Att organisera beståndet eller Äntligen hittar man!

Att organisera beståndet eller Äntligen hittar man! om hylluppställning och exponering på Arkenbiblioteket Sofia Geijer Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267 Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2014, nr 633

Författare/Author Sofia Geijer Svensk titel Att organisera beståndet eller Äntligen hittar man! om hylluppställning och exponering på Arkenbiblioteket. English Title Organizing the Collection a Case Study on Library Shelving and Displays at Arkenbiblioteket. Handledare/Supervisor Gunnel Furuland Abstract The aim of this master s thesis is to examine how libraries can organize their collections in terms of library shelving and displays and to what extent these activities stem from a desire to create a user-friendly library. The thesis is based upon a case study of Arkenbiblioteket in Sweden and the material consists of a literature study and qualitative, semi-structured interviews with three librarians at Arkenbiblioteket. The theoretical framework consists of theories on information-seeking behavior, classification and displays. These theories form the basis of the analysis of the empirical material. The main reason for the changes in shelf arrangement at Arkenbiblioteket was a desire among the library staff to create a user-friendly library. Their experience of the previously used SAB classification system was that it was outdated and suited neither the collection nor the users information-seeking behavior. Many Swedish libraries have recently decided to change from SAB classification to the internationally used Dewey decimal classification. This, however, was not an option for Arkenbiblioteket as the staff believed that DDC, with its classification s notation based on Arabic numerals, was likewise ill-suited for their users. As a result they created their own classification and shelving system using text in plain and colours for each category. Furthermore, the staff at Arkenbiblioteket focuses on library displays with commercial inspiration from bookshops. They work with face-front displaying techniques to inspire users. In conclusion, both the new shelving system and the library displays are designed to suit the users and their information-seeking behavior, whether they are conducting a specific search or merely browsing. The feedback from users on the new shelving system has been mainly positive. This study is a two years master s thesis in Archive, Library and Museum studies. Ämnesord Bibliotek, hylluppställning, skyltning, klassifikation, SAB-systemet, Dewey decimalklassifikation, informationssökning. Key words Library, Library shelving, Library exhibits, Classification, SAB classification, Classification, Dewey decimal, Information-seeking behavior. 2

Innehållsförteckning Inledning... 5 Centrala begrepp... 7 Klassifikation... 7 SAB-systemet... 7 Alternativa hylluppställningar... 8 Exponering och skyltning på bibliotek... 8 Informationssökningsmetoder... 8 Syfte och frågeställning... 8 Avgränsningar... 9 Metod och urval... 11 Urval... 11 Metodredovisning... 12 Fallstudie som metod... 13 Intervjuer... 15 Metodkritik... 16 Forskningsläge och bakgrund... 18 Tidigare forskning... 18 Exponering... 18 Alternativa hylluppställningar... 21 Bakgrund... 23 Hylluppställning enligt SAB-systemet... 23 Utbrytningar och temaavdelningar alternativa hylluppställningar... 24 Exponering och marknadsföring... 26 Teori... 28 Informationssökning... 28 Klassifikation... 29 Exponering i butik inspiration från handeln... 33 Undersökning... 37 Örnsköldsvik och Arkenbiblioteket i dag... 37 Textstudie av material om Arkenbiblioteket... 38 GÖK-projektet på Örnsköldsviks bibliotek... 38 Planering av Arkenbiblioteket... 40 Intervjuredovisning... 42 Rainbow - Arkenbibliotekets nya hylluppställningssystem... 42 Varför ett nytt system?... 46 Användarrespons och informanternas åsikter... 47 Exponeringsarbete... 49 Analys... 52 3

Textstudie... 52 Intervjuredovisning... 53 Arkenbibliotekets nya hylluppställningssystem... 53 Varför ett nytt system?... 57 Exponeringsarbete... 60 Slutdiskussion... 63 Föreliggande studie i förhållande till tidigare forskning... 68 Förslag på framtida forskning... 69 Sammanfattning... 71 Käll- och litteraturförteckning... 73 Otryckt material... 73 I uppsatsförfattarens ägo... 73 Tryckt material... 73 Bilaga 1: Intervjumall... 77 Bilaga 2: Huvudkategorier i Rainbow... 79 Bilaga 3: Exempel på huvudkategori med underkategorier i Rainbow... 80 Bilaga 4: Exempel på indelningen i underkategorier utifrån SABsystemets indelning... 81 4

Inledning Ett bibliotek, stort eller litet, skall inte bara vara en plats där man träffar på det som man letar efter. Ett bibliotek skall också öppna ögonen för det oväntade, det aldrig anade, eller rättare sagt, det som man sökt utan att egentligen söka. 1 I en målande text från år 2000 beskriver Ulla Forsén, dåvarande bibliotekschef på Alingsås bibliotek, ett biblioteks skönlitterära avdelning som en lockande, men tyvärr ofta också en frustrerande, avdelning att besöka. Detta, menar Forsén, beror på att bland böckerna finns så många oupptäckta möjligheter som är svåra att hitta bland alla hyllor och bokryggar. Det är enkelt att söka efter en specifik författare, men inte att hitta något nytt att läsa. Lösningen på detta problem kan vara att vända bokframsidor utåt, ordna skyltbord och bokutställningar alltså olika former av exponering. 2 Många biblioteksanvändare som letar något att läsa söker inte direkt efter specifika titlar eller författare: [d]e går omkring, strövar bland hyllorna och letar. 3 Det är lika viktigt att användarna hittar det de söker i biblioteket som att de har möjlighet att hitta en bok de inte visste att de sökte, till exempel genom skyltning och exponering. 4 En annan faktor som är avgörande för hur användarna hittar bland bibliotekets bestånd är hylluppställningssystemen och hur väl användarna förstår dessa samt hur olika ämnen är placerade i relation till varandra i dessa system och på hyllorna. För de användare som inte är insatta i de traditionella klassifikations- och hylluppställningssystem som används vid biblioteken kan dessa upplevas ologiska då böcker inom närliggande ämnen ofta kan vara placerade långt från varandra i olika delar av biblioteket. Användarvänlighet är en central aspekt för biblioteken och något att eftersträva i verksamheten. En aspekt som alltså underlättar användarvänligheten är hur biblioteken väljer att organisera beståndet. Detta har tagit sig olika uttryck sedan folkbibliotekens tillkomst i Sverige i början av 1900-talet. I samband med SABsystemets tillkomst inreddes biblioteken med öppna hyllor och hylluppställningen 1 Liedman, S.E. (2000), Kunskapens vägar till omvägar, s. 16. 2 Forsén, U. (2000), Att bygga broar skönlitteraturen och bibliotekets roll, s. 33. 3 Höglund, A-L. & Klingberg, C. (2001), Strategisk medieplanering för folkbibliotek, s. 41. Browsing är den engelska termen för den aktivitet som Höglund och Klingberg beskriver som inte har någon direkt motsvarighet i det svenska språket och därför fortsättningsvis kommer att benämnas just browsing i föreliggande uppsats. 4 Renborg, G. (1977), Bibliotekens PR- och kontaktarbete, s. 86. 5

organiserades i enlighet med systemets klassificeringskoder. Efterhand började man dock tänka i mer användaranpassade banor då man märkte att SAB-systemet inte fungerade väl i användarsammanhang och i stället började man arbeta med alternativa hylluppställningar i form av utbrytningar, till exempel i temaavdelningar och genreindelningar. Samtidigt började man fokusera alltmer på skyltning och exponering, faktorer som fortfarande i hög grad står i fokus för tankar kring hur man kan arbeta med att tillgängliggöra beståndet så att användarna hittar. Det sistnämnda märks inte minst på att det numera hålls föreläsningar av marknadsförare från den kommersiella världen för bibliotekspersonal om hur man kan skapa ett attraktivt bibliotek genom att applicera idéer från detaljhandeln i fråga om skyltning och exponering på biblioteksverksamheten. En ytterligare aspekt som står i fokus i dag är en övergång från det svenska SAB-systemet till det internationella Dewey Decimal Classification, vilket är något som även kommer att påverka bibliotekens hylluppställning. Mitt intresse för hur man organiserar beståndet på biblioteken och för hur man som användare kan orientera sig kring detta har funnits länge. Jag har varit biblioteksanvändare vid många olika bibliotek och när jag besöker vissa bibliotek går jag därifrån endast med den bok eller de böcker jag hade planerat att låna, medan jag från andra bibliotek alltid kommer hem med flera böcker som jag har inspirerats att låna. Detta beror förstås på hur beståndet är organiserat på de aktuella biblioteken och på hur väl man lyckas fånga användarens intresse genom exponering och skyltning samt genom ett användaranpassat hylluppställningssystem för att på så vis tillgängliggöra beståndet på bästa sätt. Mot denna bakgrund ville jag studera hur man kan frångå att biblioteket blir en lagringsyta för böcker och i stället arbeta mot ett användaranpassat bibliotek genom hylluppställning och olika former av exponering för att användarna på bästa sätt ska kunna hitta det de söker, eller inte visste att de söker, bland bibliotekets bestånd. Föreliggande masteruppsats är en fallstudie av Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik som fokuserar på hur man organiserar beståndet på det aktuella biblioteket. På Arkenbiblioteket arbetade man tidigt med skyltning och exponering med inspiration från bokhandeln. Vidare har man nyligen arbetat fram ett eget hylluppställningssystem utifrån vilket man organiserar beståndet. Syftet med uppsatsen är att, ur ett biblioteksperspektiv, studera hur beståndet organiserades tidigare jämfört med i nuläget, vilka skäl som står bakom de förändringar man har genomfört inom detta område samt hur man upplever användarvänligheten i organisationen av beståndet utifrån den respons man har fått. 6

Centrala begrepp Klassifikation Klassifikation innebär att gruppera något efter gemensamma kännetecken, vilket därmed innebär en separation av sådant som inte överensstämmer. 5 I biblioteksvärlden är klassifikation centralt för att såväl ordna som för att tillgängliggöra beståndet. I form av uppställningskoder eller hyllkoder utgör klassifikationssystem ofta grunden för placeringen av material i biblioteken. 6 I Sverige används fortfarande främst SAB-systemet för klassifikation vid folkbiblioteken. SAB-systemet Klassifikationssystem för svenska bibliotek, förkortat SAB-systemet 7, började konstrueras 1917 och har sedan 1921 använts vid svenska folk- och skolbibliotek och senare även vid universitetsbiblioteken. Systemet, som främst är konstruerat för att passa svenska samlingar och således visar en världsbild där Sverige står i centrum, ändras och uppdateras kontinuerligt, men kan ändå anses stå för en föråldrad kunskapssyn. 8 SAB-systemet består av tjugofem huvudklasser, som kännetecknas av bokstavskoder, till vilka ett antal underklasser hör där koden byggs ut med en eller flera bokstäver. SAB-systemet bygger därmed på en hierarkisk princip, vilket kännetecknas av att huvudklasserna delas in i underklasser. 9 Ett exempel på en huvudklass är Bok- och biblioteksväsen med koden A, dit Biblioteksväsen med koden Ab hör. Det är dessa koder som ofta utgör grunden för hylluppställningen på biblioteken. DDC På senare år har flera bibliotek, med Kungliga biblioteket i spetsen, gått, eller planerar att gå, över från SAB-systemet till DDC, det system som är störst internationellt sett. Dewey Decimal Classification, på svenska Dewey decimalklassifikation, är ett amerikanskt klassifikationssystem som nu används vid bibliotek i över hundra länder. Till skillnad mot i SAB-systemet bygger notationerna i DDC på arabiska siffror och består av tio huvudklasser med tillhörande underklasser. 10 5 Hunter, E. (2000), Do we still need classification?, s. 1. 6 Berntsson, G. (2007), Klassifikation enligt SAB-systemet Ett läromedel, s. 6. 7 Efter Sveriges Allmänna Biblioteksförening, SAB, föreningen som stod bakom systemets uppkomst. 8 Berntsson (2007), s. 7f. 9 Berntsson (2007), s. 12. 10 Kungl. bibliotekets webbsida > Aktuellt > Nyheter > Dewey nästa. 7

Alternativa hylluppställningar De flesta folkbibliotek har traditionellt sett utgått från klassifikationskoden enligt SAB-systemet vid hylluppställning. På senare tid har dock många bibliotek frångått SAB-systemet och arbetar med mer användarvänliga hylluppställningar i form av till exempel temaindelningar och genreindelningar, för hela eller delar av beståndet. En vanlig alternativ hylluppställningsmetod som används vid många bibliotek är genreindelningar på den skönlitterära avdelningen där böcker inom främst genrerna deckare, fantasy och science fiction står för sig, i stället för tillsammans med övrig skönlitteratur. Allra vanligast är dock alternativa hylluppställningar på bibliotekens barnavdelningar. 11 Exponering och skyltning på bibliotek Exponering för att uppmärksamma beståndet sker i flera olika former på biblioteken, till exempel genom att böcker placeras med framsidan utåt på den hylla där de normalt är placerade eller genom att böcker flyttas och arrangeras i en mer aktiv form av exponering, såsom utifrån ett specifikt tema eller författarskap. Gemensamt för de olika formerna av exponering är att de har som mål att dra uppmärksamhet till beståndet på ett mer eller mindre genomtänkt och planerat vis så att användarna kan orientera sig kring detta. Informationssökningsmetoder Information inskaffas enligt två huvudsakliga principer: informationssökning där individen söker information för att tillgodose ett specifikt informationsbehov eller browsing där individen genomsöker en större mängd information med hopp om att hitta något användbart eller intressant. Jennifer Rowley och Richard Hartley, professorer inom informationsvetenskap, menar att browsing är användbart när individen inte kan definiera sitt informationsbehov samt när det är lättare att använda denna metod än att göra en specifik sökning, till exempel på grund av systemets uppbyggnad. Ofta sker dock en blandning av specifika sökningar och browsing när användaren letar material. 12 Syfte och frågeställning Syftet med föreliggande masteruppsats är att undersöka hur biblioteken kan arbeta med exponering, hylluppställning och organisering av beståndet och i vilken ut- 11 Svensk Biblioteksförening (2010), En svensk övergång till DDK vad innebär det för folk- och skolbiblioteken?, s. 14. 12 Rowley, J. & Hartley, R. (2008), Organizing Knowledge : an Introduction to Managing Access to Information, s. 113f. 8

sträckning dessa faktorer kan anses vara användaranpassade. I fokus för undersökningen står Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik med syfte att studera hur man arbetar med dessa faktorer på det aktuella biblioteket samt att kartlägga de förändringar som har gjorts på biblioteket i fråga om beståndsorganisering, vad som har lett fram till dessa förändringar och resultaten av förändringarna. De frågeställningar som jag har utgått från är: Hur arbetar man på Arkenbiblioteket med organisering av beståndet, vilka lösningar har man valt för att exponera beståndet samt i vilken utsträckning hämtar man inspiration från handeln i detta arbete, både i nuläget och tidigare? Hur arbetar man på biblioteket med att användaranpassa biblioteksrummet för att underlätta användarnas orientering genom rummet så att de hittar vad de söker och samtidigt kan inspireras och överraskas? Vilka förändringar har gjorts i beståndsexponeringen och vad föranledde tillkomsten av det nya hylluppställningssystemet? Vilken respons har man fått från användarna på de förändringar som har gjorts i fråga om exponering av beståndet och på det nya hylluppställningssystemet och hur skiljer sig denna från den respons man fick innan förändringarna genomfördes? I frågeställningarna utgår jag från bibliotekarieperspektivet, vilket i det här fallet innebär att det är informanternas syn på beståndsorganiseringen och förändringsarbetet samt deras förhållningssätt till hylluppställning och exponering som undersöks och som ligger till grund för frågeställningarna. Avgränsningar I föreliggande masteruppsats fokuserar jag enbart på beståndsexponering på folkbibliotek och inkluderar således inte forskningsbibliotek, skolbibliotek och andra bibliotekstyper i studien. Uppsatsen, med Arkenbiblioteket som har frångått det svenska SAB-systemet i fokus, utgår från svenska förhållanden, men liknande avvikelser från de traditionella klassifikationssystem i fråga om hylluppställning är något som även förekommer i andra länder. Vidare utgår jag i undersökningen från ett biblioteksperspektiv och intervjuar endast bibliotekspersonal vid Arkenbiblioteket. Detta innebär därmed att undersökningen fokuserar på bibliotekspersonalens tankar och åsikter om de fenomen som undersöks, snarare än på användarnas även om en del av undersökningen täcker in användarrespons. I uppsatsen använder jag begreppet marknadsföring. Detta är ett brett område som innefattar alla de aktiviteter som görs för att attrahera användare och kunder, 9

såsom reklam och annonsering. Här används begreppet emellertid endast om den form av marknadsföring som skyltning och exponering av material kan härledas till således marknadsföring av bibliotekets bestånd. I föreliggande masteruppsats används begreppet exponering såväl för olika former av skyltning av beståndet som för hur beståndet som helhet organiseras och exponeras i biblioteksrummet, till exempel i form av alternativa hylluppställningar. 10

Metod och urval Urval Anledningen till att valet föll på just Arkenbiblioteket, när jag bestämde mig för vilket bibliotek som skulle ingå i föreliggande fallstudie, är att jag fick ett svar som fångade mitt intresse vid min första kontakt med biblioteket. Jag skickade en förfrågan via e-post till ett antal bibliotek i norra Sverige 13 där jag berättade om ämnet för min masteruppsats och frågade hur de olika biblioteken organiserade beståndet samt om de var intresserade av att vara en del av min undersökning. Från Arkenbiblioteket fick jag följande svar: Här på Arkenbiblioteket i Örnsköldsvik har vi utarbetat ett eget hylluppställningssystem baserat på klartexter och färger. Vi är i sluttampen på vuxenmedierna och mitt i förändringen av barnmedierna. Fokus på exponering och skyltning har vi haft sedan början på 90-talet, men har gått ifrån det mer och mer på grund av att det är oerhört svårt att söka och hitta det man söker. 14 Detta svar intresserade mig av flera anledningar: först och främst för att man på Arkenbiblioteket alltså arbetar, och har under en längre period arbetat, aktivt med båda de fenomen som jag ville undersöka i min studie, nämligen skyltning/exponering och alternativa hylluppställningssystem. Att man har frångått den tidigare exponeringsfokuseringen, på grund av upplevda nackdelar med detta sätt att organisera beståndet, var ytterligare en aspekt som intresserade mig och som jag ville få veta mer om. Vidare var Örnsköldsviks bibliotek en del av GÖKprojektet 15 och i samband med att biblioteket flyttade till nya lokaler till det som i dag är Arkenbiblioteket dokumenterade man planeringsprocessen och hur man valde att organisera beståndet i det nya biblioteket, vilket gör att det finns skriftligt material att tillgå om hur Arkenbiblioteket såg ut för tjugo år sedan. Detta ansåg jag kunde vara en bra grund att ta avstamp från i min undersökning av hur biblio- 13 Mellan Örnsköldsvik och Gällivare en avgränsning som gjordes eftersom jag själv bor i norra Sverige och därför logistiskt sett lättast kunde genomföra undersökningen i den delen av landet. 14 E-post från kontaktperson på Arkenbiblioteket [2014-02-27]. 15 För en beskrivning av GÖK-projektet se: Utbrytningar och temaavdelningar alternativa hylluppställningar. 11

teket organiserar sitt bestånd i dag jämfört med tidigare och av dessa anledningar föll valet på Arkenbiblioteket. Urvalet av de informanter som intervjuades för undersökningen gjordes av min kontaktperson vid Arkenbiblioteket, men utifrån mina önskemål om vad jag ville täcka in i studien. Informant A och B har arbetat på Arkenbiblioteket sedan öppnandet och var tidigare verksamma vid en del av det gamla stadsbiblioteket. Informant A har tillsammans med en medarbetare vid biblioteket arbetat med tillkomsten av det nya hylluppställningssystemet på biblioteket. Informant B var involverad i GÖK-projektet och utformningen av det nya biblioteket samt implementeringen av det nya hylluppställningssystemet. Informant C har arbetat på bibliotek i kommunen under många år och arbetar vid tidpunkten för intervjun med att implementera det nya hylluppställningssystemet på barn- och ungdomsavdelningen. Genom valet av informanter ämnade jag få en bred bild av de olika delar av verksamheten som är relevanta för studien och samtidigt eftersom jag utgick från samma intervjumall vid de olika intervjuerna få tillgång till tankar och åsikter om aktuella fenomen även från dem som inte aktivt arbetat fram just dessa, men däremot arbetar med dem i det dagliga arbetet vid biblioteket. Urvalet av informanter bygger således på icke-sannolikhets urval och ändamålsenligt urval. 16 Metodredovisning Undersökningen i föreliggande masteruppsats är baserad på en fallstudie av Arkenbiblioteket som är inriktad på hur man på biblioteket organiserar beståndet och arbetar med exponering och alternativ hylluppställning. Det empiriska materialet i uppsatsen består av en textstudie av det material som finns dokumenterat om planeringen av Arkenbiblioteket och om Örnsköldsviks inblandning i GÖK-projektet samt bygger på intervjuer av semistrukturerad karaktär som jag genomförde med tre medarbetare då jag besökte Arkenbiblioteket. 17 Vid mitt besök fick jag även en grundlig genomgång av det nya hylluppställningssystem som man har arbetat fram och även en rundtur i biblioteket där jag blev visad hur systemet fungerar i praktiken samt hur beståndet är organiserat och hur det exponeras. Detta sammantaget utgör alltså grunden för den empiriska delen av studien. Intervjuerna spelades in och efteråt transkriberade jag materialet och utgick sedan från dessa transkriberingar i den text där undersökningen presenteras. Ljudet på inspelningen från intervjun med informant A blev tyvärr så dåligt att jag här i hög utsträckning har fått förlita mig på de anteckningar som jag förde under intervjuernas gång. Under rubriken Undersökning presenteras först textstudien, då det som framkommer i den- 16 För begreppsförklaringar se: Fallstudie som metod. 17 Besöket skedde 2014-03-13--2014-03-14. 12

na utgör en bakgrund för intervjumaterialet där också några av mina frågor och informanternas svar anknyter till tidigare rutiner och erfarenheter. Ovan ges en kort presentation av de tre informanternas relation till de faktorer som diskuteras i uppsatsen. Jag har valt att kalla informanterna för A, B och C (utan inbördes ordning) och kommer enbart att skriva ut vilken informant som sade vad i de fall där någon av informanterna lyfte fram något som de andra inte gjorde eller där åsikterna skiljer sig åt dem emellan samt vid direkta citat. Där informanterna delade åsikter kommer jag i de flesta fall att benämna dem informanterna. Detta eftersom jag inte tycker att det är relevant för studien att poängtera vem som sade vad, utan enbart att lyfta fram vad som framkom vid intervjuerna. De teoretiska utgångspunkterna behandlar informationssökning, klassifikation och exponering; i analysen ställs undersökningsmaterialet i relation till dessa utgångspunkter. Fallstudie som metod Den klassiska kvalitativa forskningen har ofta varit begränsad till studier av en viss specifik miljö, såsom ett företag eller en skola, snarare än på flera miljöer som jämförs med varandra. Att som forskare inrikta sig på en miljö kan ge en bättre inblick i den aktuella miljön samt vara praktiskt eftersom det kan ta tid att lära känna en miljö och smälta in i denna. 18 Peter Svensson och Göran Ahrne, docent i företagsekonomi respektive professor i sociologi, är dock tveksamma till huruvida fallstudier kan anses vara en metod i sig, eftersom forskaren alltid måste studera ett eller flera fall då det är svårt att studera allt inom ett område. Vad som emellertid är klart är att den specifika sociala miljö, i det här fallet ett bibliotek, som studeras kan betecknas fall och studien som utförs i den miljö är då en fallstudie av den aktuella miljön. Fallstudier är, trots Svensson och Ahrnes tveksamhet inför begreppet, en välanvänd och beprövad forskningsmetod som används främst inom den samhällsvetenskapliga forskningen. Det finns en mängd olika definitioner av vad en fallstudie är; här kommer några av metodens mest centrala kännetecken att presenteras. Fallstudier fokuserar på en specifik situation eller en företeelse och de ger insikter om den situation som undersöks. Fallstudier är således partikularistiska och heuristiska. Vidare har fallstudier en deskriptiv karaktär. Detta innebär bland annat att de visar på den undersökta situationens komplexitet, kan omfatta många år och visa hur tidigare erfarenheter har lett fram till den nuvarande situationen. Fallstudier är även induktiva, det vill säga inriktade på process, förståelse och tolkning. 19 18 Svensson, P. & Ahrne, G. (2011), Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt, s. 24. 19 Merriam, S.B. (1994), Fallstudien som forskningsmetod, s. 24ff. 13

Kvalitativa fallstudier möjliggör för en forskare att: skaffa sig djupgående insikter om en viss situation och hur de inblandade personerna tolkar denna. Fokus ligger på process snarare än på resultat, på kontext snarare än på specifika variabler och på att upptäcka snarare än på att bevisa. 20 En fallstudie handlar om en specifik situation, men kan ändå belysa ett generellt problem samt kan indikera vad som bör och inte bör göras i liknande situationer. Generaliserbarhet, det vill säga möjligheten att utifrån en viss studie kunna säga något om en annan miljö än den som har studerats, är generellt mindre i kvalitativa studier jämfört med i kvantitativa studier. Genom att studera mer än en miljö och jämföra dessa ökar dock möjligheten för generalisering om de studerade fallen pekar i samma riktning kan man argumentera för mer allmänna tendenser och företeelser än vad man kan göra om endast ett fall har studerats. 21 En begränsning med fallstudier som ofta framhävs är just det faktum att det inte anses vara möjligt att generalisera resultaten från en fallstudie. Inom fallet krävs att forskaren gör ett antal urval, såsom till exempel vilka individer som ska intervjuas eller vilka dokument som ska läsas då det inte är möjligt att intervjua alla individer eller läsa alla dokument som kan kopplas till fallet. Det lämpligaste urvalet för fallstudier är ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att sannolikheten för att alla enskilda element rörande fallet kommer att inkluderas i studien inte kan beräknas. Även detta är något som minskar möjligheten för att generalisera resultaten från en fallstudie. Vidare är den vanligaste formen av urval ett målinriktat urval eller ändamålsenligt urval, vilket innebär att forskaren gör sitt urval utifrån en önskan om att få lära sig så mycket som möjligt och således baseras urvalet på ett antal förutbestämda kriterier som möjliggör detta. 22 Kvalitativa fallstudier baseras på insamlandet av kvalitativ information via intervjuer, observationer och olika slags dokument. En fördel med fallstudier är just möjligheten att inhämta information via flera olika metoder den ena metodens svaghet kan vara den andra metodens styrka, vilket ger ett starkt slutresultat. 23 I kvalitativa undersökningar, och så även i fallstudier, sker insamlandet av data och analysen parallellt även om den intensiva analysfasen sker först efter att all data är insamlad. Analysen går ut på att skapa mening av den insamlade informationen. Kvalitativa fallstudier kan innefatta flera olika nivåer i analysen av den insamlade informationen. Den mest grundläggande nivån av analys presenterar informationen på ett berättande och deskriptivt vis, medan den mest avancerade nivån innebär att man 20 Merriam (1994), s. 9. 21 Svensson & Ahrne (2011), s. 29. 22 Merriam (1994), s. 61f. 23 Merriam (1994), s. 85. 14

drar slutsatser av den insamlade informationen och utvecklar en teori utifrån resultatet av undersökningen. 24 En fallstudies hållbarhet bygger på forskarens förhållningssätt och sinnesnärvaro, hur samspelet ser ut mellan forskare och deltagare, hur trianguleringen av information utförs, vilka tolkningar som görs samt hur utförlig och tät beskrivningen är. 25 Fallstudier kan således anses ställa höga krav på forskarens förmåga att tolka och analysera det insamlade materialet. Intervjuer Intervjuer är den vanligaste forskningsmetoden i kvalitativt inriktad forskning. Det är, emellertid, inte en helt problemfri forskningsmetod då intervjuer måste planeras, genomföras, transkriberas, analyseras och återges i skrivna sammanhang. 26 Genom intervjuer får man som forskare fram information från dem som intervjuas, men denna information präglas av den sociala och språkliga kontexten: En intervju säger något om stunden då den gjordes, något om hur en person har uppfattat ämnet för intervjun, och något om det som tillskrevs diskussionen just där och då men inte något annat utanför den situationen. 27 Intervjuer ger, trots allt och om de är rätt utförda, viktiga insikter om de förhållanden som råder i en viss miljö och kan således vara en oslagbar grund för kunskap om en miljö. Genomförandet av kvalitativa intervjuer innebär att forskaren kan anpassa frågorna på ett annat sätt än om denna är bunden till ett standardiserat frågeformulär för att, på så vis, få en bred bild med fler dimensioner och nyanser av en miljö. Intervjuer kan vara mer eller mindre strukturerade. Semistrukturerade intervjuer är en intervjuform som är lämplig för undersökningar där man har några specifika teman som man vill att intervjupersonen ska reflektera över, men samtidigt arbetar för att lyfta fram ny kunskap i ämnet. 28 I semistrukturerade intervjuer har intervjuaren en intervjuguide med huvudfrågor att utgå från, men kan avvika från denna om den intervjuade personen lyfter fram något intressant som kan leda till andra frågor än de på förhand planerade. Målet med semistrukturerade intervjuer är att alla intervjupersoner ska reflektera över samma frågor och då krävs i vissa fall fler delfrågor för att få tillräckliga svar. Samma öppna frågor ställs till alla intervjupersoner, även om de är anpassade till personens specifika position i förhållande till undersökningens syfte. 29 Antalet personer som intervjuas är relevant en eller ett 24 Merriam (1994), s. 152. 25 Merriam (1994), s. 133. 26 Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011), Intervjuer, s. 37. 27 Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2011), s. 37. 28 Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011), Kvalitativa metoder : från vetenskapsteori till praktik, s. 47. 29 Justesen & Mik-Meyer (2011), s. 47. 15

par personer är sällan nog, menar Ulla Eriksson-Zetterquist, docent i företagsekonomi, och Ahrne, utan det krävs ofta minst sex personer för att en undersökning ska generera ett material som är relativt oberoende av enskilda individers subjektiva uppfattningar. Representativitet i kvalitativa studier uppnås ofta genom mättnad, vilket i sin tur uppnås när forskaren känner igen svaren och svarsmönstren återkommer hos flera av respondenterna. Intervjuer bör ofta kompletteras med till exempel dokumentstudier eller observationer för att få ett bredare material som grund för undersökningen. 30 Metodkritik Intervjuer som materialinsamlingsform kan ha vissa nackdelar. Den information som kommer fram vid en intervju beror på intervjuarens personlighet och färdigheter, informanternas attityder och inriktning samt hur parterna definierar situationen. 31 Det kräver övning och vissa kommunikativa färdigheter för att bli en skicklig intervjuare. Vidare krävs det av informanterna att dessa är väl insatta i fallet, men också att de kan reflektera över fallet på ett subjektivt såväl som på ett objektivt plan. Jag genomförde intervjuer för första gången i samband med denna undersökning och således kan det diskuteras huruvida jag lyckades genomföra intervjuerna på bästa sätt och få fram värdefulla svar. Informanterna hade alla, på olika vis, arbetat länge och fokuserat med det nya hylluppställningssystemet. Systemet var samtidigt väldigt nytt då biblioteket vid undersökningstillfället hade organiserat beståndet efter det i inte fullt ett halvår och det var heller inte helt implementerat på alla avdelningar, vilket möjligen kan återspeglas i svaren och resultatet av undersökningen. Tre personer intervjuades för undersökningen och man kan diskutera huruvida detta var tillräckligt, eller om fler personer borde ha ingått i undersökningen. Eftersom studien utfördes på ett bibliotek med färre än tjugo anställda tycker jag ändå att resultatet av intervjuerna speglar en mättnad i fråga om svarsmönster. Jag är således tveksam till om resultatet hade blivit annorlunda om flera intervjuer hade genomförts. Vidare kan man förstås diskutera huruvida det hade varit relevant att inkludera ett annat, eller flera andra, bibliotek i studien för att på så vis kunna få en bredare bild av hur man kan arbeta med exponering och alternativ hylluppställning vid olika bibliotek. Detta hade förstås varit intressant, men resultatet av en sådan studie hade förmodligen, inom ramarna för denna masteruppsats, inte blivit så djuplodande. Eftersom man inte kan generalisera resultatet från kvalitativa studier i allmänhet och fallstudier där endast ett fall undersöks i synnerhet visar föreliggande studie endast hur ett specifikt bibliotek har valt att 30 Eriksson-Zetterquist & Ahrne (2011), s. 57. 31 Merriam (1994), s. 89. 16

organisera sitt bestånd och arbeta med exponering och hylluppställning. Utifrån studien kan man emellertid dra lärdom om hur man kan arbeta med dessa frågor, vilket därmed kan anses vara av nytta för andra bibliotek som står inför liknande förändringar i fråga om hur beståndet ska organiseras. 17

Forskningsläge och bakgrund Tidigare forskning Biblioteksforskningen är ett brett område som täcker många skilda inriktningar. Inom hylluppställningsmetoder och exponering och hur dessa faktorer påverkar orienteringen i biblioteksrummet verkar tillgången till tidigare forskning inom området vara mindre, om man bortser från studentuppsatser där det finns ett något större utbud. Flera av de internationella studier som har utförts inom exponering och hylluppställning är av äldre datum. I en brittisk studie av Barbara Jennings och Lyn Sear, publicerad år 1986, undersöktes hur biblioteksanvändare väljer att låna skönlitteratur, hur många som söker efter specifika författare eller titlar och hur många som använder sig av browsing för att hitta böcker. Studien visar att browsing är den mest använda metoden när användarna söker skönlitteratur: 34.1 procent av de utlånade böckerna valdes genom browsing för att de verkade intressanta och 26.9 procent genom browsing för att användaren kände igen författarnamnet. Utöver detta valdes 19.7 procent av böckerna genom att användaren letade efter en specifik genre. 32 Jennings och Sear menar att biblioteken måste underlätta användarnas möjlighet till browsing, till exempel genom genreindelningar, temaindelningar, exponering med framsidor utåt och snurrhyllor. Exponering Herbert Goldhor, forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap, menar att biblioteken, baserat på praktisk erfarenhet, vet att böcker som exponeras lånas mer än böcker som inte exponeras och, än viktigare, att samma bok lånas mer om den exponeras än om den inte gör det. Goldhor prövade denna vetskap genom vetenskapliga studier. I en studie från år 1970 visade Goldhor att exponering och olika sätt på vilket användarnas browsing i biblioteket underlättas har en positiv effekt på bibliotekets utlåningssiffror. I en senare studie som utfördes 1978-1979 såg Goldhor att inte bara exponering som underlättar browsing utan även boklistor 32 Jennings, B. & Sear, L. (1986), How Readers Select Fiction A Survey in Kent, s. 44. 18

sammanställda av bibliotekspersonalen ökar intresset, och utlåningssiffrorna, för böcker som ingår i antingen exponeringen eller listorna. Den slutsats som Goldhor drar av dessa båda studier är att en stor andel av biblioteksanvändarna inte kommer till biblioteket med en specifik titel i åtanke, utan snarare bara letar någon bok att läsa som faller dem i smaken. Både browsing och olika former av tips från bibliotekets sida, såsom boklistor, är sätt på vilka användarna kan hitta en sådan bok. S.L. Bakers studie från år 1984 tar avstamp i Goldhors tidigare studier och undersöker hur cirkulationen påverkas av exponering placerad på centrala delar i biblioteket, så kallade prime locations, där de är extra synliga och lättillgängliga för användarna. Studien visar att utlåningssiffrorna ökar markant bland de böcker som exponeras på dessa platser och återigen är det användare som använder sig av browsing för att hitta böcker som i första hand lockas av de exponerade titlarna. Bakers studie, som inriktar sig på den skönlitterära avdelningen, visar också att utlåningssiffrorna inte ökar för hela avdelningen, utan bara just bland de exponerade böckerna. Bland de icke-exponerade böckerna som stod kvar på hyllorna minskade utlåningen under undersökningsperioden, vilket Baker menar kan bero på att användarna bara är ute efter ett visst antal böcker och om de hittar dem bland de exponerade titlarna tittar de inte ens bland böckerna på hyllorna. I en artikel som publicerades år 2011 beskriver D. Yvonne Jones et al. hur både utlåningen och synligheten hos en del av bokbeståndet på ett universitetsbibliotek i USA ökade genom tillämpning av enkla marknadsföringstekniker och fokusering på skyltning och exponering. Jones et al. lyfter fram de fyra p:na, alltså produkt, pris, plats och påverkan, som en marknadsföringsstrategi som kan appliceras på biblioteksverksamheten. På universitetsbiblioteket i fråga fokuserade man på de två senare p:na, plats och påverkan, för att genom dessa variabler öka synligheten för produkten, alltså böckerna. Genom att möblera om i biblioteket och utnyttja lokalen på ett mer användarvänligt vis samt genom att arbeta med exponering och skyltning såg man en markant ökning i utlåningssiffror. I en rapport från år 2008 diskuterar Karin Sundström på uppdrag av Regionbiblioteket Stockholm bemötande på bibliotek. Sundström menar att många offentliga verksamheter på senare år har fokuserat på att bli mer kundorienterade för att öka tillgängligheten och nå ut bättre i samhället, ofta med hänvisning till demokratiska värden. 33 Samtidigt inspireras man av den kommersiella världen och detaljhandeln i fråga om inredning, marknadsföring och kundtänkande. Med bakgrund av detta har bemötande blivit en alltmer aktuell fråga för biblioteksvärlden. Sundström framhåller att det är självklart att folkbiblioteken både vill ha en bra verksamhet och nå ut till så många som möjligt. Ett steg som möjliggör detta är att underlätta för användaren på ett praktiskt plan i och runt biblioteket. Det är ofta hyresvärden, personalens rutiner eller SAB-systemet som styr bibliotekets utform- 33 Sundström, K. (2008), Bemötande på bibliotek både service management och solidaritet, s. 9. 19

ning. I stället borde man fokusera på användarnas behov vid planering av lokalen, organisering av beståndet och skyltning. Sundström menar att biblioteken kan tjäna på att se lokalen och skyltningen som en del av bemötandet. Den icke vetenskapliga enkätundersökning Sundström utförde vid två bibliotek i Stockholm visar också att informanterna anser att lokalen/miljön/atmosfären/skyltningen är viktiga faktorer som påverkar helhetsintrycket och även hur man som användare värderar bemötandet. Exponering är ett ämne som diskuteras i ett antal uppsatser av studenter på biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningar. Det finns studier som utgår från ett biblioteksperspektiv såväl som studier med ett användarperspektiv. Gemensamt för de flesta av dessa uppsatser är emellertid att de främst fokuserar på en specifik avdelning av biblioteket, till exempel hur man exponerar beståndet på den skönlitterära avdelningen, snarare än på biblioteket som helhet samt att de intresserar sig i första hand för vilken effekt exponering har för utlåningssiffror. Nedan följer en redogörelse för några av de uppsatser som rör exponering. Louise Berggren och Jonas Boldings magisteruppsats från år 2001 tar i sin studie ett butiksperspektiv på exponering. Syftet med studien är att undersöka huruvida handelns idéer och teorier om exponering och skyltning kan appliceras på folkbiblioteksverksamheten och om man inom biblioteksvärlden är intresserade av att lära av handelns mer kommersiella tänk. Berggren och Bolding framhäver att handelns och bibliotekens utveckling har varit parallell då utvecklingen i båda fallen har rört sig från slutna hyllor och lager till öppna hyllor. Där slutar dock likheterna då man inom handeln därefter har fokuserat betydligt mer på marknadsföring, exponering och skyltning. Uppsatsförfattarna menar dock att förutsättningarna för biblioteks- och butiksexponering inte skiljer sig nämnvärt åt, varför biblioteken skulle kunna vinna på att ta till sig idéer från handelns utvecklade exponeringsteknik. De intervjuade bibliotekarierna anser att det finns stora skillnader i den exponering som biblioteken sysslar med, jämfört med handelns exponering. En anledning till detta är användarnas respektive kundernas skilda behov kundens behov av mjölk är större än användarens behov av en deckare. Bibliotekarierna antyder även att den exponering man sysslar med på biblioteken har högre status än handelns. Vidare framkommer att bibliotekarierna ser exponeringsarbetet som relativt lågprioriterat och att det är en nackdel att området inte prioriteras högre. Även i Jenny Wikströms magisteruppsats från år 1999 diskuteras betydelsen av skyltning och exponering, delvis med ett butiksperspektiv. Studien är en fallstudie utförd på avdelningen för skönlitteratur vid Skellefteå stadsbibliotek. Wikströms studie fokuserar på hur biblioteksbesökarna uppfattar och påverkas av exponering, hur bibliotekspersonalen ser på, och arbetar med, exponering samt huruvida ett butiksperspektiv kan appliceras på biblioteket och dess exponering. Wikström slår fast att exponering har betydelse, främst för att den uppmärksammas av besökarna vilket gör att de exponerade böckerna i många fall lockar till 20

läsning och lån. I enkätsvaren framkommer också att exponering anses nödvändig för att synliggöra och öka tillgängligheten till bibliotekets bestånd. Från bibliotekets håll anses exponeringen också vara viktig. Wikström menar att det finns relevanta paralleller mellan butiker och bibliotek och att butikskunder och biblioteksanvändare kan bete sig på liknande vis, vilket innebär att ett butiksperspektiv kan appliceras på biblioteksverksamheten och exponeringen. Bibliotekspersonalen som ingår i undersökningen är dock tveksamma till detta; de menar att trots att det finns vissa likheter i hur man kan arbeta med exponering finns en viss aktsamhet då biblioteket inte drivs av kommersiella intressen och inte heller har samma motiv bakom exponeringen. Sanna Olssons magisteruppsats från år 2009 utgörs av en undersökning av två folkbiblioteks exponering av skönlitteratur och hur marknadsföringen speglar litterär hierarki. Olsson använder sig av Philip Kotlers marknadsföringsteorier, såväl som den inom biblioteksfältet verksamma Niels Ole Pors modell för beståndsutveckling och Herbert Gans teorier kring litterär hierarki. Olsson lyfter själv fram en del brister i val av teori och metod, men menar ändå att resultatet av studien är tydligt det finns ett intresse för marknadsföring och exponering hos respondenterna på de två biblioteken, men hur man arbetar med detta och vilken typ av litteratur man väljer att lyfta fram skiljer sig åt. Alternativa hylluppställningar I Finland utfördes en studie av hur genreindelningar av hela beståndet på den skönlitterära avdelningen vid två bibliotek påverkar användarvänligheten och utlånen. Studien visar att när användarna har anpassat sig efter den nya genreindelningen så hittar de lättare bland böckerna och möjligheten till effektiv browsing ökar. Nackdelar med en sådan genreindelning är, enligt artikelförfattaren Jarmo Saarti, bland annat att böcker av samma författare många gånger indelas i olika genrer och således inte placeras tillsammans på hyllorna samt att vissa böcker är svåra att genreindela för personalen och därmed är det också mindre självklart för användarna inom vilken genre de ska söka en viss bok, vilket gör att katalogen oftare måste konsulteras. Trots att användarna lättare hittade böcker de sökte märktes ingen påverkan på utlåningssiffror under tiden studien pågick. Ett antal studentuppsatser finns i vilka uppsatsförfattarna studerar alternativa hylluppställningsmetoder med utgångspunkt i SAB-systemet och hur systemet frångås för att till exempel ge mer användarvänliga varianter av hylluppställning. I några av dessa uppsatser är även skyltning och exponering centrala begrepp i undersökning, vilket gör dessa extra intressanta för föreliggande uppsats. Christina Blomberg har i sin magisteruppsats från år 1999 studerat hur man vid Huvudstabiblioteket har arbetat fram ett eget hylluppställningssystem som grundar sig på ämnesindelningar som uttrycks i klartext, snarare än på koder och som på så sätt avviker från den traditionella hylluppställningen enligt SAB- 21

systemet. Den huvudsakliga anledningen bakom tillkomsten av det nya systemet är att man vill skapa ett mer användarvänligt bibliotek. Detta sker till exempel genom att sammanföra böcker ur kategorier som användarna ofta efterfrågar vid samma tillfälle, som böcker i ämnesområdet Kropp och själ som i SAB-systemet har koderna D och V och således ofta återfinns på olika hyllor i biblioteket. Blomberg menar att det nya systemet generellt verkar ha tagits emot positivt, såväl av användare som av bibliotekspersonalen, men framhåller även att inte heller det nya systemet är helt problemfritt. Det nya systemets indelningar innebär i vissa fall att böcker påtvingas en placering som inte är helt lyckad och man funderar även på biblioteket över om ämnesindelningarna är helt lyckade, till exempel huruvida kategorierna Kvinnor och Män borde vara åtskilda. Annika Olsson och Kerstin Olsson studerar i sin magisteruppsats från år 2002 Västerviks stadsbibliotek, där hylluppställningen avviker från den traditionella hylluppställningen som följer SAB-systemet. Uppsatsförfattarna tar ett biblioteksperspektiv och studerar vilka förändringar som har gjorts, vilka konsekvenser dessa förändringar har fått för biblioteksmiljön samt hur bibliotekarierna tycker att det fungerar i praktiken. De alternativa hylluppställningarna vid det aktuella biblioteket är genreutbrytningar på den skönlitterära avdelningen och temaindelningar på fackavdelningen, vilket främst har gjorts för att anpassa verksamheten till användarna. Detta har, tycker man från bibliotekets håll, varit positivt för biblioteksmiljön som helhet. Uppsatsförfattarna påpekar emellertid att man inte har gjort någon uppföljning av hur förändringarna har mottagits av användarna och att det därför saknas underlag för hur användarvänligt den nya biblioteksmiljön verkligen är. Lotte Fredriksen och Darina Gustavssons magisteruppsats från år 2007 är en studie ur ett användarperspektiv av förändringar i form av alternativa hylluppställningar, där exponering är en faktor som inkluderas. Undersökningen fokuserar på avdelningarna för facklitteratur vid de bibliotek som ingår i studien och som alla har valt snarlika varianter av alternativ hylluppställning i olika temaavdelningar. Fredriksson och Gustavssons studie visar att respondenterna är mer medvetna om exponering av böcker, än om de alternativa hylluppställningar och de temaavdelningar som finns på biblioteken de besöker. De flesta av respondenterna påverkas av exponeringen och svarar att det ibland eller ofta händer att de lånar böcker som har exponerats, trots att de inte hade den intentionen vid besöket. Några respondenter indikerar dock att de inte lockas till att låna exponerade böcker, vilket Fredriksen och Gustavsson menar kan bero på att respondenterna anser sig utsatta för marknadsföring och att de inte vill falla i reklamfällan. Vidare visar undersökningen att användarna ofta går direkt till den aktuella temaavdelningen, oavsett om de söker en specifik titel eller bara söker litteratur inom området, i stället för att först söka i katalogen eller fråga en bibliotekarie. I sin magisteruppsats från år 2003 fokuserar Kajsa Bäckius på hylluppställning och klassifikation på barnbibliotek och främst då alternativa hylluppställ- 22

ningsmetoder där det traditionella SAB-systemet har frångåtts. Bäckius studerar även hur verktyg som skyltning och exponering påverkar barns möjlighet att hitta i biblioteket. Detta görs genom kvalitativa metoder i en fallstudie som utförs på barnavdelningarna vid fyra folkbibliotek. Bäckius studie visar att de undersökta barnbiblioteken har valt att frångå SAB-systemet genom till exempel genreindelningar eller symbolmärkta bokryggar, för att på så vis göra materialet mer lättillgängligt för barn och ungdomar. Vidare visar studien att olika former av skyltning och exponering av böcker är viktig, såväl för utlåningssiffrorna som för att främja, i det här fallet, barns läsning. Det finns även ett antal uppsatser skrivna på senare år som fokuserar övergången från SAB-systemet till DDC vid svenska bibliotek. I dessa uppsatser är hylluppställning ofta en central faktor, då man diskuterar huruvida biblioteken som övergår till DDC också ska ändra hylluppställningen till DDC, ha kvar SABsystemet för hylluppställning eller använda sig av en blandning av de båda systemet vad det gäller hylluppställning. 34 Bakgrund Hylluppställning enligt SAB-systemet De moderna folkbiblioteken kan sägas ha sin uppkomst i Sverige under tidigt 1900-tal. Genom Valfrid Palmgrens böcker och utredningar fördes de amerikanska public library-idéerna till Sverige. 35 De nya folkbiblioteken skulle vara till för alla, oavsett samhällsklass. Till skillnad från de tidigare biblioteken, som hade slutna hyllor, skulle de nya folkbiblioteken inredas med öppna hyllor, vilket var en indikator på att biblioteken och böckerna var tillgängliga för alla. De öppna hyllorna kan även ses i ljuset av folkbibliotekens demokratiska uppdrag och som en symbol för medborgarnas frihet att själva välja böcker att låna och läsa. 36 De öppna hyllorna kräver emellertid ett verktyg för att organisera bibliotekets bestånd på hyllorna för att möjliggöra för såväl bibliotekspersonal som för användaren att kunna återfinna böcker. Till detta verktyg valdes SAB-systemet, trots att det främst var tänkt som ett klassifikationssystem för intern användning och därmed kan anses vara ett system skapat av bibliotekspersonal för bibliotekspersonal. Anledningen till varför SAB-systemet ändå valdes för att organisera beståndet var, enligt Joacim Hansson, att man inom biblioteksverksamheten inte hade anpassat sig helt efter de moderna öppna hyllorna samt att tiden ännu inte var mogen för det användarinflytande som 34 Se exempelvis Ehn, E. (2012), Man måste ställa upp Hylluppställning på svenska högskole- och specialbibliotek som klassificerar i DDC. 35 Hansson, J. (2012), Folkets bibliotek? Texter i urval 1994-2012, s. 37. 36 Åberg, Å. (1982), Folkbibliotekens historia intill 1960-talet, s. 64. 23