Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Relevanta dokument
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Södervångskolans mål i matematik

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Kursplan för Matematik

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

ARBETSPLAN MATEMATIK

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Vad jag ska kunna! Åk 2

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Kursplanen i matematik grundskolan

Bedömning för lärande i matematik

Engelska Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Slöjd...

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Måluppfyllelse i svenska/svenska som andraspråk vid nationella prov årskurs 3 vårterminerna 2009 och 2010 TOTALT ANTAL ELEVER 2009: 72

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Förslag den 25 september Matematik

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Lokala mål i matematik

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Extramaterial till Start Matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Matematik Uppnående mål för år 6

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

Lokal pedagogisk planering

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Broskolans röda tråd i Matematik

Innehåll och förslag till användning

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

rektangel cirkel triangel 4 sidor 3 sidor 4 sidor

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Tid Muntliga uppgifter

Transkript:

ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder Eleven kan undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet Taluppfattning Eleven behärskar talområdet 0-1000 Eleven kan läsa och skriva tal samt ange siffrors värde i talen inom talområdet Eleven kan jämföra, storleksordna och dela upp tal inom talområdet Eleven kan dela upp helheter i olika antal delar samt kan beskriva, jämföra och namnge delarna som enkla bråk Eleven förstår begreppen hel, halv och fjärdedel som del av en helhet Jag kan skriva talet trehundrasjuttiofem Jag kan läsa talet 637 264=200+60+4 Jag vet vilket som är störst av 379 och 973 Jag kan ordna tal i storleksordning Jag kan fylla i en fjärdedel av en figur

ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 2(5) Aritmetik Eleven förstår innebörden av och sambandet mellan de fyra räknesätten Eleven kan beskriva mönster i enkla talföljder Eleven kan göra klart en påbörjad talserie 2 4 6 1, 4, 7, 10 24, 22, 20 Eleven kan välja lämplig beräkningsmetod Eleven kan utföra beräkningar med hjälp av huvudräkning och skriftliga räknemetoder Eleven kan hantera matematiska likheter i talområdet 0-20 Eleven använder tex konkret material eller bilder för att visa detta Eleven förstår begreppet multiplikation och division Eleven börjar automatisera tabell 0-5 samt 10 Eleven vet när de olika räknesätten är lämpliga och kan skriva räknehändelser till givna uttryck Eleven kan räkna i huvudet med de fyra räknesätten (0-20) samt med enkla tal inom ett utvidgat talområde 13+7=12+8 4+3=7 14+3=17 Jag förstår och vet när man använder de olika räknesätten Jag kan välja smartaste sättet att räkna ut ett tal tex 5+5+5= 3 5, 15/5=3 (Dela antal i lika delar) Jag kan tabell 0,1,2,3,4,5, och 10 Jag kan muntligt och skriftligt berätta en räknehändelse Jag kan räkna i huvudet tex 9+8, 15-8, 2 5, 12/3

ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 3(5) Geometri och mönster Eleven kan beskriva föremåls placering med hjälp av vanliga och enkla lägesbestämningar Eleven kan beskriva, jämföra och namnge vanliga två- och tredimensionella geometriska objekt Eleven kan addera och subtrahera med skriftliga metoder med tal och svar inom talområdet 0-200 Eleven kan överslagsräkna i vardagliga sammanhang Eleven kan slå in och avläsa tal på miniräknaren samt använda den för att addera och subtrahera stora tal Eleven behärskar vanliga begrepp som höger, vänster, bredvid, inuti osv Eleven kan namnge och beskriva cirkel, triangel, rektangel, kvadrat, klot, cylinder, kub, pyramid och rätblock Jag kan räkna addition och subtraktion med någon skriftlig metod, tex uppställning Jag vet hur många hundralappar det behövs för att köpa en tröja för 365 kr Jag vet lite om hur man använder miniräknaren Jag kan tex höger, vänster, bredvid, inuti Jag vet och kan berätta hur cirkel, triangel, rektangel, kvadrat, klot, cylinder, kub, pyramid och rätblock ser ut

ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 4(5) Eleven kan rita och avbilda enkla tvådimensionella figurer samt utifrån instruktion bygga enkla tredimensionella figurer Eleven kan rita, rita av och beskriva geometriska mönster samt kan använda symmetri Jag kan rita och rita av olika figurer, tex en kvadrat Jag kan läsa eller lyssna till hur jag ska göra när jag bygger något av tex klossar Eleven kan fortsätta och konstruera enkla geometriska mönster Mätningar Eleven kan göra enkla jämförelser av olika längder, areor, massor, volymer och tider Eleven kan uppskatta och mäta längder, massor, volymer och tid med vanliga måttenheter Eleven jämför och uppskattar längder, väljer lämpligt mätredskap och mäter med m, cm och mm Förstår mätandets princip Eleven jämför och uppskattar massor och använder tex balansvåg och mäter med kg och hg Eleven jämför och uppskattar volymer, väljer lämpligt mätredskap och mäter med l och dl Eleven kan läsa av en analog klocka och kan räkna ut enkla tidsskillnader Jag kan göra klart eller hitta på ett mönster Jag kan göra klart en halv fjäril Jag kan gissa hur långt något är och mäta med tex måttband eller linjal, (m,cm,mm) Jag kan använda en trasig linjal Jag kan gissa hur tungt något är och väga med tex balansvåg Jag kan kg och hg Jag kan gissa hur mycket som ryms i olika burkar och mäta med l- och dl-mått Jag kan klockan, (vanlig urtavla)

ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 5(5) Statistik Eleven kan tolka och presentera elevnära information i tabeller och diagram Problemlösning Eleven kan på olika sätt arbeta med och lösa elevnära matematiska problem Eleven avläser, tolkar och beskriver information i en tabell eller ett diagram Eleven kan göra enkla undersökningar som presenteras i tabeller och tex stapeldiagram Eleven kan läsa, tolka och lösa textuppgifter och andra matematiska problem Jag kan ta reda på saker i en tabell eller ett diagram Jag kan göra en undersökning tex om vilka husdjur som är vanligast i klassen och visa resultatet i ett stolpdiagram Jag kan arbeta med problemuppgifter och kluringar Eleven prövar och väljer metod och räknesätt Eleven förstår att det kan finnas olika lösningar på vissa problemuppgifter Eleven uppskattar och reflekterar över lösningarna och deras rimlighet Jag vet vilket räknesätt jag ska använda Ex: Anna har 13 kulor och spelar bort 6 Hur många har hon kvar? (13-6=7) Det är 12 meter runt en sandlåda Hur kan den se ut? (sidorna är 3m+3m+3m+3m dvs en kvadrat eller 4m+2m+4m+2m dvs en rektangel) Jag funderar över svaret jag får och förstår om det kan vara rätt