LÄRARE. Uppdrag 4. Ortsnamn och landhöjning KULTUR

Relevanta dokument
LÄRARE. Uppdrag 1. Stenåldern. Uppgift 2. Uppgift 3. Hällristningar. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 6. Kartor, byar, vägar. Uppgift 2. Fortsatta övningar som kan göras av olika grupper. Uppgift 1. KULTUR

LÄRARE. Uppdrag 11. Staden Vasas hamnar K11. Uppgift 1. KULTUR

ELEV. Uppdrag 11. Staden Vasas hamnar K11. Uppgift 1. KULTUR

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

Höga Kusten WORLD HERITAGE

Utdrag ur Solhjärtats hemlighet en lärarhandledning

Lärarhandledning Sanden/riset

Erik rymmer VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

VINDKRAFTSPROJEKTET VID HÅBOL

Uppdrag 9. Landhöjningen med ny teknik Övningar med GPS, läsplattor, appar m.m.

Lärarhandledning. Försättsblad. 1 Kartans tecken och färger

Läs med oss. Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd Manual digitalt lärarstöd till.

Var går egentligen Råstasjöns strandlinje?

HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013

Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar

Orsak-händelse-konsekvens i seriestrippformat

Språkäventyret. Mål. Verktyg. Inledande arbete

Tema 7. Lägerskolor och temadagar med världsarv i fokus

Ortsnamn på Långören Av Anders Blivik, 2008

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter i kustbandet

Kensukes rik. Text Michael Morpurgo Bild Michael Forman Översättning Ylva Kempe

Att fundera på - Var hittade du stenen? - När hittade du stenen? - Varför valde du just den stenen?

JÄMFÖR SJÄLV BILDERNA FRÅN HÅBOLS VINDKRAFTPARK!

Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Vad är en karta..? Skala 1: cm = 20 m i verkligheten 1: cm = 75 m i verkligheten

Kartritarutbildning Sälen Övningar. Dokumenttyp Instruktion Område Övningar

Välkomna! Presentation och förväntningar. Idag: Kort genomgång av Hitta språket Praktiska övningar kopplade till kartläggningsmaterialet

Planering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv

Lärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet. En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp

Laserdata till Orienteringskartor

Lärarhandledning Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar

Storylinens namn: Framtidens boende

Övningar. Labyrinten inomhus såväl som utomhus. Presentation. Förberedelse. Utförande. Varianter. Material. Kunskap. Författare: Lisa Kalered

När eleverna är klara med sina tidningsartiklar sammanställer ni de olika intervjuerna till en tidning som handlar om skolmat nu och då.

Den stora upptäckardagen går av stapeln den 7 mars 2017!

Lärarhandledning. Jag och alla Författare: Ylva Karlsson Illustratör: Sara Lundberg. Rekommenderas för åk F 3 En handledning av Ylva Karlsson

Arbetsområde: Kartan. Världen i din ficka

Anneröd 2:3 Raä 1009

Hej och välkommen att ta del av våra övningar på Tåssjö lägerskola!

Nycklar till LANDSKAPET En utbildningsdag på Hovdala slott

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Utvidgade strandskyddsområden i Valdemarsviks kommun

Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Grön Flagg Tema Vatten

Teckna med högra hjärnhalvan

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Ny nationell höjdmodell (NNH) Gävle kommun - användarerfarenheter

Månsarp 1:69 och 1:186

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

Lärarhandledning Aktivitet Sanden/riset

Mäta omkrets och area

Lektionsmaterial för åk F-6 GÅ UT OCH TITTA PÅ STJÄRNORNA!

Orientering, naturkunskap och äventyr på en gång

Webbtjä nsten Schäkt. Instruktion Ansökande

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Intressentmöte - Terminologi och kartsymboler för geodataområdet 17november 2008

Geometri labora-va ak-viteter

Kvarteret Herta Västerås

Skapande av en modifikation till Crysis

UTMANING 8 Landningen

Lärarhandledning forntiden

Kartors användning. Del av Buhrmans Skånekarta från Reproducerad och tryckt vid generalstabens litografiska anstalt, Stockholm 1969

Boken om mig själv! Namn:

M atematiska cirklar. Studiehandledning

Kryssarklubbens Webbprojekt. Informationsnämnden

Teknikundervisning på vetenskaplig grund hur gör man?

Visa vad ni kan! Och var med i utställningen Trä äger!

Uppgifter till boken Farlig midsommar. Uppgifterna har följande symboler. Titta. Skriv. Rita. Berätta. Lyssna. Gör med handen eller händerna.

Frågor och svar Läraren

Matematik och det nya medialandskapet

Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete - Bild, Årskurs 7-9

Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby

John Steinbeck. VECKA tisdag torsdag PÅSKLOV

Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun

Regional variation i finska naturnamn

John Steinbeck. VECKA tisdag fredag långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

UTMANING 8 Landningen

Medborgardialog med unga

Klassrumsprojekt programmering - Digitalt lärande

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Kulturreservatet Bråfors bergsmansby

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Så här kommer du igång

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Batterijakten 2017 Delmoment: Kreativitet - lärarhandledning

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

UTMANING 2 Kommunikation - utan tekniska hjälpmedel

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

LÄRARHANDLEDNING BRÅKA OCH BLI SAMS

KomTeks teknikmässa och Stora upptäckardagen på Arenahallen går av stapeln den 6 mars 2018!

Regelverket och likvärdiga kartor av hög kvalité

Syfte: Geografi värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan. Orientering år 7

GAFE Google Apps For Education. Vt 16 Guldkroksskolan Annika Andréasson

Att använda svenska 1

Transkript:

Uppdrag 4. Ortsnamn och landhöjning Uppdragets syfte är att få eleverna att förstå hur ortsnamn kommit till, hur gamla de kan vara samt hur naturen vid tiden för namngivningen av orter/platser såg ut. Likaså att förstå vilken betydelse strandlinjen haft för namngivningen. I detta elevexempel jobbar vi med Trysunda och i handlednigen ges ett annat exempel från området vid Öfjärden. Övningen kan göras för många byar/orter i världsarvsområdet. Material: Det som behövs är en lokal karta med höjdkurvor (5 meters ekvidistans eller mindre) och med byanamn etc. samt faktablad K1, som visar landhöjningstakten. Genom att kombinera dessa kan man räkna ut var strandlinjen låg och rita en karta från den tid då byn, fjärden, vattendraget etc. namngavs. Det finns också litteratur om olika byars namngivning och härledning som man kan studera. Bra är också om man har någon äldre karta från 1600-1700-talet från platsen som man kan jämföra med dagens karta. Att fundera på i grupp! - Med hjälp av kartan över Trysunda skall ni fundera på när alla tre dalgångar var vattenfyllda? - Hur gammalt är egentligen namnet och när ledde tre sund in till fiskeläget? Trysunda avdelas mycket riktigt av tre dalgångar. En är fortfarande idag vattenfylld medan de andra två dalgångarna, den mellan hamnen och Storviken respektive hamnen och Bockviken, genom landhöjningen har blivit trösklar.

Uppgift 1. Använd faktablad K1 och konstruera en tredimensionell landskapsmodell över Trysunda, där ni visar hur det såg ut när Trysunda delades av tre sund. Ni skall sedan presentera er modell. Utifrån faktablad K1 och karta kan man räkna ut ungefär när de tre dalgångarna var vattenfyllda. Ritar man in det på kartan så blir det som i bilden nedan! Man kan även använda Google Earth för att projicera kartor, men det blir inte lika exakt utan där måste man gå in och justera höjdkurvor. Hur man jobbar med Google Earth anges i lärarhandledningen under kapitel 5.2. Tidpunkten för uppgrundningen när det blir landtungor emellan är på cirka 1150-1200-talet. Ortsnamnet Trysunda är sannolikt från denna tid eller äldre. Exempel från karta med ekvidistansen 5 m.

Trysunda från Google Earth år 1000. Trysunda från Google Earth idag.

Fotona visar hur eleverna kan jobba med att bygga kartan tredimensionellt. Här görs det på plats just i Björnviken på Trysunda i samband med lärarutbildningar. Trysunda byggt av blåstång. Trysunda modellerat i sanden. Foto: Thomas Brkö

Uppgift 2. Uppdragets syfte är att fördjupa kunskapen om fiskeläget och vilka som grundade det och varför. Här används två äldre kartor, från 1704 och 1767, samt faktablad K6. Tanken är att kunna komplettera den modell som eleverna byggt genom att ge mer fakta i presentationen av modellen, t.ex. genom berättande, dramatisering eller liknande. Studera de två äldre kartorna nedan och fundera var på ön fiskeläget anlades på 1500-talet? 1. Hur kan det komma sig att de som grundade fiskläget kom från Gävle? 2.Finns det fiskelägen på finska sidan i Kvarken som är anlagda av Gävlefiskare? Karta 1704 Karta 1767

Uppgift 3. Presentera Använd faktablad K6 och lägg i er presentation av landskapsmodellen in information om varför Gävlefiskarna grundade detta fiskläge.