Uppföljning av Hälsorum

Uppföljning av Hälsorum 2013-2014 Ansvarig: Anna Swanson Danielsson, Informatör Folkhälsocentrum och processledare HFS. Elin Khokhar, Distriktsläkare, Folkhälsocentrum och Myrviken HC www.jll.se/folkhalsa

2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND... 3 2 METOD... 3 2.1 Intervju med kontaktpersonerna på HC... 3 2.2 Enkätfråga till behandlande läkare... 3 2.3 Antal svarsblanketter under en given tid... 4 2.4 Besöksstatistik från journalsystemet VAS... 4 3 RESULTAT:... 4 3.1 Intervju med kontaktpersonerna på HC... 4 3.1.1 Vilken möjlighet har du/ni att ansvara över Hälsorummet? Samt vad innebär det?... 4 3.1.2 Hur upplever du och dina medarbetare Hälsorummet?... 5 3.1.3 Hur får besökarna vetskap om Hälsorummet?... 5 3.1.4 Hur upplever besökarna Hälsorummet?... 5 3.1.5 Vilka patientgrupper tror ni besöker rummet?... 6 3.1.6 Övrigt... 6 3.2 Enkätfråga till behandlande läkare... 7 3.3 Antal svarsblanketter under en 2-veckorsperiod... 8 3.4 Besöksstatistik från journalsystemet VAS... 8 4 NYA SYNPUNKTER EFTER UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE... 8 5 SAMMANFATTNING... 9 5.1 Det ideala upplägget för av hälsorum är... 9 6 KÄLLOR... 10 7 VILL NI VETA MER OM HÄLSORUM ÄR NI VÄLKOMNA ATT KONTAKTA: 11

3(11) 1 BAKGRUND I början av 2011 fick Folkhälsocentrum (FHC) en förfrågan från en hälsocentral (HC) i Jämtlands läns landsting att hjälpa till med att starta ett Hälsorum. Man önskade hjälp med att ta reda på vad som bör finnas i rummet, utrustning, material, utseende och att ta reda på andras landstings erfarenheter av Hälsorum. FHC intervjuade ett antal andra landsting i landet och sammanställde svaren vilka delgavs länets hälsocentraler. Fram till 2014 har 14 av länets hälsocentraler startat hälsorum, av dessa drivs alla i landstingets regi. Den hälsocentral som startade tidigast har haft sitt hälsorum sedan 2007, den senast tillkomna startade sitt Hälsorum vintern 2013. Målsättningen med Hälsorummet är: Att genom minskade besök för blodtryckskontroller frigöra tid från distriktssköterskorna. Att öka tillgänglighet för blodtryckkontroll för patienten. Öka möjligheten att göra hälsofrämjande val genom att tillhanda hålla information på samma plats där man gör en egen kontroll av sitt blodtryck. Att ge behandlande läkare bättre/mer underlag vid behandling av hypertoni. En uppföljning är nu gjord för att se hur väl dessa mål nåtts. 2 METOD För att få en så allsidig uppfattning som möjligt av hälsorummens användning har fyra olika delar ingått, två kvalitativa och två kvantitativa delar. Kvalitativ utvärdering Intervju med kontaktpersonerna Enkätfråga till behandlande läkare Kvantitativ utvärdering Antal svarsblanketter under en given tid Besöksstatistik från journalsystemet VAS 2.1 Intervju med kontaktpersonerna på HC Varje hälsocentral som har ett hälsorum har också en kontaktperson som är ansvarig. Dessa kontaktades via e-post och informerades om syftet med uppföljningen, vilka frågor som önskades svar på samt när i tid det skulle passa dem för en telefonintervju. 2.2 Enkätfråga till behandlande läkare Alla fast anställda distriktsläkare på de hälsocentraler som har hälsorum och följande fråga ställdes: I vilken grad bidrar patienters blodtrycksmätning i hälsorummet på er HC till underlag vid blodtrycksbehandling? Kryssa i en skala 0-5 (0 Inget alls och 5 Bidrar väldigt mycket)

4(11) 2.3 Antal svarsblanketter under en given tid Kontaktpersonen på hälsocentralen ombads att under två veckors tid räkna antal blanketter som lämnades i hälsorumslådan för att föra in resultatet i journalen (frivilligt för patienten) under två veckor. Detta blir ett uppskattat mått på hur många som använt rummet. De som besöker rummet utan att meddela aktuellt tryck till hälsocentralen faller bort i denna beräkning. 2.4 Besöksstatistik från journalsystemet VAS För att få en objektiv uppskattning av om hälsorummet frigjort tid för distriktssköterskorna sammanställdes besökstatistik ur det landstingsgemensamma journalsystemet VAS. Två olika hälsocentraler (en från tätort (Östersund) och en från glesbygd) valdes ut. Man tittar på antalet besök som registrerats under besöksorsak blodtryckskontroll vid två tidpunkter, före hälsorummets start och ett år senare. 3 RESULTAT: 3.1 Intervju med kontaktpersonerna på HC 3.1.1 Vilken möjlighet har du/ni att ansvara över Hälsorummet? Samt vad innebär det? Hälsocentralerna jobbar lite olika, allt från att personalen hjälps åt till att en eller några ansvarar för att fylla på papper till att tömma blankettlådan. Några har avsatt tid till hälsorumsskötsel. Några av svaren: Den dsk som har akutturen har ansvar för hälsorummet. Fylla på papper, ta ut blodtrycksblanketter och föra in värdena i journalen. Vi har ett gemensamt ansvar och det fungerar bra! Jag pysslar om rummet och visar in besökarna ibland. Tar hand om dem. Sätter på lite svag musik, dämpar belysningen osv. Jag är kontaktperson men vi hjälps åt alla. Vi har hittat en bra arbetsstryktur, den som sitter med telefon på eftermiddagen tömmer blankettlådan och fyller i journalen. Det har gått bra. Vi hjälps åt att tömma lådan och den som gör det skriver även in värdena i journalen. Receptionisten sköter om att fylla på papper, vattna blommorna osv. En person ansvarar att ta hand om lapparna (månd-torsd), har avsatt tid till det. De patienter som har höga resultat får ett samtal och/eller vidarebef till läkaren beroende på. Skickar vidare till doktorn för kännedom.

5(11) 3.1.2 Hur upplever du och dina medarbetare Hälsorummet? De flesta HC var till en början skeptiska till att hälsorummet skulle kunna underlätta det hälsofrämjande arbetet. Trodde att det skulle bli mer jobb. Något som skulle visa sig inte stämma. Hälsorummet har, på de flesta ställen, underlättat sjuksköterskornas arbete och har frigjort tid! Några av svaren: Det fungerar bra! Vi var lite oroliga när vi startade det att det skulle ge oss mer arbete men det har blivit tvärtom. Rummet avlastar oss! Det har blivit betydligt mindre arbete för oss sköterskor! Ibland kan det kännas lite stressigt att hinna kolla igenom resultaten men i det stora hela känns det positivt. Bra att rummet kan lägga ett egenansvar på patienterna själva. Rummet har underlättat vårt arbete och friat tid som vi kan läggas på andra patienter. DSK besöken har minskat! Underlättar BRA den vägen. Har gett mer tid till annat. Både och. Ger merarbete när vi ska fylla i journalen och när det är förstagångsbesökare. Då vill en del ha hjälp med att vi ska visa. Men samtidigt frisätter rummet mottagningstider. Bra! Rummet avlastar oss! De flesta känns positivt. Vi har hälsorum, motståndet är borta. Även läkarna hänvisar till hälsorummet! Vi är mycket nöjda med hälsorummet! 3.1.3 Hur får besökarna vetskap om Hälsorummet? Patienterna får reda på Hälsorummet på många olika sätt. Någon HC hänvisar även patienter (ej i riskgrupp) via brev att besöka rummet för blodtryckskoll. De flesta HC använder sig av Mun mot mun metoden samt skyltar för att visa till rummet. Läkare hänvisar också patienter. Några av svaren: Vi talar om för de patienter som behöver ta sitt blodtryck att det finns. Stod i gruppreklam samt står på hemsidan. Hänvisade till hälsorummet från läkarna som ger de små korten. Det finns skyltar i väntrummen, i korridorer, från hissen mm. Finns även info på hemsidan. Via tel, personal, skyltar Läkare uppmanar patienten att ta trycket via rummet. De som inte tillhör någon riskgrupp som får ett brev hem blir uppmanad att besöka hälsorummet för ett blodtryckskoll. Detta har ersatt ett besök till blodtryckssköterska! 3.1.4 Hur upplever besökarna Hälsorummet? Övervägande positivt! Att kunna gå och ta sitt blodtryck när man vill i lugn och avslappnad miljö uppskattas. Dock har flertalet äldre patienter varit osäkra på om de gör rätt med

6(11) blodtrycksapparaten trots att det finns tydligt beskrivet. Några HC beskriver att det är oftast kö till rummet men patienterna tar sig tid att vänta. Några av svaren: Bra! De uttalar att det är bra att de kan få gå när de har tid, disponera när de vill! Några äldre kan vara skeptiska till en början men vänder sedan när de får höra vad det är. Det är även en del som går dit när de tex går till apoteket. En del lämnar lapp och en del inte. Positivt! Dock så klarar inte alla av det rent praktiskt. Gäller äldre patienter. En del tycker det är jättebra och några vill att en sköterska ska ta blodtrycke istället för att de vill prata samt är osäkra på om det blir rätt annars. Mycket bra och de tycker det är mysigt att gå dit. Vi har gjort det så avkopplande som möjligt med textilier och ljuset. Trycket blir också bättre eftersom de får sitta i lugn och ro i en avslappnad miljö. De tycker att det är bra att kunna gå dit. Engagerade, även kommit med lite utvecklings tips. Många besöker rummet, oftast är det kö. Funderar på att sätta ut fler stolar utanför. Besöksantalet har ökat. 3.1.5 Vilka patientgrupper tror ni besöker rummet? Från 35 år och uppåt. Mest blodtryckspatienter men också en hel del andra som både lämnar lapp och inte. Några av svaren: Mest blodtryckspatienter, som har blodtrycksmediciner. Blandade åldrar. Blodtryckspatienter vad vi vet men en del går också dit som inte lämnar någon lapp. Det är en handfull samma patienter som kommer oftast. Olika i varierade åldrar. De flesta som har blodtrycksmedicin dock men det finns de som bara vill göra en koll i alla fall. 3.1.6 Övrigt Blodtrycksmätare: Alla utom två hälsocentraler har en stationär utrusning av märket Omron, för att mäta blodtryck. Patienten stoppar in armen, startar själva mätningen med en knapptryckning som sedan görs automatiskt. En hälsocentral låter istället patienten hämta ut en blodtrycksmanschett i receptionen som tas med till hälsorummet. Dock ska en stationär mätare från Omron köpas in inom kort. På en annan hälsocentral lånas istället blodtrycksmätare ut som patienten kan ta med den hem, och där göra upprepade mätningar över någon dag. Skälet att man valt denna metod är att de flesta patienterna har långa avstånd till hälsocentralen: Vi jobbar på annat sätt när det gäller blodtryckspatienterna. Vi har fem lånemätare som patienten får låna under en tid och det tycker vi ger säkrare resultat. För då kan också patienten ta i olika situationer, i lugn och ro, i rörelse osv. Det är nästan hela tiden kö för att låna den.

7(11) Hälsorumsplacering: På grund av platsbrist har de flesta HC hälsorummet i ett litet rum alt. i en hörna av väntrummet. Detta upplevs som ett provisorium och personalen önskar att de hade mer plats. Fungerar bäst på de HC som har möjlighet till större rum. Rummet känns som ett provisorium, alltså vi skulle vilja ha en bättre plats och lokal för ändamålet. Gärna också en bandspelare så vi kan spela lite lugnande musik. Rummet ligger i väntrummet och det gör att en del går dit när de har andra ärenden på HC. Registrering: Ett tips från en hälsocentral är att göra en mall i journalsystemet för informationen från blanketten patienterna fyller i. Vi har lagt in blodtrycksblanketten i VAS och ett sökord så vi kommer till den på en gång när vi fyller i värdena. Enkelt. Utrustning: Några av hälsocentralerna har haft problem med stolen som patienten sitter i för att ta blodtrycket. Även blodtrycksmanschetten upplevs ibland lite oflexibel. Problem med stolen (ej höj och sänkbar)!! Vi har sagt till men det händer ingenting. Lite krångel med blodtrycksmanschetten sitter inte optimalt på alla armar. 3.2 Enkätfråga till behandlande läkare I vilken grad bidrar patienters blodtrycksmätning i hälsorummet på er HC till underlag vid blodtrycksbehandling? Vi fick svar av 21 läkare. Hälsorummets bidrag till behandlingsunderlag 5 0 1 0 - Inget alls 4 2 1 2 3 3,5 4 3,5 3 5 Bidrar väldigt mycket n=21

8(11) 3.3 Antal svarsblanketter under en 2-veckorsperiod 7 av de 14 hälsocentralerna följde uppmaningen och registrerade antal inlämnade blanketter från patienter. 58 st 8 st 28 st 15 st 40 st 25 st 70 st Totalt sett gjordes på 7 hälsocentraler under två veckor 244 mätningar som registrerades. Utöver detta tillkommer ett okänt antal mätningar där patienterna valt att inte meddela sin registrering till personalen. 3.4 Besöksstatistik från journalsystemet VAS Typ av hälsocentral Före hälsorummets införande Antal besök (antal patienter) Ett år efter hälsorummets start Antal besök (antal patienter) Oktober 2013 Antal besök (antal patienter) Tätort 105 (87) 80 (68) 73 (63) Glesbygd 53 (42) 15 (13) 15 (13) 4 NYA SYNPUNKTER EFTER UTVÄRDERINGENS GENOMFÖRANDE Några distriktssköterskor har efter oktober 2013 hört av sig med synpunkter på hur hälsorummet fungerar på deras arbetsplats. Elin Khokhar, Distriktsläkare på Folkhälsocentrum har också haft en dialog med dem. Då framkom att på deras arbetsplats av sjuksköterskorna inte nöjda med rummets användning. Det hade kommit att helt ersätta distriktssköterskan vid hypertonikontroller. De saknade därmed ett naturligt tillfälle att genomföra hälsosamtal kring levnadsvanornas betydelse för hypertonisjukdomen med så väl nydiagnosticerade som de som haft tillståndet en längre tid.

9(11) 5 SAMMANFATTNING Hälsorummet ger personer med hypertonidiagnos och/eller frågeställningar möjlighet att själva kontrollera sitt eget tillstånd, och på så vis få en ökad känsla av kontroll i sin situation, sk ökad empowerment. Utöver detta kan man utöka användningsområdet till att vara en plats där hälsofrämjande information kan samlas och spridas. Det kan tex vara information om hur kost och fysisk aktivitet kan påverka hälsa och sjukdom och användas som en del i behandling av kroniska tillstånd. Hälsorummet upplevs mycket positivt av patienterna, från 35 år och uppåt. De yngre grupperna har sällan anledning att behöva kontrollera sitt blodtryck. Bland de äldre patienterna finns en grupp som kan ha svårare att förstå hur blodtrycksapparaten fungerar och föredrar en personlig kontakt med distriktssköterskan. De läkare som svarat på sin användning av blodtrycksmätning i hälsorum är positiva och anser att det är ett bra bidrag till deras beslutsunderlag. Hälsorummet kan när det fungerar som bäst frigöra tid för distriktssköterskorna genom att färre patienter behöver boka mottagningstid för blodtryckskontroll. Sjuksköterskorna har därmed möjlighet att lägga sin tid på de patienter som behöver mer åtgärder. Hur tiden istället används är ej studerat. Egenmätning av blodtryck kan dock inte ersätta alla delarna av ett besök hos distriktssköterskan! För att inte få undanträngning av tex samtal om levnadsvanor bör man på enheterna strukturera upp vilka kontroller som skall göras i hälsorummet och när patienten först skall till distriktssköterskan, som till exempel vid nydiagnos eller efter tillkomst av annan manifest sjukdom av hypertoni, som tex hjärtinfarkt. Vid dessa tidpunkter är en person generellt sett mer förändringsbenägen och mottagligare för samtal om levnadsvaneförändring. 5.1 Det ideala upplägget för av hälsorum är Rummets och mätapparaturens utförande: Rummet är tillräckligt stort och placerat på ett lättillgängligt sätt med tydliga vägvisare. Rummet bör ha en behaglig och rogivande inredning. Utrustningen inkl bord och stol är korrekt, dvs en höj- och sänkbar stol som passar till bordet. Alternativ ett höj och sänkbart bord så även rullstolsburna kan använda blodtrycksapparaten. En bordsfast, monterad, validerad blodtrycksmätare (som patienten stoppar in armen i), för att ge så standardiserbara mätningar som möjligt. Information: I rummet finns en tydlig och enkel information som innefattar: o Hur går tillväga vid mätningen o Vad man gör med sin mätning o Vad som händer sedan och vilket svar man kan vänta sig från hälsocentralen o Info om hypertoni och levnadsvanor, och eventuellt annan relevant hälsofrämjande information. Dock inte för mycket. Det finns en enkel och tydlig information om Hälsorummets som sprids på flera sätt. Till exempel på hälsocentralens hemsida, i brev till patienter, via anslag i väntrum och reception och på mottagningsrum/expeditioner. Den viktigaste spridning är sannolikt den från behandlande personal till patient. Rutiner och strukturerat arbetssätt

10(11) Hälsorummets införande och användning är förankrat i personalgruppen. Det gäller alla från personal i reception som kan hänvisa dit, till läkarna som är de som ordinerar och rekommenderar de flesta patienterna till kontroller, samt skall ta ställning till mätningarna. En tydlig rutin finns kring den praktiska skötseln av Hälsorummet. Vem som ansvarar för att kalibrera blodtrycksmätaren, fylla på blanketter, material mm, tömma blankettlådan med daglig regelbundenhet och ansvarar för att registrera mätningarna journalen. Det behöver finnas en skriftlig, implementerad rutin kring hur, när och till vilka blodtryckskontroller Hälsorummet respektive besök hos distriktssköterskan skall användas. 6 KÄLLOR Det finns ett antal studier och uttalanden som talar för användningen av automatisk blodtrycksmätare, både i hemmet eller i ett blodtrycksrum. Här följer några exempel: Läkartidningen nr 12 2011: Karin Sundström, läkare, doktorand, Karolinska institutet, Stockholm Automatisk blodtrycksmätning bäst En ny randomiserad studie visar att det är bättre att använda automatiska blodtrycksmätare i primärvården än att mäta patientens blodtryck manuellt. Studien presenteras i BMJ Författarna påpekar dock att en del av vitsen med automatisk mätning är att den kan ske i enrum. Är läkaren fortfarande i rummet uppstår ändå en vitrockseffekt. Om inte sådan enskildhet kan ordnas är det tveksamt om en bättre effekt uppnås. http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/16076/lkt1112s658_660.pdf Läkartidningen nr 9 2011: Johan Wallin, fil dr, projektledare, SBU, Stockholm,Eva Drevenhorn, fil dr, distriktssköterska, primärvården, Region Skåne,Fredrik Nyström, professor, överläkare, Linköpings universitet Blodtrycksmätning hemma lika bra som på mottagning En annan möjlighet till egenvård är att låta patienter med hypertoni själva regelbundet kontrollera sitt blodtryck hemma och att använda dessa mätvärden för att styra medicineringen i samråd med behandlande läkare SBU:s utvärdering av blodtrycksmätning i hemmet visar att det är minst lika bra att styra behandlingen vid hypertoni utifrån hemblodtryck som utifrån mottagningsblodtryck. En förutsättning är att man använder validerad utrustning och mätteknik. Att använda hemblodtrycksmätning systematiskt inom t ex primärvården kan sannolikt medföra en besparing för vården på sikt. För patienterna kan kontrollerna också bli enklare Det finns flera studier som utvärderat direkta behandlingskostnader för hemblodtrycksmätning, och dessa talar för att metoden är kostnadsbesparande för. Anledningen är främst att antalet mottagningsbesök blir färre. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleid=16069 Läkartidningen nr 38 2010: Anders Hansen, läkare, frilansjournalist God effekt av självmonitorering av blodtryck Det visade sig att patientgruppen som självmonitorerat trycket sänkte sitt systoliska blodtryck med i genomsnitt 12,9 mm Hg, vilket ska jämföras med 9,2 mm Hg i kontrollgruppen Författarna spekulerar över om en potentiell orsak till de observerade resultaten är att hypertoniker som själva tar sitt blodtryck motiveras till bättre följsamhet då de ser effekten av behandlingen. http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/14997/2229_2231.pdf

11(11) 7 VILL NI VETA MER OM HÄLSORUM ÄR NI VÄLKOMNA ATT KONTAKTA: Anna Swanson Danielsson, Informatör Folkhälsocentrum och processledare HFS. Tel: 063-14 75 64, E-mail: anna.swanson@jll.se Elin Khokhar, Distriktsläkare, Folkhälsocentrum och Myrvikens Hälsocentral E-mail: elin.khokhar@jll.se