Huvudtitel 33 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde har till uppgift att för befolkningen främja god hälsa och funktionsförmåga samt en hälsosam arbets- och livsmiljö och säkerställa en tillräcklig försörjning och tillräckliga social- och hälsovårdstjänster. Omkring en tredjedel av socialutgifterna finansieras via statsbudgeten. Andelen under social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel utgör en dryg femtedel av socialutgifterna, eftersom poster som hör till socialutgifterna finansieras också via andra huvudtitlar. Överföringsutgifterna till hushållen, kommunerna och samkommunerna utgör de största utgiftsposterna under huvudtiteln. Trots uppgången i efterfrågan på pensionsskydd och social- och hälsovårdstjänster har socialutgifterna utvecklats måttligt. För Finlands del understiger socialutgifternas andel av bruttonationalprodukten samt de köpkraftskorrigerade socialutgifterna per capita den genomsnittliga nivån i EU-länderna. Andelen beräknas stiga något 2005 och vara ca 27 %. Faktorer som under de närmaste åren kommer att inverka på hur socialskyddet utvecklas utgörs av befolkningens åldrande och funktionsförmåga, den allmänna samhällsekonomiska utvecklingen, den europeiska integrationen, sysselsättningsgraden och långtidsarbetslösheten, fattigdomen och utslagningen, ibruktagandet av ny teknologi, den regionala utvecklingen i landet och förändringarna bland personalen inom social- och hälsovården. Med tanke på en hållbar finansiering av socialskyddet framhävs betydelsen av att personer i arbetsför ålder fortsätter i arbetslivet samt upprätthållandet av befolkningens arbets- och funktionsförmåga under de närmaste åren. När det gäller socialskyddet är utmaningarna gemensamma för länderna i Europeiska unionen. Verksamheten på gemenskapsnivå, såsom målsättningen, handlingsprogrammen för olika regioner samt jämförelseindikatorer som beskriver de politiska resultaten, har blivit intensivare inom socialskyddssektorn. Det huvudsakliga målet för regeringen är att utveckla välfärdssamhället genom att förbättra sysselsättningen, upprätthålla arbetsförmågan, stärka bastjänsterna och utkomstskyddet samt balansera den regionala utvecklingen. Av de politikprogram som fastställts i samband med regeringsprogrammet deltar ministeriet i sysselsättningsprogrammet, företagsamhetsprogrammet och informationssamhällsprogrammet. De strategiska målen för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är grupperade i följande helheter: främjande av hälsa och funktionsförmåga ett mera lockande arbetsliv förebyggande och lindring av utslagning fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd barnfamiljernas välbefinnande jämställdhet mellan könen. Statsrådet uppställer följande mål, omfattande hela regeringsperioden, för de samhälleliga verkningarna inom socialoch hälsovårdsministeriets verksamhetsområde: Främjande av hälsa och funktionsförmåga skillnaderna mellan befolkningsgruppernas hälsotillstånd minskar antalet unga vuxna män som dör på grund av olyckor eller våld sjunker alkoholskadornas inverkan på folkhälsan minskar skadorna på grund av narkotikamissbruk minskar arbets- och funktionsförmågan hos personer i arbetsför ålder ökar Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
funktionsförmågan för personer över 75 år förbättras äldres möjligheter att bo och klara sig själva hemma förbättras. Mål inom området för miljöhälsa fukt- och mögelskador förebyggs, och situationen för dem som drabbats av mögelskador förbättras ett nationellt program för tillsyn över farliga kemikalier bereds. Ett mera lockande arbetsliv arbetstagarna stannar kvar i arbetslivet 2 3 år längre än för närvarande frånvaron på grund av sjukdomar och yrkesskador börjar gå ner och minskar med 15 % frekvensen då det gäller olycksfall i arbetet och uppkomsten av yrkessjukdomar minskar med 40 % och de är av mindre allvarlig art än tidigare trenden för tobaksrökningen och alkoholkonsumtionen bland personer i arbetsför ålder vänder och visar en tydlig nedgång tillgången till och kvaliteten på företagshälsovård förbättras och samarbetet med rehabiliteringsinstanserna effektiveras utkomstskydds- och pensionssystemens sporrande effekt ökar, och det blir vanligare att stanna kvar i och återvända till arbetslivet. Förebyggande och lindring av utslagning långtidsarbetslösheten och den strukturella arbetslösheten minskar långvarigt behov av utkomststöd minskar fattigdomen bland barnfamiljer minskar de förebyggande hälsovårdstjänsterna för barn och ungdomar utökas tjänsteutbudet inom missbrukarvård, mentalvård och barnskydd utökas tillgången på tjänster inom missbrukarvården förbättras samarbetet mellan förvaltningsområdena intensifieras för bekämpning av utslagningen de bostadslösas antal minskar. Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd tillgången till och kvaliteten på social- och hälsovårdsservice förbättras tillgången till personal tryggas strukturerna för anordnande av service läggs om det regionala samarbetet stärks hållbar finansiering för servicen säkras handikappades möjligheter att delta i samhällslivet främjas ett tillräckligt minimiskydd och ett rimligt utkomstskydd garanteras hållbar finansiering av socialförsäkringarna säkras. Främjande av medborgarnas rättsskydd och jämlikhet tillgången på service tryggas med hjälp av t.ex. rimliga behandlingstider enhetlighet i behandlingar och avgöranden tryggas på olika fullföljdsnivåer tillsynen och dess kvalitet förbättras. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
Barnfamiljernas välbefinnande föräldraskap och familjesammanhållningen stöds samordningen av arbete och familjeliv underlättas kostnaderna för barn jämnas ut trygga uppväxt- och utvecklingsmiljöer för barn säkerställs. Jämställdhet mellan könen ett handlingsprogram för att främja jämställdheten mellan könen bereds och verkställs den reviderade jämställdhetslagen träder i kraft löneskillnaderna mellan kvinnor och män reduceras tidsbundna anställningsförhållanden blir färre kvinnornas deltagande i beslutsprocessen och ekonomin ökar antalet kvinnliga företagare ökar våldet mot kvinnor och prostitutionen minskar de jämställdhetspolitiska frågorna bedöms också ur mansperspektiv. Målen utvärderas i uppföljningsdokument. I de resultatavtal som ingås med ämbetsverken och inrättningarna inom förvaltningsområdet enas man om vilket ansvar respektive instans har för uppnående av målen. Sammanfattning av fullmakterna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (mn euro) 2005 2006 2007 Samtliga utgifter för användningen av fullmakter Förbindelser som ingåtts före år 2005 4,600 1,428-6,028 Förbindelser år 2005 1,015 1,500 0,818 3,333 Fullmakter sammanlagt 5,615 2,928 0,818 9,361 Förvaltningsområdets anslag kapitelvis 2003 2005 År 2003 bokslut 1000 År 2004 ordinarie statsbudget 1000 År 2005 budgetprop. 1000 Ändring 2004 2005 1000 % 01. Social- och hälsovårdsministeriet 61 318 67 066 66 054-1 012-2 02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården 21 045 21 910 22 400 490 2 03. Arbetslöshetsnämnden 1 725 1 795 1 795 04. Prövningsnämnden 1 776 1 630 1 777 147 9 06. Rättsskyddscentralen för hälsovården 4 195 4 870 4 876 6 0 07. Institutet för arbetshygien 35 335 37 175 39 950 2 775 7 08. Folkhälsoinstitutet 34 227 44 444 43 270-1 174-3 09. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral 4 657 5 047 4 930-117 - 2 10. Strålsäkerhetscentralen 11 386 11 330 11 400 70 1 11. Läkemedelsverket och Utvecklingscentralen för läkemedelsbehandling 2 549 2 574 2 574 12. Statens skolhem 588 588 588 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
År 2003 bokslut 1000 År 2004 ordinarie statsbudget 1000 År 2005 budgetprop. 1000 Ändring 2004 2005 1000 % 13. Arbetarskyddets distriktsförvaltning 21 927 22 608 22 800 192 1 14. Statens sinnessjukhus -193 607 607 15. Utjämning av familjekostnader 1 362 410 1 433 600 1 428 900-4 700-0 16. Allmän familjepension 39 716 41 000 39 300-1 700-4 17. Utkomstskydd för arbetslösa 676 486 678 000 696 500 18 500 3 18. Sjukförsäkring 727 950 786 000 1 064 000 278 000 35 19. Pensionsförsäkring 1 472 859 1 614 000 1 608 401-5 599-0 20. Olycksfallsförsäkring 13 404 13 500 13 000-500 - 4 21. Frontveteranpensioner 105 919 98 000 90 700-7 300-7 22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering 256 739 252 928 245 308-7 620-3 23. Annat skydd för personer som lidit skada av krigen 2 615 2 750 2 550-200 - 7 28. Annat utkomstskydd 15 910 33 950 41 460 7 510 22 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 3 064 717 3 564 784 3 773 488 208 704 6 33. Vissa utgifter inom social- och hälsovården 21 254 6 700 6 325-375 - 6 53. Hälsofrämjande verksamhet och hälsoövervakning 9 759 9 760 9 860 100 1 57. Semesterverksamhet 200 600 201 500 201 750 250 0 92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet 400 585 405 945 423 445 17 500 4 Sammanlagt 8 571 458 9 364 061 9 868 008 503 947 5 Det totala antalet anställda 3 799 3 910 3 970 1) 01. Social- och hälsovårdsministeriet F ö r k l a r i n g : Social- och hälsovårdsministeriet leder och styr utvecklingen av socialskyddet och social- och hälsovårdsservicen samt verksamhetspolitiken. Ministeriet fastställer riktlinjerna för social- och hälsovårdspolitiken, bereder de centrala reformerna och styr genomförandet och samordningen av dem. De preliminära resultatmål som ministeriet uppställt för verksamheten år 2005: Samhälleliga verkningar Ministeriet uppfyller de samhälleliga verkningarna enligt regeringsprogrammet och regeringens strategidokument och anlitar därvid ämbetsverkens och inrättningarnas sakkunskap i enlighet med målen i resultatavtalen. Ministeriet genomför och följer upp viktiga program och andra projekt som åligger det och bedömer verkningarna av dem. Beaktar en jämlik regional och kommunal utveckling. Processer och strukturer Genomför och säkerställer produktion av information och statistik. 1) Den avgiftsbelagda verksamhetens andel uppgår till 1 515 årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
Går igenom kärnprocesserna, bedömer deras tillstånd med hänsyn till kvalitetsledningen och utvecklar dem. Utökar samarbetet med forsknings- och utvecklingsinstitutionerna med beaktande av de regionala aspekterna. Integreringen av jämställdhetsperspektivet fortsätter. Förvaltningsområdets resultatstyrning och resultatrapportering utvecklas i enlighet med resultatstyrnings- och ansvarighetsreformen. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Ett nytt lönesystem tas i bruk. Rekryteringsförfarandet utvecklas. Kunnandet hos den personal som verksamhetsstrategin förutsätter säkras. Förberedelserna inför EU-ordförandeskapet 2006 fortsätter. Resurser och ekonomi En effektiv användning av resurserna i enlighet med ministeriets strategi planeras och säkerställs. Förvaltningsområdets produktivitetsprogram genomförs. Resultatredovisningen och andra uppföljningssystem samt redovisningen för ledningens vidkommande vidareutvecklas och utnyttjas. Utgifter för den bruttobudgeterade verksamheten per resultatområde (1 000 euro) 2003 2004 2005 bokslut budget budgetförslag Ledningen och de särskilda enheterna 3 406 4 184 4 300 Stödet för ledningen Administrativa avdelningen 8 551 9 152 9 500 Ekonomi- och planeringsavdelningen 3 952 5 444 5 610 Försäkringsavdelningen 2 545 2 951 3 110 Familje- och socialavdelningen 3 516 3 383 3 550 Hälsoavdelningen 3 925 4 260 4 580 Arbetarskyddsavdelningen 4 519 4 941 5 150 Övriga Utbildning av företagshälsovården 188 270 270 eshm-projektet 1 021 2 000 380 Sammanlagt 31 623 36 585 36 450 För den avgiftsbelagda verksamhetens del baserar sig social- och hälsovårdsministeriets budget delvis på nettobudgetering. De inkomster som intäktsförs under omkostnadsmomentet utgörs av inkomster av läkemedelsprisnämndens avgiftsbelagda prestationer och inkomster av arbetarskyddsförvaltningens avgiftsbelagda prestationer enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) och av ersättningar enligt 45 i lagen om penningautomatunderstöd (1056/2001) för övervakning och styrning av Penningautomatföreningen samt av ersättningar som med stöd av social- och hälsovårdsministeriets förordning om ersättning för kostnaderna för uppföljningen av och forskningen kring spelberoende (381/2002) uppbärs hos penningspelssammanslutningarna för uppföljningen av och forskningen kring de problem som orsakas av deltagande i lotterier. Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är att uppnå kostnadsmotsvarighet för de offentligrättsliga prestationerna och lönsamhet för de företagsekonomiska prestationerna. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
Prestationer enligt avgiftslagen (innehåller den netto- och bruttobudgeterade verksamheten, 1 000 euro) 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 1 021 1 797 2 640 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 752 1 685 1 605 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 269 112 1 035 Kostnadsmotsvarighet, % 136 107 164 Prestationer som grundar sig på speciallagar (PAF, Spelberoende, 1 000 euro) 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 136 232 237 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 136 232 237 Kostnadsmotsvarighet, % 100 100 100 19. Mervärdesskatteutgifter inom sosial- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 15 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt mervärdesskattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. 2005 budget 15 000 000 2004 budget 16 000 000 2003 bokslut 13 258 860 21. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 34 214 000 euro. Anslaget får även användas för anordnande av huvudfesten på den nationella veterandagen, till betalning av utgifter för beredskapen med tanke på det medicinska räddningsväsendet och undantagsförhållanden och anskaffning av anordningar och inventarier i samband härmed samt till finansiering av forsknings- och utvecklingsprojekt som social- och hälsovårdsministeriet godkänner. Av anslaget får högst 270 000 euro användas till betalning av utgifter för utbildning inom företagshälsovården och för genomförande av projekt i samband med utvecklandet av personalen inom företagshälsovården. F ö r k l a r i n g : I inkomster av EU-projekt och från övriga internationella instanser beräknas inflyta 5 000 euro och motsvarande bruttoutgifter beräknas uppgå till 5 000 euro. Vid dimensioneringen av anslaget har beaktats 100 000 euro som engångsutgift med anledning av ordförandeskapet för Barentsrådet och 300 000 euro som engångsutgift för anordnandet av WHO-konferensen om mental hälsa. I samband med budgetpropositionen avlåter regeringen till riksdagen en proposition med förslag till en lag om barnombudsman. Lagens syfte är att en barnombudsmannatjänst skall inrättas fr.o.m den 1 september 2005 i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Barnombudsmannens uppgift är att tillsammans med andra Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
myndigheter övervaka och främja barnens och barnbefolkningens rättigheter och intressen samt sköta information och uppföljning i anslutning till Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter. För att kunna sköta sina vittgående uppgifter på ett ändamålsenligt sätt behöver barnombudsmannen såväl yrkeskunnig expertis som biträdande personal. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 104 000 euro i överföring av löneutgifter och andra omkostnader från moment 33.02.21. Inkomster av och utgifter för verksamheten (1 000 euro) Vid dimensioneringen av anslaget har vidare som tillägg beaktats 64 000 euro i löneutgifter och andra omkostnader för en person i anslutning till stärkandet av resurserna för jämlikhetsärenden. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg även beaktats 125 000 euro i överföring från moment 33.01.63 för löneutgifter och andra omkostnader för inrättande av två tjänster. 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Inkomster 1 054 1 864 2 866 avgiftsbelagd verksamhet 1 054 1 839 2 856 intäkter av samfinansierad verksamhet utanför statsförvaltningen (även finansiering från EU) - 10 5 övriga inkomster - 15 5 Utgifter 33 423 35 584 37 080 personalutgifter 19 916 21 258 22 277 lokalhyror 2 906 2 910 2 910 inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 8 547 9 471 9 643 övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 2 054 1 945 2 250 Finansiering av verksamheten inkomster som budgeteras under omkostnadsmomentet 1 054 1 864 2 866 utgifter som budgeteras under omkostnadsmomentet 33 423 35 584 37 080 omkostnadsfinansiering, netto 32 369 33 720 34 214 Användning av momentet överförts från föregående år 6 816 beviljats 32 472 använts 32 369 överförts till följande år 6 919 2005 budget 34 214 000 2004 budget 33 720 000 2003 bokslut 32 472 000 29. Främjande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik samt byggande av behövlig infrastruktur (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 460 000 euro. Anslaget får användas för utvecklande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter samt för sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt. Vidare får anslaget användas till betalning av finansieringsunderstöd. F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet skall finansieras med anslaget. Genom anslaget stöds social- och hälsovårdens verksamhetsenheters uppkopplingen till nätet och utvecklingen av samfungerande datasystem vid den riksomfattande utbyggnaden av en smidig nätverksservice. Understöd be- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
talas till kommuner, samkommuner och andra serviceproducenter. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken förbättra en jämn tillgång till service och servicens kvalitet samt att stöda människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdsjänster för medborgarna. 2005 budget 460 000 2003 bokslut 2 682 000 62. Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar (förslagsanslag) Under momentet beviljas 4 815 000 euro. År 2005 får nya beslut om beviljande av medel fattas för sammanlagt 3 333 000 euro. Om en del av bevillningsfullmakten för 2004 är oanvänd, får beslut om beviljande av den oanvända delen fattas 2005 med undantag för det mål 1-program som genomförs i landskapet Kajanaland. Anslaget får användas för statlig medfinansiering av mål 1-, mål 2- och mål 3-program, gemenskapsinitiativen Equal, Interreg och Urban samt innovativa åtgärdsprojekt vilka finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Tillsammans med EU-medfinansieringen under momenten 26.98.61 och 34.05.61 får anslaget även användas för anställande av den tekniska hjälp och personal motsvarande högst fyra årsverken som behövs för genomförande av de program som nämns ovan. F ö r k l a r i n g : Anslaget utgör delvis finansiering av regionutvecklingen enligt regionutvecklingslagen. Avsikten är att sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget. Det beräknas att 1 263 000 euro används för den statliga medfinansieringen i Europeiska regionala utvecklingsfondens projekt och 3 552 000 euro för den statliga medfinansieringen i Europeiska socialfondens projekt. Utgifter som användningen av bevillningsfullmakterna åsamkar staten (mn euro) Bevillningsfullmaktsår 2005 2006 2007 Sammanlagt Förbindelser 2002 2004 3,800 1,428-5,228 Förbindelser 2005 1,015 1,500 0,818 3,333 Sammanlagt 4,815 2,928 0,818 8,561 Den beräknade fördelningen av bevillningsfullmakten på fonder och program (mn euro) Mål 1 Mål 2 Mål 3 Gemenskaps-initiativ Sammanlagt Europeiska regionala utvecklingsfonden 0,521 - - 0,401 0,922 Europeiska socialfonden 0,412 0,055 1,944-2,411 Sammanlagt 0,933 0,055 1,944 0,401 3,333 2005 budget 4 815 000 2004 tilläggsb. 2004 budget 5 511 000 2003 bokslut 2 378 911 63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 7 375 000 euro. Anslaget får användas till finansiering av forskningsoch utvecklingsprojekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strategiska planering och beslutsfattande samt till betalning av omkostnader och finansieringsunderstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets verksamhetsområde. Anslaget får även användas till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner. Anslaget får användas till att avlöna personal motsvarande högst 18 årsverken. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
F ö r k l a r i n g : Avsikten är att informationssamhällsprogrammet och sysselsättningsprogrammet skall finansieras med anslaget. Vid dimensioneringen av anslaget har som avdrag beaktats 125 000 euro i överföring av löneutgifter och andra Beräknad fördelning av anslaget enligt olika projekt omkostnader för två personer till moment 33.01.21. Maximiantalet årsverken under momentet har på motsvarande sätt minskats med två. Fortsättning och effektivering av pågående projekt Verkställande av det nationella projektet för tryggande av hälso- och sjukvården Verkställande av utvecklingsprogrammet för det sociala området Välfärdsklusterverksamhet samt genomförande av strategin för utnyttjande av datateknik inom social- och hälsovården (informationssamhällsprogrammet) Det riksomfattande programmet gällande olycksfall i arbetet Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Det i regeringens jämställdhetsprogram ingående projektet för att förebygga våld mot kvinnor och prostitution samt människohandel Programmet Veto (sysselsättningsprogrammet) Utvecklande av en nationell elektronisk patientjournal (informationssamhällsprogrammet) Verkställande av programmet för förebyggande av sexuellt utnyttjande av barn Utveckling av hälsofrämjande motion Försök angående regionalt samarbete inom miljö- och hälsoskyddets område Verkställande av alkoholprogrammet Projekt som gäller lagstiftningen om social- och hälsovårdstjänster Programmet för verkställande av lagen om företagshälsovård Inledande av nya projekt Nationell medfinansiering i försäkringsverksamheten EU:s ramprogram och särskilda program Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram 2005 budget 7 375 000 2004 budget 7 500 000 2003 bokslut 7 000 000 67. Internationella medlemsavgifter och finansiella bidrag (förslagsanslag) Under momentet beviljas 4 190 000 euro. Anslaget får användas till betalning av internationella organisationers medlemsavgifter, finansiella bidrag och utgifter för stödande av speciella program. 2005 budget 4 190 000 2004 budget 4 335 000 2003 bokslut 3 526 172 F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 02. Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes) följer upp och utvärderar social- och hälsovårdens verksamhet och utveckling, producerar, skaffar och vidarebefordrar inhemsk och internationell information och kunskap på området, upprätthåller offentlig och annan statistik, filer och register för området, bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhet på området samt främjar och genomför utbildning på området. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Enheten för internationellt utvecklingssamarbete (Hedec) vid Stakes producerar sakkunnigtjänster i anslutning till utvecklingssamarbetet inom det sociala området, hälsovården och befolkningsfrågor samt annat utlandsbistånd och fullföljer projekt inom detta område. Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen. Förändringar i verksamhetsmiljön Centrala utmaningar i Stakes verksamhetsmiljö är bl.a. den föränderliga världsekonomins och den övriga globala utvecklingens återverkningar på vårt välbefinnande. EU-arbetskraftens fria rörlighet och annan immigration påverkar landets sociala och kulturella utveckling samt social- och hälsovårdssektorns behov av tjänster. Den regionala och befolkningsgruppvisa fördelningen när det gäller välbefinnande och hälsa är allt ojämnare. Särskild orsak till oro med tanke på utslagningsutvecklingen vållar barns och ungas psykosociala illamående samt antalet äldre långtidsarbetslösa som har förblivit på en fortsatt hög nivå. Fluktuationerna i samhällsekonomin och särskilt den kommunala ekonomin gör det svårare att ordna lagstadgade bastjänster. Befolkningens flyttning inom landet rubbar den jämlika tillgången till tjänster såväl regionalt som lokalt. Teknologin inom hälso- och sjukvårdssektorn producerar ny utrustning, nya vårdmetoder och läkemedel, vilka alla har en benägenhet att öka kostnaderna för hälso- och sjukvården. Informations- och kommunikationsteknologin jämte nya tillämpningar utvecklas kraftigt och underlättar bl.a. den ömsesidiga växelverkan mellan servicesystemen och medborgarna. De snabba förändringarna i arbetslivet och arbetsmiljöerna avspeglar sig kraftigt även i social- och hälsovårdssektorn, där arbetstagarna under de närmaste åren kommer att gå i pension i stor utsträckning och där arbetet är tungt och detta kommer i sin tur att leda till arbetskraftsbrist, om inte tillgången på yrkesutbildad personal börjar tryggas. Strategiska riktlinjer Stakes skall främja välfärd och hälsa samt arbeta för att garantera högklassiga och resultatrika social- och hälsovårdstjänster för hela befolkningen på lika grunder. I detta syfte producerar och förmedlar centralen information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn till beslutsfattarna och aktörerna på området. Stakes är en sakkunnigcentral inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde och dess kärnfunktioner är forskning och utveckling samt dataarkiv och information. Stakes är toppinstansen när det gäller information och kunnande inom social- och hälsovårdssektorn. Den skapar nya kombinationer av forskning, utveckling, dataarkiv och information samt praxis för att utnyttja informationen. Stakes är en eftertraktad samarbetspartner både här hemma och även internationellt. I egenskap av samfund skall den sporra till kreativitet och samarbete. Centrala resultatmål År 2005 påverkas Stakes verksamhet i synnerhet av genomförandet och verkställandet av det nya regeringsprogrammet, de riksomfattande projekten för utvecklande av social- och hälsovården, folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 samt det nya mål- och verksamhetsprogrammet. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården år 2005. Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och centralen ingår. Effektmål Stakes inriktar forsknings- och utvecklingsarbetet, informationsproduktionen samt upplysningen så att den stöder i synnerhet följande mål för social- och hälsovårdssektorn, vilka stöds av social- och hälsovårdsministeriets strategiska riktlinjer. Främjande av hälsa och funktionsförmåga Främjandet av välfärd och hälsa beaktas i allt beslutsfattande. Fungerande tjänster och ett rimligt utkomststöd Social- och hälsovårdstjänsterna utgår från klienternas behov och fungerar på ett sammanhängande sätt. Metoder som gör verksamheten lönsammare, effektivare och verkningsfullare används inom social- och hälsovården. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Styrningen av informationen inom social- och hälsovården fungerar på ett interaktivt och resultatrikt sätt. Stakes deltar i genomförandet av det nationella hälsoprojektet och utvecklingsprogrammet för det sociala området. Förebyggande och lindring av utslagning De regionala och sociala välfärdsskillnaderna hålls under kontroll. Målen har härletts särskilt från de strategiska riktlinjer som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt för de närmaste åren och av vilka de mest centrala med tanke på Stakes är fungerande tjänster och ett skäligt utkomstskydd, förebyggandet och lindringen av utslagning samt främjandet av hälsa och funktionsförmåga. Processer och strukturer Stakes kärnfunktioner fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Stakes organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder de strategiska riktlinjerna. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Stakespersonalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med centralens verksamhetsstrategi. Ledarskapet är kunnigt och inspirerande och det välbefinnande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre. Resurser och ekonomi Stakes finansieringsstruktur 2003 utfall 2004 uppskattning 2005 uppskattning 1 000 årsverken 1 000 årsverken 1 000 årsverken Omkostnadsanslag 23 656 323 24 144 323 22 400 326 Företagsekonomiska prestationer 6 828 23 5 920 22 5 980 22 Utomstående finansiering sammanlagt 8 353 91 9 200 102 8 500 99 Övriga statliga ämbetsverk 6 336 6 800 6 500 EU 890 1 100 900 Annan 1 127 1 300 1 100 Sammanlagt 38 837 437 39 264 447 36 880 447 Stakes finansieringsstruktur är under kontroll. De ekonomiska resurserna och personalresurserna fördelas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. Personalplaneringen är långsiktig och personalens storlek och dess struktur motsvarar de strategiska riktlinjerna. Stakes fungerar på ett ekonomiskt och produktivt sätt. Användningen av budgetanslag för den avgiftsfria verksamheten enligt resultatområde 2003 2005 Resultatområde 2003 utfall 2004 prognos 2005 uppskattning 1 000 årsverken 1 000 årsverken 1 000 årsverken Tjänster 5 072 142 5 443 145 5 300 145 Välfärd 3 024 87 3 545 92 3 210 92 Stakes Information 4 928 106 5 253 106 4 810 106 Förvaltningstjänster 7 999 63 8 919 65 8 198 65 Hedec 50 22 120 22 50 22 ALKU 395 17 322 17 290 17 Stiftelse 543-542 - 542 - Särkostnader sammanlagt 22 011 437 24 144 447 22 400 447 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Budgeten 21 045 21 910 22 400 Överföring från föregående år 2 611 2 234 - Reservationsanslag för avgiftsbelagd verksamhet 589 - - Disponibelt sammanlagt 24 245 24 144 22 400 Överföring till följande år 2 234 - - Årsverkena inkluderar även samfinansierad och avgiftsbelagd verksamhet. Avgiftsbelagd verksamhet Målet för den avgiftsbelagda verksamheten är kostnadsmotsvarighet. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (företagsekonomiska prestationer, 1 000 euro) 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten intäkter av försäljningen av prestationer 6 831 5 920 5 980 övriga intäkter -3 - - Intäkter sammanlagt 6 828 5 920 5 980 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 6 130 5 920 5 980 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) 698 0 0 Kostnadsmotsvarighet, % 111,4 100 100 21. Omkostnader för Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 22 400 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter samt till betalning av utgifter för användningen av social- och hälsovårdens statistikdatabas och utgifter för forsknings- och utvecklingsverksamhet som på uppdrag eller i form av gemensamma projekt bedrivs utanför Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården. Anslaget får dessutom användas för statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning och till betalning av utgifter som verksamheten vid Stiftelsen för alkoholforskning åsamkar Forsknings- och utvecklingscentralen för socialoch hälsovården samt till betalning av understöd för kompletterande utbildning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet. F ö r k l a r i n g : Av anslaget har 542 480 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 500 000 euro för utvidgning av enheten för utvärdering av medicinsk metodik och som avdrag 104 000 euro i överföring till moment 33.01.21. Inkomster av och utgifter för verksamheten (1 000 euro) 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Inkomster 8 918 8 320 7 980 avgiftsbelagd verksamhet 6 827 5 920 5 980 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
intäkter av samfinansierad verksamhet utanför statsförvaltningen (även finansiering från EU) 2 017 2 400 2 000 övriga intäkter 74 - - Utgifter 30 340 30 230 30 380 personalutgifter 16 180 16 200 16 300 lokalhyror 2 698 2 730 2 750 inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 5 295 5 200 5 230 övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 6 167 6 100 6 100 Finansiering av verksamheten inkomster som budgeteras under omkostnadsmomentet 8 918 8 320 7 980 utgifter som budgeteras under omkostnadsmomentet 30 340 30 230 30 380 omkostnadsfinansiering, netto 21 422 21 910 22 400 29.88.50 Finlands Akademis forskningsanslag 510 400 400 24.50.66 Närområdessamarbete 625 500 500 Finansiering från SHM 6 019 5 400 5 100 annan icke specificerad budgetfinansiering 518 500 500 Finansiering från andra moment sammanlagt 7 672 6 800 6 500 Användning av momentet överförts från föregående år 2 611 beviljats 21 045 använts 21 422 överförts till följande år 2 234 2005 budget 22 400 000 2004 budget 21 910 000 2003 bokslut 21 045 000 F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift 03. Arbetslöshetsnämnden Arbetslöshetsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen och kan jämställas med en specialdomstol. Den är första besvärsinstans i ärenden som gäller arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd, utbildningsdagpenning, medlemskap i arbetslöshetskassor, studiesociala förmåner för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vuxenutbildningsstöd, stipendier för yrkesexamen, alterneringsersättning, lönegaranti och integrationsstöd. Förändringar i verksamhetsmiljön År 2003 anhängiggjordes 7 885 besvärsärenden. Det uppskattas att ca 8 500 besvärsärenden anhängiggörs år 2004 och ca 9 000 år 2005. Det ökade antalet ärenden som anhängiggörs beror såväl på den ekonomiska osäkerheten som på den reviderade lagstiftningen gällande utkomstskydd för arbetslösa, vilka lagar trädde i kraft den 1 januari 2003. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för arbetslöshetsnämnden år 2005. Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Effektmål Arbetslöshetsnämnden främjar medborgarnas rättssäkerhet genom enhetliga och rättvisa beslut. Målet är en ändringsgrad om ca 12 procent i fråga om sådana avgöranden av försäkringsdomstolen som innebär ändring av beslut som nämnden fattat med anledning av besvär och att hålla antalet klagomål på en låg nivå. 2003 2004 2005 utfall prognos uppskattning Servicemål och servicekvalitet Behandlingstid för besvären (mån.) 4,7 5,0 5,0 Ändringsgrad vid försäkringsdomstolen 12 12 12 % Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) 215 223 223 Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) 245 273 273 Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos arbetslöshetsnämnden är avgiftsfria, vilket innebär att ämbetsverket bruttobudgeteras. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Lönereformen genomförs i arbetslöshetsnämnden på ett sådant sätt att uppgifternas svårightetsgrad beaktas. 21. Arbetslöshetsnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 795 000 euro. Utgifter för verksamheten (1 000 euro) F ö r k l a r i n g : 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Utgifter 1 695 1 795 1 795 personalutgifter 1 414 1 498 1 507 lokalhyror 164 176 180 inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 78 105 105 övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 39 16 3 Användning av momentet överförts från föregående år 190 beviljats 1 725 använts 1 695 överförts till följande år 220 2005 budget 1 795 000 2004 budget 1 795 000 2003 bokslut 1 725 000 04. Prövningsnämnden Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14
F ö r k l a r i n g : Ämbetsverkets primära uppgift Prövningsnämnden är en nämndliknande besvärsinstans för socialförsäkringen, jämställbar med en specialdomstol, som är första besvärsinstans i folkpensionsärenden, i rehabiliteringsärenden som Folkpensionsanstalten behandlar, i ärenden som gäller allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare och särskilt stöd till invandrare samt högsta besvärsinstans i sjukförsäkringsärenden och i ärenden som gäller barnbidrag, stöd för hemvård och privatvård av barn, militärunderstöd och moderskapsunderstöd. Förändringar i verksamhetsmiljön År 2003 inkom 12 087 besvärsskrifter till prövningsnämnden. Av besvären gällde 7 024 av Folkpensionsanstalten avgjorda pensions-, vårdbidrags- och handikappstödsärenden, 747 rehabiliteringsärenden, 759 sjukförsäkringsärenden och 3 008 ärenden gällde allmänt bostadsbidrag. Antalet besvär 2005 beräknas förbli på samma nivå. År 2003 avgjordes 12 109 besvär. Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för prövningsnämnden år 2005. Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och ämbetsverket ingår. Effektmål Prövningsnämnden skall främja rättssäkerheten i frågor som gäller försörjningen genom att så snabbt som möjligt producera rätta, enhetliga och rättvisa beslut. Målet är upprätthålla en ändringsgrad om ca 20 procent i fråga om sådana avgöranden av försäkringsdomstolen som innebär ändring av beslut som nämnden fattat med anledning av besvär och att följa utvecklingen av antalet klagomål. Processer och strukturer Avsikten är också att ytterligare utveckla motiveringarna i prövningsnämndens beslut så att man även i fråga om avgöranden som innehåller medicinska aspekter eftersträvar allt mer individuella motiveringar. 2003 2004 2005 utfall prognos uppskattning Servicemål och servicekvalitet Behandlingstid för besvären (mån.) 8 mån. 5 dgr 8 mån. 7 mån. Ändringsgrad vid försäkringsdomstolen % 16,8 20 20 Produktivitet och lönsamhet Beslutspris (euro/avgörande) 142 145 148 Produktiviteten av arbetet (avgöranden/årsv.) 396 390 390 Beslut som meddelas med anledning av besvär som anförts hos prövningsnämnden är avgiftsfria, vilket innebär att ämbetsverket bruttobudgeteras. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Målet är att arbetets produktivitet och kvalitet skall förbättras genom en fortsatt utveckling av lönesystemet på ett sådant sätt att uppgifternas svårighetsgrad beaktas. 21. Prövningsnämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 1 777 000 euro. Utgifter för verksamheten (1 000 euro) F ö r k l a r i n g : 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 15
Utgifter 1 721 1 630 1 777 personalutgifter 1 451 1 465 1 474 lokalhyror 145 150 158 inköp av tjänster (även från andra ämbetsverk) 85 10 101 övriga utgifter för verksamheten (material, förnödenheter m.m.) 40 5 44 Användning av momentet överförts från föregående år 71 beviljats 1 776 använts 1 721 överförts till följande år 126 2005 budget 1 777 000 2004 budget 1 630 000 2003 bokslut 1 776 000 05. Försäkringsinspektionen F ö r k l a r i n g : Syftet med Försäkringsinspektionens verksamhet är att trygga de förmåner som omfattas av försäkringar, se till att pensions- och försäkringsbolagens verksamhet är solvent samt se till att förtroendet för försäkringsverksamheten bibehålls. Förändringar i verksamhetsmiljön Solvensen hos de inrättningar som Försäkringsinspektionen övervakar är allmänt taget förhållandevis god. Solvensens fortsatta utveckling beror i högsta grad på den allmänna ekonomiska utvecklingen och dess inverkan på finansmarknaden. Strukturomvandlingen inom den finansiella sektorn är av bestående karaktär. Tillsynen över gränsöverskridande finansoch försäkringskonglomerat kräver nära samarbete med Finansinspektionen samt med dem som utövar tillsyn över företag i försäkrings- och finansieringsbranschen i andra länder. Bestämmelserna i direktivet om tillsyn över finanskonglomerat tillämpas fr.o.m. ingången av 2005. En förordning utfärdad av Europeiska unionens kommission förpliktar börsnoterade försäkringsbolag att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med internationell redovisningsstandard (IAS) fr.o.m. år 2005. För närvarande finns det dock inte någon IAS-standard som omfattar försäkringsavtal. Iakttagandet av IAS medför betydande ändringar i redovisningspraxis för finländska försäkringsbolag, även om det för Finlands vidkommande är enbart de börsnoterade försäkringsbolagen som behöver tillämpa standarden vid uppgörande av koncernbokslut år 2005, medan övriga försäkringsbolag får tillämpa den på frivillig basis. I november 2003 grundades på Europeiska kommissionens beslut Kommittén för försäkrings- och arbetspensionstillsynsmyndigheter i Europa (CEIOPS), vars uppgift är att 1) fungera som rådgivare till kommissionen i beredningen av verkställighetsåtgärder som berör försäkringar, återförsäkringar och arbetspension, 2) främja genomförandet av EU-direktiven på ett likformigt sätt inom EU och förenhetliga medlemsstaternas tillsynspraxis, 3) fungera som forum för främjande av tillsynssamarbetet och för utbyte av information i anslutning till tillsynsobjekt och Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 16
4) förenhetliga tillsynsmyndigheternas tillsynspraxis. Avsikten är att Solvens II-projektet, som syftar till en revidering av solvensramarna för försäkringsbolagen inom EU, skall genomföras så att enbart de allmänna principerna skrivs in i direktiven och den mera detaljerade regleringen utarbetas i CEIOPS arbetsgrupper. Bestämmelserna om försäkringsrepresentation träder i kraft i början av 2005. Försäkringsinspektionen skall registrera försäkringsrepresentanterna, vilka enligt det nya direktivet även omfattar försäkringsbolagens ombud, och försäkra sig om att försäkringsrepresentanterna uppfyller de yrkesmässiga kraven. Försäkringsinspektionen skall också se till att det finns serviceställen där kontinuerligt uppdaterade registeruppgifter finns att tillgå i elektronisk form. Strategiska riktlinjer I enlighet med Försäkringsinspektionens strategi är tyngdpunkten i övervakningen och kontrollen av försäkrings- och pensionsbolag samt andra som verkar inom försäkringsbranschen förlagd till ekonomi, procedurer och försäkringsprodukter. Tillsynen över ekonomin sker genom kontroll och utvärdering av tillsynsobjektens solvens och dess utveckling, systemen för intern kontroll och riskhantering samt pålitligheten hos administrationen. Vid tillsynen över procedurer kontrollerar myndigheten att försäkrings- och pensionsanstalter, försäkringsmäklare samt arbetslöshetskassor använder sig av korrekta förfaranden i sina klientförhållanden. Tillsynen över försäkringsprodukterna innefattar kontroll av att försäkringsvillkoren och de lagstadgade skadeförsäkringarnas premier motsvarar lagens bestämmelser. Försäkringsinspektionen övervakar också att tillsynsobjektens verksamhet är lagenlig och att god försäkringssed iakttas. Genom sin forskningsverksamhet strävar Försäkringsinspektionen efter att vetandet om och forskningen kring risker med försäkringsverksamheten i Finland håller hög klass. Centrala resultatmål Social- och hälsovårdsministeriet uppställer preliminärt följande resultatmål för Försäkringsinspektionen år 2005. Resultatmålen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och verket ingår. Effektmål Målet för den ekonomiska tillsynen är att tillsynsobjekten har tillräckliga ekonomiska resurser att sköta sina förpliktelser i enlighet med de försäkringsavtal som de beviljar och att deras administration, interna kontroll och riskhantering är på en tillbörlig nivå. Försäkringsinspektionen deltar i EU-lagstiftningsarbetet gällande försäkringsbolag och utvecklingen av en enhetlig tillsyn inom ramen för CEIOPS, deltar i beredningen av den inhemska lagstiftningen i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet samt utvecklar egna föreskrifter och anvisningar. Inom tillsynen över procedurer är målet att försäkringsföretagen och försäkringsmäklarna marknadsför sina produkter i enlighet med bestämmelserna och god försäkringssed och att arbetslöshetskassornas tillämpning av lagarna om förmåner följer bestämmelser och anvisningar och att tillämpningen vid olika kassor är enhetlig. Målet för tillsynen över försäkringsprodukter är att försäkringsvillkoren för de försäkringar som marknadsförs i Finland är lagenliga och att premierna för den lagstadgade olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen följer de bestämmelser som gäller dem. Processer och strukturer För att kunna garantera tillsynen över försäkrings- och finansieringskonglomeraten bedriver Försäkringsinspektionen samarbete med Finansinspektionen och utländska övervakare av finansierings- och försäkringsverksamhet i tillsynsgrupper för de olika konglomeraten som tillkommit på basis av övervakningsavtal. I tillsynsuppgifterna iakttas allmänt överenskomna verksamhetsmetoder. Alla regelbundet insamlade numeriska uppgifter som framkommer vid tillsynen behandlas elektroniskt. Försäkringsinspektionen behandlar ärenden som gäller registreringar, fastställande av regler eller undantagstillstånd i fråga om tillsynsobjekten samt övriga ansökningar som kräver myndighetens beslut inom rimlig tid. Personalutveckling och personalens arbetsförmåga Personalen vidareutbildas enligt en plan som kan anpassas till såväl centrala som personliga behov. Försäkringsinspektionen ser samtidigt till att mera erfarna personer överför sitt kunnande till yngre arbetstagare. För att öka personalens Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 17
motivation och engagemang utvecklar verket sitt ledningssystem genom ökad ledningsförmåga. För att försäkra sig om sin konkurrenskraft som arbetsgivare utvecklar Försäkringsinspektionen även olika former av stimulering och belöning. Resurser och ekonomi Totala kostnader enligt grupper av tillsynsobjekt (1 000 euro) 2003 utfall 2004 uppskattning 2005 uppskattning Grupp av tillsynsobjekt 1 000 %-andel 1 000 %-andel 1 000 %-andel 1. Livförsäkringsbolag 862 19,1 1 033 18,5 1 131 18,5 2. Skadeförsäkringsbolag 879 19,4 1 051 18,8 1 149 18,8 3. Arbetspensionsförsäkringsbolag 866 19,1 1 113 20,0 1 210 19,8 4. Pensionsstiftelser och pensionskassor 604 13,4 660 11,8 723 11,9 5. Övriga försäkringskassor 110 2,4 181 3,2 198 3,2 6. Genom lag inrättade pensionsanstalter 57 1,3 56 1,0 61 1,0 6.a. Kommunernas pensionsförs., Statens pensionsfond och Kyrkans pensionsfond 83 1,8 98 1,8 108 1,8 7. Pensionsskyddscentralen 14 0,3 16 0,3 18 0,3 8. Försäkringsföreningar 93 2,1 191 3,4 210 3,4 9. Försäkringsmäklare 163 3,6 171 3,1 188 3,1 9.a. Arbetslöshetskassor 755 16,7 975 17,5 1 067 17,5 9.b. Arbetslösh.förs.fonden och Utbildningsfonden 20 0,4 13 0,2 14 0,2 10. Övriga tillsynsobjekt 17 0,4 20 0,4 22 0,4 Grupperna av tillsynsobjekt sammanlagt 4 523 100,0 5 578 100,0 6 099 100,0 Budgeten för Försäkringsinspektionen baserar sig på nettobudgetering och ämbetsverkets bruttoutgifter och bruttoinkomster har budgeterats under moment 12.33.05. Den nettobudgeterade avgiftsbelagda verksamheten uppvisar inget överskott. Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro) 2003 bokslut 2004 budget 2005 budgetförslag Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av försäljningen av prestationer 4 531 5 580 6 100 Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 4 531 5 580 6 100 Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) - - - Kostnadsmotsvarighet, % 100 100 100 Försäkringsinspektionen dimensionerar och fördelar resurserna på ett sätt som motsvarar uppgifterna genom att följa med på vilket sätt användningen av arbetstiden fördelar sig. Antalet anställda utökas inte märkbart från det nuvarande, utan resurserna allokeras till övervakningens prioritetsområden genom utveckling av personalens arbetssätt och sakkunskap. Försäkringsinspektionens omkostnader hålls under kontroll genom att personalens kostnadsmedvetenhet ökas enligt ansvarsområde och grupp av tillsynsobjekt. 06. Rättsskyddscentralen för hälsovården Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 18