Trollflöjtens förskolas kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3, /13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3, /13 3,86

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Smultronbackens förskola arbetsplan

Brukets förskolas arbetsplan

Kyrkåsens förskolas arbetsplan

Arbetsplan Träningsskolan

Alsjöskolans arbetsplan 2017/2018

Sätra skola arbetsplan

Pinnhagens förskolas arbetsplan

Kyrkåsen och Sandbackas kvalitetsredovisning

Kungsgårdens förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

BLÅSIPPANS ARBETSPLAN

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Arbetsplan Sätralinjens förskola

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson Förskolan Gullvivans arbetsplan

Alsjöskolan arbetsplan

Kulturförskolan Flygande Draken Vidgar blicken med nya ögon - vågar sticka ut!

Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning

VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN

Brukets förskolas kvalitetsredovisning

Vallhovskolans kvalitetsredovisning Förskoleklassen

Smassens förskola arbetsplan

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Brukets förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsredovisning Kyrkåsens förskola

Trollflöjtens/Bullerbyns arbetsplan

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Bullerbyns och Trollflöjtens förskolor

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning Tallbacksgårdens och Norrsätra förskolor

Vallhovskolans kvalitetsredovisning Fritidshemmet

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan Fäbogårdens förskola

Solgårdens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Vallhovskolans kvalitetsredovisning Fritidshemmet

Smultronbackens förskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsredovisning Sätralinjens Förskola

KVALITETSREDOVISNING

Bullerbyns förskolas kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Gullhedskolans förskoleklass arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Blåsippans Arbetsplan

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Blåsippans förskolas kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsarbete i förskolan

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Arbetsplan (ma ldokument)

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Norrsätra Grundsärskolas kvalitetsredovisning

Arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kvalitetsredovisning Åshammars förskola

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kungsgårdens skola arbetsplan

Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsredovisning för Årsunda Kyrkskolas förskoleklass läsåret

Trollflöjtens/Bullerbyns arbetsplan

Daggkåpans förskola. Nacka kommunen

Jernvallens förskolas arbetsplan 2015/2016

Årsunda grundskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Hedängskolan 7-9 arbetsplan

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Duvans förskola

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Kungsgårdens skola/alsjöskolan kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Kvalitetsberättelse. Verksamhet och datum: Norrgårdens förskola 2017

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Terminsuppföljning - juni 2016 Skolutvecklingsplan

Sätra grundskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Verksamhetsplan

Gullhedskolans Fritidshems arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Smassens förskolas kvalitetsredovisning

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Förskoleområde Trångsund 2016

Transkript:

Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2015-05-29 Trollflöjtens förskolas kvalitetsredovisning 2014 2015 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrike Hammarby består av Trollflöjtens förskola med två avdelningar för barn i åldrarna 1-5 år, en avdelning med yngre barn och en avdelning med äldre barn. Stora delar av dagen är dessa grupper sammanslagna. Trollflöjtens förskola ingår i samma förskoleområde som Bullerbyns förskola i Storvik, med samma förskolechef. Dessa har ett nära samarbete för barnen vid sommar- och julsammanslagning och vid respektive förskolas stängda utvecklingsdagar. Dessa två förskolor har under detta år arbetat tillsammans med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Denna kvalitetsredovisning kommer tillsammans med Trollflöjtens att mynna ut i en gemensam arbetsplan inför kommande år. En spännande process som pågår. Trollflöjtens förskola ligger när skog och har en naturskön omgivning, med närhet till Hammarby skola samt en idrottsanläggning. Ett stort parkområde med vatten finns också i närmiljön. Förskolan har stort fokus på Hållbar utveckling och blev certifierade 2013 för tre år framåt. Under läsåret har barnantalet varierat från hösten till våren från 25 barn till 32 barn. Personalbemanningen har detta år bestått av 5 heltidstjänster, 3 förskollärare och en barnskötare samt en outbildad vikarie för en barnskötare. Förskolans öppettider är 6.30-18.30. I den centrala förskoleorganisationen finns till gång till specialpedagog, talpedagog och skolpsykolog. Specialpedagogen finns med i det systematiska kvalitets arbete, vid förskolans barnkonferenser, en gång/termin tillsammans med förskolechef samt vid behov som uppkommer i undervisningen. Kunskapsförvaltningen

Datum Sidan 2(8) Trollflöjten har tillsammans med övriga förskolor i kommun två administratörer som är placerade centralt på Kunskapskontoret, deras arbete ingår också i det systematiska kvalitetsarbetet, bl.a. gällande vikarieanskaffning och beställningar. På kunskapskontoret hämtas också förskolans post av förskolechefen regelbundet varje vecka. 2. Systematiskt kvalitetsarbete (beskrivs i form av en plan) Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och personlig utveckling. Alla barn upplever att förskolan är stimulerande, trygg och lärorik. Alla elever klarar kunskapskraven. Skolan utformas och anpassas så att alla elever får stöd och stimulans att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Barns och elevers inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande. Alla barn och elever har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande strukturer. 3. Normer och värden (här ingår likabehandlingsarbetet) Mål från arbetsplanen 2014-2015 (om det finns) Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att samspela med andra. Vårdnadshavarna upplever att barnen känner trygghet och trivsel på förskolan. Resultat I höstens kartläggning såg vi stora konflikter och samspelsvårigheter i barngrupperna och några barn uteslöts ofta i leken. Under hösten hade de yngre barnen svårt att sitta bredvid varandra under samlingarna utan att knuffas, bitas och rivas. Nu under våren ser vi en stor skillnad i vår kartläggning inför. Det klartläggningen visar i dag är att de yngre barnen kan umgås och även stå bredvid varandra en längre stund utan att knuffas, bitas och rivas. Samspelet fungerar bättre. Vid hösten kartläggning av den äldre barngruppen såg vi att barnen hade svårt att lyssna på varandra och ta instruktioner av oss vuxna. Barnen uttryckte att de hade öronproppar som gjorde att de inte hörde vad vi pedagoger/kompisarna sa. I nuläget säger barnen att de lämnat öronpropparna hemma och lyssnar. Barnen påminner varandra om att bjuda in kompisar i leken och att lyssna på varandra. 2

Datum Sidan 3(8) Vi pedagoger får påminna i vissa perioder om att det är viktigt att lyssna på varandra och att bjuda in varandra i leken. Utifrån föräldraenkätens resultat : Mitt barn trivs i förskolan Humlan 3,9 Myran 3,9 Mitt barn är tryggt i förskolan: Humlan 3,9 Myran 3,9 Bedömning Målet uppfyllt i hög grad. Analys Vi har fångat barnens nyfikenhet i ex samlingarna genom att använda handdockor och språkpåsar. Vi har undervisat samspel i alla våra aktiviteter. Delat in de yngre barnen i grupper så att de kan få igång bra aktiviteter. Detta sätt att undervisa tror vi bidragit till att barnen fokuserar på det pedagogiska istället för att bitas, rivas och knuffas. Vår undervisning med de äldre barnen som utgått från delar ur Stegvis materialet som inriktar sig på att Lyssna, tror vi har bidragit till att barnen visar mer respekt och hänsyn till varandra och utvecklat förmågan att samspela med varandra. Vill barnen leka 2 och 2 får man göra det hemma. Här på förskolan är vi tillsammans och lyssnar på varandra. Barnen har fått undervisning i massage/yoga som gör att barnen blir trygga med varandra, lyssnar och tar hänsyn. Pedagogerna är steget före i tex. rutschkanan,cykelförrådet och tränar turtagning. Våra reflektioner över föräldraenkätens(vårdnadshavarenkätens) höga resultat anser vi kan bero på det positiva bemötandet och samarbetet mellan avdelningarna. Detta resulterar i att vårdnadshavare och barn känner sig trygga med all personal på förskolan. Vi tror att vårt arbetsätt är bidragande till vårt goda resultat. Slutsatsen av vår analys är, trots det höga resultatet att fortsätta med samma mål gällande trivsel och trygghet, då vi anser att det är grundläggande för all inlärning.vi ser att dessa mål är viktigt för både vårdnadshavare och barn. 2. Utveckling och lärande 3

Datum Sidan 4(8) Mål från arbetsplanen 2014-2015 Vi strävar efter att varje barn utvecklar sitt språk samt får ett förändrat lärande inom natur och teknik. Resultat Höstterminen startade med en kartläggning för att se vad barnen hade för kunskaper i ämnena NTA och Språk. Se språkkartläggningen höst/vår. Bifogande fil. Inom NTA har vi främst inriktat oss på att undervisa barnen inom vatten och luft. Barnen har en viss medvetenhet och förståelse om vatten och luft, som kartläggningen visade under hösten. Barnen säger idag den kemiska formeln för vatten H2O i olika sammanhang. De uttrycker tex själva den kemiska formel H2O när de håller på med vatten is och snö. Fler barn har börjat fråga efter den kemiska formeln för luft, efter undervisning luft då vi genomfört experiment. De yngre barnen kan begreppen kallt/varmt vatten. De yngre barnen använder begreppen is och kallt när de känner på is. Bedömning Målet uppfyllt i hög grad Analys Vi tror att en anledning till resultatet är att alla personal deltagit i utbildning inom NTA:s temaområden Vatten och Luft. Vi har systematiskt och kontinuerligt under hösten arbetat med vattenexperiment och luftexperiment från våra lådor i NTA. Vår välplanerade undervisning inom dessa områden är enligt vårt sätt att se en anledning till det goda resutatet. Vi ser i våra dokumentationer att barnen kan barnen vattnets flytande och fasta form. Vi gör naturstudier på våra utflykter varje vecka. Genom att vi har ställt öppna frågor till barnen reflekterar de i vardagen om NTA. Vi har också regelbundet lyssnat på en cd skiva om vatten. Många experiment under läsåret har lett fram till att de idag har fått en ökad förståelse för vattnets olika former, vatten is och snö. De yngre barnen vet skillnad på is vatten och kallt o varmt, flyta sjunka. Barnen återberättar gärna när vi gör experimenten. Vi pedagoger har blivit bättre att undervisa utifrån Språktågets olika vagnar. I förskolan har vi två pedagoger som gått AKK Alternativ kompletterande kommunikation. Vi använder oss av bilder och tecken i verksamheten samt olika objekt som sitter uppe på väggarna som stöd för barnen i deras kommunikation. Detta tror vi också är en anledning av resultatet som vi kan se i språkkartläggningen. 4

Datum Sidan 5(8) Att vi skall formulera tydligare mål för att underlätta mätning av resultat. Alla barn skall ha möjlighet att utveckla sitt språk utifrån Bornholmsmodellen. Vi har sett att NTA är ett område som nu är befäst i vårt arbetssätt som kommer att fortgå, men inte som prioriterat mål i arbetsplanen. Därför vill vi gå vidare och prioritera mål inom matematik där sortering blir det övergripande målområdet. 3.Ansvar och inflytande Mål från arbetsplanen 2014-2015 (om det finns) Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Resultat: Förändringar vi sett från höstterminen till vårterminen är att barnen tar mer ansvar och dukar av borden efter egen förmåga. Klär av sig och på sig själva med lite stöd/hjälp och efter egen förmåga. Städar upp efter leken samt påminner varandra om att hjälpa till och städa tillsammans. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad. Analys: Vi tror att vårt arbetssätt med att ge barnen tid, positiv uppmuntran och påminnelse när de städar och dukar av efter måltider är en bidragande orsak till att barnen lärt sig. Har barnen en lek som de vill fortsätta med senare så behöver de inte städa just då. Vi lärare är goda förebilder. Vi är delaktiga med barnen i att städa, duka av. Att det är viktigt att ge barnen tid och uppmuntran för att barnens ansvarstagande skall stärka och växa. Vi ser att detta mål är viktigt för barnens lärande och fortsätter därför med samma mål då vi hela tiden får nya barn till förskolan. 4. Förskola och hem 5. Övergång och samverkan Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet MEDARBETARE Medarbetarna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde har en hälsosam arbetssituation. Medarbetarna har kompetens för att stödja alla barn och elever så att de når kunskapskraven. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING 5

Datum Sidan 6(8) I Sandvikens förskolor och skolor får alla barn och elever kunskap och stöd för en hälsosam livsstil och för att bidra till ett ekologiskt hållbart samhälle. Mål från arbetsplanen 2014-2015: (Socialt Ekonomiskt och mål se ovan) Ekologiskt mål- Vi strävar efter att varje barn utvecklar sin förståelse för sophanteringen på förskolan och för dess betydelse för allas vår miljö. Nytt mål under processens gång utifrån barnens intressen Barnen ska få ett utvecklat kunnande om processen från frö till planta Resultat: Vi gjorde inte någon kartläggning av barnens kunskaper om sopsortering i höstas. Därför har vi inget mätbart resultat. Barnen har däremot fått delta i processen från frö till planta och fått ett förändrat kunnande. Bedömning: Målet uppfyllt till viss del Analys: Maskkomposten har vi inte startat upp eftersom barnens intresse visades större när det gällde processen från frö till planta. När barnen visade intresse för maskar fanns ingen tid eller möjlighet att starta upp maskkomposten, men planerar göra det till hösten. Barnen har fått undervisning och deltagit i processen från frö till planta. Utifrån vår kartläggning som bestod av samtal med de äldsta barnen i grupp där vi ställde öppna frågor om fröets utveckling.. Vad behöver fröet för att gro? Barnen svarade ; Vatten, sol, jord. Hur gör vi för att få fröet att växa? Barnen svarar: Fröet skall vara under jorden, sen skall man hälla på vatten och så vänta nån dag å då skall de bli större och större. De yngsta barnen har varit delaktiga genom att studera sina äldre kamrater och även planterat blomfrön. Vi har sett ett resultat i att det väckts nya tankar och frågeställningar hos barnen som vi arbetar vidare med under våren och sommaren och kommande terminer. processen pågår Slutsatser av analyser, mål i kommande Slutsatsen är att pedagogerna inte hunnit klart målet på grund av olika omständigheter. Vi fortsätter med samma mål eftersom vi inte hunnit klart men ser ett stort intresse hos barnen. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet EKONOMI Verksamheterna anpassas till givna ekonomiska ramar. Samverkan över nämnds-/förvaltningsgränser samt med andra huvudmän för att stimulera en positiv livsutveckling hos barn och ungdomar vilket även syftar till god ekonomisk hushållning. Kunskapsnämndens mål 2014 under perspektivet OMVÄRLD Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde präglas av respekt för alla människors lika värde. 6

Datum Sidan 7(8) Verksamheterna inom kunskapsförvaltningens ansvarsområde vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet genom att samarbeta med regionens högskolor. Mål från arbetsplanen 2014-2015: Vi strävar efter att varje barn utvecklar förståelse för omvärlden utifrån där vi tillsammans befinner oss, där vi också utgår från likheter och skillnader hos människor och i miljöer. Resultat Barnen har fått en ökad förståelse för omvärlden. Bedömning: Målet uppfyllt i hög grad. Analys: Vi har introducerat detta målområde med att sätta upp en Sverigekarta och en världskartan i barnens höjd, där vi tillsammans har utforskat och lärt oss vart olika länder som barnen besökt ligger på kartan. Intresset för olika länder väckte många spännande frågor som tex. Vem har rest längts bort på världskartan? Var ligger Afrika? Hur kallt är det i Tyskland, kan man bada där? I Thailand kunde jag bada på Cypern kunde jag bada varje dag. Vårt sätt att undervisa gällande omvärlden och introduktionen av världskartan, tror vi har bidragit till barnens nya frågeställningar. Flera av barnen har rest utomlands och deras berättelser om sina upplevelser tror vi också har bidragit till resultatet, då det väckte flera barns nyfikenhet om olika länder. Då Gästrike-Hammarby syns på Sverigekartan började vi utforska vad som finns här där vi bor. Vi har besökt idrottplatsen och skolan och på olika sätt utforskat närmiljön när vi gör våra regelbundna utflykter i skog och mark. Vi gjorde först en kartläggning där barnens tankar om vad som finns i Gästrike Hammarby blev synliga. Arbetet fortgår fortfarande och vi har i våra uppföljningar sett att barnens har fått nya kunskaper under processens gång Aktiviteter som vi tror har bidragit till den ökade kunskapen om Gästrike Hammarby kan vara: Samarbete med Idrottsplatsen i Gästrike-Hammarby som resulterade i att det spårade upp skidspår som vi fick använda och vi blev bjudna på choklad och smörgås vid ett tillfälle. Personalen som arbetar på idrottsanläggningen agerade som tomte vid jultiden de kom också och skottade vår cykelbana så de yngre barnen kunde röra sig på ett större område. Vi har utforskat närmiljön genom regelbundna utflykter till skogen och lekparken. Kontinuerliga besök har gjorts till skolans gymnastiksal med de äldre barnen. Vi har genom regelbundna utflykter utforskat vår närmiljö så som skogen och lekplatsen i byn. Detta är ett mål som vi hela tiden kan utveckla för att skapa förståelse och respekt för närmiljön och det gör att vi fortsätter med detta mål ännu ett år. 7

Datum Sidan 8(8) Redovisningens struktur Följande struktur gäller: Mål från arbetsplanen 2014-2015 (om det finns) Resultat Bedömning Analys För de områden ur respektive läroplan där enheten inte formulerat något specifikt mål ska arbetet, och framför allt hur det bidrar till utveckling, ändå beskrivas. 8