Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA från och med 1.1.2016
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - den medicinska rehabiliteringen för personer med svår funktionsnedsättning (gravt handikappade) förnyas Den nya lagen träder i kraft 1.1.2016 (RP 332/2014) De viktigaste ändringarna: den sökande behöver inte längre ha handikapp- eller vårdbidrag tidigareläggning namnet ändras som referensram används ICF (WHO:s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) funktionsförmågan beaktas på ett övergripande sätt, terminologi etc. krävande medicinsk rehabilitering ordnas för att klienten ska klara av vardagssysslorna, dvs. de dagliga aktiviteterna, och att vara delaktig rehabilitering enbart i terapeutiskt syfte ordnas inte samarbete, handledning och ett aktivt arbetsgrepp betonas från fokusering på terapi till att skapa en vardag som stöder rehabiliteringen 2
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - kunder inom krävande rehabilitering Som kund inom krävande rehabilitering betraktas en person som är under 65 år som inte är intagen för offentlig sluten vård som har en sjukdom eller kroppsskada (i det följande funktionsnedsättning) och därmed förknippad aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning vars aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning är så stor att den medför betydande svårigheter för personen att klara av dagliga aktiviteter och vara delaktig i hemmet, studierna eller arbetslivet eller i andra livssituationer vars begränsning/inskränkning medför minst ett års behov av rehabilitering vars rehabilitering inte ges i omedelbar anslutning till sjukvård vars rehabilitering inte har enbart terapeutiska målsättningar för vilken rehabilitering är motiverad för att han eller hon ska kunna klara av dagliga aktiviteter och vara delaktig 3
Vad avses med sjukdom eller funktionsnedsättning och därmed sammanhängande aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning? Sjukdom eller funktionsnedsättning som konstaterats på behörigt sätt diagnoserna avgör inte rätten till rehabilitering alla sjukdomar eller funktionsnedsättningar och det medicinska hälsotillståndet beaktas i sin helhet (jfr ICF) Den aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning som rör sjukdomen eller funktionsnedsättningen granskas i sin helhet bedöms individuellt och på ett övergripande sätt Begränsning eller inskränkning t.ex. vid förflyttning, kommunikation, interaktion, psykiska funktioner, beteende, sinnesfunktioner, lärande och att tillämpa kunskap samt personlig vård 4
När är begränsningen eller inskränkningen så stor att personen har betydande svårigheter att klara av dagliga aktiviteter och att vara delaktig? 1/3 Vid bedömningen av begränsningen eller inskränkningen kan man som utgångspunkt ha de riktgivande bedömningsfaktorer i ICF som beskriver problemets storleksordning en betydande aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning motsvarar ett svårt problem (grav, hög, stor, extrem,...) Ett svårt problem inom ett enstaka snävt delområde av funktionsförmågan är inte tillräcklig grund, om det inte medför betydande svårigheter för personen att klara sig och vara delaktig T.ex. en svår rörelseinskränkning av en enstaka led medför sannolikt inte betydande svårigheter att röra sig Obs. Olika stora inskränkningar kan finnas inom flera delområden av funktionsförmågan så att inskränkningarna sammantaget ger upphov till betydande svårigheter 5
När är begränsningen eller inskränkningen så stor att personen har betydande svårigheter att klara av dagliga aktiviteter och att vara delaktig? 2/3 Begränsningen eller inskränkningen behöver inte visa sig i alla vardagsmiljöer Den kan t.ex. ge upphov till betydande svårigheter i skolan, men i en trygg hemmiljö kan svårigheterna vara mindre eller tvärtom Kraven på aktivitet och delaktighet i anslutning till livssituationen beaktas Kraven kan vara olika t.ex. för den som arbetar och den som är pensionerad 6
När är begränsningen eller inskränkningen så stor att personen har betydande svårigheter att klara av dagliga aktiviteter och att vara delaktig? 3/3 Villkoren för beviljande måste uppfyllas vid tidpunkten för beviljandet En person kan t.ex. ha diagnostiserats med en svår sjukdom, men sjukdomen ger upphov till betydande svårigheter först i ett senare skede av livet Sjukdomens behandlingsfas ska beaktas vid bedömningen En person kan t.ex. ha en långvarig sjukdom som när den förvärras ger upphov till betydande svårigheter. I sådana fall kan rätten till rehabilitering avgöras först när läget stabiliserats 7
Vad avses med omedelbar sjukvård? Med omedelbar sjukvård avses behörig sjukdomsutredning och -diagnostisering, tydligt vårdansvar och genomförande av systematisk vård och rehabilitering enligt principen om god vårdpraxis så att vårdläget stabiliseras Omedelbar sjukvård innebär alltså inte enbart akut behandling av sjukdomen Ansvaret för omedelbar sjukvård och därmed sammanhängande rehabilitering ligger hos den offentliga hälso- och sjukvården 8
När kan rehabiliteringsansvaret övergå till FPA? Rehabiliteringsansvaret kan övergå till FPA när omedelbar sjukvård har tillhandahållits och målsättningarna för och innehållet i de medicinska rehabiliteringsåtgärder som behövs utöver en adekvat vårdrelation och uppföljning kan planeras för minst ett år För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat förutsätts sådan vård och uppföljning under rehabiliteringen som är förenlig med principerna för god vårdpraxis Hälso- och sjukvården ansvarar för den omedelbara rehabilitering som hänför sig till vården efter operationer eller andra ingrepp. Då läget stabiliserats kan rehabiliteringen fortsätta normalt i form av FPA-rehabilitering 9
När är rehabiliteringens målsättningar enbart terapeutiska och det är kommunen som har ansvaret? Rehabilitering är inte nödvändig för att göra det möjligt att utnyttja den förmåga som finns kvar och att vara delaktig Personen förmår inte aktivt och medvetet medverka i sin egen rehabilitering Personen saknar förmåga att aktivt och medvetet utföra en uppgift eller en syssla och/eller självständigt delta i olika livssituationer, med hjälpmedel eller assistans, eller detta kan inte förväntas med de rehabiliteringsmetoder som står till buds Terapeutiska målsättningar är t.ex. enbart att upprätthålla rörelseomfånget eller andningskapaciteten och att minska muskelstelheten, såvida de inte hänger samman med målen för aktivitet och delaktighet För att säkerställa en smidig ansvarsöverföring kan FPA fortsätta rehabiliteringen 3 månader efter beslutet. 10
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - innehåll Följer principen om god rehabiliteringspraxis vetenskaplig evidens för positiv effekt som kompletteras med allmänt etablerade och erfarenhetsbaserade metoder ICF-klassifikationen används som referensram Grundar sig på särskild sakkunskap Är kundorienterad rehabiliteringen utgår från klientens behov och målsättningar som gäller dagliga aktiviteter och delaktighet klienten deltar i planeringen av innehållet i och metoderna för sin egen rehabilitering och det sätt på vilket rehabiliteringen genomförs rehabiliteringen genomförs enligt behov i klientens vardagsmiljö 11
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - innehåll Aktiv och funktionsinriktad betonar klientens egen aktivitet, stöder rehabiliteringen i vardagen genom att engagera aktörerna Grundar sig på samverkan samverkan med klienten och klientens anhöriga och med andra viktiga aktörer såsom klientens daghem, skola, servicehus eller arbetsplats och klientens personliga assistent samverkan gör det möjligt att tillämpa förfaranden som främjar rehabiliteringen fördelar för alla! Handledningsinriktat grepp Genomförs i form av terapi och multiprofessionella rehabiliteringstjänster 12
Vilka rehabiliteringstjänster ingår i krävande rehabilitering som ordnas av FPA? Terapi: Individuell terapi, gruppterapi, flerformsterapi i grupp, dagrehabilitering Rehabilitering i öppen eller sluten vård på en rehabiliteringsinrättning: Rehabiliterings- och anpassningskurser (se fpa.fi>samarbetspartner>rehabiliteringstjänster>sök rehabiliteringskurs) Multiprofessionell individuell rehabilitering Vuxna: Servicelinje för klienter med syn- och hörselskador Neurologisk servicelinje Servicelinje för klienter med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar Allmän servicelinje Barn och unga: Servicelinje för klienter med syn- och hörselskador Allmän och neurologisk servicelinje Servicelinje för klienter med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar (se fpa.fi>samarbetspartner>rehabiliteringstjänster>standarder) 13
Vad kan ingå i terapi som ordnas inom ramen för FPA-rehabilitering? Hembesök besök i klientens vardagsmiljö (familj, skola, daghem, servicehus etc.) behovet antecknas i rehabiliteringsplanen Handledningsbesök för anhöriga handledningen ges i regel i samband med ett normalt terapibesök av särskilda skäl, när det inte är ändamålsenligt att klienten deltar behovet ska motiveras i rehabiliteringsplanen ändring: nu också möjligt för vuxna klienter Samarbetsbesök terapeuterna kan genomföra klientens terapibesök tillsammans om klienten beviljats 2 eller flera terapier gemensamma mål, handlingssätt, informationsutbyte, god praxis ingår i de beviljade besöken behovet behöver inte motiveras i rehabiliteringsplanen 14
Vad kan ingå i terapi som ordnas inom ramen för FPA-rehabilitering? Nätverksbesök terapeuten kan göra hembesök och delta i uppgörandet av en rehabiliteringsplan, en individuell plan i skolan för hur undervisningen ska ordnas (IP, på finska HOJKS) eller en rehabiliteringsplan för barn som behöver särskilt stöd i daghemmet, och även medverka vid utprovning av hjälpmedel eller instruktion i hjälpmedelsanvändning i klientens vardagsmiljö kan genomföras med stöd av rehabiliteringsbeslutet behovet behöver inte motiveras i rehabiliteringsplanen Försök med motion och hobbyer rehabiliteringsverksamhet som hjälper klienten att klara vardagen samverkan med närstående bra att beakta och diskutera vid planeringen och skriva in i rehabiliteringsplanen 15
Hur kan man genomföra terapi som ordnas inom ramen för FPA-rehabilitering? Handledningsinriktad terapi samverkan och interaktion med närstående och det närmaste nätverket funktionssätt i vardagen som stöder rehabiliteringen antalet besök kan vara litet kan genomföras sällan, eller intensivt i början och sedan glesare, eller t.ex. i två perioder behovet antecknas i rehabiliteringsplanen Indelning i perioder och alternering med annan terapi terapin kan genomföras i perioder under ett år terapin kan genomföras i perioder under en lång tidsperiod i stället för att fortsätta från ett år till ett annat man beaktar bl.a. orken, motivationen och att inte alltför många mål sätts upp samtidigt behovet antecknas i rehabiliteringsplanen Tätare intervaller 16 behovet antecknas i rehabiliteringsplanen
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis Uppgörs vid en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården, som svarar för bedömningen av personens rehabiliteringsbehov, planeringen och uppföljningen av rehabiliteringen och vid behov för den fortsatta vården under rehabiliteringen rehabiliteringsplaner som uppgjorts i specialomsorgsdistrikten godkänns för rehabiliteringsplanerna från andra aktörer krävs kommunens godkännande för att kommunen ska kunna förbereda sig på att ordna rehabilitering om det inte är FPA som är skyldig att ordna rehabilitering Utarbetas av en läkare eller ett multiprofessionellt team där en läkare ingår, i samråd med klienten och en anhörig Grundar sig på en övergripande bedömning av rehabiliteringsbehovet Uppgörs för 1 3 år 17
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis en sjukdom eller funktionsnedsättning samt ICD-diagnoskod eller -koder i viktighetsordning med hänsyn till rehabiliteringen sjukdomens inledningsfas, utveckling och symtom, läkemedelsbehandling studier, arbete och övrig livssituation rehabilitering som genomförts tidigare, dess mål och effekter beskrivning av den aktuella funktionsförmågan (begränsningar och styrkor) inom olika delområden av funktionsförmågan jämte undersöknings- och mätresultat hjälpmedel inverkan av de personliga faktorerna och omgivningsfaktorerna på aktiviteterna och delaktigheten samt på genomförandet av rehabiliteringen multiprofessionell bedömning av klientens funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov i mån av möjlighet 18
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis huvudmålen för rehabiliteringen behövlig rehabiliteringsservice med tillhörande konkreta och nåbara mål som är viktiga för klienten samt rehabiliteringens tidtabell, längd, indelning i perioder, alternering med annan terapi och intensitet jämte motiveringar behov av att genomföra terapin i klientens vardagsmiljö behov av att hänvisa klienten till någon annan verksamhet som stöder rehabiliteringen utredning om barnets funktionsförmåga i daghemmet eller i skolan tjänster som ordnas av andra aktörer jämte samarbete uppföljningsplan och -aktör uppgifter om vårdenheten: kontaktperson för begäran om tilläggsutredning och adress som beslutet ska skickas till 19
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis Vid behov ytterligare motivering för handledningsbesök vid terapi, och antal besök motivering för att en anhörig eller annan närstående ska delta i individuell rehabilitering eller en kurs på en rehabiliteringsinrättning uppgifter om en eventuell serviceproducent uppgifter om behovet av yrkesinriktad rehabilitering 20
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis Beaktar riktlinjerna för rehabilitering i rekommendationerna för god medicinsk praxis och de nationella principer för god rehabiliteringspraxis som gäller olika sjukdomsgrupper Lagen förutsätter att samarbetet mellan FPA och den offentliga hälso- och sjukvården intensifieras för att ta fram en god rehabiliteringspraxis Samarbete behövs också för att förbättra rehabiliteringsplanens innehåll och kvalitet 21
Övergångsskede Efter lagändringen genomförs rehabiliteringen enligt gällande standarder Om rehabiliteringen fortgår över årsskiftet 2015 2016 med stöd av ett positivt rehabiliteringsbeslut föranleder lagändringen inga åtgärder. Man behöver inte ha en ny ansökning eller rehabiliteringsplan. Om FPA inte är ansvarig för ordnandet av den medicinska rehabiliteringen ligger ansvaret på hälso- och sjukvården (hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010, 29 ) 22