7 Partille 2 2 259 2396 92% 2 613 17 82% 18% 44,0 Stenungsund 1819 1850 92% 93% 1 989 18 83% 17% 46,8 Tjörn 1 111 1 142 88% 89% 1294 15 84% 16% 47,4 Öckerö 3 811 823 82% 82% 1005 11 85% 15% 47,3 GÖTEBORGSREGIONEN 61 145 62 289 67 674 1280 MEDELVÄRDE 90% 90% 81% 19% 45,7 1 Med årsarbetare avses i rapporten antal månadsanställda omräknat till heltider. 2 Partille Kommun hade inte möjlighet att redovisa sysselsättningsgraden i 2005 års rapport på grund av byte av personalsystem. 3 Siffran som redovisades i 2005 års rapport för antal årsarbetare i Öckerö kommun, 990, var inte korrekt vilket har korrigerats i tabellen ovan till 811. 10

graden varierat de senaste åren. Enligt 2005 års siffror hade kommunen ökat sin sysselsättningsgrad jämfört med året innan med 8 procentenheter till 94 procent. Under det gångna året har det skett en minskning av den genomsnittliga sysselsättningsgraden och 2006 års siffra landar på 87 procent. Det är antagligen Lilla Edets relativt kraftiga minskning som gjort att medelvärdet för regionen ligger kvar på samma nivå som 2005 trots att sysselsättningsgraden har ökat i ett flertal kommuner. Könsfördelning för samtliga månadsanställda Könsfördelningen bland de anställda i kommunerna ser ungefär likadan ut som tidigare år. Kvinnorna utgör en stor majoritet bland de anställda inom samtliga kommuner. Medelvärdet för könsfördelningen har de senaste fyra åren stått stilla på 83 procent kvinnor och 17 procent män. Nu har dock medeltalet när det gäller andelen manliga anställda i regionen ökat något. Medelvärdet för 2006 är 82 procent kvinnor och 18 procent män. Alingsås och Göteborg är, med sina 80 procent kvinnor och 20 procent män, de två kommuner som har den största andelen manliga anställda. Anställdas fördelning utifrån verksamhet Diagram A visar en procentuell fördelning av kommunernas personal utifrån verksamhetsområden. Fördelningen är baserad på befattningskoder (BSK) enligt Sveriges Kommuner och Landstings definition. 4 Uppgifter om vilka yrken som ingår i respektive verksamhetsområde återfinns i bilaga 1. Jämfört med 2005 års siffror är det inga större skillnader i andelen personal inom de olika verksamhetsområdena. Alla kommuner förutom Alingsås har den största delen av sina anställda sysselsatta inom Skola och förskola. I Alingsås är det istället Vård och omsorg som har den största andelen anställda. I samtliga kommuner utgör Kultur och fritid den minsta verksamheten sett till antalet anställda. Mellan 1 och 4 procent av kommunernas personal återfinns i denna typ av verksamhet. Hur kommunens anställda fördelar sig på de olika verksamheterna påverkas bland annat av befolkningsstrukturen i den aktuella kommunen samt vilka verksamheter som bedrivs i egen, respektive annan regi. DIAGRAM A Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GÖTEBORGS- REGIONEN MEDEL 4 Göteborgs stad använder inte de traditionella BSK utan har egendefinierade koder. I den utsträckning det varit möjligt har dessa anpassats till Sveriges Kommuner och Landstings BSK för att kunna redovisas i denna rapport 11

4. Sjukfrånvaro Idetta avsnitt redovisas sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid. Redovisningen följer Sveriges kommuner och Landstings rekommendationer, där sjukfrånvaron relateras till den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Detta innebär att avvikelser i arbetstid från den avtalade tiden ska tas hänsyn till. I praktiken kan sägas att arbetstid som avser tid under vilken den anställde beviljats tjänstledighet i tjänsten ska ingå i den ordinarie arbetstiden, medan tjänstledighet från tjänsten inte ska ingå. Definitioner finns förtydligade i bilaga 2. Redovisningen i hela avsnitt 4 ska omfatta samtliga arbetstagare som haft en eller flera anställningar i kommunen, inklusive vikarier, feriearbetare m.fl. Lilla Edet och Göteborg inkluderar dock inte timavlönade i sin redovisning. Helhetsbilden av sjukfrånvaron i Göteborgsregionen visar på en nedåtgående trend. Eftersom hälsa, ohälsa och sjukfrånvaro är komplexa fenomen, finns det ingen entydig förklaring till denna nedgång. Troligtvis är det en rad olika faktorer som har påverkat och som sammantaget har bidragit till den positiva utvecklingen. De satsningar på hälsoarbete som bedrivits i kommunerna med såväl främjande, som förebyggande och rehabiliterande insatser kan vara en del av förklaringen. En annan del kan vara förändrad inställning och arbetssätt från Försäkringskassans sida. Hur företagshälsovård och övrig sjukvård fungerar spelar också in. Ytterligare tänkbara orsaker är förändrade lagar och regler kring sjukskrivning, samhällsutvecklingen och rådande inställning till sjukskrivningar. TABELL 2. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2005 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, samtliga anställda 2006 Andel tidsbegränsade sjukersättningar i % 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, kvinnor 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, män 2006 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid, för tillsvidareanställda 2006 Ale 7,6% 7,3% 1,1% 8,0% 4,9% 8,6% Alingsås 8,9% 7,3% 1,2% 8,2% 4,2% 8,5% Göteborg 10,6% 9,5% 2,1% 10,5% 5,9% 10,4% Härryda 9,2% 8,0% 2,2% 8,8% 4,5% 9,3% Kungsbacka 7,7% 7,4% 1,0% 7,9% 5,1% 8,0% Kungälv 8,1% 7,6% 1,5% 8,6% 3,9% 8,8% Lerum 7,8% 7,6% 1,4% 8,7% 3,4% 8,9% Lilla Edet 9,0% 8,0% 1,5% 8,9% 3,6% 8,6% Mölndal 10,6% 9,7% 2,4% 10,8% 4,9% 10,4% Partille 10,4% 10,3% 2,2% 11,5% 5,4% 11,7% Stenungsund 8,5% 7,9% 1,8% 8,7% 4,8% 8,7% Tjörn 7,7% 7,6% 2,2% 8,3% 4,3% 8,4% Öckerö 7,9% 8,2% 1,3% 8,7% 6,0% 9,3% MEDELVÄRDE 8,8% 8,2% 1,5% 9,0% 4,7% 9,2% 12

4.1 Sjukfrånvaro för samtliga anställda 5 Den totala sjukfrånvaron har minskat i tolv av de tretton GR-kommunerna. I åtta av dessa tolv kommuner skedde minskningen för andra eller tredje året i rad. Medelvärdet i regionen har sjunkit för andra året i rad och ligger nu på 8,2 procent. Medelvärdet för 2005 var 8,8 procent. Det finns med andra ord en nedåtgående trend när det gäller regionens totala sjukfrånvaro. I Öckerö kommun har sjukfrånvaron dock ökat från 7,9 till 8,2 procent i jämförelse med 2005. I kommunerna Alingsås, Göteborg och Härryda har den totala sjukfrånvaron minskat med mer än 1 procentenhet under det gångna året. Den största minskningen står Alingsås kommun för där sjukfrånvaron har minskat med 1,6 procentenheter, från 8,9 till 7,3. Göteborgs stad har minskat sin sjukfrånvaro med 1,1 procentenheter från 10,6 till 9,5 procent. Härryda var den kommun där sjukfrånvaron minskade mest mellan 2004 och 2005. Med en minskning med 1,2 procentenheter har kommunen fortsatt i samma positiva riktning under 2006. Härrydas sjukfrånvaro för 2006 var 8 procent. Lägst sjukfrånvaro har Ale och Alingsås, 7,3 procent, tätt följda av Kungsbacka med 7,4 procent. Den kommun som ligger högst när det gäller den totala sjukfrånvaron är Partille som har en frånvaro på 10,3 procent. Positivt i detta sammanhang är dock att sjukfrånvaron i Partille har sjunkit något för första gången sedan nyckeltalsrapporterna började publiceras år 2003. Ytterligare en positiv utveckling är att Mölndal och Göteborg som 2005 hade siffror på över 10 procent, numera befinner sig på andra sidan av 10 procent-strecket. Det kan vara intressant att se hur stor sjukfrånvaron är enbart för dem som är tillsvidareanställda. Detta eftersom de som regel har längre anställningsperioder än övriga anställda och därmed också löper en större risk att drabbas av sjukdom under anställningsperioden. Sjukfrånvaron hos de tillsvidareanställda är också högre än för de anställda totalt. Även om man ser till sjukfrånvaron för endast tillsvidareanställda så märks den positiva trenden med en minskning i de flesta av GR-kommunerna. Medelvärdet i regionen har minskat från 9,7 till 9,2 procent. Uppgifter om andelen tidsbegränsade sjukersättningar 6 redovisas för andra året. Medelvärdet i regionen har minskat från 2,0 till 1,5 procent. En förklaring till denna minskning skulle kunna vara att kommunerna förändrat sitt arbetssätt när det gäller tidsbegränsade sjukersättningar, med ökad fokus på rehabilitering och försök att finna alternativa lösningar. En annan faktor med avgörande betydelse för andelen tidsbegränsade sjukersättningar är också Försäkringskassans handläggning av ärenden, t.ex. när det kommer till bedömning av vilka som är berättigade till ersättning. Andelen sjukersättningar varierar förhållandevis mycket mellan kommunerna; från Kungsbackas 1,0 procent till Mölndals 2,4 procent. Det verkar finnas en tendens till att de kommuner som ligger över medelvärdet när det gäller den totala sjukfrånvaron också gör det när det kommer till andelen sjukersättningar, men det är dock inget entydigt samband. På samma sätt som kommunernas och Försäkringskassans arbetssätt kan vara en förklaring till minskningen av de tidsbegränsade sjukersättningarna, skulle skillnader i dessa förhållanden även kunna förklara en del av variationen mellan kommunerna. 5 Göteborg och Lilla Edet inkluderar inte timavlönade i sin redovisning av sjukfrånvaron. 6 Om en person mellan 30 och 64 år blir så sjuk att denne måste vara hemma i minst ett år, men beräknas kunna komma tillbaka i arbete på sikt, kan personen få tidsbegränsad sjukersättning. 13

Diagram B och C visar 2006 års sjukfrånvaro för samtliga anställda i kommunerna. I diagram C redovisas sjukfrånvaron uppdelat på kön. I diagram B är staplarna rangordnade från den högsta till den lägsta sjukfrånvaron. Diagram C är sorterat utifrån den högsta sjukfrånvaron för kvinnor. Kvinnornas sjukfrånvaro har minskat i alla kommuner utom Tjörn, där sjukskrivningarna i princip ligger kvar på samma nivå som föregående år. I fyra av kommunerna; Alingsås, Göteborg, Härryda och Lilla Edet, har kvinnornas sjukfrånvaro minskat med mer än 1 procentenhet. Sjukskrivningstalen är fortfarande avsevärt högre för kvinnorna än för männen. Medeltal för kvinnornas sjukfrånvaro var 9,0 procent. Detta innebär en sänkning med 1 procentenhet i jämförelse med 2005. Medeltalet för männen var 4,7 procent, vilket är samma siffra som 2005. Männens sjukfrånvaro har minskat i åtta av kommunerna ökat i fem av dem. Det faktum att männens frånvaro ökat i några av kommunerna samtidigt som kvinnornas frånvaro har minskat kan vara värt att notera. Det kan dock vara missvisande att dra alltför långtgående slutsatser utifrån detta eftersom männen i de flesta av kommunerna är relativt få, vilket medför att en enskild individs sjukfrånvaro kan ge ett stort utslag för hela gruppen. DIAGRAM B Partille Mölndal Göteborg MEDEL Öckerö Härryda Lilla Edet Stenungsund Kungälv Lerum Tjörn Kungsbacka Ale Alingsås DIAGRAM C Partille Mölndal Göteborg MEDEL Lilla Edet Härryda Lerum Stenungsund Öckerö Kungälv Tjörn Ale Alingsås Kungsbacka 14

4.2 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Att en individ blir sjuk vid upprepade tillfällen bör ses som en varningssignal när det gäller individens hälsa. Det är viktigt att arbetsgivaren uppmärksammar tidiga tecken och tar reda på orsaken till den upprepade sjukfrånvaron. Upprepade tillfällen av kortare sjukfrånvaro kan dessutom vara början till en period av långtidsfrånvaro, vilket gör det extra viktigt att de rätta insatserna görs i ett tidigt skede. För att förebygga ytterligare ohälsa hos de anställda, har cheferna en avgörande roll när det gäller att upptäcka och följa upp varningssignalerna. Tabell 3 visar andelen tillsvidareanställda som under TABELL 3. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO FÖR TILLSVIDAREANSTÄLLDA 2005 OCH 2006 Antal tillsvidareanställda under 2006 Andel tillsvidareanställda under 2006 med 6 eller fler sjuktillfällen 2006 haft 6 eller fler sjuktillfällen. Anledningen till att det är 6 tillfällen som redovisas är att arbetsgivaren då är skyldig att påbörja en rehabiliteringsutredning. Medelvärdet för upprepad sjukfrånvaro är 3,6 procent vilket innebär en knapp ökning i jämförelse med 2005. Andelen ofta sjuka ökar i sju av GR-kommunerna och minskar i fem av dem. 7 Detta är ändå en positiv utveckling jämfört med 2005 då det endast var två kommuner där andelen ofta sjuka minskade, medan den ökade i resterande kommuner. I likhet med 2005 så är det Lerum som med 1,1 procent har den minsta andelen ofta sjuka. Lerum är också en av de kommuner där andelen tillsvidareanställda med upprepad frånvaro minskat. Göteborg är den kommunen med högst andel ofta sjuka, vilket Andel tillsvidareanställda under 2005 med 6 eller fler sjuktillfällen Ale 2 114 3,3% 2,5% Alingsås 3 238 4,8% 4,2% Göteborg 29 765 5,3% 4,9% Härryda 2 681 4,7% 4,6% Kungsbacka 5 011 3,6% 4,1% Kungälv 3 078 3,5% 3,9% Lerum 2 738 1,1% 1,4% Lilla Edet 860 3,1% 4,1% Mölndal 5 396 4,4% 3,6% Partille 2 432 - - Stenungsund 1 970 4,7% 3,6% Tjörn 1 242 2,9% 1,9% Öckerö 910 2,4% 4,4% GÖTEBORGSREGIONEN 61 435 MEDELVÄRDE 3,6% 3,5% DIAGRAM D var fallet även 2005. Göteborgs minskning av den totala sjukfrånvaron märks inte när man ser till andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro. Göteborgs siffra, 5,3 procent, för ofta sjuka innebär dessutom en viss ökning i jämförelse med 2005. Det motsatta förhållandet råder för Öckerös kommun där den totala sjukfrånvaron har ökat, men där vi kan se den största minskningen vad gäller andelen ofta sjuka. Öckerös andel tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro har minskat med 2 procentenheter från 4,4 till 2,4 procent. Göteborg Alingsås Stenungsund Härryda Mölndal MEDEL Kungsbacka Kungälv Ale Lilla Edet Tjörn Öckerö Lerum 7 Partille kommun har inte haft möjlighet att redovisa andelen ofta sjuka. 15

4.3 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på åldrar och kön I det här sammanhanget bör poängteras att en uppdelning av de anställda på åldrar och kön gör att vissa av åldersgrupperna kommer att innehålla relativt få individer. Detta innebär att en enskild individs sjukfrånvaro kan få en stor påverkan på andelen frånvaro i gruppen. Kvinnornas sjukfrånvaro är fortfarande betydligt högre än männens i alla åldersgrupper. I de flesta kommuner är gruppen kvinnor 50 år och över den åldersgrupp som har störst andel sjukskrivna. 8 Två undantag är Ale och Alingsås, där det istället är kvinnor mellan 30 och 49 år har den största sjukfrånvaron. Kvinnor 50 år och över är den åldersgrupp som, med 10,5 procent, har det högsta medelvärdet i regionen när det gäller sjukfrånvaro. Lägst genomsnittlig sjukfrånvaro har åldersgruppen män 29 år och yngre, med ett medelvärde på 2,8 procent. Dessa åldersgrupper hade det högsta, respektive lägsta medelvärdet även 2005. Skillnaderna i medelvärde mellan 2005 och 2006 är relativt små för samtliga åldersgrupper. De två grupper där medelvärdet för sjukfrånvaron har förändrats mest är åldersgruppen 29 år och yngre totalt, samt män 50 år och över. I båda åldersgrupperna har sjukfrånvaron ökat med 0,3 procent. TABELL 4. SJUKFRÅNVARO FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA, UPPDELAD PÅ ÅLDER OCH KÖN Åldersgruppen 29 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 30 49 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Åldersgruppen 50 år. Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Andel anställda i åldersgruppen 29 år Andel anställda i åldersgruppen 30 49 år Andel anställda i åldersgruppen 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt Ale 3,7% 4,5% 1,8% 7,7% 8,5% 4,0% 7,9% 8,4% 6,2% 8% 51% 41% Alingsås 3,8% 4,2% 2,3% 7,8% 8,9% 3,0% 8,1% 8,7% 5,9% 9% 45% 46% Göteborg 6,1% 6.6% 4,0% 9,2% 10,2% 5,4% 10,7% 11,8% 6,8% 10% 48% 41% Härryda 4,7% 4,9% 3,9% 8,2% 9,1% 4,2% 8,8% 9,7% 5,0% 9% 50% 41% Kungsbacka 5,4% 5,9% 3,1% 6,3% 6,7% 4,0% 9,0% 9,6% 6,4% 8% 50% 42% Kungälv 3,1% 3,3% 1,9% 7,9% 8,8% 3,9% 8,6% 9,8% 4,4% 9% 48% 43% Lerum 4,7% 5,1% 3,0% 6,6% 7,6% 2,6% 9,9% 11,5% 4,5% 9% 51% 40% Lilla Edet 5,8% 6,3% 2,8% 7,2% 7,6% 4,5% 9,2% 10,7% 2,9% 8% 50% 42% Mölndal 5,8% 6,3% 2,7% 9,1% 10,2% 3,6% 11,2% 12,5% 6,4% 10% 48% 42% Partille 4,4% 4,8% 2,6% 10,3% 11,9% 3,9% 13,1% 14,3% 8,7% 12% 52% 36% Stenungsund 4,8% 5,2% 3,3% 7,9% 8,8% 3,6% 8,7% 9,4% 6,0% 7% 49% 44% Tjörn 3,6% 4,0% 1,8% 7,3% 8,0% 3,7% 8,8% 9,5% 5,5% 7% 55% 38% Öckerö 3,7% - - 7,7% - - 9,7% - - 7% 49% 44% MEDELVÄRDE 2006 4,6% 4,9% 2,8% 7,9% 8,9% 3,9% 9,5% 10,5% 5,7% 10% 48% 42% MEDELVÄRDE 2005 4,3% 4,8% 2,8% 8,0% 9,0% 3,7% 9,4% 10,4% 5,4% 10% 49% 41% DIAGRAM E 8 Öckerö har inte haft möjlighet att redovisa uppgifter fördelat på kön. 16

4.4 Sjukfrånvaro för samtliga anställda, uppdelad på verksamhet och yrkesgrupp En redovisning av frånvaro uppdelat på yrkesgrupper och verksamheter, enligt tabellen 5, visar också att sjukfrånvaron i regionen har minskat. Medelvärdet för samtliga kategorier har sjunkit i jämförelse med 2005. För vissa av kategorierna är dock minskningen inte särskilt stor. Den största förändringen i regionens medelvärde, enligt denna uppdelning på verksamheter och yrkesgrupper, finns bland personalen i Vård och omsorg, där frånvaron minskat med nästan 1 procentenhet jämfört med 2005. Medelvärdet för sjukskrivningar för yrkesgrupperna undersköterskor och förskollärare ligger högre än respektive kommuns totala medelvärde för sjukskrivningar i samtliga fall utom ett. Undantaget utgörs av förskollärarna i Partille kommun som, med ett medelvärde på 9,8 procent, ligger under medelvärdet för samtliga anställda i kommunen. 4.4.1 Anställda inom vård och omsorg samt undersköterskor I samtliga kommuner är medelvärdet för sjukfrånvaron bland de anställda inom vård och omsorg, samt för yrkeskategorin undersköterskor, högre än för personalen totalt. I likhet med 2005 så visar även 2006 års siffror på en minskning av frånvaron inom vård och omsorg. Frånvaron har minskat i alla kommuner 9 utom Öckerö där den ökat med 2,1 procentenhet till 10,2 procent. Öckerös frånvaro ligger dock fortfarande under regionens medelvärde för verksamhetsområdet. Den kommun där frånvaron inom Vård och omsorg har förändrats mest är Härryda som har minskat sin frånvaro från 11,5 till 9,0 procent. Frånvaron inom Vård och omsorg varierar mellan 8,0 och 11,7 procent, där Lerum har det lägsta värdet och Partille det högsta. Medelvärdet för yrkesgruppen undersköterskor ligger på 11,3 procent och är således högre än för verksamhetsområdet vård och omsorg totalt. Medelvärdet för undersköterskorna har, precis som för hela verksamhetsområdet vård och omsorg, minskat för andra året i rad. När det gäller värdet för de enskilda kommunerna så ökar det i tre av regionens kommuner. De kommuner där undersköterskornas frånvaro har ökat i jämförelse med 2005 är Härryda, Kungälv och Öckerö. De tre kommunerna ligger dock, trots ökningen, under regionens medelvärde när det gäller undersköterskornas frånvaro. Tjörn har, med 9,4 procent, det lägsta medelvärdet för undersköterskors sjukfrånvaro, medan Partille har det högsta värdet på 15,2 procent. Den största minskningen står Mölndals Stad för. Frånvaron bland undersköterskorna har där gått från 16,4 till 13,6 procent, vilket innebär en minskning med nästan 3 procentenheter. TABELL 5. SJUKFRÅNVARO FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA, UPPDELADE PÅ VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Samtliga anställda (från avsnitt 4.1) Personal inom Vård och omsorg Personal inom Skola och förskola Undersköterskor Förskollärare Ale 7,3% 9,9% 7,5% 11,6% 10,1% Alingsås 7,3% 9,0% 6,4% 9,6% 8,1% Göteborg 9,5% 11,0% 9,2% 12,0% 9,9% Härryda 8,0% 9,0% 8,1% 10,9% 10,6% Kungsbacka 7,4% 9,0% 6,6% 10,3% 8,1% Kungälv 7,6% 9,1% 7,1% 10,2% 10,3% Lerum 7,6% 8,0% 8,2% 11,0% 12,2% Lilla Edet 8,0% 9,9% 7,3% 10,1% 9,5% Mölndal 9,7% 10,5% 10,1% 13,6% 10,2% Partille 10,3% 11,7% 8,8% 15,2% 9,8% Stenungsund 7,9% 8,9% 7,9% 11,8% 11,3% Tjörn 7,6% 9,6% 7,1% 9,4% 10,6% Öckerö 8,2% 10,2% 9,5% 10,4% 13,6% MEDELVÄRDE 2006 8,2% 9,7% 8,0% 11,2% 10,4% MEDELVÄRDE 2005 8,8% 10,4% 8,7% 11,6% 10,4% 9 Lerum och Partille redovisade inga uppgifter för denna kategori 2005 och finns således inte med i jämförelsen. 17

4.4.2 Anställda inom skola och förskola samt förskollärare Till skillnad från verksamhetsområdet vård och omsorg, är sjukfrånvaron i de flesta kommuner lägre inom Skola och förskola än vad den är i kommunen totalt. Undantaget från detta är Ale, Lerum och Mölndal där frånvaron för verksamhetsområdet är något högre än för de anställda totalt. Detta skiljer sig från 2005, eftersom frånvaron i samtliga kommuner då var lägre inom skola och förskola än vad den totala frånvaron var. I jämförelse med 2005 så har sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet skola och förskola minskat i alla kommuner. 9 Medelvärdet för regionen har minskat från 8,7 till 8,0 procent. Kommunernas medelvärde för sjukfrånvaron inom skola och förskola spänner mellan Alingsås 6,4 procent till Mölndals 10,1 procent. Alingsås kommun står också för den största minskningen i jämförelse med 2005. Sjukfrånvaron för skola och förskola har där minskat med drygt 2 procentenheter. Regionens medelvärde för yrkesgruppen förskollärare är 10,4, vilket är samma siffra som 2005. Detta innebär att sjukfrånvaron för förskollärare är högre än både medelvärdet för verksamhetsområdet skola och förskola och medelvärdet för den totala frånvaron. Den lägsta frånvaron inom yrkesgruppen finns i Alingsås och Kungsbacka kommun som båda har en frånvaro på 8,1 procent. Högst ligger Öckerö med 13,6 procent. Sjukfrånvaron bland förskollärare har ökat i fyra kommuner; Lerum, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Både Tjörns och Öckerös frånvaro bland förskollärarna har ökat med nästan 3 procentenheter. I sex av kommunerna har frånvaron minskat, medan två ligger kvar på samma nivå som året innan. 4.4.3 Sjukfrånvaro för verksamhetsområden och yrkesgrupper uppdelat på kön Eftersom antalet män inom dessa yrkesgrupper är mycket få i alla regionens kommuner utom Göteborg, är risken stor att en enskild individs frånvaro får stor påverkan på statistiken då kön ska särredovisas. Därför presenteras i tabell 6 Göteborgs siffror separat, medan övriga GR-kommuners värden har slagits samman för att få en större population att jämföra med. I likhet med tidigare år är männens frånvaro lägre än kvinnornas i de båda yrkesgrupperna. Sjukfrånvaron har minskat för i princip alla kategorier enligt uppdelningen i tabell 6. För kategorin manliga undersköterskor i samtliga GR-kommuner exkl. Göteborgs stad har sjukfrånvaron dock ökat betydligt från 1,9 till 7 procent. Viktigt att notera här är att de manliga undersköterskorna utgör en relativt liten grupp och att skillnader hos ett fåtal enskilda individer kan resultera i stor påverkan för hela gruppens siffror. Sjukfrånvaron är högre för yrkesgruppen undersköterskor än vad den är för förskollärare. Detta gäller för båda könen och såväl för Göteborg som för övriga GR-kommuner sammantaget. TABELL 6. FRÅNVARO FÖR UNDERSKÖTERSKOR OCH FÖRSKOLLÄRARE, INDELAD EFTER KÖN Summerat för kommunerna Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Undersköterskor Förskollärare Antal anställda i yrkesgruppen Undersköterskor Förskollärare Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Samtliga GR-kommuner exkl Göteborgs Stad 2006 Samtliga GR-kommuner exkl Göteborgs Stad 2005 11,7% 11,4% 7,0% 9,9% 10,0% 4,5% 4 229 4 097 132 3 049 2 997 52 11,9% 13,6% 1,9% 9,9% 10,4% 7,1% 3 449 3 345 104 3 078 3 032 46 Göteborgs Stad 2006 Göteborgs Stad 2005 12,0% 12,3% 8,9% 9,9% 10,1% 6,0% 3 714 3 441 273 2 492 2 400 92 13,6% 14,0% 10,0% 11,0% 11,1% 8,3% 3 551 3 276 275 2 393 2 305 88 18

5. Sjukfrånvarons längd Idetta kapitel redogörs för sjukfrånvaron uppdelad på två olika tidsintervall, sjukfrånvaro 1-59 dagar samt sjukfrånvaro 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer är en av de uppgifter som ingår i den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron. Mer information om den lagstadgade redovisningen av sjukfrånvaron återfinns i bilaga 2. 5.1 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda 10 I detta avsnitt presenteras inledningsvis de båda tidsintervallens andel av den totala sjukfrånvaron. Därefter redovisas sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid för de båda intervallen. I samtliga kommuner utgör sjukfrånvaron på 60 dagar eller mer den största andelen av sjukfrånvaron. Störst andel sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har Partille med 74 procent. Kungsbacka har med 55 procent regionens lägsta andel sjukfrånvaro 60 dagar eller mer. I alla kommuner utom Ale, som ligger kvar på samma nivå som 2005, har det skett en minskning av andelen sjukfrånvaro i tidsintervallet 60 dagar eller mer. I Mölndal har en avsevärd förändring ägt rum. Där har andelen frånvaro på 60 dagar eller mer minskat med nästan 15 procentenheter. Precis som 2005, har en minskning av andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer ägt rum när det gäller regionen totalt. Regionens medelvärde för 2006 är 65 procent som kan jämföras med 2005 års medelvärde på 68 procent. När det gäller sjukfrånvarons andel av den totala arbetstiden, har regionens medelvärde för frånvaro 1-59 dagar ökat marginellt (2,9 procent) i jämförelse med 2005 (2,8 procent). Regionens medelvärde för sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har minskat från 6,0 till 5,3 procent. Detta betyder att det är en sänkning av sjukfrånvaro i det längre tidsintervallet som står för minskningen av den totala sjukfrånvaron. Precis som när det gäller den totala sjukfrånvaron, finns det ingen enkel förklaring till varför andelen långtidssjukfrånvaro minskat. En tänkbar förklaring kan dock vara att man i flera kommuner aktivt har genomfört satsningar för att komma till rätta med just långtidssjukfrånvaron. Försäkringskassans hantering av långa sjukfall och deras bedömning av vem som är berättigad till sjukersättning (tidsbegränsad eller tillsvidare) har också stor betydelse för de längre sjukfallen. TABELL 7. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD FÖR SAMTLIGA ANSTÄLLDA I RELATION TILL TOTAL SJUKFRÅNVARO SAMT ORDINARIE ARBETSTID Sjukfrånvarons längd Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 1-59 dagar i % av totalen 60 dagar i % av totalen totalt 1-59 dagar 60 dagar Ale 42% 58% 7,3% 3,0% 4,3% Alingsås 43% 57% 7,3% 3,2% 4,1% Göteborg 27% 73% 9,5% 2,6% 6,9% Härryda 40% 60% 8,0% 3,2% 4,8% Kungsbacka 45% 55% 7,4% 3,3% 4,1% Kungälv 42% 58% 7,6% 3,2% 4,4% Lerum30% 70% 7,6% 2,3% 5,3% Lilla Edet 36% 64% 8,0% 2,8% 5,2% Mölndal 27% 73% 9,7% 3,4% 6,3% Partille 26% 74% 10,3% 2,7% 7,6% Stenungsund 35% 65% 7,9% 2,7% 5,2% Tjörn 31% 69% 7,6% 2,4% 5,2% Öckerö 30% 70% 8,2% 2,5% 5,7% MEDELVÄRDE 2006 35% 65% 8,2% 2,9% 5,3% MEDELVÄRDE 2005 32% 68% 8,8% 2,8% 6,0% 10 Göteborg och Lilla Edet redovisar inte timavlönad personal 19

5.2 Sjukfrånvarons längd för samtliga anställda, uppdelat på ålder Sjukfrånvarons längd uppdelat på åldrar åskådliggörs både i tabell 8 och diagram F. Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer utgör den minsta andelen av frånvaron för den yngsta åldersgruppen i samtliga kommuner. Medelvärdet för sjukfrånvaro 60 dagar eller mer för åldersgruppen har minskat från 34 till 32 procent i jämförelse med 2005. När det gäller åldersgruppen 30-49 år har medelvärdet för sjukfrånvaro 60 dagar eller mer minskat med 6 procentenheter från 68 till 62 procent. För åldersgruppen 50 år och över är en majoritet av sjukfrånvaron 60 dagar eller mer i samtliga kommuner. Andelen sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer varierar mellan Alingsås 62 procent och Partilles 81 procent. I jämförelse med 2005 års medelvärde för åldersgruppen så har sjukfrånvaron i det längre tidsintervallet minskat med 2 procentenheter, från 74 till 72 procent. Andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har med andra ord minskat för samtliga åldersgrupper om vi ser till regionen som helhet. Om vi jämför enskilda kommuner med 2005 års resultat, så finns det åldersgrupper i vissa kommuner där andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har ökat. De grupper där andelen längre sjukfrånvaro har minskat är dock i majoritet. TABELL 8. SJUKFRÅNVARONS LÄNGD UPPDELAD PÅ ÅLDRAR 1 59 dagar 60 dagar Andel anställda i åldersgruppen 29 år 30 49 år 50 år 29 år 30 49 år 50 år 29 år 30 49 år 50 år Ale 79% 43% 36% 21% 57% 64% 8% 51% 41% Alingsås 77% 44% 38% 23% 56% 62% 9% 45% 46% Göteborg 57% 30% 21% 43% 70% 79% 10% 48% 41% Härryda 83% 40% 34% 17% 60% 66% 9% 50% 41% Kungsbacka 77% 51% 36% 23% 49% 64% 8% 50% 42% Kungälv 71% 44% 37% 29% 56% 63% 9% 48% 43% Lerum 52% 36% 22% 48% 64% 78% 9% 51% 40% Lilla Edet 66% 40% 29% 34% 60% 71% 8% 50% 42% Mölndal 70% 38% 29% 30% 62% 71% 10% 48% 42% Partille 62% 26% 19% 38% 74% 81% 12% 52% 36% Stenungsund 63% 35% 30% 37% 65% 70% 7% 49% 44% Tjörn 69% 33% 26% 31% 67% 74% 7% 55% 38% Öckerö 56% 33% 25% 44% 67% 75% 7% 49% 44% MEDELVÄRDE 2006 68% 38% 28% 32% 62% 72% 10% 48% 42% MEDELVÄRDE 2005 66% 32% 26% 34% 68% 74% 10% 49% 41% 20