Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012
Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan gäller för samtliga skolformer och uppmanar till engagemang, en vilja hos varje individ att förverkliga det som faktiskt är möjligt. Med vår samlade kompetens, med samarbete och med passion för lärande och kunskap, kommer vi tillsammans ända fram - alla elever når målen. Skolplanen visar vårt gemensamma förhållningssätt och vår samlade strategi för hur vi tillsammans ska lyckas med vårt arbete. Skolans ansvar anges i skollagens 3 kap. 3 : Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 2010:800) Barn- och utbildningsnämndens mål: alla barn och elever trivs resultaten i grundskolan är rankade topp 20 i Sverige minst 95 % är behöriga till gymnasiet gymnasiet är rankat topp 10 i Sverige Tre principer för lärande i Sävsjö kommun Med blick för lärande Lärande sker i ett samspel med återkoppling och framåtblickande bedömning på väg mot målen. Med blick för lärande blir det synligt för eleven var jag är, vart jag är på väg och hur jag tar mig dit. Se lärande för alla Alla har förutsättningar för ett lärande och kan nå fram till målen. Alla ser sitt lärande Alla är en del av en lärande organisation där vi välkomnar och synliggör såväl misstag som framgångar, och ser möjligheter till ett gemensamt lärande. Lärande Ordet lärande har skiftande betydelse beroende på sammanhang och innehåll. I denna skolplan står lärande för en process som tar sin början hos barnet eller eleven, där individen upplever delaktighet och meningsskapande i resan mot målet. Lärande kräver undervisning, reflektion, återkoppling och bedömning och är större än att lära in och lära ut. Lärande kräver kommunikation med andra människor, ett samspel mellan lärare, barn och elev. Lärande kräver en pedagog som ser barnets och elevens lärande utifrån deras perspektiv. Lärande blir i denna betydelse en spännande utmaning som kräver engagemang, lagarbete och ett tillåtande klimat. 2 3
Lärande för alla Det goda lärandet Alla föds med vilja och lust att nyfiket uppleva sin omgivning, till social kontakt och utbyte av intryck och tankar. Alla föds med viljan och förmågan att utvecklas. Alla har därmed förutsättningar för ett livslångt lärande. Detta är utgångspunkten för vår verksamhet och för våra pedagogiska diskussioner. Förskolans och skolans personal förenar höga förväntningar på alla barns och elevers förmåga till lärande och utveckling med arbetssätt som är anpassat efter barnens och elevernas förutsättningar. Skolans huvuduppdrag är att stå för en utbildning och ett lärande där alla elever når de mål som uttrycks i de olika skolformernas läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. För att klara detta uppdrag måste hela vår organisation, från förskola till vuxenutbildning, ta ett gemensamt ansvar för barnens och elevernas lärande, utveckling och resultat. Ansvaret innebär att vi så tidigt som möjligt i barnens och elevernas utbildning arbetar med olika stödinsatser. Ansvaret innebär även att vi alla har en gemensam syn på utbildningsmål, kunskap, lärande och utveckling. Det goda lärandet är en social process och sker i samspel med andra. Barn och elever lär av sina lärare och av varandra. Ett bra socialt samspel ger en positiv lärandemiljö och en god arbetsmiljö för barn, elever och personal. Det goda lärandet innebär att vi regelbundet utvärderar pedagogik och undervisning. Arbetssätt eller metoder som inte fungerar är vi beredda att ompröva eller utveckla med hjälp av forskning och vår gemensamma beprövade erfarenhet. Undervisningen måste anpassas efter elevernas skilda behov om alla ska kunna nå målen. I det goda lärandet ingår att barnen och eleverna har inflytande över planering och innehåll och är delaktiga i sitt eget lärande mot målen. Förskolan och skolan ska ta initiativet för att utveckla ett bra samarbete med föräldrar och det omgivande samhället för att barn och elever ska kunna nå så långt som möjligt i sin utveckling och sitt lärande. Den goda lärandemiljön Barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskolan och skolan har goda förutsättningar för ett lärande och att nå målen. Det goda lärandet sker i en trygg, stöttande och demokratisk miljö. Barn och elever har rätt att vara i en lärandemiljö som utmanar och präglas av nyfikenhet. De ska möta pedagoger som är engagerade och skapar goda relationer med alla. Den goda lärandemiljön förutsätter därmed ett samspel mellan pedagogiskt arbete och värdegrundsarbete. I en god lärandemiljö kan mobbing och kränkningar inte accepteras. En god lärandemiljö innefattar även en trygghet för barn och elever att våga ställa alla typer av frågor och visa om man inte förstår. Bemötandet och förhållningssättet mot varandra är en del av identitetsutvecklingen och formar synen på vem man är. Därför är det viktigt att varje barn och elev, möts med respekt. En god lärandemiljö tar hänsyn till alla barns och elevers olika behov av stöd för lärandet och präglas av ett inkluderande synsätt. Förskolan och skolan måste finna olika vägar och arbetssätt för att främja alla barns och elevers lärande. Strävan ska alltid vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att nå målen. Samverkan mellan skolan och omvärlden stimulerar barnens och elevernas lärande. Det entreprenöriella lärandet ger sammanhang även utanför förskolan och skolan. Entreprenörskap som förhållningssätt utvecklar barns och elevers kreativitet, nyfikenhet och stärker motivationen och självförtroendet. Gemensamma strukturer och rutiner för det goda lärandet Med gemensamma strukturer och rutiner för planering, bedömning, uppföljning och dokumentation skapar vi förutsättningar för likvärdighet, samverkan och lagarbete. Det är även viktigt att förskolan, skolan och hela organisationen samverkar för att eleven ska nå målen. Till skolans stöd finns medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. 4 5
Bedömning för lärande Det goda lärandet innefattar en bedömning av elevens kunskapsutveckling. Bedömning är en väsentlig del av lärandet och samtidigt ett nödvändigt verktyg för att alla elever ska nå målen. I bedömningsarbetet är det viktigt att elevens lärande synliggörs. Alla elever ska med hjälp av ett strukturerat bedömningsarbete och återkoppling se sitt eget lärande på väg mot målen. Genom bedömningen ges barn och elever förutsättningar att utvecklas i sitt lärande. I bedömningen ska barnet och eleven växa och känna den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter för att nå målet. Alla elever ska på vägen mot målen veta: var man befinner sig, vart man är på väg och hur man tar sig dit. Alla bedömningar görs i förhållande till förskolans och skolans läroplaner och kursplaner. Kunskapskontroller Alla elever ska nå kunskapsmålen. I lärandet mot målen genomförs i grundskolan och gymnasiet kunskapskontroller som säkerställer att elever utvecklas i sitt lärande. Kontrollerna ger även en bild av om den pedagogiska miljön och lärandet i skolan fungerar för elever. Resultaten används för att förbättra undervisningen och lärandet. I förskolan genomför personalen pedagogiska observationer i barngruppen och utvärderar kontinuerligt barnens lärande. Lärande organisation En lärande organisation syftar till att säkra en ständigt levande diskussion om hur vi utvecklar undervisningens och lärandets kvalitet. Vi vill vara en lärande organisation som lär av erfarenheter och ser misstag som lärande möjligheter, vi vill skapa en trygghet i att vara i ett nytt lärande. Vi synliggör resultat och har ett öppet klimat för att ständigt vara i ett lärande och därmed förbättra verksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Med gemensamma och enhetliga strukturer förtydligas och underlättas förskolans, skolans och hela organisationens kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet sker nära verksamheten och syftar till att utveckla och förbättra för varje barn och elev och på så sätt öka verksamhetens och elevernas måluppfyllelse. Kvalitetsarbetet börjar i pedagogens planering och fortsätter genom utvärderingar och analyser av förskolans, skolans och organisationens hela verksamhet. Gemensamma strukturer för detta skapar effektivitet och relevans i det ständiga förbättringsarbetet. Ett väl fungerande kvalitetsarbete förutsätter att elevernas kunskapsutveckling och resultat blir efterfrågade och synliggjorda. Analyser och diskussioner om elevernas kunskapsutveckling och resultat ska genomföras i arbetslag och på skolnivå. Förskolechefer och rektorer har här en viktig roll för att åstadkomma förbättringar utifrån analyser och diskussioner. I förbättringsarbetet är det viktigt att metoder och arbetssätt som ger goda resultat sprids mellan arbetslag och skolor i kommunen. Kompetensutveckling ska vara anpassad utifrån resultat och analys av kvalitetsarbetet. Tillsammans är vi därmed en lärande organisation. 6 7
Gemensamma förhållningssätt Lärande och kunskaper är i fokus. Gemensamt ansvar för inkluderande, trygga och stimulerande lärmiljöer. Aktivt arbete för att skapa förtroendefulla relationer. Pedagogerna och deras förväntningar har avgörande betydelse för barnens och elevernas lärande och utveckling. Bedömning för lärande Bedömningen ska vara en del av lärandet och undervisningen. Alla elever ska på vägen mot målen veta: Var man befinner sig, vart man är på väg och hur man tar sig dit Kunskapskontroller ska ge underlag för läraren att analysera undervisningen. Pedagogiskt ledarskap Rektor och förskolechef har höga förväntningar på sin personal, barn och elever och arbetar för en lärandemiljö där alla tar ett gemensamt ansvar för verksamheten. Rektorer och förskolechefer är tydliga i sitt pedagogiska ledarskap och använder uppföljningen av resultat för att utvärdera och utveckla verksamhetens kvalitet. Utvecklingsgrupper Särskilda utvecklingsinsatser inom Matematik, Läs- och skriv, IUP*-processen och bedömning, Livskunskap, IKT** och Fritidspedagogik. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet genomförs på alla nivåer och syftar till att följa upp och utveckla utbildningen. Strategier *IUP = Individuell utvecklingsplan **IKT = Informations- och kommunikationsteknik Varje nivå synliggör och analyserar resultat för att förbättra utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att all personal lär av varandra och att verksamheten är en Lärande organisation. Enhetliga strukturer Dokumentation av barns utveckling i förskolan. Åtgärdsprogram, utvecklingssamtal, IUP-processen som innefattar pedagogisk planering, skriftliga omdömen och överenskommelser i alla grundskolor. Gemensam förståelse av hur styrdokumentens innehåll tillämpas. Arbetssätt Variation av arbetssätt och arbetsformer anpassade efter individens behov och förutsättningar. Undervisning grundad på forskning och beprövad erfarenhet kring lärande med utgångspunkt i läroplanerna. Inkluderande arbetssätt. IKT** och teknikstöd som en naturlig del i förskolans och skolans arbete med barn och elever i behov av särskilt stöd. Barns och elevers ansvar och inflytande Barn och elevers synpunkter tillvaratas för att förbättra verksamheten. Barn och elever ska ges kunskap om demokratiskt förhållningssätt så att de utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Barn och elevers förmåga till ett personligt ansvar och inflytande för sina studier ska främjas genom fortlöpande återkoppling. Foto & layout: Ida Bengtsson, informationsavdelningen, Sävsjö kommun