Program för detaljplan för kvarteret Perseus. Stadsomvandling av nuvarande busstorget

Program för detaljplan för kvarteret Perseus Stadsomvandling av nuvarande busstorget 2012 03 28

Omvandling av kvarteret Perseus Detta är ett planprogram som ska ge en inriktning för omvandlingen av kvarteret Perseus och parkeringen norr om Kanalgatan, det som i dagligt tal kallas för busstorget. Möjligheten till att omvandla området finns i och med planerna på att skapa ett nytt resecentrum norr om Södra Järnvägsgatan. Det är viktigt med ett helhetsgrepp för platsen inför områdets omvandling. Området fungerar inte som en enskild plats i staden, utan samverkar ständigt med omkringliggande byggnader, platser och stråk. Det är därför av stor betydelse att hänsyn tas till omkringliggande strukturer samtidigt som det som byggs i kvarteret kommer ge effekter på omgivningen när det står klart. Byggnaderna ska hålla en hög arkitektonisk nivå och funktionerna i markplan ska vända sig med entréerna ut mot ett gaturum som prioriterar fotgängare och cyklister. Arbetet med programmet påbörjades under våren 2011 på uppdrag av kommunstyrelsen. Först togs en förstudie fram för att identifiera viktiga frågeställningar inför områdets exploatering. Förstudien utgjorde underlag för detta program. Syftet med programmet är att ge en inriktning för hur en omvandling av kvarteret Perseus kan ske med målsättningen att stärka stadskärnan. Genom att tillföra nya inslag i stadsbilden ges förutsättningar för en attraktivare stadskärna. Projektledare: Carl-Henrik Barnekow, planeringsarkitekt, bygg- och miljökontoret Projektgruppen: Ulrika Hellsten, planeringsarkitekt, bygg- och miljökontoret Patrik Larsen, mark- och exploateringsingenjör, kommunledningskontoret Yngve Lindmark, utredare, kommunledningskontoret Anton Åberg, trafikingenjör, tekniska kontoret Sida 3 (34)

Innehållsförteckning 1. En attraktiv stadskärna...5 2. Ställningstagande och förutsättningar...6 Innehåll i kvarteret...6 Axlar och siktlinjer i stadsrummet...8 Gaturum, stråk och mötesplatser...10 Gestaltning av det offentliga rummet...11 Trafikstrukturen...13 3. Kvartersstruktur och volymstudier...14 4. Genomförande...28 Etapp LILA Södra delen...30 Etapp GRÖN Norra delen...32 Etapp GULD Det offentliga rummet...33 Sida 4 (34)

1. En attraktiv stadskärna Skellefteås attraktivitet för boende, besökare och näringsliv är starkt relaterat till vårt offentliga rum. Med detta menas torg, gator och parker där det finns plats för möten mellan människor, samt där det finns ett lockande utbud av vacker miljö, kultur och handel. Stadskärnan är hela kommunens gemensamma vardagsrum. Det är viktigt att kommunens invånare trivs med och är stolta över den. Stadskärnan är också den del av kommunen som besökare ofta kommer till och bedömer staden utifrån. Upplevelsen av staden sker genom det offentliga rummet. När vi rör oss längs stadens gator och platser skapas olika intryck hos oss som blir vår mentala bild av staden. Ett levande gatuliv med butiker, evenemang, uteserveringar med mera ger oss positiva intryck, medan ett ödsligt och tomt gaturum utan liv och rörelse skapar negativa intryck. En attraktiv stadskärna ger en trygg och behaglig känsla när vi vistas där. När vi rör oss längs stadens gator och platser är det viktigt att vi också trivs där. Exempelvis kan en dåligt belyst gata, torg eller park få oss att undvika platsen på kvällstid för att vi kanske känner oss otrygga. Det är viktigt att gator och platser är tillgängliga och skapar trygghet för alla, samtidigt som de håller en hög kvalité i material och utformning. Centralt placerade gator kan kännas avsides om det saknas målpunkter, exempelvis butiker, restauranger med mera, som gör att vi rör oss längs dem. En trottoar klarar inte av att göra en gata attraktiv utan det är funktionerna i husen längs med gatan som får den attraktiv tillsammans med gaturummets utformning Vi upplever en stad som sekvenser av olika rum när vi rör oss genom den. Att förflytta sig från älven upp till järnvägen ger olika upplevelser av det offentliga rummet. Stadsparken, Trädgårdsgatan, Nygatan, Möjligheternas torg, Kanalgatan och kvarteret Perseus har olika rumsbildande delar som ger oss olika intryck av respektive plats. Omkringliggande lokaler i markplan, gatubelysning och byggnaders höjd och arkitektur är exempel på rumsbildande delar som ger en plats en unik känsla och intryck. Att skapa en attraktiv stadskärna är ett ansvar som kommunen delar med andra. Kommunen ansvarar för utformningen av de allmänna platserna, som torg och gator. Kommunen kan även ge riktlinjer för var det ska vara tillåtet med fordonstrafik, parkeringar, uteserveringar osv. Fastighetsägare ansvarar för att sköta och underhålla sina fastigheter och lokaler åt näringsidkare. Fastighetsägarna har möjligheten att styra vilka verksamheter de vill ha i sina lokaler. Näringsidkare erbjuder besökare och invånare ett utbud av tjänster under olika tider på dygnet och året som bidrar till att levandegöra stadskärnan. Det är detta utbud som tillsammans med det offentliga rummet gör stadskärnan attraktiv att besöka och vistas i. Sida 5 (34)

2. Ställningstagande och förutsättningar Här redovisas viktiga ämnen för kvarteret Perseus omvandling. Flertalet av ämnena berör ett större område än planområdet, då det är viktigt att se hur platsen samverkar med omgivningen. Innehåll i kvarteret Vid exploatering av området är det viktigt att funktionerna bidrar till att stärka hela stadskärnan. Platsens lokalisering mellan Möjligheternas torg i söder och nya resecentrum i norr gör de framtida funktionerna i kvarteret viktiga, då det utgör en viktig del av stadskärnan. Ställningstagande Funktionerna ska stärka ett varierat stadsliv med ett varierat utbud Lokaler i markplan som vänder sig utåt mot gatorna med entréer Byggnader ska kunna erbjuda ett blandat innehåll som hjälper till att levandegöra stadskärnan under så många timmar av dygnet som möjligt Hög exploateringsnivå Ingen galleria Parkeringsbehovet för boende ska lösas inom kvarteret Ett ordmoln med förslag på funktioner från allmänheten om framtida funktioner i kvarteret från kampanjen Mitt i stan 2011. Storleken på orden visar hur ofta de omnämndes. Större ord omnämndes fler gånger än mindre ord. Kvarteret ska stärka ett mångfasetterat stadsliv med en mix av funktioner och bidra till att göra Skellefteås stadskärna mer levande och intressant. Funktionerna ska bidra till att levandegöra stadskärnan mer än bara dagtid. Kulturella funktioner i kvarteret kan hjälpa till att stärka stadslivet. Sida 6 (34)

För att stärka stråken och omkringliggande mötesplatser ska kvarteret erbjuda funktioner som vänder sig ut mot gatorna med entréer i markplan. Alla lokaler ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Lokalernas storlek kan även vara möjlig att förändra beroende på vad verksamhetsutövaren är i behov av. Kvarteret ska i markplan inte vända någon baksida åt viktiga platser eller stråk. Stadskärnan har redan idag flera gallerior och området ska inte tillåta någon mer galleria, då detta utarmar gatulivet genom att leda in besökare in i byggnaderna i stället för att de rör sig längs med gatorna. Det är vi invånare som gör staden levande, men vi ska inte göra den levande endast när vi besöker den, utan vi ska även ha möjlighet att bo centralt. Fler bostäder i varierande storlekar för personer med olika förutsättningar är viktigt och kvarteret erbjuder ett centralt läge för fler bostäder. Våningarna ovanför markplan bör erbjuda bostäder, kontor eller andra verksamheter som anses bidra till att levandegöra stadskärnan. Olika funktioner kommer att ställa olika krav på parkeringsytor. Det innebär antingen parkering under eller över mark, och boendeparkering ska primärt lösas inom kvarteret. Något större parkeringshus ska inte finnas i kvarteret, då mer trafik än vad som behövs inte ska ledas in i ett så centralt läge. Besöksparkering för bostäder kan finnas i kvarteret, men inte i gatuplan, eller samordnas med andra större parkeringar, exempelvis vid nya resecentrum. Möjligheten att lasta och lossa varor ska i huvudsak ske via Torggatan, men även vara tillåtet via gågator, om så behövs, på bestämda tider. Parkering för personer med funktionshinder ska lokaliseras där det behövs och ger bäst tillgänglighet. Sida 7 (34)

Axlar och siktlinjer i stadsrummet För att stärka stadslivet är det viktigt att arbeta med tydliga axlar och siktlinjer i stadslandskapet. Exempelvis är Nygatan i väst-östligriktning en tydlig axel med många människor som rör sig. Vintertid är det möjligt att se från S:t Olovs kyrka till parkeringshuset Ekorren en tydlig siktlinje i stadsrummet. Stationsgatan är också en tydlig visuell axel i nord-sydlig riktning, men gatan är primärt för fordon och inte fotgängare. Ställningstagande Det ska finnas en tydlig visuell axel mellan nya resecentrum i norr och älven i söder längs med Trädgårdsgatan Från Torggatans norra del ska det vara möjligt att se korsningen Nygatan/Trädgårdsgatan Från nya resecentrums entréplats bör en axel skapas mot gamla Postenhuset för att stärka Torggatans roll i stadskärnan Växtlighet ska inte placeras mitt i siktlinjerna, utan vid sidan om för att stärka dem i stället för att motverka dem Illustrationen till höger visar viktiga axlar/siktlinjer (gröna pilar) och möjligheter till nya axlar/siktlinjer för att knyta samman området (röda pilar). Från entréplatsen vid nya resecentrum, som ska placeras där Södra Järnvägsgatan möter Trädgårdsgatan, ska det vara en tydlig axel söderut mot älven för fotgängare. Detta ska vara huvudstråket för de som rör sig i stadskärnan, i första hand som gågata med möjlighet att cykla, och gångfartsområde där bilar måste korsa den. Axeln är viktig att stärka eftersom den knyter samman nya resecentrum med torget, stadsparken och älven. När vi lämnar stadsparken och älven bakom oss och rör oss längs Trädgårdsgatan upp mot torget ska det vara möjligt att se nya resecentrum genom Sida 8 (34)

arkitekturen på byggnaderna, men även genom axelns visuella tydlighet. Det ska vara en öppen siktlinje hela vägen upp mot nya resecentrum vid järnvägen, som ska fungera som en fond. Byggnaderna på kvarteret Perseus, som ska ha en högklassig arkitektur, ska hjälpa till att tydliggöra axeln upp mot nya resecentrum. Torggatan bryter av längs östra delen av planområdet. Den norra delen av gatan följer den äldre strukturen på fastighetsgränserna som än går att se i kvarteret Polaris öster om planområdet. Gatan ska inte bli en bakgata i stadsrummet, även om gestaltningen av gaturummet blir annorlunda jämfört med Trädgårdsgatan. Exempelvis kan trafik ta sig till och från kvarteret via Torggatan. Den visuella kopplingen mellan platser i gaturummet beror till stor del på hur byggnader placeras och utformas. För att stärka kopplingen mellan Torggatan och Möjligheternas torg är det viktigt att gatan visuellt och upplevelsemässigt kopplas samman med Möjligheternas torg. Exempelvis är det viktigt med möjligheten att se korsningen Trädgårdsgatan och Nygatan från Torggatan. För att stärka den visuella axeln över Möjligheternas torg är det av stor betydelse att torget förändras för att utnyttja kvarteret Hjorten och det nyligen påbyggda stadshotellet som en blickpunkt från Torggatan, men även utnyttja den nya bebyggelse som skapas i kvarteret Perseus för att stärka området Med den visuella och fysiska kopplingen i gaturummet är det även möjligt att stärka den östra sidan av Möjligheternas torg genom en tydligare axel norrut Genom att stärka olika platsers roll i staden blir lokalerna längs med stråken också mer attraktiva för näringslivet. Från resecentrums entréplats finns det möjligheter att skapa en koppling till Torggatan genom den nya bebyggelsen i kvarteret Perseus. Med en siktlinje från entréplatsen mot gamla Postenhuset skapas en tydlig axel med en vacker äldre tegelbyggnad i fonden. Denna länk stärker samtidigt kopplingen mot Torggatan och erbjuder ett mer varierat stadsrum för den som kommer från resecentrum och ska röra sig ner mot torget. Sida 9 (34)

Gaturum, stråk och mötesplatser Ett stråk är en sträcka som leder från en punkt till en annan, ofta längs en gata, och är en viktig del i det som får en stad att fungera. Stråk sammanfaller ofta med axlar och siktlinjer, men långt ifrån alltid. Vi människor tenderar att vilja röra oss längs stråk där andra rör sig och där det finns möjligheter till olika aktiviteter och upplevelser i stadsrummet. Ställningstagande Trädgårdsgatan ska vara huvudstråk i nord/sydlig riktning från nya resecentrum i norr till älven i söder Trygghet och trivsel ska vara prioriterat Kulturella element bör finnas i området för att stärka attraktionskraften Bryt upp kvartersstrukturen med nya gågator för ett mer intressant stadsrum Torggatan ska levandegöras och inte bli en bakgata Kvarteret Perseus ska ses i förhållande till var det ligger i stadskärnan. Med det centrala läget ska Trädgårdsgatan vara det naturliga huvudstråket för personer att röra sig mellan nya resecentrum och Möjligheternas torg och Nygatan vidare ner mot älven. Det är också viktigt att tänka på östra sidan av området och Torggatans funktion så att det inte blir en baksida. Torggatan ligger i vinkel mot Södra Järnvägsgatan och gatans roll i staden ska stärkas utan att den påverkar Trädgårdsgatan negativt. Det är möjligt att skapa nya stråk genom kvarteret för att stärka Torggatan, exempelvis mot gamla Postenhuset, vilket också ger förutsättningar för nya mötesplatser. Illustrationen till höger visar möjliga nya mötesplatser (lila), det nya huvudstråket via Trädgårdsgatan (orange) och möjliga nya stråk (gula). En mötesplats kan vara en torgbildning eller en del av en gata. Mötesplatser är viktiga för stadslivet och bidrar med en rumsbildande funktion i staden. Det är där vi stämt träff med någon vi ska möta, kopplar av vid en uteservering i vårsolen, eller sitter på en bänk och tittar på andra människor som passerar. Det är exempelvis möjligt att använda byggnadernas placering i kvarteret för att stärka och skapa nya mötesplatser där stråk, axlar och siktlinjer möts. Mötesplatser kan ha varierande storlek, men varje plats ska även ges en egen identitet för att skapa variation i upplevelsen av stadskärnan. Identiteten kan variera bland annat genom olika detaljer i formgivningen av gaturummet och belysning, men även genom olika funktioner i byggnaderna omkring dem. Sida 10 (34)

Gestaltning av det offentliga rummet Det är längs stadens gator vi rör oss till fots, till cykel eller i fordon. Gaturummet fyller en viktig social funktion i en stad. En levande stad möjliggör för alla personer att röra sig längs gator på ett tryggt och säkert sätt under dygnets alla timmar året runt. Gaturummets utformning, gestaltning och funktion är därför mycket viktigt att utveckla. Ställningstagande Gaturummet ska prioritera fotgängare och cyklister före bilister Området ska vara tillgängligt för alla under hela året Markvärme bör användas på gågatorna Entrétorget vid nya resecentrum ska bjuda in till att uppleva mer av staden och utformas med inslag som ger platsen en egen identitet Grönska ska användas i utformningen av gaturummen Kulturell gestaltning kan användas för att ge platser olika identiteter Längs Trädgårdsgatan och inom kvarteret ska gaturummet prioritera fotgängare och cyklister. Där bilar måste passera ska det vara på fotgängarnas villkor. Fordon till och från kvarteret ska använda Torggatan. Gaturummet ska innehålla mötesplatser där det exempelvis kan vara möjligt att sitta ner och koppla av i solen eller i skuggan under ett träd en solig sommardag samtidigt som platsen ska vara användbar vintertid. Genom att nyttja markvärme i gatan görs gatan mer tillgänglig under årets kalla månader, vilket underlättar för personer med synnedsättning eller nedsatt rörelseförmåga. Det är även möjligt att koppla markvärmen till bänkar, så att dessa hålls snöfria och varma vintertid. Möjligheten att sitta ner en kortare stund på en bänk är inte något som endast ska vara möjligt sommartid. Gaturummet ska vara levande och det blir det genom att vi människor rör oss där tack vare att byggnaderna längs med gatan erbjuder funktioner, så som butiker, serveringar och restauranger. Entrén till nya resecentrum är det som kommer att möta alla resenärer som stigit av bussen eller tåget i framtiden. Platsens trafiklösning måste bli bra och dess utformning är av yttersta vikt för att visa vad Skellefteå är för stad. En öde och avskärmad yta ger inte ett välkomnande intryck. En plats med ett intressant gaturum och med liv och rörelse inbjuder besökare att upptäcka staden. Grönska kan användas på flera olika sätt, exempelvis kan det hjälpa till att förtydliga stråk eller mötesplatser. Grönska bör användas i utformningen av gaturummet för att stärka platsernas identitet. Träd ska inte placeras mitt i siktlinjer, men kan gärna placeras vid sidan om för att förtydliga axeln i stadsrummet. Vid plantering av träd är det viktigt att tänka på hur stora träden blir efter några år, om de inte medvetet ska beskäras för att hålla en viss storlek. Sida 11 (34)

Kulturella inslag, som installationer med enskilda konstverk eller olika verksamheter i byggnaderna, bidrar till att stärka gaturummet. Även belysning av gator, fasader och växtlighet kan hjälpa till att skapa en identitet och platskänsla i området. Gaturummets utformning ska vara sådan att alla personer har möjlighet att röra sig tryggt och säkert. Tydliga ledstråk för personer med nedsatt syn samt god markbeläggning ökar framkomligheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Stadskärnan är hela kommunens offentliga vardagsrum. Med en bra högkvalitativ gestaltning av det offentliga rummet ges, tillsammans med byggnaders utformning och utbudet av handel service och service, ett första intryck för besökare som anländer till staden. Det offentliga rummet ska även lämna ett positivt avtryck hos dem som besökt stadskärnan. Därför är det av stor vikt att gestaltningen ges de resurser som behövs för att skapa detta positiva intryck. Sida 12 (34)

Trafikstrukturen Med en tydligt och väl ordnad trafikstruktur runt kvarteret kan trafiksäkerheten höjas och därmed möjliggöra för säkrare och mer fotgängarvänligt gaturum. Biltrafiken ska underordnas fotgängare och cyklister. Ställningstagande Kanalgatan utgör en huvudgata i centrum, men skall inte bjuda in till genomfartstrafik Kanalgatan behöver göras om för att bygga bort barriären mellan Möjligheternas torg och planområdet Befintliga utfarter mot Trädgårdsgatan ska ledas om till andra gator Trafik, inklusive varuleveranser, till och från kvarteret ska använda Torggatan Stadsbusstrafiken bör vara kvar längs Kanalgatan Kanalgatan är en trafikintensiv gata som går rakt genom i stadskärnan. Mellan Möjligheternas torg och kvarteret Perseus har Kanalgatan fem körfält och två bussfält, samt ett otillgängligt grönområde i mitten. Genom sin bredd, relativt höga trafikflöde och utformning är gatan en barriär som försvårar en tydlig koppling mellan de två områdena. Vid omvandlingen av kvarteret Perseus är det viktigt att visa hur kopplingen mot Möjligheternas torg kan utformas, när Kanalgatan görs om, för att stärka så väl torget som den nya bebyggelsen norr om Kanalgatan. Med en ny axel i nord-sydlig riktning är det viktigt att skapa en trygg trafikmiljö för fotgängare och cyklister genom att låta dem vara prioriterade i trafiksystemet. På grund av detta ska bilar och bussar underordna sig de oskyddade trafikanterna i gaturummet. Trädgårdsgatan ska vara bilfri och ett väl utformat gång- och cykelstråk. Trafikstrukturen för angränsande fastigheter i väster (kvarteret Orion) med utfarter mot gatan måste göras om, så att trafiken i framtiden inte behöver använda Trädgårdsgatan. Torggatan ska vara en gata med blandad trafik. Via Torggatan ska ett eventuellt underjordiskt parkeringsgarage nås. Även flertalet av varutransporterna till och från byggnaderna i kvarteret ska ske via Torggatan. Det bör vara möjligt att enkelrikta Torggatan åt endera håller beroende på vad som anses vara bäst. Beroende på omvandlingstakten för området kan Torggatan enkelriktas tidigare och hantera bussarna till och från nuvarande busstation för att kunna möjliggöra omvandling av Trädgårdsgatan tidigare. Stadsbusstrafiken bör behållas kring nuvarande läge på Kanalgatan. Idag tar bussarna mycket plats genom nuvarande upplägg med turtäthet och linjedragningar. Detta gör att många bussar står stilla vid Kanalgatan en längre tid före avgång och tar upp plats i gaturummet. Det finns möjligheter att göra om delar av Kanalgatan till att bli en centralt fungerande hållplats, som tillsammans med genomgående busslinjer minskar antalet enskilda hållplatser. Det kanske även kan vara möjligt, beroende på hur trafiklösningen för nya resecentrum blir, att ge möjligheter för en del regionbussar att nyttja dessa hållplatser för snabba stopp för avstigning. Sida 13 (34)

3. Kvartersstruktur och volymstudier Förstudien presenterade tre alternativ för kvartersstrukturen (se bild nedan). Studien visade hur olika varianter med bebyggelse i kvarteret påverkade stadsrummet med respektive för- och nackdelar. Resultatet av förstudiens arbete är att det fortsatta arbetet för omvandlingen av kvarteret Perseus fokuserar på alternativ C en uppbruten kvartersstruktur med tre separata huskroppar, då detta anses ge bäst möjligheter för att skapa ett unikt och varierat gaturum som kan stärka stadskärnan bäst. Alternativ A (vänster), B (mitten) och C (höger) för framtida kvartersstruktur som presenterades i förstudien. Alternativ A och B har inte studerats vidare då dessa ger sämre förutsättningar för ett mer varierat gaturum och levande stadskärna, samt försvårar möjligheten att stärka Torggatans roll i staden. Båda alternativen förutsätter att bussarna har flyttats till nya resecentrum för att möjliggöra ett genomförande. För att illustrera ett framtida resecentrum, vars exakta placering och gestaltning inte är bestämt, har en byggnadsvolym (lila färg) placerats norr om Södra Järnvägsgatan. Även byggnader har illustrativt placerats i kvarteren väster och öster om planområdet (röd färg) för att ge en förståelse för hur nya byggnader där också bidrar till att påverka gaturummet. Sida 14 (34)

Alternativ C Genom att bryta upp kvarteret med hjälp av gågator erbjuds ett mer varierat gaturum. Torggatans roll ges en starkare roll i staden, medan huvudstråket från Möjligheternas torg till nya resecentrum går längs Trädgårdsgatan. Med en uppdelning i flera fristående huskroppar (hus 1, 2 och 3) är det möjligt att bebygga området i etapper, vilket gör det möjligt att påbörja en byggnation av södra delen av området i ett tidigare skede innan nya resecentrum är färdigt. Axlarna som bryter upp kvarteret ska vara öppna gågator tillgängliga för alla under dygnets alla timmar. Deras placering är viktig, då de visuellt kopplar samman de olika delarna och skapar ett mer intressant och upplevelserikt gaturum. Hus 1, byggnaden mot Kanalgatan och Möjligheternas torg, bör vara maximalt 8-10 våningar hög ovan mark för att rama in torget på ett bra sätt. Blir den högre skuggar den området norrut för mycket och blir den för låg kommer den ha svårt att hävda sig i stadsrummet. Den mellersta byggnaden, hus 2, bör inte vara högre än 5-6 våningar, medan den norra byggnaden, hus 3, kan ges en höjd på 6-10 våningar. Som illustrationerna visar är det även möjligt att hus 3 är betydligt högre än omgivningen, då skuggorna mestadels kommer att falla inom järnvägsområdet. Exempel C1 Hus 1: 5 våningar Hus 2: 5 våningar Hus 3: 6 våningar Exempel C2 Hus 1: 10 våningar Hus 2: 5 våningar Hus 3: 6 våningar Exempel C3 Hus 1: 10 våningar Hus 2: 5 våningar Hus 3: 6 våningar Exempel C4 Hus 1: 10 våningar Hus 2: 5 våningar Hus 3: 25 våningar Följande illustrationer är endast avsedda för att visualisera de fyra exemplen ovan. Illustrationerna ska inte ses som det färdiga utseendet på nya byggnader. Sida 15 (34)

Fågelperspektiv över planområdet från sydväst Exempel C1 Exempel C2 Sida 16 (34)

Exempel C3 Exempel C4 Kommentar: Ny bebyggelse på busstorget ger förutsättning för att låta stadskärnan växa norrut mot nya resecentrum. Den högre byggnaden i bakgrunden är Skellefteå Krafts nya kontorshus. Sida 17 (34)

Fågelperspektiv över planområdet från sydöst Exempel C1 Exempel C2 Sida 18 (34)

Exempel C3 Exempel C4 Kommentar: Kopplingen mellan Torggatan och nya resecentrum är en viktig länk för att erbjuda ett mer varierat och levande gaturum. Hus 1 kan genom sin utformning sträcka sig ut över Kanalgatan och därmed minska skuggbildningen norrut. Sida 19 (34)

Vy från korsningen Nygatan/Trädgårdsgatan norrut över torget Exempel C1 Exempel C2 Sida 20 (34)

Exempel C3 Exempel C4 Kommentar: En högre byggnad på platsen för hus 1 norr om torget ger en tydligare inramning och möjlighet för att utnyttja höjden mer livfullt i arkitekturen. Hus 3 utmärker sig inte trots sin höjd med 25 våningar. Sida 21 (34)

Vy från nya resecentrum söderut Exempel C1 Exempel C2 Sida 22 (34)

Exempel C3 Exempel C4 Kommentar: Med hus 1 som en låg byggnad blir det inte lika synbart från resecentrum jämfört med en högre huskropp. Siktlinjen söderut mot älven är viktig, samtidigt som kopplingen till Torggatan diagonalt genom kvarteret skapar ett mer intressant stadsrum. Sida 23 (34)

Vy från korsningen Kanalgatan/Stationsgatan Exempel C1 Exempel C2 Sida 24 (34)

Exempel C3 Exempel C4 Kommentar: Om hus 1 får en lägre höjd smälter det in mer med omkringliggande byggnader, men det uppstår en utmaning när det gäller att signalera att platsen är viktig i stadsrummet. En byggnad med högre höjd och som sträcker sig ut över Kanalgatan ger en mer tydlig signal om att man närmar sig en viktig plats i staden. Sida 25 (34)

Sektion längs med Trädgårdsgatan Exempel C1 Exempel C2 Sida 26 (34)

Exempel C3 Exempel C4 Kommentar: Området norr om Kanalgatan klarar av att hantera högre byggnader. Genom att hus 1 sticker ut över Kanalgatan minskar skuggeffekten norrut. Hus 3 stickar avsevärt ut i stadsrummet om byggnaden blir 25 våningar. Sida 27 (34)

4. Genomförande Planområdets nuvarande användning som busstation och parkeringsplats försvårar att omvandla hela området på en gång, då en lösning för bussarna måste vara klar innan den norra delen kan exploateras. Etapp LILA, GRÖN och GULD för omvandlingen av kvarteret Perseus. Sida 28 (34)

För att möjliggöra ett bättre genomförande kan det fortsatta arbetet med att ta fram detaljplaner delas upp i två etapper för den nya bebyggelsen och en etapp för gaturummet. Den första detaljplanen möjliggör uppförande av hus 1 och täcker områdets södra del, med nuvarande parkeringsplats västerut mot Trädgårdsgatan samt en mindre del av Kanalgatan. Den mellersta och norra delen, hus 2 och 3, täcks av den andra detaljplanen som kan fullföljas när bussarna har flyttats till nya resecentrum. Framtagandet av den andra detaljplanen kan med fördel samordnas med detaljplanen för nya resecentrum norr om Södra Järnvägsgatan, beroende på hur det arbetet utvecklas. Förutom de två detaljplanerna, som reglerar bebyggelsens omfattning i området, är det viktigt att omvandla gaturum och mötesplatser till en attraktiv miljö att vistas i, vilket ska ske i en parallell process. Denna parallella process påverkas av hur arbetet med detaljplanerna genomförs och är beroende av hur och när trafikstrukturen förändras i området. Sida 29 (34)

Etapp LILA Södra delen Platsen med nuvarande bilparkering lämpar sig för en byggnad som sticker ut i stadsrummet, så väl arkitektoniskt som funktionsmässigt. Byggnaden fyller en viktig funktion i stadsrummet då den blir en fond norrut för Möjligheternas torg. Funktionerna i byggnaden är väldigt viktiga för att levandegöra torget och det är möjligt att kombinera flera olika funktioner i byggnaden. Förutsättningar för etapp LILA Kanalgatan utgör en huvudgata i centrum, men skall inte bjuda in till genomfartstrafik Torggatan enkelriktas norrut och blir bussgata för anslutning till nuvarande busstation Funktionerna i huset ska vara öppna för allmänheten och bidra till ett mer levande stadsliv En vänthall för bussresenärer kan med fördel placeras i markplan mot norr tills det att nya resecentrum står färdigt Mötesplatsen mot väster ska utformas på ett sätt som ger den en identitet och gestaltning som särskiljer den från gångstråket längs med Trädgårdsgatan Eventuella varutransporter till byggnaden ska ske via Torggatan Byggnaden bör vara 8-10 våningar hög ovan mark Den första etappen för omvandlingen av kvarteret Perseus är parkeringen mot Kanalgatan. Platsen pekades ut av P O Hallman 1905 som en plats för en monumentalbyggnad, och den byggnad som nu placeras där ska stå ut visuellt och arkitektoniskt i stadsrummet. Som torgets norra vägg fyller den en viktig funktion och arkitekturen ska vara högklassig och unik. En byggnad som vågar sätta Skellefteå på arkitekturkartan och fungera som en solitär, då den kommer få byggnader norr om sig först nära nya resecentrum står klart. Höjdmässigt bedöms området klara av en byggnad som är maximalt cirka 8-10 våningar ovan mark, för att på så sätt rama in torget och skapa en bra fond norrut. Det är inte möjligt att undvika skuggor norrut, men för att minska dessa så mycket som möjligt kan byggnadens norra fasad ges en avfasning, se illustration till höger. Det är samtidigt möjligt att låta byggnaden sticka ut i Kanalgatans gaturum någon våning upp. Detta ger en visuell kontakt med platsen och byggnaden längs med Kanalgatan. Byggnadens funktioner måste bidra till en mer levande stadskärna under så många timmar av dygnet Sida 30 (34)

som det är möjligt. Det är av stor vikt att byggnaden ges varierande funktioner som tilltalar olika människor under så väl dag- som kvällstid. Genom olika funktioner, exempelvis kulturella, i byggnaden kan den erbjuda upplevelser för alla. Bilden till vänster visar hur bussarna angör busstationen från Kanalgatan idag, medan bilden till höger visar hur bussarna angör busstationen när etapp LILA genomförts. För att förbättra gaturummet och prioritera fotgängare och cyklister krävs att den befintliga trafikstrukturen görs om. I ett första skede enkelriktas Torggatan norrut. På grund av svängradien för bussar som kommer från Kanalgatan är det inte möjligt att behålla södergående trafik på Torggatan. Tillfarter till Trädgårdsgatan från angränsande fastigheter väster om gatan måste ledas om inom kvarteret. Genom att busstrafiken flyttas och personbiltrafiken leds om längs andra gator kan Trädgårdsgatan omvandlas till gågata samtidigt som hus 1 byggs och platsen väster om byggnaden kan utformas i en parallell process. Eventuella varutransporter till byggnaden ska ske via Torggatan. Sida 31 (34)

Etapp GRÖN Norra delen Med nya resecentrum på plats norr om Södra Järnvägsgatan ges möjlighet att knyta samman det med Möjligheternas torg och etapp LILA genom att fullfölja en exploatering av etapp GRÖN. Öppna ytor i markplan som vänder sig ut mot gågatorna erbjuder lokaler för nya verksamheter i attraktiva lägen. Förutsättningar för etapp GRÖN Trädgårdsgatan stängs av för all biltrafik. En ny gågata anläggs diagonalt genom området för att knyta samman Torggatan med nya resecentrums entréplats Byggnaderna ska erbjuda kommersiella lokaler i markplan som vänder sig med entréerna ut mot gågatorna Hus 2 bör vara 5 våningar högt och hus 3 kan med fördel vara 6-7 våningar Om någon byggnad ska vara betydligt högre än omgivningen ska den placeras på platsen för hus 3 Parkering ska lösas under mark med infart från Torggatan I den andra etappen exploateras kvarterets norra del när bussarna flyttats till nya resecentrum. Denna del ska stärka kopplingen mellan Möjligheternas torg, etapp LILA och nya resecentrum i norr. Byggnaderna ska i markplan erbjuda lokaler för verksamheter som vänder sig ut mot gatorna med stora fönster. Större väggytor utan fönster får inte finnas mot gågator. Byggnadernas höjd ska varieras, men hus 2 bör hålla sig kring 5 våningar medan hus 3 kan vara 6-7 våningar. Om en exploatör önskar bygga ännu högre i kvarteret är bästa platsen för detta hus 3, då skuggorna från en högre byggnad på den platsen skuggar järnvägsområdet. Om parkering ska anläggas i området ska den lösas under mark med tillfart från Torggatan. För att stärka Torggatans roll i staden ska en gågata anläggas som går från mötesplatsen vid nya resecentrums entré mot gamla Postenhuset. En gågata mellan hus 1 och 2 ska också skapas för att koppla samman Torggatan med Trädgårdsgatan vid den nya platsen väster om hus 1. Gestaltningen av gågator ska vara enhetlig med omkringliggande områden, medan platsbildningar med fördel bör ges en unik utformning för att ge dem olika identitet. Sida 32 (34)

Etapp GULD Det offentliga rummet Vid genomförandet av etapp LILA och GRÖN är det av yttersta vikt att det offentliga rummet får en bra gestaltning som knyter samman området och gör det till en trivsam och upplevelserik plats att vistas i. Genom hög kvalitetsnivå på markbeläggning, belysning, växtlighet och möblering stärks stadens offentliga rum och förbättrar attraktiviteten i stadskärnan. Förutsättningar för etapp GULD Måste ske parallellt med etapp LILA och GRÖN för att knyta samman stadsrummet Kulturella element kan med fördel användas för att ge platser unika upplevelser Möjligheternas torg ska förlängas norrut och omvandlas för att bättre knyta an till den nya bebyggelsen norr om Kanalgatan Markvärme kan med fördel användas för att tillgängliggöra och förtydliga Trädgårdsgatans funktion som huvudstråk mot torget och älven, men även längs andra gågator och platser i området Ett tydligt helhetsgrepp bör tas kring gågatornas gestaltning Kanalgatan bör omvandlas mellan Trädgårdsgatan och Torggatan till ett gångfartsområde där fotgängare och cyklister är prioriterade före andra fordon Gaturummet ska vara användarvänligt under årets alla dagar och tillgängligt för allmänheten dygnet runt Cykelparkeringar måste finnas tillgängligt i området Gaturummet är det, som tillsammans med omkringliggande byggnader, skapar det offentliga rummet. Det måste hålla en hög kvalité och erbjuda möjligheter för besökare att använda det. Omkringliggande byggnaders arkitektur, färgsättning, belysning tillsammans med hur gaturummet är utformat påverkar upplevelsen av platsen. Sittmöjligheter, tydliga stråk, uteserveringar med mera ska alla samsas om ytorna på ett bra och väl fungerande sätt. Genom en god belysning, gestaltning och utformning ökar platsernas attraktivitet och skapar därmed trevligare upplevelser för de som rör sig i området. Kulturella element kan med fördel användas för att utsmycka och utforma platser och stråk och på så sätt göra det offentliga rummet mer upplevelserikt. På grund av att etapp LILA och GRÖN genomföras vid olika tidpunkter måste etapp GULD genomföras parallellt med dessa för att möjliggöra en bra gestaltning av respektive områdes gaturum. Vid genomförandet av etapp LILA måste ett helhetsgrepp tas om hur kopplingen mot Möjligheternas torg ska ske, samt hur platsen väster om hus 1 kan utformas. Vid genomförandet av etapp GRÖN är det av stor vikt att se till att platsen vid nya resecentrum blir intressant och ger besökare en önskan om att vilja upptäcka mer av staden. Sida 33 (34)

Med tanke på klimatets skiftningar över året är markvärme något som kan utnyttjas för att öka tillgängligheten till nya gågator, särskilt längs det nya huvudstråket för fotgängare på Trädgårdsgatan. Permanenta sittmöjligheter som är uppvärmda av markvärmen kan med fördel placeras ut på väl valda platser för att på så sätt göra det möjligt för besökare att slå sig ner och vila året runt. Efter färdigställandet och under omvandlingen av området är det av stor vikt att se till att det finns gott om parkeringar för cyklister i området. Cykelparkeringarnas placering måste ske på väl valda platser och eventuellt vara väderskyddade. Samtidigt bör det finnas reservområden för ytterligare cykelparkeringar om behovet ökar. Sida 34 (34)

Skellefteå kommun, bygg- och miljökontoret, Carl-Henrik Barnekow