HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt med Movium och forskare från SLU Skapa debatt och öka kunskapen kring värdet av en grönblå stadsbyggnad Politiker, byggherrar och tjänstemän En bok med dels en kunskapssammanställning, dels en tillämpning med exempel från Lund En komprimerad argumentsamling
Projektgrupp Lunds kommun Linda Birkedal, kommunkontoret, avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Lars Jacobsson, tekniska förvaltningen, park- och naturkontoret Agneta Persson, tekniska förvaltningen, park- och naturkontoret Lisa Östman, stadsbyggnadskontoret Movium - SLU:s tankesmedja för hållbar stadsutveckling Titti Olsson Anders Rasmusson SLU i Alnarp Märit Jansson Anders Kristoffersson
Boken och argumentsamlingen laddas ner gratis! www.movium.slu.se
Gröna och blå stadsbyggnadselement undervärderas Gröna och blå element är en förutsättning för hållbar stadsutveckling (Chiesura, 2004; Baycan-Levent et al., 2009; James et al., 2009) men de tas sällan tillräckligt mycket i beaktande vid planering, design och förvaltning av städer (Pauleit, 2003; James et al., 2009) Märit Jansson
Vad avgör vilka gröna och blå element som behövs? Typ av element: park, träd, vatten, våtmark Kvalitet och karaktär: naturlikt, prydligt Skötselnivå Bruk och funktion Storlek, yta och struktur Närhet, kombination med bebyggelse Variation och helhet Märit Jansson
Varför är det så svårt att beräkna värdet av stadens grönblå element? Syns bara som utgifter intäkterna hamnar på olika ställen Olika beräkningsmodeller har prövats Svårt att beräkna helheten Svårt att beräkna sociala värden Märit Jansson
Ekonomi Kunder är beredda att betala ca 10 % mer för varor i affärer med träd utanför (Wolf, 2003; 2009) Parker och vattenytor höjer värdet på intilliggande fastigheter med 6-20 % (Luttik, 2000; Crompton, 2005) Urban odling och stadsjordbruk blir allt viktigare (Van Leeuwen et al., 2009) Att marknadsföra städers grönområden kan vara lönsamt (Dodds & Joppe, 2001) Märit Jansson
Hälsa Promenader i naturmiljö ger bättre koncentrationsförmåga och mental kontroll (Berman et al., 2008) Artrika, naturlika och skyddande karaktärer motverkar stress (Ottosson, 2001; Fuller et al, 2007; Grahn & Stigsdotter, 2010) Tillgång till park ger ökad fysisk aktivitet och bättre hälsa (Pretty et al., 2006; Björk et al., 2008) Äldre med möjlighet till promenad i gröna miljöer i städer lever längre (Takano et al., 2002) Märit Jansson
Livskvalitet Träd vid bostäder minskar både otrygghet och brottslighet (Sullivan & Kuo, 1996; Kuo, 2003; Kuo & Sullivan, 2001) Gemensam odling ger samvaro, hemkänsla, självkänsla och lärande (Larsson, 2009; Waliczekz et al., 1996; Saldiva-Tanaka & Krasny, 2004) Gröna skolgårdar ger förbättrade studieresultat (Matsuoka, 2008; Blair, 2009) Gröna bostadsområden ger ökad social samvaro (Sullivan et al., 2004; Coley et al, 1997) Märit Jansson
Attraktivitet Gröna varierade och sammanhängande ytor gör boende mer nöjda (Kaplan, 2001; Lee et al., 2008) Tillgång till en trädgård på jobbet ger lägre stressnivå och bättre trivsel (Stigsdotter, 2004) Barn har större rörelsefrihet i städer med många gatuträd (Larsen et al., 2009) Lekplatser med vegetation intill används mer och upplevs vara bättre utrustade och mer trivsamma (Jansson, 2010) Märit Jansson
Klimat Luftföroreningar är dödliga (Breitner et al., 2008). Träd och buskar renar (Nowak et al., 2006) Nära byggnader kan varje träd spara 200 amerikanska dollar per år genom jämnare temperatur (Akbari, 2002) Gröna och blå element förbättrar luftkvaliteten och lokalklimatet (Witford et al., 2001; Cao et al., 2010) Stadsträd tar upp CO2, omkring 18 kg kol per år och träd (Akbari, 2002) I städer finns hög potential för artrikedom (Alvey, 2006; Brenneisen, 2006) Märit Jansson
Slutsatser av forskningssammanställning Det finns mycket kunskap men den behöver implementeras Behov av helhetssyn på vikten av det grönblå Vissa områden behöver beforskas mer Viktigt är skötselnivå, variation, delaktighet och att ytorna inte blir för små Märit Jansson
HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad: Tillämpning med exempel från Lund
Lunds kommun ska växa med 55% Nya områden Förtätning i befintliga miljöer Förtätning genom omvandling av verksamhetsområden
Många förslag till förtätning i parkmiljöer som denna...
Förtätning på parkmark, typexempel: Parker med skydd av detaljplan Mark som inte är planlagd som parkmark men som används så idag Förtätning/omvandling utan att ny parkmark tillskapas
3 4 4 1 1 2 2
Förändring av innerstadskvarter Kv Galten
Ingvar Nilsson
Idag Förslag
Från industri till bostäder i centralt läge Margretedal
Ingvar Nilsson
År 1950 År 2018
Förtätning av 1960-talsområde Borgarparken Bengt Aronsson Bengt Aronsson
Ingvar Nilsson
År 1970 År 2015
Ett gott exempel - Parternas gränd Lisa Östman Lisa Östman
Från industri och verksamheter till blandad stad Öresundsområdet
Ingvar Nilsson
År 2012 Timskiss: År 2040