Tysk-svenska konjunkturbarometern november 2015

Tysk-svenska konjunkturbarometern november 2015

Innehåll Sammanfattning 3 Sverige: Framåt dock kvarstår fallgropar 3 Tyskland: Stabilt - men ingen högkonjunktur 4 Inledning 5 Del 1: Konjunkturen i Sverige 6 Konjunkturrisker i ett svenskt perspektiv 7 Konsumtionskonjunkturen i Sverige 10 Investeringskonjunkturen i Sverige 11 Byggkonjunkturen i Sverige 12 Den svenska exportkonjunkturen 13 Del 2: Konjunkturen i Tyskland 14 Konjunkturrisker i ett tyskt perspektiv 15 Konsumtionskonjunkturen i Tyskland 18 Investeringskonjunkturen i Tyskland 19 Byggkonjunkturen i Tyskland 20 Den tyska exportkonjunkturen 21 Del 3: Specialfrågor 22 Lågräntepolitik och investeringar 23 Framtidens personalförsörjning 24 Avslutande kommentarer 26 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 2

Sammanfattning Sverige: Framåt dock kvarstår fallgropar Paneldeltagarna från Sverige anser att de nationella svenska konjunkturriskerna under det kommande halvåret ter sig nästintill lika stora som de internationella (46 jämfört med 54 procent). Detta är nästan samma riskbedömning som för ett halvår sedan. 60 tyska företag ger sin syn på den svenska konjunkturen genom följande sammanfattning på en skala från 1 till 5 (5 = mycket bra) Konsumtionskonjunkturen 3,8 3,7 3,7 3,9 Investeringskonjunkturen 3,7 3,4 3,5 3,6 (exkl. bygg) Byggkonjunkturen 3,6 3,3 3,5 3,8 Siffrorna visar: Konsumtionen ser bra ut och förblir den starkaste tillväxtmotorn. Investeringarna (inkl. byggsidan) går bättre än tillfredsställande - men ligger alltjämt en bit under 4. Trots en på sistone starkare investeringskonjunktur borde den totala investeringsvolymen ha landat högre i denna fas av konjunkturcykeln. Cirka tre fjärdedelar av panelen förväntar sig under de kommande sex månaderna en i stort sett oförändrad eller i något fall lätt positiv utveckling för alla ovan nämnda indikatorer. Noteras bör dock att andelen skeptiska företag stigit något. Vår första specialfråga ger följande bild: Endast 14 procent av de svenska paneldeltagarna meddelade att de extremt låga räntorna hittills haft en positiv inverkan på de egna investeringarna. Enkäten bekräftar erfarenheten att investeringar inte enbart styrs av räntorna. Angående framtidens personalförsörjning, enkätens andra specialfråga, anser de svenska enkätdeltagarna att den till stor del kan säkerställas med hjälp av de traditionella rekryteringskanalerna. Att målmedvetet rekrytera utländsk personal är endast uppe på agendan hos ett fåtal svenska företag till skillnad från de tyska företagen (se sida 24). 3 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Sammanfattning Tyskland: Stabilt - men ingen högkonjunktur Den tyska inhemska efterfrågan beskrivs av den svenska panelen siffermässigt på följande sätt: klart bättre än 3 med den privata konsumtionen som konjunkturmotor på ganska goda 3,6 (5=mycket bra). Det tyska investeringsklimatet bedöms fortfarande som relativ dämpat. De tyska företagen tolkar det egna exportläget som mer positivt än den svenska sidan - dock bör direkta jämförelser normalt undvikas. Över 130 svenska företag med kommersiell koppling till Tyskland ger den tyska konjunkturen följande bedömningar: Konsumtionskonjunkturen 3,6 3,5 3,5 3,8 Investeringskonjunkturen 3,4 3,3 3,2 3,6 (exkl. bygg) Byggkonjunkturen 3,3 3,1 3,1 3,5 Överlag räknar vår panel inte med någon nämnvärd förändring av konjunkturläget under det kommande halvåret. Omkring tre fjärdedelar av panelen förutser fram till senvåren ungefär samma förutsättningar för konsumtion och investeringar som upplevs idag. Den kvarstående fjärdedelen tror snarare på en något mer positiv utveckling. Totalt sett förefaller stämningen något bättre än det aktuella, faktiska konjunkturläget. Vad gäller bedömningarna av inhemska och internationella konjunkturrisker, märks inga större skillnader mellan Tyskland och Sverige. För tysk del väger dock riskerna med koppling till arbetsmarknaden synligt tyngre än för Sverige. Däremot är de svenska paneldeltagarna mer oroliga för finanspolitiken och statens budgetutveckling än de tyska kollegerna. En av våra två specialfrågor visar att de senaste årens utpräglade lågräntepolitik inte har resulterat i någon betydlig ökning av investeringarna hos de deltagande tyska företagen. Den andra specialfrågan visar att företagen i största möjliga mån täcka det framtida arbetskraftsbehovet genom rekrytering på den befintliga arbetsmarknaden. Utländsk arbetskraft spelar en betydligt större roll för de tyska än för de svenska deltagarna. Sammantaget finns inga större skillnader mellan de två länderna vad gäller den konjunkturella profilen och dess drivkrafter, även om Sverige just nu noterar högre tillväxt. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 4

Inledning Tysk-svenska konjunkturbarometern november 2015 Under perioden 16-27 november 2015 genomförde Tysk-Svenska Handelskammaren sin fjärde enkät avseende tyska exportföretags allmänna syn på den svenska konjunkturen och - omvänt - svenska exportföretags syn på den tyska konjunkturen. De tillfrågade företagen är till största del medlemmar i handelskammaren. Det unika med enkäten är de korsvisa bedömningarna, det vill säga att beslutsfattare i tyska företag med export eller annan kommersiell koppling till Sverige bedömer den svenska konjunkturen och tvärtom. När det gäller bedömningen av nationella och internationella konjunkturrisker, deras viktning och exportläget svarar dock panelen för sina egna länder. Hittills motsvarade våra panelers bedömningar i stora drag den senare faktiska ekonomiska utvecklingen. Vår specialundersökning innehåller denna gång en vidareutveckling av förra enkäten. Tyska och svenska företag tittar närmare på de viktigaste faktorerna som ska säkerställa den framtida personalförsörjningen. Vidare vill vi ta reda på huruvida de senaste årens lågräntepolitik haft märkbara effekter på investeringarna hos de här tillfrågade företagen. Cirka 60 tyska företag svarade denna gång. Omvänt är det omkring 130 beslutsfattare i svenska företag med regelbundna kommersiella relationer till Tyskland som deltog och bedömde dagsläget i den tyska konjunkturen och utsikterna för det kommande halvåret. Enkäten görs två gånger per år. Enkätresultaten kommenteras, förutom fråga 8 (sida 24), av Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitetet och tidigare mångårig chefekonom vid Swedbank och konjunkturansvarig vid Scania. Hubert Fromlet utvecklade och införde bland annat en av Sveriges mest använda konjunkturindikatorer, Inköpschefsindex (PMI). Fråga 8 kommenteras av Tysk-Svenska Handelskammaren. 5 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Del 1: Konjunkturen i Sverige TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 6

Konjunkturrisker i ett svenskt perspektiv: inhemska faktorer väger för tungt Fråga 1: Vilka faktorer anser du vara de tre största externa konjunkturriskerna för ditt företag/din koncern för den närmaste framtiden, det vill säga risker som ditt företag inte kan påverka? Svenska panelen svarar (i rankad ordning): a) De främsta inhemska konjunkturriskerna i Sverige Summering av antalet omnämningar av de tre största inhemska riskerna: 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Inhemska efterfrågan Politiska utvecklingen Läget på finansmarknaden Regeringens finanspolitik Arbetsmarknaden Riksbanken penningpolitik Löneutvecklingen Bostadsmarknaden Hos de svenska enkätdeltagarna dominerar det offentligt styrda komplexet politik, finanspolitik och penningpolitik bland de påtalade riskerna. En eventuell försvagning av den inhemska konsumtionen och investeringarna lika med den inhemska efterfrågan - ses som den främsta enskilda konjunkturrisken. Utvecklingen på den svenska finansmarknaden rankas också som en påtaglig risk, vilken dock i en rad avseenden svårligen kan separeras från den internationella finansiella arenan. Arbetsmarknaden och löneutvecklingen framstår som mindre oroväckande riskfaktorer, speciellt i jämförelse med Tyskland. Något överraskande ges den överhettade bostadsmarknaden inte särskilt mycket uppmärksamhet. Men vi påtalar här det mer kortsiktiga riskperspektivet; risken för en eventuellt sprickande bostadsbubbla är alltid svår att precisera tidsmässigt. 7 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Svenska panelen svarar (i rankad ordning): b) De främsta internationella konjunkturriskerna för Sverige Summering av antalet omnämningar av de tre största internationella riskerna: 120 100 80 60 40 Internationella konjunkturen Internationella politiska utvecklingen Valutautvecklingen Läget på finansmarknaderna Råvarupriserna 20 0 Energipriserna Precis som i förra enkäten framförs en eventuellt svagare internationell konjunktur som den största externa internationella risken. Därefter kommer dock inte längre valutautvecklingen och risken för en starkare krona utan den på senare tid ogynnsamma internationella politiska utvecklingen. De internationella finans- och tillgångsmarknaderna (räntor, aktier, obligationer, fastigheter) ger uppenbarligen också upphov till en del oro. Som något mindre allvarligt däremot iakttas risken för stigande råvarupriser något längre fram. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 8

Fråga 2: Nationella kontra internationella risker i ett svenskt företagsperspektiv vilka väger tyngst? Svenska panelens viktning: 60% 56% 40% 44% 20% 0% nationella risker internationella risker Numera vill vi också veta vilken tyngd de sammanvägda nationella riskerna har i relation till de nämnda internationella konjunkturriskerna. För de svenska företagen väger de internationella riskerna något tyngre. Dylika viktfördelningar kan svänga en del men inte denna gång jämfört med majenkäten. Likväl kommer man inte ifrån intrycket att riskerna här hemma väger för tungt med tanke på att hanteringen av inhemska risker ligger i respektive lands egna händer. 9 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Konsumtionskonjunkturen i Sverige: positiva perspektiv dominerar Fråga 3: Hur bedömer du konsumtionskonjunkturen i Sverige? Tyska panelen svarar: Idag: 3,8 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,8 3,7 3,7 3,9 Om sex månader: 14% 79% 7% 8% 86% 6% 2% 85% 13% 91% 9% sämre oförandrat bättre För ett halvår sedan bedömde vår tyska panel utsikterna för den svenska konsumtionskonjunkturen som ganska stabila. På en skala från 1 till 5 ger nuvarande mätning en genomsnittssiffra på 3,8 ett ganska bra värde som enligt en tydlig majoritet (79 procent) borde kunna uppnås även om ett halvår. Den privata konsumtionen som främsta svenska konjunkturmotor bedöms leva kvar åtminstone under de närmaste sex månaderna. Framtida skattehöjningar och åtgärder mot bostadsbubblan ingår inte uttryckligen i denna kortsiktiga konsumtionsprognos, möjligen görs detta implicit. De mer positiva perspektiven för den offentliga konsumtionen har vi hittills inte explicit frågat om. I motsats till sina tyska kollegor har svenska ekonomer och myndigheter hittills inte velat eller hunnit belysa flyktingsfrågan i ett mer konkret konjunktursammanhang. Mer lär dock komma. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 10

Investeringskonjunkturen i Sverige: äntligen mer fart Fråga 4: Hur bedömer du investeringskonjunkturen i Sverige, till exempel investeringar i maskiner, utrustning och IT (ej bygginvesteringar)? Tyska panelen svarar: Idag: 3,7 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,7 3,4 3,5 3,6 Om sex månader: 12% 83% 5% 8% 89% 3% 2% 89% 9% 90% 10% sämre oförandrat bättre Den hittills medelmåttiga investeringskonjunkturen (exklusive bygginvesteringar) har fått ett lyft under de senaste månaderna. Denna ökning kan mycket väl återspegla den förbättrade konjunkturella totalbilden. Likväl präglas investeringskonjunkturen alltjämt av onödigt stor osäkerhet, både strukturellt och konjunkturellt. Över 80 procent av paneldeltagarna tror på en mer eller mindre oförändrad investeringskonjunktur i Sverige under det närmste halvåret. Den i ett historiskt perspektiv relativt medelmåttiga svenska investeringstrenden bryts därmed inte, i alla fall inte i det kortare perspektivet. 11 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Byggkonjunkturen i Sverige: speciellt bostäder drar TYSK-SVENSKA KONJUNKTURBAROMETERN NOVEMBER 2015 Fråga 5: Hur bedömer du investeringskonjunkturen i byggsektorn i Sverige? Tyska panelen svarar: Idag: 3,6 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,6 3,3 3,5 3,8 Om sex månader: 5% 78% 17% 3% 94% 3% 5% 84% 11% 3% 83% 14% sämre oförandrat bättre I vår majmätning räknade över 90 procent inte med någon acceleration av byggsektorn fram till nu. Något bättre än så blev det emellertid. Den totala byggkonjunkturen med bostäder i spetsen är numera klart ljusare än för några kvartal sedan om än inte särskilt bra. Speciellt näringslivet avvaktar fortfarande för tydligt med sina bygginvesteringar. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 12

Den svenska exportkonjunkturen: potential till förbättringar finns Fråga 6: Hur bedömer du generellt den svenska exportkonjunkturen? Svenska panelen svarar: Idag: 3,4 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,4 3,7 3,6 3,7 Om sex månader: 6% 71% 23% 10% 65% 25% 8% 69% 23% 1% 68% 31% sämre oförandrat bättre Våra enkätdeltagare ser den svenska exportkonjunkturen numera i en något mindre gynnsam dager än i förra enkäten. Graderingen på 3,4 är relativt medelmåttig och reflekterar antagligen både den inträffade och kanske kommande kronapprecieringen samt den mestadels medelmåttiga globala konjunkturen (speciellt på emerging markets). Mer än två tredjedelar av paneltagarna förutser oförändrade exportförutsättningar för svenska företag inom det närmaste halvåret, dock med en viss prognosbias åt rätt håll. En prognosbias åt rätt håll betyder i vårt fall att ett annat utfall än det här prognostiserade snarare kommer att framstå som något starkare än svagare. 13 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Del 2: Konjunkturen i Tyskland TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 14

Konjunkturrisker i ett tyskt perspektiv: politiken oroar mest Fråga 1: Vilka faktorer anser du vara de tre största externa konjunkturriskerna för ditt företag/din koncern i prognosen för den närmaste framtiden, det vill säga risker som ditt företag inte kan påverka? Tyska panelen svarar (i rankad ordning): a) De främsta inhemska konjunkturriskerna i Tyskland Summering av antalet omnämningar av de tre största riskerna: 35 Inhemska efterfrågan 30 Arbetsmarknaden 25 20 Politiska utvecklingen Läget på finansmarknaden 15 10 5 Centralbankens penningpolitik Regeringens finanspolitik Löneutvecklingen 0 En dämpning av den inhemska efterfrågan värderas av de tyska enkätdeltagarna som den största enskilda inhemska konjunkturrisken, vilket i sin tur kan sammanhänga med politiska beslut. Det gäller att poängtera att det sammanvägda blocket av politik och finanspolitik väger tyngst även på den nationella tyska riskfronten. Här behövs fler förtroendeingivande tecken och åtgärder, trots alla lovord för den tyska ekonomin. Nämnvärt är också att områdena arbetsmarknad och löner på aggregerad nivå olikt Sverige - betraktas som en påtaglig riskfaktor. 15 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Tyska panelen svarar (i rankad ordning): b) De främsta internationella konjunkturriskerna för Tyskland Summering av antalet omnämningar av de tre största riskerna: 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Internationella konjunkturen Internationella politiska utvecklingen Valutautvecklingen Råvarupriserna Läget på finansmarknaderna Energipriserna I Tyskland framstår den globala konjunkturen som den tydligt mest uppmärksammade internationella riskfaktorn, men även eurons färdriktning väger tungt liksom den politiska utvecklingen utanför Tysklands gränser. Den senare rankas numera till och med på risklistans andra plats. Obalanserna på finansmarknaderna märks givetvis också som en påtaglig framtida konjunkturrisk för den tyska ekonomin. Allt detta motsvarar väl den internationella riskbilden som kommer från de svenska paneldeltagarna. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 16

Fråge 2: Nationella kontra internationella konjunkturrisker i ett tyskt företagsperspektiv vilka väger tyngst? Tyska panelens viktning: 60% 56% 40% 44% 20% 0% nationella risker internationella risker Liksom sina svenska kolleger för Sveriges del räknar också paneldeltagarna från Tyskland med en relativt jämn viktfördelning mellan inhemska och internationella konjunkturrisker (44 jämfört med 56 procent). Även för Tyskland gäller att riskerna på hemmaplan förefaller onödigt stora. De exogena internationella riskerna kan man ändå inte göra så mycket åt. Därför åligger det inte minst tyska politiker och myndighetschefer att ge denna otillfredsställande bedömning en mer positiv, tillika tillväxtförstärkande prägel. 17 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Konsumtionskonjunkturen i Tyskland: alltjämt tillväxtdrivande Fråga 3: Hur bedömer du konsumtionskonjunkturen i Tyskland? Svenska panelen svarar: Idag: 3,6 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,6 3,5 3,5 3,8 Om sex månader: 11% 74% 15% 2% 76% 22% 4% 80% 16% 3% 76% 21% sämre oförandrat bättre För några år sedan fick Tyskland fortfarande mycket utländsk kritik för att inte vilja stimulera konsumtionen i erforderlig grad. Idag fungerar dock den privata konsumtionen som konjunkturmotor i den stora tyska ekonomin, utan att för den sakens skull ha skapat stora budgetunderskott. För det närmaste halvåret skönjes ingen större förändring av den rådande situationen. Tre av fyra paneldeltagare förutser ett oförändrat konsumtionsklimat under denna period, med en lätt bias åt det starkare hållet. Reallönehöjningar torde kortsiktigt kunna förstärka denna uppåtriktade trend. Det är värt att nämna att den privata, hushållsnära tjänstesektorn också går bra. Det bör tilläggas att allt fler tyska ekonomer ser positiva konjunkturimpulser från statens och kommunernas utgifter för i Tyskland anlända flyktingar med tillväxtimpulser på såväl offentlig som privat konsumtion men även på bostadsinvesteringar. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 18

Investeringskonjunkturen i Tyskland: otillräcklig förbättring Fråga 4: Hur bedömer du investeringskonjunkturen i Tyskland, till exempel investeringar i maskiner, utrustning och IT (ej bygginvesteringar)? Svenska panelen svarar: Idag: 3,4 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,4 3,3 3,2 3,6 Om sex månader: 8% 70% 22% 2% 83% 15% 1% 79% 20% 84% 16% sämre oförandrat bättre Investeringarna i Tyskland (exklusive bygginvesteringar) går inte längre på lågvarv. Innevarande års uppgång ter sig dock för blygsam. Industrikonjunkturen framstår inte som bra, vilket har sina återverkningar på maskininvestringar och dylikt. Nuvarande investeringskonjunktur är visserligen inte direkt dålig, men otillräcklig för att synligt kunna motverka den vikande långsiktiga investeringstrenden i Tyskland som delvis kan förklaras med ökade tyska direktinvesteringar utomlands. Titta gärna också på vår tilläggsfråga som tar upp lågräntepolitikens effekter på deltagande företagens investeringsbenägenhet (sida 23). 19 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Tyska byggkonjunkturen: varken bra eller dålig TYSK-SVENSKA KONJUNKTURBAROMETERN NOVEMBER 2015 Fråga 5: Hur bedömer du investeringskonjunkturen i byggsektorn i Tyskland? Svenska panelen svarar: Idag: 3,3 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,3 3,1 3,1 3,5 Om sex månader: 78% 22% 2% 88% 10% 4% 80% 16% 3% 79% 18% sämre oförandrat bättre Byggkonjunkturen i Tyskland är tillfredsställande, men inte bättre än så. Bostadsinvesteringarna går numera ganska bra, medan näringslivets bygginvestringar verkar fortgå utan schvung. Utsikterna för de närmaste sex månaderna bedöms som stabila med lätt vinkling till det bättre. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 20

Den tyska exportkonjunkturen: den goda stämningen håller i sig Fråga 6: Hur bedömer du generellt den tyska exportkonjunkturen? Tyska panelen svarar: Idag: 3,9 (viktat medelvärde från mycket dåligt (=1) till mycket bra (=5)) 3,9 3,9 3,9 4,1 Om sex månader: 12% 74% 14% 17% 72% 11% 15% 72% 13% 2% 72% 26% sämre oförandrat bättre Den tyska exportkonjunkturen fortsätter att beskrivas som positiv trots den klart dämpade tillväxten på många så kallade tillväxtmarknader (emerging markets) med Kina i spetsen. 3,9 i denna novemberenkät är en stark siffra, starkare än vad själva exportstatistiken pekar på. Den sedan ett år tillbaka märkbara trendmässiga euroförsvagningen bidrar givetvis en hel del till den positiva stämningen liksom framgångsrik teknisk utveckling hos tyska företag inom många produkt- och produktionsområden. Det är emellertid viktigt att skilja på brutto- och nettoexport. I denna barometer påtalar vi enbart bruttoexporten. I själva BNP-beräkningen ingår nettoexporten, det vill säga differensen mellan export och import. Vanligtvis gynnar stark bruttoexport även nettoexporten. För närvarande bidrar nettoexporten inte alls till den tyska BNP-tillväxten. Det återstår att se om så kommer att vara fallet även nästa år. 21 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Del 3: Specialfrågor TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 22

Lågräntepolitik och investeringar Fråga 7: Har centralbankernas lågräntepolitik under de senaste åren påverkat ditt företags investeringsvolym? Tyskland 26% 74% Sverige 14% 86% ja, ökade investeringar ingen påverkan Som bekant för centralbankerna i Stockholm och Frankfurt sedan några år tillbaka en utpräglad lågräntepolitik. Teoretiskt kan man tänka sig att de mycket låga räntorna skulle kunna ha en märkbart positiv inverkan på företagens investeringsplaner. Ovanstående resultat visar dock på ganska begränsade effekter, något större i Sverige än i Tyskland. Det bekräftar den i praktiken välkända slutsatsen att investeringar styrs av många andra faktorer än själva ränteläget. Nu bör emellertid påminnas om att lågräntepolitiken främst kom till stånd som stödinsats för den finansiella sektorn (Europeiska Centralbanken, ECB) och för att få upp inflationen till det uppsatta inflationsmålet (Sveriges Riksbank, på sistone också för ECB:s del). 23 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Framtidens personalförsörjning Fråga 8: Vår förra barometer visade att personalrekryteringen är en av de största utmaningarna för att behålla/förbättra konkurrenskraften. Hur kommer ditt företag/din koncern på sikt att säkerställa personalförsörjningen och -rekryteringen? Procentuell fördelning av de mest nämnda alternativen (max. tre svar per företag): Rekrytering på den befintliga arbetsmarknaden Fortbildning av den befintliga personalen Samarbete med universitet/högskolor Yrkesutbildningspraktik med efterföljande anställning Rekrytering från utlandet Inkluderande av grupper med låg sysselsättningsgrad Annat 0% 20% 40% 60% 80% Sverige Tyskland Tysk-Svenska Handelskammaren kommenterar: Både våra tyska och svenska respondenter väljer i första hand säkra kort för sin personalförsörjning, nämligen att rekrytera från den befintliga arbetsmarknaden följt av fortbildning av den befintliga personalen. I tredje hand kommer samarbetet med högskolor för att säkerställa företagets kompetensförsörjning, men det tyska näringslivet har graderat denna rekryteringsbas som långt viktigare än det svenska. Det kan tydas som att tyska företag generellt har ett närmare samarbete med universitet och högskolor än de svenska har. När det gäller inkluderande av grupper som idag står utanför arbetsmarknaden har tyska och svenska företag svarat liknande, 9 respektive 7 procent. Yrkesutbildningspraktik är också ett bra sätt att rekrytera svarar företagen. Trots att vi har stora skillnader i våra utbildningssystem kommer detta alternativ på fjärde plats när svenska företag får välja kompetensförsörjning, 19 procent jämfört med 22 procent och plats fem av de tyska företagen. Den stora skillnaden i studien finns i hur man ser på att rekrytera personal från utlandet: hela 30 procent av de tyska företagen ser detta som en stor möjlighet, medan endast 9 procent av de svenska företagen gör det. Vår bedömning är att det till stor del hänger ihop med Tysklands centrala läge i Europa och vana av att samarbeta med andra länder för rekrytering. Samtidigt är arbetslösheten lägre i Tyskland och behovet av att anställa större TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 24

än hos svenska företag. Vi ser en stor potential i att öka företagens konkurrenskraft genom en större rörlighet över gränserna, i synnerhet mellan Tyskland och Sverige. I denna fråga kan handelskammaren verka för att lyfta fram nyttan av att rekrytera från Sverige respektive från Tyskland. 25 TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER

Avslutande kommentarer TYSK-SVENSKA KONJUNKTURBAROMETERN NOVEMBER 2015 Bedömningen av delkomponenterna privat konsumtion, maskin- och bygginvesteringar leder till ett lands inhemska efterfrågan, det vill säga de sektorer som är av betydelse för exportörer. Det är viktigt att undvika direkta jämförelser mellan exempelvis enkätsiffrorna för den tyska och svenska privata konsumtionen. Dessa konjunkturbedömningar görs av olika paneldeltagare. Det kan rekommenderas att fram till nästa enkät inte minst följa upp riskbedömningarna i denna skrift. De här påtalade riskerna kan finnas kvar med samma tyngd, bli större eller mindre. Nya risker kan dyka upp, bättre externa förutsättningar likaså. TYSK-SVENSKA HANDELSKAMMAREN I DEUTSCH-SCHWEDISCHE HANDELSKAMMER 26

Besöksadress: Valhallavägen 185 Kontakt Tysk-Svenska Handelskammaren Postadress: Box 27104, SE-102 52 Stockholm Malin Johansson l Kommunikationschef Telefon: +46-8-665 18 00 Telefon: +46-8-665 18 64 +46-70-104 37 45 Telefax: +46-8-665 18 04 malin.johansson@handelskammer.se Malmö Adress: Humlegatan 1, SE-211 27 Malmö Kontakt Prof. Hubert Fromlet Telefon: +46-40-30 49 40 Telefon: +46-70-768 49 92 Telefax: +46-40-30 49 43 hubert.fromlet@lnu.se info@handelskammer.se www.handelskammer.se/konjunkturbarometer Utvalda ekonomiska data Tyskland Sverige Folkmängd 81,3 miljoner 9,8 miljoner Arbetslöshet 5,0 procent 7,9 procent BNP/invånare 36 041 euro 44 413 euro Genomsnittslön 3 527 euro 3 638 euro BNP-tillväxt 2014 1,6 procent 2,3 procent Investeringskvot 2014 19,3 procent 23,5 procent Exportkvot 2014 38,5 procent 28,7 procent Inflationsnivå 2013 0,8 procent 0,2 procent Källor: Destatis, Auswärtiges Amt, SCB Foton: Tysk-Svenska Handelskammaren (sida 1) Dennis Skley/Flickr.com (sida 3) SalFalko/Flickr.com (sida 26)