Thorax THORAX. Fanny Fredriksson, leg läkare och doktorand

Relevanta dokument
THORAX- DEMONSTRATION Termin 3 läkarprogrammet, Linköping

Anatomisk strukturlista

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

Halsens Topografi KARL

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 1

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Bergsbrunnagatan 15 sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

Blodkärl på hjärtats baksida mellan kamrarna. Löper i sulcus interventricularis posterior. a coronaria sinistra

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Respiration Larynx 1

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Främre fåra mellan hjärtats kammare. Här löper a. och v. interventricularis anterior. sulcus interventricularis posterior

Cirkulation. Hjärtat Artärer, vener, kapillärer Lymfsystemet. Varför har vi hjärt-kärlsystem?

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Retroperitoneum. Njurarnas, Binjurarnas och Ureters läge Kärlförsörjning Innervation Klinik (Överkurs) Lymfavflöde (Överkurs) Ytanatomi (Överkurs)

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

Föreläsningar systematisk anatomi ht 2013

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Praktisk anatomi DFM3-1

Dissektionshandledning KARL. Termin 3

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Gimogatan sal 2

Anatomiskt perspektiv på basal lungtolkning

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Revbensbågen. Ljumsken

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum Skrivtid 4 timmar

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod Poäng...

RYGGENS TOPOGRAFI. Ryggradens byggnad Ryggmärgshinnor Perifera nerver o segment Kärlförsörjning Diskbråck Lumbalpunktion Muskulatur (topografi)

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungtolkning

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Revbenshalsen. Ligger mellan caput costae och tuberculum costae.

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Anatomi i vardagen - inklusive basal lungbildstolkning

Omtentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Dissektionshandledning. Termin 3

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Magistern

10p thorax (KARL +AoF) 1. Ange så exakt som möjligt, med hjälp av ytanatomiska riktmärken (vertikala linjer, benutskott, etc), var på kroppens yta:

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2009 TENTAMEN. Tisdagen den 6 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 6

Basal medicinsk kompletteringskurs

Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

Minnesregler för anatomiskt lärande

Anatomi (Medicin B) (Röntgenssk-BMA Fys) Poängfördelning: Godfried Roomans (fråga 1-19; 110 poäng), Eva Funk (fråga 20; 10 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

T3-ANATOMI: VISCERA VERSION thorax

FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR. Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Ordinarie tentamen tema respiration/cirkulation 19 oktober termin 1, HT 2012.

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

T E N T A M E N Kurs RSJD11

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi TENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

ANDNINGEN ÄR SJÄLVA LIVET!

Sekretmobilisering Anna Hardenstedt Ståhl

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

SEKRETMOBILISERING Anna Hardenstedt Ståhl

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

Klinisk anatomi & rörelselära HT 2010 KARL Institutionen för medicinsk cellbiologi

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2013 KARL

processus, processus, processum manus, manus, manuum cornus, cornua, cornuum genus, genua, genuum

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära VT 2015 KARL

Målbeskrivning med strukturlista Klinisk anatomi & rörelselära HT 2013 KARL

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

Läkarprogrammet Den Friska Människan 3 (16,5hp)

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Thoraxtrauma. Ilja Laesser. Specialistläkare Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Hälsostyrkans nyhetsbrev augusti

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Transkript:

Thorax THORAX Fanny Fredriksson, leg läkare och doktorand fanny.fredriksson@kbh.uu.se

Thorax begränsningar Apertura thoracica superioris (Vertebra Th1, Costa 1, Manubrium sterni) Apertura thoracica inferioris (Vertebra Th12, Costa 12, Arcus costalis, Processus xiphoideus ) Diaphragma Thoraxväggen

Apertura thoracica superioris Topografi anterior till posterior: Manubrium sterni Thymus Vv brachiocephalica dx och sin N vagus (medialt) N.phrenicus Tr brachiocephalicus, A carotis communis sin, A subclavia sin Apex pulmonalis/pleura cupula, Trachea Oesophagus, Ductus thoracicus, Truncus sympathicus

Apertura thoracica inferioris ffgf Öppningar i diaphragma, anterior till posterior: Foramen venae cavae (Th 8 höjd) vena cava inferior, n. phrenicus dx Hiatus oesophageus (höjd Th10) oesophagus, N. vagus dx och sin. Hiatus aorticus (höjd Th12) aortae, ductus thoracicus, vv azygos, truncus sympathicus

Thoraxväggens uppbyggnad och funktion Ben: vertebrae Th1-12, costae 1-12, sternum Hud: talg-och svettkörtlar, fettvävnad, välvaskulariserad Muskler: Mm intercostalis externus, - internus, - intimus Inspiration: M. intercostalis externus höjer bröstkorgen, diaphragma sänks => bröstkorgsvolym =>undertryck i pleura, lungor så att luft dras in i luftvägarna. Expiration: sker passivt till följd av den friska lungans elasticitet. Forcerad ventilation = andning mot motstånd, hjälper de accessoriska andningsmusklerna till: m. sternocleidomastoideus, mm.scaleni, m. intercostalis internus, bukmuskulaturen m. serratus anterior, m. pectoralis minor

Intercostal blodförsörjning och innervation VAN = Ven, Artär, Nerv = V.intercostalis, A. intercostalis anterior/posterior, N. Intercostalis belägna inferiort om revben mellan m. intercostalis internus och intimus kollateraler superiort om revben, förekommer endast ventralt från angulus costae. NAV dränage Pleurapunktion (Thoracocentes) posteriort, strax superiort om revben. Midaxillärt förekommer ffa vid

Thoraxväggens artärer A subclavia => Truncus costocervicalis => Aa intercostalis suprema => Aa intercostales superiores (IC 1-2) Aortae descendens avger Aa intercostales posteriores (IC3-11) A subcostalis (I12) A subclavia=> A thoracica interna=> - Aa. intercostales anteriores IC1-6) - A musculophrenica (diaphragma, pleura, pericardium) Aa. intercostales anteriores IC7-11) - A epigastrica sup (bukmuskler)

Coarctatio aortae medfött fel (1-6/10000) i aortas utveckling med förträngning (isthmus aortae) distalt om A. subclavia sin. avgång, proximalt/distalt om ligamentum arteriosum (Botalli) symtom: yrsel, öronsusningar, huvudvärk, näsblod. BT i övre kroppshalvan, BT i nedre kroppshalvan Aortae=> A. subclavia => A thoracica interna=> -Aa intercostales anteriores Anastomos mellan Aa intercostales anteriores - Aa intercostales posteriores => blodet kan passera ut till Aortae descendens distalt om förträngningen.

Thoraxväggens vener och lymfkärl V.Azygos, en förbindelse mellan vena cava inferior och vena cava superior. Dränerar hö IC V-XII) V. Hemiazygos accessoria(superior) dränerar vä IC V-VIII V. Hemiazygos inferior dränerar vä IC IX-XII Slutligen tömmer sig båda Vv hemiazygos i Vena azygos. Vv intercostales tömmer sig i V. azygos respektive V.hemiazygos Lymfavflöde: huvuddelen till nll mediastinales men även en mindre del till nll. parasternales, nll. intercostalis och nll. axillaris undantagna är venerna i de övre intercostalrummen (I-IV) som tömmer sig direkt i V.brachiocephalica.

Thoraxväggens nerver Nn intercostales (Th2-Th11) Nn supraclaviculares (C3-C4) T5 T10 Intercostalnerverna är ventrala grenar av bröstkorgens spinalnerver.

Nn. intercostales avger rami cutanei laterale et anterior motorisk innervering av intercostalmuskler, muskler i främre bukväggen sensorisk innervering av thoraxhuden

Regio pectoralis/ mammae Begränsningar Framför fascia pectoralis, costa II -VI, sternum - mellersta axillarlinjen, superolateralt in i axillen. Körtelvävnad och fett inbäddat i bindväv 15 glandula mammaria (bröstkörtlar) med ductus lactiferi (utförsgångar) som utvidgas till sinus lactiferi före mynningen på papilla mammae (bröstvårtan) Blodförsörjning A axillaris => A thoracica lateralis=> Rami mammaria laterales A subclavia=> A thoracica interna=> Rami mammaria mediales (vener motsvarande namn) Innervering Rami cutanei Nn. intercostales II-VI Lymfavflöde nll. axillaris (75%), nll. parasternales, nll. supraclaviculares

Cavitas pleuralis Pleura = lungsäck, ett seröst organ som tillåter friktionsfri rörelse av lungan vid t.ex. inandning. Pleura parietalis innervering och blodförsörjning från thoraxväggen dvs Nn. intercostales, N. phrenicus, A. musculophrenica -pars costalis -pars diaphragmatica -pars mediastinalis Recessus costodiaphragmaticus = spaltformat utrymme mellan basis pulmonis, pars costalis och pars diaphragmatica. Tillåter lungans expansion under djup inandning. Recessus costomediastinalis= spaltformat utrymme mellan facies medialis pulmonis, pars mediastinalis. Pleura visceralis endast autonom innervering (sympathicus och parasympathicus). Blodförsörjning från lungorna.

Svårt att se skillnad på artär och ven i lungorna pga små skillnader i BT Pulmones Aa.pulmonales / Vv pulmonales RALS! Fissura horisontalis/ obliqua 3 lober, 10 segment Fissura obliqua 2 lober, 9 segment Fåra-v.azygos Fåra-Arcus aortae Vanlig lokalisation av metastaser

Bronchus principalis dx. något vidare, i tracheas längsriktning Pulmones Bronchus principalis sin. avgår i skarpare vinkel pga hjärtats läge Lungans lymfatiska avflöde: ovanför costa VI dräneras lymfan till Nodi lymphatici tracheobronchiales superiores nedanför costa VI dräneras lymfan till Nodi lymphatici tracheobronchiales inferiores Slutligen tömmer sig lymfan från pulmones och cor i ductus lymfaticus dx. Undantag apex pulmones sin som tömmer sig i ductus thoracicus

Mediastinum Def: utrymmet mellan de två pleurahålen. Mediastinum superius Mediastinum inferius - mediastinum anterius - mediastinum medium - mediastinum posterius

Mediastinum superius Innehåll anterior-posterior: Thymus(rester) Stora vener (V.cava sup, Vv brachiocephalicae) Arcus aortae (Tr brachiocephalicus, A carotis communis sin, A subclavia sin) Nn phrenici Trachea N. vagus dx et sin N. laryngeus recurrens sin Oesophagus Ductus thoracicus Truncus sympathicus

Mediastinum medius Pericardium Cor Aortae ascendens, Aa coronaria Truncus pulmonalis Venae pulmonales Nn phrenici Aa/Vv pericardiacophrenica

Pericardium Def: hjärtsäck, ett seröst organ som tillåter friktionsfri rörelse av hjärtat Sinus obliquus pericardii, Sinus transversus pericardii Blodförsörjning: A. pericadiacophrenica, A. musculophrenica (båda grenar från A. thoracica interna,) A. phrenica inferior (gren från Aortae). Innervering: Pericardium fibrosum och Lamina parietalis innerveras sensoriskt av N. phrenicus Pericardium fibrosum Pericardium serosum - Lamina parietalis - Cavitas pericardialis - Lamina visceralis (epicardium) Lamina visceralis innerveras autonomt (sympathicus och parasympathicus)

Cor Embryonellt Ductus arteriosus (förbinder arcus aortae och bifurcatio trunci pulmonalis) Ligamentum arteriosum (Botalli) Sinus coronarius = hjärtats venösa avflöde, tömmer sig i atrium dx. venkorset Venae pulmonales horisontellt Vena cava superior et inferior vertikalt

a. coronaria dextra -ramus marginalis dexter -ramus interventricularis posterior Coronarkärl a. coronaria sinistra -ramus circumflexus -ramus interventricularis anterior ramus interventricularis anterior = LAD inblandat i hjärtinfarkter. Hjärtats retledningssystem Nodus sinu-atrialis=> Nodus atrioventricularis=> Fasciculus atrioventricularis (Truncus)=> Crus dextrum/sinistrum=> Purkinjefibrer

Referred pain vid hjärtinfarkt och inflammation av gallblåsan Hjärtats sensoriska innervering är autonom med bl.a. sympatiska fibrer från Th1-Th4) bakom sternum, vä skuldra samt insidan av vä arm får sin sensoriska innervering från samma segment => referred pain Obs kvinnor har oftast mer diffusa symtom! Smärta vid inflammation av gallblåsa kan ge upphov till referred pain eftersom n. phrenicus huvudsakligen bildas av ramus ventralis C4 (med visst bidrag från C3 och C5) och huden över klavikeln innerveras av cutana grenar från C4.

N.phrenicus dx Förlopp: mellan a och v subclavia dx, lateralt om v.cava sup. Framför hilum pulmonis dx, hö om pericardium, genom diaphragma (foramen venae cavae) Funktion: innerverar diaphragma dx och dess undersida motoriskt/sensoriskt samt pericardium fibrosum, pleura parietale Nervus phrenicus N. phrenicus sin Förlopp: mellan a.subclavia sin och a.carotis communis. Vä om arcus aortae, framför hilum pulmonis sin, vä om pericardium, till diaphragma Funktion: innerverar diaphragma sin motoriskt/sensoriskt och pericardium fibrosum, pleura parietale Diaphragma viktigaste andningsmuskeln C3,C4,C5 Phrenicus hicka?! Topografisk relation mellan pericardium och n. phrenicus=> irritation av nerven vid varje hjärtslag=>hicka med samma frekvens som hjärtat slår.

Phrenicus pares Orsaker: trauma eller kirurgiska (hjärtkirurgi, thoraxkirurgi) mediastinala tumörer (thyroidea-, pulmo-) Idiopatiskt Symtom: Cyanos, dyspne, försämrad perifer saturation. Positivt snifftest innebär att diaphragma rör sig uppåt i thorax istället för nedåt vid inandningen.

Mediastinum posterius Innehåll från anterior till posterior: Bifurcatio trachei (Th4 nivå) med bronchus principalis dx och sin, nll bronchpulmonales Oesophagus N. vagus dx och sin (lateralt om oesophagus) V. azygos och hemiazygos Aortae descendens och dess grenar Ductus thoracicus (framför columna vertebralis) Truncus sympathicus och dess grenar (lateralt om columna vertebralis)

Oesophagus 4 Förträngningar finns i höjd med: Cartilago cricoidea (C6, 15cm från framtänderna) 25cm Arcus aortae (Th4, 22cm) Bronchus principalis sin (Th 5, 27cm) Diaphragma, hiatus oesophageus (40cm) Blodförsörjning: a. thyroidea inf (övre thorax) rami oesophagei från aortae descendens (nedre thorax) a. gastrica sin (abdomen)/nedre delen av oesophagus Innervering: övre delen av n. laryngeus recurrens och nedre delen autonomt via truncus sympathicus och CN X Barrets oesophagus, reflux => metaplasi av skivepitel till körtelepitel

CN X/ N. vagus dx. Förlopp: mellan a. och v. subclavia dx, hö om trachea, bakom v.cava sup. Bakom bronchus principalis dx, bakom oesophagus, genom hiatus oesophageus Under a.subclavia dx, i höjd med Th1-2 avger vagus en gren: n.laryngealis recurrens dx. Förlopp: bakåt och uppåt mellan trachea och oesophagus. Funktion: Innerverar larynx Funktion: CN X ger parasympatisk motorisk innervation = kontraherar glatt muskulatur i trachea, pulmones, oesophagus och minskar hjärtslagsfrekvensen samt sekretomotorisk effekt på körtlar i trachea, pulmones och oesophagus.

CN X/ N. vagus sin. Förlopp: mellan a carotis communis och a subclavia sin. Bakom bronchus principalis sin, genom hiatus oesophageus, framför oesophagus. Under arcus aortae, i höjd med Th4-5 avger CN X en gren: n.laryngealis recurrens sin. Förlopp: bakom arcus aortae och uppåt mellan trachea och oesophagus. Funktion: Innerverar larynx. Funktion: CN X ger parasympatisk motorisk innervation = kontraherar glatt muskulatur i trachea, pulmones, oesopghagus, minskar hjärtslagsfrekvensen samt sekretomotorisk effekt på körtlar i trachea, pulmones, oesophageus.

Aortae descendens Grenar: Rami bronchiales Rami oesophagei Rami pericardiaci Aa intercostales posteriores (9par) A. subcostales (Th12) Förlopp: Aortae descendens, från isthmus på arcus aortae till bifurcatio aortae (L4-nivå) Aa intercostales post dx korsar framför columna vertebralis men bakom oesophageus, ductus thoracicus, vena azygos, nn.splanchnici och truncus sympathicus Aa intercostales post sin korsar bakom v. hemiazygos, nn.splanchnici och truncus sympathicus Varje a. intercostalis posterior avger en ramus dorsalis till ryggens muskler och hud.

Ductus thoracicus För lymfan från benen, bäckenet, buken, vä arm, vä sida av thorax, hals och huvud till vä venvinkel. Ductus thoracicus är en fortsättning av cisterna chyli (5x1cm)belägen L1-L2 nivå. Ductus thoracicus 3mm i diameter Går genom diaphragma i hiatus aorticus Förlöper framför columna vertebralis, mellan aorta descendens och vena azygos, bakom oesophagus. CVK helst på v. subclavia dx!

Truncus sympathicus Förlöper på båda sidor om columna vertebralis, kontinuerlig med cervikal del superiort och lumbal del inferiort Th1-L2, 11-12 thorakalganglier N splanchnicus major = ggl Th5-Th9 N splanchnicus minor = ggl Th9-11