Unga arbetslösa - en kvalitativ och longitudinell inblick

Relevanta dokument
Ungas agentskap - Inblick i en pilotstudie om bemötandet av unga arbetslösa Matilda Wrede-Jäntti DELSAM seminarium 30 januari 2013

Fyra unga arbetslösa, fyra verkligheter

Longitudinell forskning

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Tema Ungdomsarbetslöshet

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?

Pressmeddelande. Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars Efterfrågan på arbetskraft

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

PROJEKT PERFEKT: OM UTSEENDEKULTUR OCH KROPPSUPPFATTNING

Framgångsrik Rehabilitering


Kommunikationsplan för VO-College Gävleborg

De senaste årens utveckling

Lagen om anställningsskydd

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Bi Puranen, Rapport 90-tal, 2000

Kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov.

Bryssel den 12 september 2001

Plan mot kränkande särbehandling

1. Inledning Förutsättningar... 3

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2013

Institutionen för socialt arbete 1

Vilka är vi? Birgitta & Jessica Green. Mor & Dotter. Alla Kan Gympa

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016

Stöd för unga i risk för marginalisering

BLEKINGES UNGA LYFTER 2.0

Mer information om arbetsmarknadsläget i Skåne län, juli 2016

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Relationen har redan börjat Empatisk beröring i ett utvecklingspsykologiskt sammanhang

Framtiden Bi Puranen, Rapport 90-tal, 2000

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

UTSEENDEKULTUR & KROPPSUPPFATTNING. Kristina Holmqvist Gattario, docent i psykologi Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Sexualitet, intellektuella funktionsnedsättningar och professionellt bemötande. Jack Lukkerz Socionom, sexolog, Ph L

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Resultat av enkätundersökning

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

UNGDOMSGARANTIN STÅR PÅ DEN UNGAS SIDA! 1

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

SYLF - en del av Läkarförbundet

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras

En stor del av dem som var arbetslösa i slutet av år 2009 var arbetslösa även ett år tidigare

Integrationsprogram för Västerås stad

Arbetsmarknadsutskottet

MBT 2011 Att vara global nomad Undervisning av Ulrika Ernvik

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av september månad 2011

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

Sysselsättning och social rättvisa

Resultat DemoskopPanelen

Sveriges befolkning efter ålder (2006)

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015

Bra chefer gör företag attraktiva

m e d s t a r k a r e r ö s t s t u d i e m a t e r i a l ➌ Att representera Att föra någons talan är en förmån. Tillsammans får vi en starkare röst.

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2016

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län december 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2016

Förskolan Solens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län september 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april månad 2015

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

MOT UNGDOMSARBETSLÖSHET - KARTLÄGGNING OCH ANALYS STEFFEN OVDAHL

Arbetsförmedlingen Kultur Media. Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011

Policy för. Arbetsmarknad

Psykisk hälsa som livskraft

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013

Talang på lika villkor!?

PERSPEKTIV HÅLLBARA SAMRÅD - KÄNNER DU IGEN DIG?

Linköping nationella minoriteter och romsk inkludering

Klassföräldra- guiden em och skola i finland h tillsammans för barnen

Skillnadernas Stockholm svar på remiss från kommunstyrelsen

Stockholm Foto: Pål Sommelius

Personer med svag ställning på arbetsmarknaden SWECO

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

Regional cancerplan Dialogmöte med allmänheten i Stockholm 6 mars 2019

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Roknäs förskola avdelning Helmers plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Unga arbetslösa - en kvalitativ och longitudinell inblick Vägledardagar i H:fors 29-30.10.2014/ Forskare MatildaWrede-Jäntti matilda.wrede-jantti@helsinki.fi

Unga arbetslösa - en kvalitativ och longitudinell inblick 1. Varför är kvalitativa och longitudinella studier (om unga arbetslösa) intressanta? m 2. Vad vet vi om temat unga arbetslösa? 1. Vad kan jag berätta om unga arbetslösa som intresserar ER?

1. Varför kvalitativa och longitudinella studier? - Det är helheten som räknas (enligt MW-J) - Kompletterande djup- ej generaliserbar -bild - Den består samtidigt av olika sektorer som vi ger olika tyngd - i olika situationer -... med olika personer - vid olika tidpunkter => helheten är svår att fånga vilket får konsekvenser för ert arbete Gr 2/ Psyk. Elisabet Jämsen : +: plac. av unga arblösa på AN-byråns 3 linjer

Kvalitativa och longitudinella st. (forts.) - Livet blir inte alltid som vi tänkt oss - Situationer & tillfällen dyker upp = Lite si som så med rationaliteten Unga väljer yrke utan realism utb.sajt Studentum.fi /HBL 29.10 Allting behöver inte ha en mening (Om unga Hänger på stan ) Forskare Sirpa Tani/ HU /HBL 26.10.14 - En kontext i ständig förändring (ex arb.markn.) - Hoppet viktigt; känsla av acceptans & delaktighet

2.Varför är ungdomsarbetslöshet intressant? Arbetslöshet är problematiskt både på: - Samhällsnivå (Produktionen, Skatteintäkterna, Diverse socialkostnader) - Individnivå (Inkomst Social status Självkänsla Livsplanering Dygnsrytm, tidsanvändning: hälsa) Lönearbete hos oss = ett kännetecken på vuxenliv Om det går snett: -> självständighetsprocessen & möjligheter -> ofta kostsamt (också) för samhället

Utmaningar att ta ställning till i samband med ungdomsarbetslöshet Problemdefinitionen - > Lösningsmodellerna Bästa lösningsmetoderna: Strängare & krävande? Mer förstående & stödjande? Värderingar & politik Makt & Kontext - Vem blir hörd, Vem har makt att fatta beslut - Samtidigt har kontexten blivit global Tidsepok med fokus på individen & Lama: nedskärningar

2. Vad vet vi om unga arbetslösa? Definitionen varierar; ofta avses 15 (17 )- 24 år gamla Olika mått på arbetslöshet: ANM o FSC Ungdomsarbetslösheten klart högre än för den övriga befolkningen (ofta ca dubbelt så hög) Finland 9/14: Vuxna: 8,2 %, 218 000 personer Unga 17,9% 52 000 personer (arblös/arbkraften) OBS! Arbetslöshetsnivån på 17,9% för unga innebär INTE 18/100 av alla ungdomar i Finland är arbetslösa! (Arbetslösheten alla unga => 8,0%) Lägre utbildning -> högre risk för arbetslöshet Olika branscher dra olika bra/jfr: HBL Studentum.fi

2. Vad vet vi om unga arbetslösa? (forts.) Unga har mer deltids-, visstids- och timbaserade jobb Unga betydligt rörligare på arbetsmarknaden Får lov att gå först (=oftare arbetslösa) Hittar ofta snabbare jobb (kortare tid i arbetslöshet) Ungdomsarbetslösheten har stora säsongvariationer Få erhåller inkomstrelaterad arbetslöshetspenning Ungas livsvillkor är ofta annorlunda än vuxnas yrkesidentiteten ej murad, sällan familj att försörja & bolån De negativa konsekvenserna antas öka markant då arbetslösheten pågått en längre tid (HILTON/ Virpi Suutari) Medierna i farten.

40 Relativ arbetslöshet (%) 1989-2011 i åldersgrupperna 15-24 & 15-74 år 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 15-74 år 15-24år

Relativ arbetslöshet (%) 15-24 år 37,2 & kön 30,4 22,1 20,8 22 19,4 17,1 15,8 24,1 23,8 19 19 21,8 19,9 18,4 18 22,9 17,1 8,7 8,5 1989 1994 1999 2004 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Män Kvinnor

Är unga arbetslösa i behov av extra stöd? Särskilda krav eller förslag på sådana riktade till gruppen unga arbetslösa : => Särbehandling = stöd/omsorg eller oskäliga krav? - Krav på utbildning - Lång väntetid / karens 5 mån. - Lagändringar; utkomststödet bundet, Gemensamma elevantagningen, balans studiestöd-arbprövning & vem får AP - Nedskärningar i understöden (ex. Sannfinl.) + Ungdomsgarantin + Sanssi kortet (ekonomiskt stöd till arbgiv)

3.Vad berätta för er om unga arbetslösa? - Nu: en intressant long + kvali studie på gång om svenskspråkiga ungdomsverkstäder i hela landet. Formellt börjat i höst -> inga resultat än. Vi får återkomma!

Long+ kvali studie: Pengarna eller livet? Syfte var att belysa hur unga ser på: - Lönearbete & arbetslöshet över tid - Sitt liv och sin framtid - Erf. av samhällets stödinsatser och krav och - hur dessa rimmar med de ungas önskemål och verklighetsuppfattning

Long+ kvali studie: Pengarna eller livet? 36 unga; Nyckelpersonerna följdes i 15 års tid. Till synens lika, tillhörde gruppen Unga arbl Allt annat än en homogen grupp -> olika utgångslägen, resurser, önskemål, nätverk - Samma erbjudanden tedde sig högst olika för de fyra unga döpta: Pekka, Liisa, Tiina och Juha

Long+ kvali studie: Pengarna eller livet? Gemensamma drag: Utgångsläge - Alla unga - Alla bosatta i H:fors - Alla varit arbetslösa en lång tid > 1 år - Alla anmälda som arbetslösa arbetssökanden vid AN-byrån Alltså: alla ville ha lönearbete Fråga : Hur beter de sig för att komma över ett?

Long+ kvali studie: Pengarna eller livet? Men alla ville inte alls ha ett lönearbete åtm. Inte då! Vad ville de? Fyra undergrupper (36 = 18+18 pers): Studieinriktade 19 (= 7+12) Pekka Arbetsorienterade 5 (= 3+2) Liisa Alternativa 2 (= 1+1) Tiina Rådlösa 10 (=7+3) Juha

Long+ kvali studie: Pengarna eller livet? Likheter: - Alla hade föräldrar som förvärvsarbetade - Skolerfarenheterna var dåliga & -trivseln låg - Alla ansåg att arbete (dock ej lönearbete) var viktigt - Alla hade genomgått sökperioder - Alla såg förhållandevis positivt på framtiden

Long+ kvali studie: Pengarna eller livet? Olikheter: - Syn på betydelsen av lönearbete just för dem -> synen på vikten av studier - Tillgång till stöd från barndomsfamilj & vänner -> behov av samhällets stöd, självbild, val - De ekonomiska realiteterna i vardagen - Förväntningar på systemet - Erfarenheterna av erhållet bemötande (ex. karens) -> svårast för dem som föreföll behöva mest hjälp?

Budskap =? - Unga är fragila, men vill göra väl ifrån sig. - Variationen är enorm - Det skedde inte särdeles stora förändringar över tid -> de unga visst ganska bra vem de var men kanske inte exakt vart de var på väg - Viktigt: Känsla = blivit bemött med respekt - Mest utsatta får kanske inte det stöd de behöver? -> Ungas motstrategier Urbaani oveluus

Budskap =? - Se individen & helheten: visa genuint intresse Komplicerat: viljor, resurser och kontexter, överraskningar, motgångar & möjligheter - Minnas att: vi mänskor inte alltid är rationella : det tar tid att hitta rätt - Erbjuda möjligheter att få prova sig fram - Stöd & peppning är viktiga/ibland nödvändiga (studier visar att 1 trygg vuxen bär långt!) - Samtidigt kan krav leda till resultat s