Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete
2 Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete Innehåll Förord 3 Aktivt stöd och samarbetet med företagshälsovården 4 Tidigt stöd och samarbetet med företagshälsovården 6 Effektiverat stöd, stöd för återgång samt företagshälsovårdssamarbetet 6 Kevas stödåtgärder vid nedgång i arbetsförmågan 10 Yrkesinriktad rehabilitering 10 Basinformation om hur man ansöker om invalidpensioner hos Keva 12 Delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd 12 Rehabiliteringsstöd 13 Invalidpension 14 Stöd till arbetstagare som fått avslagsbeslut 15 Deltidspension 15
3 Förord Företagshälsovården är en central instans när det gäller att stöda arbetstagarnas arbetsförmåga. Med tanke på att de anställda på offentliga sektorn ska kunna fortsätta i arbete så länge som möjligt är företagshälsovårdens verksamhet och dess samarbete med arbetsgivaren och Keva viktigt. Guiden är tudelad. Första delen behandlar aktivt stöd och samarbetet inom företagshälsovården. Andra delen koncentrerar sig på företagshälsovårdens roll i Kevas tjänster för att stöda fortsatt arbete. Denna guide är avsedd i första hand för nya professionella inom företagshälsovården, men den kan vara till hjälp också för andra som verkar inom företagshälsovården och som vill uppdatera sina kunskaper.
4 Aktivt stöd och samarbetet med företagshälsovården Främjande av den anställdas hälsa och arbetsförmåga samt förebyggande av arbetslöshet i alla skeden av arbetskarriären förutsätter nära samarbete mellan arbetsgivaren, företagshälsovården och Keva. Verksamhetsformen för aktivt stöd (se fig. 1) stöder detta samarbete. Det vilar på arbetsgivarens ansvar att bygga upp verksamhetsformen för aktivt stöd, men förutsättningen Tidigt samarbete mellan arbetsgivaren, företagshälsovården och Keva stöder arbetstagarnas fortsatta arbete. för en fungerande modell är att företagshälsovården deltar i beredningen. Det vore viktigt att varje organisation skulle ha en verksamhetsform för aktivt stöd, med vars hjälp arbetsplatsen planmässigt förebygger och löser problem med att klara av arbetet. Verksamhetsformen har också andra namn, till exempel modellen för tidig omsorg, modellen för tidigt stöd eller modellen för tidigt tagande till tals. Verksamhetsformen för aktivt stöd omfattar tidigt stöd på arbetsplatsen effektiverat stöd då det behövs flera olika aktörer för att lösa problemen stöd för återgång efter lång sjukskrivning företagshälsovårdssamarbete som ingår i alla dessa skeden. Samarbetet mellan företagshälsovården, arbetsgivaren och Keva koncentrerar sig på de olika skedena inom det effektiverade stödet och stödet för återgång till arbetet. Verksamhetsformen för aktivt stöd klarlägger företagshälsovårdens och arbetsgivarens roller och ansvar vid stödandet av fortsatt arbete samt förstärker samarbetet med Keva. När verksamhetsformen för aktivt stöd fungerar, så går också ändringarna i sjukförsäkrings- och företagshälsovårdslagarna av år 2012 i uppfyllelse. Dessa s.k. 30-60-90-lagändringar förutsätter att företagshälsovården och arbetsgivaren ingriper aktivt i exempelvis sjukskrivningar.
5 Tidigt stöd Arbetsenheten identifierar och löser med egna krafter situationer som kan leda till försvagad arbetsförmåga utgör en del av chefsarbetet arbetstagarna har rätt och skyldighet att delta i verksamheten Stöd för återgång Företagshälsovårdssamarbete Främjar arbetsförmågan de gemensamma målen, rollerna, ansvaren, verksamhetsmodellerna, uppföljningen och bedömningen definieras Efter lång sjukfrånvaroperiod genomförandet en del av chefsarbetet företagshälsovården fungerar som en stödresurs Effektiverat stöd Med nätverkssamarbete söks lösningar vid försvagad arbetsförmåga När åtgärderna inom arbetsenheten inte räcker till behövs mera aktörer och resurser utses en ansvarsperson för processen (chefen) och en koordinator (personalförvaltningen eller företagshälsovården) Fig. 1. Kevas modell för verksamhetsformen för aktivt stöd.
6 Tidigt stöd och samarbetet med företagshälsovården Att genomföra ett aktivt stöd utgör en del av chefsarbetet. Företagshälsovården spelar ingen aktiv roll i det skede då det blir aktuellt med tidigt stöd, men det är viktigt att företagshälsovården är medveten om det som en del av verksamhetsformen för aktivt stöd som helhet betraktad. När företagshälsovården är medveten om sin egen roll och sitt ansvar när det gäller att stöda fortsatt arbete, kan den i ett så tidigt skede som möjligt erbjuda cheferna och arbetsplatserna det stöd som dessa behöver. Företagshälsovården Har man kommit överens om företagshälsovårdens och arbetsgivarens roller och ansvar när det gäller att stöda arbetstagarens fortsatta arbete? kan exempelvis bedöma arbetstagarens återstående funktionsförmåga redan innan 30 dagars sjukskrivning uppfylls samt föreslå behövliga stödåtgärder på arbetsplatsen. Effektiverat stöd, stöd för återgång samt företagshälsovårdssamarbetet Effektiverat stöd (se fig. 2) behövs då åtgärderna inom ramen för det tidiga stödet inte räcker till för att lösa arbetstagarens problem med att klara av arbetet. Samarbetet mellan företagshälsovården, arbetsgivaren, arbetstagaren och Keva är viktigt när man reder ut arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta och hur detta kan skötas i praktiken. Också återgången till arbetet efter en lång sjukskrivning löper smidigare när den planeras i samråd. Åtgärderna för effektiverat stöd startar ofta med en nätverksförhandling som också kan kallas någonting annat, t.ex. företagshälsovårdsförhandling. Nätverksförhandlingen kan sammankallas av chefen, företagshälsovården eller arbetstagaren (se tabell 1). Målet med förhandlingen är att göra en lägesbedömning av problemen med att klara av arbetet och att finna medel att återställa arbetsförmågan och det fortsatta arbetet. Vid bedömningen är det väsentligt att utreda om det bakom problemen med arbetsförmågan ligger hälsomässiga eller andra orsaker. Också en företrädare för personalförvaltningen kan vid behov delta i förhandlingen, då kan man få ett bredare stöd t.ex. när det gäller möjligheterna till omplaceringar. Företagshälsovårdens sakkunskap behövs då man skapar sådana arbetsarrangemang som upprätthåller arbetsförmågan. Arbetsuppgifterna kan lättas
7 upp exempelvis genom att man överför den anställda från skiftarbete till dagarbete, formar om arbetsuppgifterna eller skapar lösningar som förbättrar ergonomin. Det är viktigt att företagsläkarens bedömning av arbetsförmågan sker vid rätt tidpunkt. Då effektiveras stödet för upprätthållande av arbetstagarens arbetsförmåga och de behövliga stödåtgärderna sätts in i ett så tidigt skede som möjligt. Ändringarna i sjukförsäkrings- och företagshälsovårdslagarna som trädde i kraft år 2012 förutsätter att företagshälsovården ska göra en bedömning av arbetsförmågan och en utredning av arbetstagarens möjligheter att fortsätta arbeta, innan arbetstagarens sjukfrånvaro har räckt 90 dagar. Arbetstagaren ska lämna in företagshälsovårdens utlåtande till Folkpensionsanstalten senast då sjukdagpenning har betalats för 90 vardagar. Ny bedömning av läget vad är det som försvagar arbetsförmågan? Hälsoskäl bedömning av arbetsförmågan och av rehabiliterings- och vårdbehovet medicinsk rehabilitering Övriga orsaker utredning av organisationens medel Att göra det möjligt att fortsätt i arbete hur gå vidare? Yrkesinriktad rehabilitering Lösningar som innebär delinvalidpension Rehabiliteringsstöd Deltidspension Organisationens egna åtgärder Övriga alternativ Uppföljning, utvärdering och eventuella fortsatta åtgärder Fortsatt arbete utfaller väl Fortsatt arbete lyckas inte > alternativ Fig. 2. Effektiverat stöd
8 Tabell 1. Nätverksförhandlingens roll och ansvar Sammankallaren X Företagshälsovården Förberedelser inför förhandlingen kontrollerar om utredningen av arbetstagarens arbetsförmåga är uppdaterad kontrollerar om man kommit överens med arbetstagaren om vad man kan säga om de begränsningar som hälsotillståndet medför bedömer möjligheterna att genomföra rehabiliteringsplanen tar vid behov redan i detta skede kontakt med Keva för att bedöma möjligheterna att genomföra rehabiliteringsplanen Medan nätverksförhandlingen pågår Uppföljning kommer överens med de övriga parterna om vem som skriver promemorian och vem som är ordförande vid förhandlingen kontrollerar att alla parter har en samstämmig syn på företagshälsovårdens roll och ansvar vid stödande av arbetstagarens arbetsförmåga och vid uppföljningen, t.ex.: under den tid som arbetstagaren är sjukskriven vid stödet för återgången till arbetet vid upprätthållandet av arbetsförmågan bedömer t.ex.: tidpunkten för arbetstagarens återgång till arbetet bearbetningen av arbetstagarens arbetsmiljö den återstående arbetsförmågan i relation till de krav som arbetet ställer uppföljning av arbetstagarens arbetsförmåga nödvändigheten av att ansöka om partiell sjukdagpenning nödvändigheten av en rehabiliteringsansökan nödvändigheten av partiellt rehabiliteringsstöd, rehabiliteringsstöd eller nödvändigheten av en invalidpensionsansökan kontrollerar att alla parter har en samstämmig syn på företagshälsovårdens roll och ansvar när det gäller de saker som man kommit överens om vid förhandlingen kommer överens med de andra om till vilka personer förhandlingspromemorian delas ut kommer överens om uppföljningen av hur den anställda klarar av arbetet t.ex. under tiden för arbetsprövningen och bedömer nödvändigheten av att ordna en uppföljningssammankomst samt tidpunkten för denna kommer överens med arbetstagaren om uppföljning av arbetstagarens ork i arbetet också på lång sikt
9 Arbetstagaren X lämnar in de behövliga medicinska dokumenten till företagshälsovården beslutar vad man får säga om de omständigheter som påverkar arbetsförmågan beslutar om han eller hon vill att arbetarskyddsfullmäktigen, förtroendemannen eller någon annan förtrogen deltar i sammankomsten medverkar aktivt i arbetsarrangemangen tillsammans med arbetsgivaren Arbetsgivaren (chefen) X utreder möjligheterna till arbetsarrangemang på arbetsplatsen planerar tillsammans med arbetstagaren hur arbetet kunde bearbetas begär vid behov att en företrädare för personalförvaltningen deltar i sammankomsten (t.ex. för att reda ut arbetsarrangemangen) kommer överens med företagshälsovården och arbetsgivaren om hur och vem som håller kontakt under tiden för sjukskrivningen berättar om sina egna synpunkter på sin arbetsförmåga och arbetsarrangemangen som stöder denna kommer överens med chefen om hur och på vilket sätt man informerar arbetsplatsen om t.ex. de nya arbetsarrangemangen medverkar aktivt i planeringen och genomförandet av vården och rehabiliteringen kommer överens med de övriga parterna om till vilka personer utanför förhandlingen som man lämnar ut förhandlingspromemorian kommer överens med de andra om personalförvaltningens roll och ansvar vid stödandet och uppföljningen av arbetstagarens arbetsförmåga t.ex. under tiden för sjukskrivningen samt vid arrangerandet och stödandet av återgången till arbetet berättar om möjligheterna till arbetsarrangemang kommer överens med arbetstagaren om hur och på vilket sätt man informerar arbetsplatsen t.ex. om arbetsarrangemangen kommer överens med de övriga parterna om ansvaret och rollen när det gäller de saker som man kommit överens om vid förhandlingen kommer överens med de övriga om hur förhandlingspromemorian lämnas ut till eventuella utomstående instanser kommer överens med företagshälsovården och arbetsgivaren om uppföljningen av hur han eller hon klarar av arbetet och t.ex. om ordnande av en uppföljningssammankomst kommer överens med arbetstagaren och företagshälsovården om uppföljningen av hur arbetstagaren klarar av arbetet och om ordnandet av en uppföljningssammankomst
10 Kevas stödåtgärder vid nedgång i arbetsförmågan Möjligheterna att fortsätta i arbete bör först utredas i samråd mellan arbetstagaren, chefen, företagshälsovården och personalförvaltningen på det sätt som beskrivits ovan. Om företagshälsovårdens stödåtgärder och arbetsplatsens egna arbetsarrangemang som stöd för fortsatt arbete inte räcker till, kan ett alternativ vara den yrkesinriktade rehabilitering som Keva stöder samt olika slags pensionslösningar. Yrkesinriktad rehabilitering Yrkesinriktad rehabilitering är avsedd för arbetstagare som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning löper risk att förlora arbetsförmågan och då man kan påverka detta genom yrkesinriktad rehabilitering. Företagsläkaren gör med tanke på yrkesinriktad rehabilitering upp ett utlåtande till Keva, där han eller hon bedömer att arbetstagaren kan löpa risk att förlora arbetsförmågan och att man genom yrkesinriktad rehabilitering kan påverka detta. Alternativ till yrkesinriktad rehabilitering: arbetsprövning för det egna arbetet eller för ett annat arbete som är lämpligare med tanke på hälsotillståndet arbetsträning för en ny arbetsuppgift omskolning näringsstöd, som näringsstöd kan också beviljas bidrag för grundande av ett eget företag serviceproducentens stöd för utarbetandet av rehabiliteringsplanen speciellt då arbetstagarens anställning inte längre är i kraft och det behövs utomstående hjälp exempelvis för att hitta en plats för arbetsprövning. Vad som bör beaktas när man ansöker om yrkesinriktad rehabilitering hos Keva Företagshälsovården, arbetsgivaren och arbetstagaren kartlägger i samarbete möjligheterna till yrkesinriktad rehabilitering och gör upp en genomförbar rehabiliteringsplan. Vid nätverksförhandlingen är det bra att än en gång kontrollera att allt det som är nödvändigt innan man ansöker om yrkesinriktad rehabilitering redan har blivit gjort.
11 Kontrollera vid nätverksförhandlingen innan ansökan om yrkesinriktad rehabilitering att ni har fäst uppmärksamhet vid följande omständigheter: anpassning av arbetsuppgifterna så att de blivit lättare förbättrad ergonomi möjligheter till omskolning på arbetsplatsen rehabilitering vid rätt tidpunkt en genomförbar rehabiliteringsplan övriga frågor, såsom informering av arbetsplatsen om eventuella kommande förändringar. Företagshälsovårdens uppgifter vid ansökan om yrkesinriktad rehabilitering Företagshälsovården bedömer om den yrkesinriktade rehabiliteringen har genomförts vid rätt tidpunkt och är ändamålsenlig. Arbetstagarens behandlingar eller sjukdom får inte hindra rehabiliteringen från att lyckas. Målet är att arbetstagaren ska kunna fortsätta i sina arbetsuppgifter också i framtiden. Företagshälsovården kan redan på förhand hos Kevas rehabiliteringsspecialist reda ut möjligheterna att genomföra planen för yrkesinriktad rehabilitering. Företagsläkaren skriver ett B2-utlåtande för ansökan om yrkesinriktad rehabilitering. Av B2-utlåtandet bör det framgå på vilket sätt sjukdomen påverkar arbetstagarens arbetsförmåga och hur man kunde tillgodogöra sig den återstående arbetsförmågan. Det är viktigt att också klart lyfta fram vad det är som man eftersträvar genom arbetsprövningen eller genom en annan åtgärd inom ramen för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Företagshälsovården eller arbetsgivaren vägleder arbetstagaren när det gäller att fylla i blanketten Ansökan om arbetspensionsrehabilitering. Blanketten finns på Kevas webbsidor www.keva.fi/blanketter. Som bilaga till ansökan behövs ett B2-läkarutlåtande och gärna också en promemoria över nätverksförhandlingen. Uppföljning Företagshälsovården stöder aktivt arbetstagaren under hela rehabiliteringsprocessen. Följande frågor bör man fästa uppmärksamhet vid: Företagshälsovården följer upp och stöder arbetstagaren under hela rehabiliteringsprocessen. nog har ni väl som en del av verksamhetsformen för aktivt stöd kommit överens om uppföljningen av hur rehabiliteringen framskrider, vem som följer upp och på vilket sätt detta sker. hur rapporterar ni om uppföljningen, alltså vilket är målet och hur mäts det.
12 Basinformation om hur man ansöker om invalidpensioner hos Keva Inom företagshälsovården är det viktigt att vara förtrogen med basuppgifterna om de olika pensionsalternativen, eftersom också de kan fungera som stöd för fortsatt arbete när arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt. Nedan informeras om pensionsansökan och om de pensionsalternativ som Keva erbjuder när en persons arbetsförmåga har gått ned. Invalidpensionsansökan Företagsläkaren skriver ett B2-läkarutlåtande för ansökan om pension. B2- utlåtandet fungerar som stöd och grund för Kevas beslutsfattande, varför det bör innehålla all väsentlig information om arbetstagarens arbets- och funktionsförmåga, om sjukdomen, vården och behandlingarna, redan genomförda rehabiliteringsåtgärder och hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Det är bra om till ansökan fogas arbetsgivarens utlåtande om hur den anställda klarar av sitt arbete och om eventuella arbetsarrangemang samt en promemoria över den gemensamma nätverksförhandlingen. Dessa dokument berättar närmare bl.a. om vilka stödåtgärder och arrangemang för att stöda arbetstagarens fortsatta arbete som redan har vidtagits, vad man har kommit överens om när det gäller kommande arbetsarrangemang, hur arbetstagarens fortsatta arbete stöds framöver och hur man följer med orken i arbetet. Arbetstagaren fyller i blanketten Invalidpensionsansökan och lämnar in den med bilagor till Keva. Blanketten finns på Kevas webbsidor www.keva.fi/blanketter. Företagshälsovårdens sakkunskap och företagsläkarens utlåtande som stöd för Kevas pensionslösningar. Närmare uppgifter om invalidpensioner finns på Kevas webbsidor www.keva.fi>pensioner>pensioner på grund av sjukdom. Delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd Delinvalidpensionen stöder fortsatt arbete när man fortfarande kan tillgodogöra sig den återstående arbetsförmågan.
13 Delinvalidpensionen för viss tid kallas partiellt Partiellt rehabiliteringsstöd. Målet med det partiella rehabirehabiliteringsliteringsstödet är att arbetstagaren ska rehabilitestöd kan användas ras för att återvända till heltidsarbetet. också som stöd Det lönar sig att överväga delinvalidpension för återgång till eller partiellt rehabiliteringsstöd när arbetsförmågan arbetet. har gått ned, för att undvika att arbetsförmågan går helt och hållet förlorad. Keva kan bevilja delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd när arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt med minst 2/5 och arbetsförmågan bedöms vara nedsatt i minst ett år. Framgångrikt fortsatt arbete kräver vid sidan om pension dessutom ofta något annat stöd. Nog har ni väl kommit överens om t.ex. följande: hurdana stödåtgärder, såsom omorganisering av arbetet, som arbetstagaren eventuellt behöver vid sidan om delinvalidpension hur arbetstagarens arbetstid ska ordnas så att den möjligast väl stöder rehabiliteringen och fortsatt arbete hur orken i arbetet följs upp medan delinvalidpensionen löper. En professionell inom företagshälsovården kan stöda arbetstagaren under tiden med delinvalidpension så att det fortsatta arbetet lyckas också på sikt. Rehabiliteringsstöd Målet med rehabiliteringsstödet är att arbetstagaren ska rehabiliteras och kan återvända till arbetslivet. Företagshälsovården stöder tillsammans med arbetsgivaren arbetstagarens rehabilitering och återgång till arbetet. Keva kan bevilja rehabiliteringsstöd när man bedömer att arbetstagarens arbetsförmåga kan återställas genom vård eller rehabilitering när arbetstagaren har en vård- och rehabiliteringsplan för återställande av arbetsförmågan när arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen för en viss tid för sitt eget arbete (arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet fortgår) eller om arbetsförmågan bedöms ha blivit nedsatt i minst ett år med minst 3/5 (arbetsavtals- eller tjänsteförhållandet har upphört).
14 En vård- och rehabiliteringsplan som företags- En vårdläkaren gjort upp är en förutsättning för beoch rehabiliteringsplan som företagslä- viljande av rehabiliteringsstöd och planen stöder dessutom personen när det gäller att fortsätta karen har gjort upp i arbete. En bra och genomförbar vård- och utgör förutsättning rehabiliteringsplan säkerställer också att det för beviljande av vid behov finns tillräckligt med tid att ansöka om fortsatt rehabiliteringsstöd, så att arbetstaga- rehabiliteringsrens utkomst inte avbryts för den tid som handlägg- stöd. ningen av ansökan om fortsatt rehabiliteringsstöd pågår. Med tanke på vård- och rehabiliteringsplanen kan företagshälsovården exempelvis göra upp en minneslista och en tidtabell för de behövliga åtgärderna: hur vården ska effektiveras hur medicineringen ska effektiveras hur rehabiliteringen följs upp hur och vem som håller kontakt med arbetstagaren och arbetsgivaren när och hur återgången till arbetet ordnas. Invalidpension Invalidpension är ett alternativ när omorganiseringen av arbetsuppgifterna eller den yrkesinriktade rehabiliteringens metoder inte räcker till för att återställa arbetstagarens arbetsförmåga arbetstagarens arbetsförmåga har gått ned så mycket att han eller hon inte kan fortsätta i sitt eget arbete eller om arbetsförmågan bedöms ha nedgått med minst 3/5 arbetstagaren har varit oavbrutet arbetsoförmögen i minst ett år. Invalidpensionen kan börja löpa först då Folkpensionsanstaltens sjukdagpenning har upphört. Företagshälsovården spelar en viktig roll när det gäller att ansöka om invalidpension, speciellt när det gäller att skriva B2-utlåtandet, eftersom B2-utlåtandet fungerar som stöd och grund för Kevas pensionsbeslut.
15 Företagshälsovården kan berätta för arbetstagaren om möjligheten att återvända till arbetet från invalidpension och om möjligheten att lämna invalidpensionen vilande. En invalidpension kan lämnas vilande i minst tre månader och högst två år, i fall arbetstagaren vill pröva på att återvända till heltidsarbetet. Att lämna pensionen vilande innebär att pensionsutbetalningen avbryts för den tid som arbetstagaren uppgett, eller tills vidare. Företagshälsovården kan stöda arbetstagarens försök att återvända till arbetet. Stöd till arbetstagare som fått avslagsbeslut Om en arbetstagare får avslag på sin ansökan om invalidpension, kan Keva erbjuda arbetstagaren möjlighet att reda ut läget med en utomstående serviceproducent. Vid lägesbedömningen kartlägger professionella inom socialarbete och rehabilitering arbetstagarens situation och reder ut alternativen inom socialskyddet samt möjligheterna att återvända till arbetslivet. En professionell inom företagshälsovården kan stöda en arbetstagare som fått avslagsbeslut när det gäller att återvända till arbetslivet, lägesbedömningen kan vara början på något nytt. Deltidspension Det är bra om man inom företagshälsovården informerar arbetstagaren också om deltidpension. Villkor för att få deltidspension är inte nedgång i arbetsförmågan, såsom i fråga om delinvalidpension. Deltidspensionen kan emellertid erbjuda arbetstagaren en möjlighet att fortsätta i arbete, om arbetstagaren har behov av att lätta på sin arbetsbörda eller om resurserna inte räcker till, även om kriterierna för delinvalidpension inte uppfylls. En arbetstagare kan gå i deltidspension vid fyllda 61 år. För dem som är födda 1953 är åldersgränsen för deltidspension 60 år. Arbetstagaren ska alltid komma överens med arbetsgivaren om arbetsarrangemangen vid deltidspension, men också företagshälsovården kan vara med och stöda arbetsarrangemangen (jfr delinvalidpension) och på så sätt genom sin sakkunskap påverka arbetstagarens möjligheter att fortsätta i arbete.
Ytterligare information Ytterligare information får du på Kevas webbsidor på adressen www.keva.fi Du kan skicka oss e-post på adressen kevapalvelu@keva.fi Frågor som gäller yrkesinriktad rehabilitering kan du ställa direkt på adressen kuntoutus@keva.fi Pensionsrådgivning, tfn 020 614 2868 Keva har hand om pensionsärendena för kommunsektorn, staten, kyrkan och FPA:s personal. Keva sköter arbetspensionstjänsterna för ca 1,3 miljoner anställda och pensionstagare på den offentliga sektorn. Keva PB 425 00101 Helsingfors www.keva.fi Keva A5/44/13/500