Lärarhandledning forntiden

Transkript

1 Lärarhandledning forntiden Att arbeta med forntiden är omfattande och sträcker sig över långa perioder. För att fördjupa kunskapen inom vissa områden kan Malmö Museers pedagoger kontaktas för extra kunskapsstöd för pedagoger och elevprogram bokas in. Workshops om långhusbygge under punkt 6 och gravmattor under punkt 7 kan bokas hos Malmö museers pedagogverksamhet. För mer information se fritid/kultur--noje/museer--utstallningar/malmo-museer/skola/skolprogram.html 1. Tidslinje - nutid Svenska/SVA Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,, svenska och SVA a) Innan arbetet startas hänger pedagogen upp en tidslinje enligt instruktionerna i Forntidslinje. Detta för att visualisera tidslinjen för eleverna vid inledningsskedet av arbetet. b) Eleverna börjar med att definiera sin egen tid i övningen Nutid. Nutid innehåller flera moment. Om inte alla moment genomförs vid ett tillfälle kan Fråga, fråga och byt användas för att repetera ordens innebörd. c) För att öka sitt ordförråd och att befästa orden arbetar eleverna med övningarna i Begreppsövningar bostäder, föda och kommunikation.

2 2. Jordytans förändringar tidsperioder, händelser [ ] och utvecklingslinjer. Svenska/SVA Formulera sig och kommunicera i tal och skrift, Bild Skapa bilder med [ ] hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,, svenska, SVA och bild Teorin om kontinentaldriften a) För att förbereda sig inför lektionen läser pedagogen avsnitten Teorin om kontinentaldriften i Forntiden faktatext för lärare. b) För att skapa förståelse för jordskorpans ständiga förändring tittar gruppen tillsammans på någon film som visar detta. I till exempel filmen Earth's history in the last 600 million years synliggörs det som geologerna beskriver som kontinentaldriften. c) Pedagogen diskuterar tillsammans med eleverna vad de har uppfattat av filmen. Utgå från frågorna: o Vad är det vi ser? (jordklotet) o Vad är det som är blått/brunt/grönt/vitt i filmen. (blått = vatten, brunt = landmassa, grönt = landmassa med växtlighet och vitt = is) o Vad är det som händer på filmen? Berätta för eleverna vad det är som händer utifrån den informationen i stycket Teorin om kontinentaldriften. Välj ut de moment som är relevanta för elevernas förståelse och ålder. d) Se vald film igen och förstärk med eget berättande så att skeendet blir tydligare för eleverna. Pausa där det behövs diskuteras. 2

3 Östersjöns förändringar e) För att förbereda sig inför nästa moment läser pedagogen avsnitten Östersjöns förändringar och Öresunds bildande i Forntiden faktatext för lärare. f) Kontinentaldriften är förändringar i stora drag över långa tidsperioder. Östersjöns förändringar visar på förändringar ur ett geografiskt närmare perspektiv, Skandinavien. Visa bilderna om Östersjöns förändringar genom Storbildsunderlag. Titta på bilderna tillsammans och diskutera vilka förändringar ni ser och vad dessa förändringar kan bero på. Använd informationen som står i texten Öresunds bildande som stöd. Välj ut de moment som är relevanta för elevernas förståelse och ålder. För att öka förståelsen hos eleverna hur inlandsisen tryckte ner landmassorna kan man använda exemplet med fotbollen. Detta illustrerar landhöjningen. När man känner efter hur välpumpad en boll är trycker man oftast ner sina tummar i bollen. Tummarna motsvarar trycket från inlandsisen. När fingrarna lyfts försvinner groparna. Skillnaden är att jordklotet är mycket större och att den processen tar mycket längre tid. g) För att förtydliga och fördjupa kunskap kring olika kartord arbetar eleverna med övningen Kartord i gips Vart tar vattnet vägen? I den här övningen byggs kartord av gipsbindor och pappersremsor som ger en taktil och visuell känsla för begreppen och sätter ord på dem. Exempel på olika kartord finns i Storbildsunderlag. h) Arbeta med eleverna i mindre grupp och fundera över följande frågeställning: Människor och djur har levt i Skåne länge, ca år. Hur tror du att de första djuren och människorna kom till det som idag kallas Skåne från andra områden? Gick de? Simmade de? Tog de en båt? Hur gjorde djuren? (Innan Öresund bildades vandrade djur och människor in i det som vi idag kallar Skåne.) 3

4 3. Arkeologer vad gör de och varför? Svenska/SVA Formulera sig och kommunicera i tal [ ], svenska och SVA a) För att förbereda sig inför lektionen läser pedagogen avsnittet Källor och hantering av olika källor. Det finns även en kort film (2.50) som visar en intervju med en arkeolog vid en utgrävning i Malmö. b) Titta på filmen Vad gör en arkeolog? på youtube.se. I filmen får eleverna möta arkeologen Thomas Persson från Malmö museer, som berättar vad en arkeolog gör. c) Arbeta med övningen Det arkeologiska pusslet. Här får eleverna fundera över hur kunskapen att kunna sätta ihop ett föremål skulle kunna komma till nytta i att skapa och förstå historia. d) I nästa övning, Arkeologiskt collage, får eleverna fundera över, rita och skapa ett collage med saker som kan hittas i marken. e) För att få en egen bild av hur material kan förändras när det varit i jorden ett tag arbetar eleverna med övningen Vad händer med materialen i jorden? Här får eleverna fundera över hur saker förändras om de grävs ner och vad de förväntas hitta när de gräver upp dem igen efter cirka 15 veckor. f) Arbetet kring arkeologi avslutas med övningen Ordet runt. Det är en beskrivning av en struktur från Kooperativt lärande och i övningen uppmanar pedagogen eleverna att skriva ner frågor som de vill ställa till en arkeolog som är yrkesrelaterade. Elevernas frågor kring arkeologi kan sammanställas och skickas till museipedagogen Thomas Persson på Malmö museer, thomas.p.persson@malmo.se f) Titta ännu en gång på filmen Vad gör en arkeolog? på youtube.se. Låt eleverna berätta vad de lärt när de arbetat med området Vad gör en arkeolog?. 4

5 4. Jägar- och samlarstenåldern [ ] tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Svenska/SVA Formulera sig och kommunicera i tal [ ] Läsa [ ] skönlitteratur och andra texter för olika syften, Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, svenska och svenska som andraspråk a) För att förbereda sig inför lektionen läser pedagogen inledande stycke till Förhistoriska epoker med skånskt tidsperspektiv och Jägar- och samlarstenåldern BP. b) Inled arbetet med forntiden genom övningarna samlade i Jägar- och samlarstenåldern. c) Under forntiden, precis som nu, skapade människorna musik. Pedagogen förbereder sig genom att läsa sista avsnittet Forntida ljudredskap i Forntiden faktatext för lärare. d) Skapa musikinstrument - det finns flera olika sorters instrument som eleverna kan tillverka och skapa musik med. Här finns två alternativ: o Snäckrassel o Vinare/brummare e) För att reflektera kring sin egen och andras kunskap om jägar- och samlarstenåldern sammanfattas tidsperiodens arbete i övningen Mötas på mitten. Frågeställningen är Vilka likheter och skillnader finns det mellan nutid och jägar- och samlarstenåldern?. 5

6 5. Bondestenåldern [ ] tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Svenska/svenska som andraspråk Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Läsa [ ] skönlitteratur och andra texter för olika syften, Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, svenska och SVA a) För att förbereda sig inför lektionen läser pedagogen Bondestenåldern BP BP. b) Fortsätt arbetet med forntiden genom övningarna samlade i Bondestenåldern. c) Lek lekar som härstammar från forntiden. Beskrivning på flera olika sorters lekar som tränar styrka, uthållighet och list finns beskrivna i Lekar från forntiden. I övningen ingår det att diskutera med eleverna varför man tror att de lekte de här lekarna under forntiden och varför de var viktiga. d) För att reflektera kring sin egen och andras kunskap om jägar- och samlarstenåldern och bondestenåldern sammanfattas tidsperiodens arbete i övningen Mötas på mitten. Frågeställningen är Vilka likheter och skillnader finns det mellan nutid, jägar- och samlarstenåldern och bondestenåldern?. 6

7 6. Bronsåldern [ ] tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Svenska/svenska som andraspråk Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Läsa [ ] skönlitteratur och andra texter för olika syften, Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och, svenska och SVA a) Pedagogen förbereda sig inför lektionen och läser Bronsåldern BP BP b) Fortsätt arbetet med forntiden genom övningarna samlade i Bronsåldern. c) Idag kan man inte se några spår av långhus som funnits i Malmö, men i den animerade filmen Långhus - Forntiden visas hur det skulle kunna ha sett ut vid Thomssons väg under bronsåldern. d) För att lättare förstå hur ett långhus såg ut bygger eleverna ett. Välj utifrån tre alternativ Modellbygge Bondestenåldern, Modellbygge Romersk järnålder eller Modellbygge Vikingatida hall. Beskrivningarna är utformade för pedagogen för att kunna leda arbetet. e) För att reflektera kring sin egen och andras kunskap om jägar- och samlarstenåldern sammanfattas tidsperiodens arbete i övningen Mötas på mitten. Frågeställningen/uppmaningen är Skriv så mycket fakta du kan om bronsåldern under 1 minut (eller mer) Enas om de tre fakta som ni tycker är viktigast. 7

8 7. Järnåldern [ ] tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap Svenska/svenska som andraspråk Formulera sig och kommunicera i tal och skrift Läsa [ ] skönlitteratur och andra texter för olika syften, Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och, svenska och SVA a) Pedagogen förbereda sig inför lektionen och läser Järnåldern BP 950 BP. För den som vill veta mer om hur järnframställning gick till finns det beskrivet i texten Lågteknisk järnframställning - blästerjärn b) Fortsätt arbetet med forntiden genom övningarna samlade i Järnåldern. Under arbetet med järnåldern ska eleverna i par eller enskilt skriva faktakort som speglar tiden. c) Gravmattor - en workshop om vad som kan utläsas av gravar som hittats i Malmö kan bokas med Malmö museer. Denna måste bokas enskilt med Malmö museer pedagogavdelning. d) Besök en plats där ett långhus från järnåldern har grävts ut, gravhög från bronsåldern och begravningsplats från järnåldern. Ett exempel är en tur till tre platser i Rosengård. Arbeta med övningen Forntidslämningar på Rosengård. Alternativt kan ni titta på filmen Fornlämningar på Rosengård som berättar om plasterna. För de som vill åka på en längre tur utanför Malmö finns flera besöksplatser, till exempel Gillhög med omnejd. Vid överenskommelse med Malmö museer kan en guidad tur anordnas. e) För att reflektera kring sin egen och andras kunskap om järnåldern sammanfattas tidsperiodens arbete i övningen Mötas på mitten. Frågeställningen är Vilka likheter och skillnader finns det mellan nutid, bronsåldern och järnåldern?. 8

9 8. Vad kallar vi de olika tidsperioderna under forntiden och i vilken ordning kommer de? Svenska/SVA Formulera sig och kommunicera i tal och skrift,, svenska och SVA I övningen Vad kallar vi tidsperioderna? får eleven visa att hen kan använda en tidslinje och sätta ut begreppen jägar- och samlarstenålder, bondestenålder, bronsålder, järnålder och placera tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. 9. Tidslinje - framtiden [ ] tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap a) Efter arbetet med forntiden fortsätter gruppen arbeta med momentet Framtiden. 9

10 Boktips: Bengtsson, Torsten (2013), Stenåldern, Torsten Bengtsson och Nypon förlag Laura Trenter och Erika Kovanen (2001) Gräv efter spår, Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm Engdal, Britt (2003), Månens sång, Bokförlaget Opal AB Engdal, Britt (2007), Månflickan och främlingen, Opal AB Engdal, Britt (2005), Röd måne, Bokförlaget Opal AB Lidström Holmberg Cecilia (1999), Första boken om järnåldern, Liber Trenter Laura (2001), Gräv efter spår, Alfabeta Wirsén Carin (2004), Rut och Knut gräver ut, Rabén & Sjögren 10