Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv Anita Larsson och Anne Jalakas Presentation Malmö länsstyrelsen 2012
Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv Betoning på fysisk samhällsplanering ÖP: kommunal översiktsplan RUP: regionala utvecklingsprogram Inga checklistor utan vill visa på sätt att utveckla processen ett samspel mellan teori och praktik Donald R Schön: Den reflekterande praktikern John Forester: Planning in the face of power
j ä m s t ä l l d h e t/ g e n u s Jämställdhetens praktik - jämställdhetsmål - generella verktyg (3R mm) Genusteori - underordningens mekanismer mm praktik Planeringens praktik - tyst kunskap - regelverk (PBL, MB etc) teori Planeringsteori - om från är till bör - om hur planering går till p l a n e r i n g
2 centrala frågor Vad innebär jämställdhet i samhällsplaneringen? Vad gör man för att inte cementera dagens könsroller?
Vad innebär jämställdhet i samhällsplaneringen? Jämställd stad? Svara mot kvinnors och mäns skilda behov? Jämställd planeringsprocess? Bokens utgångspunkt: Underlätta för människor att leva jämställda liv
Om jämställdhet jämlikhet mellan kvinnor och män en demokratisk fråga berör både kvinnor och män jämställdhetsmål antaget av riksdagen Jämställdhetsintegrering: alla politikområden skall genomsyras av jämställdhetsperspektiv
PBLs portalparagraf: Bestämmelserna syftar.till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden Jämställdhet ingår i jämlikhet!
Nya transportpolitiska mål Funktionsmål Tillgänglighet Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Olycklig formulering!
Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 4 delmål, förkortade: 1 En jämn fördelning av makt och inflytande. 2 Ekonomisk jämställdhet. 3 En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. 4 Mäns våld mot kvinnor skall upphöra.
Jämlika/jämställda och goda sociala levnadsförhållanden 2 Ekonomisk jämställdhet. 3 En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Den privata sfären och den offentliga sfären ges samma dignitet och betydelse
Jämställdhet måste behandlas på den översiktliga nivån Proposition för PBL 1987 Det är naturligt att kommunerna i sin översiktliga planering tar ställning till de stora linjerna i kommunens bebyggelsestruktur. I det sammanhanget bör understrykas jämställdhetsfrågornas betydelse för bedömningen av lämplig samhällsutveckling. En utspridd och i förhållande till arbetsmarknader, kollektivtrafik och service illa lokaliserad bebyggelse kan avsevärt försvåra för kvinnor och män att på jämlika villkor förvärvsarbeta och delta i samhällslivet.
Planeringens dilemma Dagens ojämställda könsroller Dagens samhällsstrukturer Morgondagens samhällsstrukturer
Planeringens dilemma Dagens ojämställda könsroller Vanligt, men felaktigt tillvägagångssätt! Nej! Dagens samhällsstrukturer Morgondagens samhällsstrukturer
Planeringens dilemma Dagens ojämställda könsroller Morgondagens jämställda roller Dagens samhällsstrukturer Morgondagens Samhällsstrukturer
Icke könsbundna sätt att beskriva verkligheten Erfarenheter, inte behov Social reproduktion: vård och omsorg i vid bemärkelse (privat sfär) som regel obetalt arbete Produktion: betalt arbete kopplat till marknad, framställning av varor och tjänster (offentlig sfären)
målet: jämställdhetsmålet genusperspektivet: vägen dit
Centrala begrepp Kön kontra genus Kön fokuserar på biologiska skillnader Genus betonar socialt och kulturellt konstruerade skillnader som är föränderliga Genusperspektivet lyfter fram mekanismer som leder till och bevarar ojämställdhet Feminism verkar för politiska förändringar
Genusperspektivets klassiska frågor: Vilka uttryck tar sig makten? (möjligheter, rättigheter, skyldigheter) Den manliga (kvinnliga) normen? Vad ordnar och underordnar? Hur uppstår ojämställdhet? Hur ser kunskapsunderlaget ut?
Maktfrågan makt på gott och ont R W Connell: Organiserad institutionell makt Tyst diskursiv makt Diskurs: Ett sätt att tänka och tycka som förmedlas och reproduceras i dagliga diskussioner mellan människor.
Den manliga normen Ett paternalistiskt förhållningssätt Att lägga livet till rätta Att planera utifrån behov passar in som hand i handske
Att (under)ordna genom dikotomier Offentliga sfären kontra Privata sfären Mäns trad. kontra Kvinnors trad. erfarenheter erfarenheter Betalt arbete kontra Obetalt arbete Produktion kontra Social reproduktion
Underordningens mekanismer i planeringens praktik produktion betalt arbete offentlig sfär Översiktlig planering ses som könsneutral social reproduktion obetalt arbete privat/hushållssfär Detaljplanering kvinnor kan identifieras
Ur 3, 2 kap. PBL Planläggning enligt denna lag främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, och 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens.
Alternativt synsätt: en balans mellan sektorerna produktion-----------------social reproduktion betalt arbete ---------------------obetalt arbete offentlig sfär--------------- privat/hushållssfär
Alternativt synsätt: en balans mellan sektorerna uppifrån produktion-----------------------reproduktion betalt arbete -------------------obetalt arbete offentlig sfär------------- privat/hushålls sfär vardagslivet
Vardagslivsperspektivet: Livet under dygnets alla timmar sett ur individens perspektiv: vård och omsorg i hemmet (obetalt arbete) resor till och från arbetet arbetet fri tid Vardagslivsperspektivet en medvetenhet om att det finns betalt arbete, obetalt arbete och fri tid
En viktig tankekedja erfarenheter, inte behov erfarenheter från dagens vardagsliv av det obetalda arbetet: främst från kvinnor, men även män belyser den sociala reproduktionen, obetalt arbete och den privata/hushållssfären ges samma dignitet i planeringen som produktion av varor och tjänster etc.
Planeringens kunskapsunderlag Har vi tillräckligt med kunskaper för att lyfta fram vardagslivet? Olika sätt att få bättre kunskaper: dialog med medborgarna ger erfarenhetskunskaper genusanalys av statistik dagsprogram (tidsgeografi)
Planeringsansatser Kommunikativ planering Generativ planering lokal mobilisering Advokatplanering socialtjänsten Rationell planering rekordåren Underifrån-planering Planering med medborgare Allmänt intresse komplext Uppifrån-planering Planering för medborgare Hög konsensus om mål Social ingenjörskonst Allmänt intresse endimensionellt behov i fokus Planerar - rollen? Planerares och politikers människo-.... syn? Khakee 1990
Tidpunkt för medborgardialog Kommunikativ planering Generativ planering lokal mobilisering Advokatplanering socialtjänsten Rationell planering rekordåren program samråd utställning fokus på insamling av erfarenhetskunskaper fokus på legitimitet
Medborgardialog För att få erfarenhetskunskaper Tidigt i processen: när nya kunskaper är viktiga Studiecirklar SWOT Fokusgrupper Mm Planerarens roll och makt: ta allas synpunkter på allvar Kvinnor och mäns skilda röster idag måste uppmärksammas, belyser olika erfarenhetsvärldar
Statistik SCB: Jämindex (avslutat projekt) På tal om kvinnor och män (vartannat år) Obetalt arbete sedan 1990 (vart 10 år) Mycket statistik om resvanor, transporter Enkäter för ett specifikt område Statistik beskriver dagens situation. Varför ojämställdhet? viktig fråga i en genusanalys
Dagsprogram Bygger på tidsgeografi (Torsten Hägerstrand) Medvetenhet om 24-timmarssamhället Exempel på förflyttningar Bostad arbete - bostad Bostad dagis - skola - arbete dagis - skola - bostad Bostad arbete gamla mamma - bostad Bostad arbete butik - bostad
Exempel Lindesberg examensarbete BTH Adrian Bucher
Planeringsområden i fokus för att planera för social reproduktion Social infrastruktur Transportstrukturer Handelns lokalisering och utformning Trygghet och säkerhet analyseras och diskuteras ur ett vardagslivs- och genusperspektiv!
Aktuella begrepp Regionförstoring en kvinnofälla? en tidsfälla? Attraktivitet för vem? av vilket slag?
Social infrastruktur Omfattar förskola och lågstadium med fritis, bibliotek, fritidsverksamheter, äldrevård mm Viktigt med säkra och trygga gång- och cykelvägar så att lite äldre barn kan förflytta sig själva Ett område där kommunen har ansvar
Trygghet och säkerhet Kopplat till fjärde delmålet, mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Trygghet kontra säkerhet Kvinnor görs lätt till offer
Oro för våld och faktiskt våld Källa SCB
Polisanmäld misshandel Källa. SCB
Att skapa trygghet Allt från busshållplatser och gångtunnlar till vägsystemets uppbyggnad Scaft-normerna i nytt ljus Blandad bebyggelse BKT-principen (Göteborgs kommun) Boverket: många tips i nya publikationer men svag analys av genus/jämställdhet
Handel Kommunens inflytande begränsat men det går att göra en del Boverket: Dags att handla nu. Detaljhandel och samhällsutveckling.
Transportplanering Kvinnor och män gör ungefär lika många resor Män reser betydligt längre sträcka varje dag Män kör oftare bil Kvinnor åker oftare kollektivt Kvinnors arbetsplatser ligger närmare bostaden Mäns resande förknippat med arbete Kvinnors med inköps- och serviceärenden Kvinnor gör oftare än män kombinerade resor Vad säger en genusanalys av dessa fakta?
En utvecklad planeringsprocess: pendla mellan perspektiven Ovanifrån: traditionell planering planeringsuppgift Underifrån: vardagslivsperspektivet
Regeringens jämställdhetssatsning 2007 2010 från slutrapport: Att bekämpa mäns våld mot kvinnor prioriterat område: ett av de största och mest akuta jämställdhetsproblemen i vårt samhälle Regeringen gav Boverket i uppdrag att förbättra tryggheten för kvinnor i stads- och tätortsmiljö
Summering av den särskilda jämställdhetssatsningen (tkr) Jämställdhetsintegrering Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Åtgärder mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål Statligt stöd till jämställdhetsprojekt Totalt 159 976 46 000 359 745 17 730 493 961 209 019 26 122 1 312 553
Delmål 3:Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet : Jämställdhetsbonusen, skattereduktion för hushållsarbete och jobbskatteavdraget har t.ex. bidragit till mer jämställda förutsättningar (från slutrapport)
Boverket 45 milj kronor i en första etapp 131 kommuner i landet fick pengar, därav ca 5 kommuner i Skåne eget utvecklingsarbete
Fem rapporter från Boverket på temat trygghet och säkerhet
Sveriges Kommuner och Landsting 145 milj för att utveckla projektet HÅJ dvs Hållbar jämställdhet Ur utvärdering av Kontigo: Syftet var att vidareutveckla ledningssystem och verktyg för verksamhets- och kvalitetsutveckling på ett sätt som beaktar ett jämställdhetsperspektiv könsuppdelad statistik är den aktivitet som implementerats i störst utsträckning Fokus på verksamhetsutveckling innebär en risk att maktperspektivet försvinner och att jämställdhet enbart uppfattas som en win-win-situation för alla inblandade
SKL har också anslutit sig till DEN EUROPEISKA DEKLARATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Mäns och kvinnors behov nämns ett 20-tal gånger bara på något enstaka ställe sägs Undertecknaren inser också att dessa behov inte endast beror på biologiska skillnader, utan också på skillnader i livs- och arbetsvillkor och på stereotypa attityder och antaganden. Var finns genusanalysen?
Från tidigare EU-dokument The flipside of employment is life outside of the workplace. Boosting the numbers of women in work cannot be achieved without addressing the home and family commitments of both women and men. A good work-life balance reconciling competing time demands at home and work is key to boosting women s participation in employment and men s taking up of more responsibilities in the home.
Värdefull statistik Planeringsfrågor ej i fokus Strategihörnet svagt
Jämställd 4 ggr Kvinnor och män 21 ggr Inget om jämställdhet men människan skall vara i fokus attraktion och hållbar nämns ofta
j ä m s t ä l l d h e t/ g e n u s Jämställdhetens praktik - jämställdhetsmål - generella verktyg (3R mm) Genusteori - underordningens mekanismer mm praktik Planeringens praktik - tyst kunskap - regelverk (PBL, MB etc) teori Planeringsteori - om från är till bör - om hur planering går till p l a n e r i n g
Kiruna Kiruna från machostad till genusmönsterstad (Genus 2/07) säger forskare m fl Men Plats 88 i Jämindex Hjalmar Lundbohm tillsammans med Per-Olov Hallman planerade en mönsterstaden Malin Rönnblom: Det är inte vår roll som forskare att tala om för befolkningen hur de skall planera Kiruna (Genus 2/12)
Att diskutera Arbetar ni idag i den kommunala översiktsplanen med jämställdhet? Om ja, på vad sätt? Om nej, finns det anledning/möjlighet att göra det?