Malmberget Gruvan och samhället
Välkomma 450 m Josefina 500 m Alliansen 932 m Hens 555 m Johannes 481 m Prinzsköld 895 m Dennewitz 902 m Östergruvan 911 m Södra Alliansen 720 m Parta 886 m Viri 930 m Malmkropparna runt samhället vid angivet djup under nollpunkten som räknas från Välkommatoppen. Magnetitmalm blå och hematitmalmen röd. Mörkblå linje visar LKABs industristängsel. Här finns malmen Kapten 830 m Malmbergsborna har i alla tider levt sida vid sida med gruvverksamheten. Förändringarna av samhället har varit och kommer att vara stora. Den här broschyren visar var och hur malmen bryts, hur bergets rörelser mäts och vart man kan höra av sig med frågor. Fabian 830 m Malmberget gör skäl för sitt namn där det ligger ovanpå rika järnmalmskroppar. När samhället grundades var det naturligt att bosätta sig nära arbetsplatsen. Konsekvensen blev en ort som påverkas kraftigt av den näring som är själva grunden för dess existens. Från början rörde det sig om ett 20-tal fyndigheter av olika storlekar inom ett område som är cirka en halvmil långt och två kilometer brett. Idag pågår brytning i tio av malmkropparna. De ligger norr och sydost om Malmberget och stupar mot och in under samhället. Den kanske mest kända är Kaptensmalmen, vars uppblockning i dagen har skapat den stora Gropen. Intill Kapten ligger Fabianmalmen som nu visar sig växa mot djupet. Brytningen av den malmen medför att Elevhemsområdet kommer att påverkas av deformationer. Brytningen av malmkroppen Prinzsköld gör att delar av Bolagsområdet påverkas. Bostäder i dessa områden måste därför flyttas eller rivas, med början under 2007.
Så här bryter vi malmen att man spränger lös och lastar ut malmen Hängväggen som friläggs när brytning underifrån, och låter gråberg från häng fortgår neråt kan inte hänga fritt utan väggen fylla igen tomrummet som bildas. spricker upp, rasar in och fyller successivt På det sättet kan man ta ut nästan all ut hålrummet efter malmen. Det sidoberg 3 järnmalm som finns i malmkropparna, och dessutom behöver inte personal arbeta i som fyller ut den utbrutna malmen har inte samma egenskaper som malmen vilket gör anslutning till öppna brytningsrum. Med att också bergspänningarna förändras i om Hängvägg skivrasbrytningen kan LKAB både hålla en hög säkerhet och ta ut så mycket malm att givningen. Att berget beter sig på det sättet är något som hör till brytningsmetoden. gruvbrytningen blir lönsam. Den uppsprickning som sker i malmkrop Liggvägg 2 Brytningsmetoden som LKAB använder kallas Berget sätter sig Eftersom malmkropparna stupar snett neråt i marken bildas en så kallad hängvägg när malmen bryts. I liggväggen, som är stabil, läggs all infrastruktur i form av vägar, schakt, ventilation och så vidare. parnas hängväggar och de spänningar och sättningar som orsakar vibrationer i marken är noga övervakade och LKABs bergmekaniker har god kontroll på var de ska uppstå, även om den exakta tidpunkten inte alltid går att förutsäga. skivrasbrytning. Den metoden passar bäst i Malmfältens bergförhållanden och medger det både säkraste och effektivaste arbetssättet för gruvarbetarna. 1 För att det ska vara lönsamt att bryta malm måste brytningsmetoden innebära att så mycket som möjligt av fyndigheten kan tas ut, att processen är effektiv och framförallt att den är säker för dem som arbetar under jord. Därför använder LKAB skivrasbrytning, en metod som innebär 1. Tillredning 2. Rasborrning 3a. Sprängning 3b. Raslastning 4. Tömning i schakt 5. Tömning av truckar 4 5
Seismiska händelser i Fabianområdet i Malmberget LKABs bergmekaniker har uppmätt ett ökat antal seismiska händelser i berget runt Fabian-rummet, framförallt mot Kaptensgropen. Det kan tyda på att Fabians takskiva är på gång att blocka upp till markytan. Fabianmalmen som ligger intill Kaptensgropen började brytas cirka 250 meter under markytan 1972. Inledningsvis tillämpades olika brytningsmetoder innan LKAB övergick till skivrasbrytning. Eftersom brytningen startade under jord så lämnades en cirka 250 meter tjock takskiva av berg som genom åren har blockat upp mot markytan som planerat. Uppblockningen av Fabian-takskivan kan komma att ske ungefär vid området markerat med en gul cirkel. Mätning av takskivans uppblockning har skett bland annat genom att loda i borrhål borrade från markytan mot brytningsrummet. Dessa mätningar visar att takskivan har varit stabil under lång tid och sedan 1992 har tjockleken endast minskat cirka 10 meter och är i sin tunnaste del nu drygt 100 meter tjock. Under 2006 har även så kallat laserscanning av rummet utförts vid olika tillfällen som ger en noggrannare bild av rummets utseende än att loda i enstaka borrhål. Sedan våren/sommaren 2005 kan LKAB också indirekt via ett seismiskt system mäta rörelser och spänningsförändringar i berget med känsliga sensorer, så kallade geofoner. Dessa finns ingjutna i borrhål i berget runt de olika malmkropparna i Malmbergsområdet. Under den senaste tiden har framförallt antalet mindre händelser, för små för att uppfattas på ytan, ökat i antal omkring Fabianmalmen. fortsättning på nästa sida
fortsättning Staket Staket Götgatan Drottninggatan Vasagatan 200 m avv Pelare mellan malmkropparna Fabianmalmen ligger nära Kaptensmalmen. Mellan de utbrutna delarna av dessa två malmkroppar finns en outbruten bergmassa, en så kallad pelare som smalnar av mot djupet. Det är framförallt i denna pelare som geofonerna har registrerat fler händelser än vanligt. Händelserna är koncentrerade till tre olika nivåer, cirka 200 350, 450 550 samt 700 800 meter under markytan. Fyllnadsmassor Kapten De ökade aktiviteterna kan vara en indikation på kommande händelser. Idag är det svårt att exakt säga vad som kommer att hända, men det finns två troliga scenarier: 1. Den ökade mängden mindre seismiska händelser kan fortsätta att öka och resulterar i en större seismisk händelse, därefter kan aktiviteterna avstanna. 2. Den seismiska aktiviteten kan också accelerera och resultera i att Fabians takskiva blockar upp till dagen, vilket förväntas ske förr eller senare. Denna uppblockning förväntas då starta från Kaptensgropens östra kant. En sådan uppblockning kommer att likna det som skett i ViRi-malmkroppen och det synliga resultatet blir en ny grop ovanför Fabianmalmen. 800 m 400 m Utbrutet fyllt med uppblockat berg 600 m 75 m Inmätt tomrum ca 110 m 100 m Vi kan i dagsläget inte se vilket av de två scenarierna som är mest troligt. Vid en uppblockning av takskivan är det förväntade genombrottet cirka 200 meter från bebyggelse och innanför LKABs industristängsel. Vid båda scenarierna kommer allmänheten att känna av vibrationer som kan upplevas som obehagliga. Dessa Fabian vibrationer förväntas inte ha en 1000 m storlek som skadar byggnader och någon risk för att marken skall ge vika utanför det inhägnade området finns absolut inte. Naturlig följd av brytningen Att rörelser i berget orsakar vibrationer och ibland uppblockningar till markytan är en känd konsekvens av gruvverksamheten och rasbrytningsmetoder. Det går att förutsäga var och ungefär hur marken ska förändras, men att ange en exakt tidpunkt är svårare på grund av bergmassornas sammansättning. Fortsatta uppföljningar kommer att ge ett bättre underlag för var och när en eventuell uppblockning kommer att ske. Vi följer aktiviteterna i området kontinuerligt och kommer så snart ny information föreligger att gå ut med information, bland annat på vår hemsida på Internet, www.lkab.com. Det gäller att lyssna på berget LKABs bergmekaniker bevakar berget runt gruvan dygnet runt, året runt. Till sin hjälp har de känsliga sensorer djupt nere i borrhål. Varje natt sprängs järnmalmen lös nere i gruvan, och även om salvorna både hörs och känns på ytan återkommer de vid regelbundna klockslag. De seismiska händelser som orsakar vibrationer vid andra tider, och som kan upplevas kraftigare ute i samhället än sprängningarna, går inte att förutsäga exakt i tiden. Men alla seismiska händelser bevakas noga, och hållfastheten i berget undersöks för att avgöra när det är dags att exempelvis i god tid utvidga avspärrningarna runt ett deformationsområde eller ur säkerhetssynpunkt utrymma områden under jord. Analyserar När en seismisk händelse inträffar registreras den i en rad instrument runt gruvområdet och ute i samhället. Mycket känsliga sensorer i marken, geofoner, ger utslag och kan genom datorbearbetning ge svar på var händelsen har inträffat och hur kraftig den var. Bergmekanikerna åker även ut på plats och kontrollerar området i närheten av de större seismiska händelserna, både ovan och under jord. Informationen sprids När de första analyserna är gjorda sammanställs en rapport som går till de ansvariga i LKAB, räddningstjänsten, kommunledningen och om det behövs också till medierna för att på så sätt snabbt nå ut till medborgarna. Informationen läggs också ut på LKABs hemsida på internet, www.lkab.com. Geofon Beroende på var den seismiska händelsen inträffat, vilken tid på dygnet det är och hur mycket uppgifter som måste samlas ihop kan det ta ett antal timmar innan det finns exakta svar att ge. På baksidan av den här broschyren finns en lista på kontaktuppgifter för den som har fler frågor.
Seismisk aktivitet i liten skala Ljud och vibrationer i marken kan orsakas av rörelser mellan olika bergmassor. Men de kan också bero på förändringar i bergspänningar (trycket). Seismisk aktivitet i global skala är ett resultat av rörelser i jordskorpan världen över. Plat Mindre krafter lokalt Samma princip gäller även i regional och I gruvmiljö kan även en annan typ av seismicitet uppstå, som inte är kopplad linjerna, desto högre spänningar. När bergspänningarna blir högre än bergets hållfast torna som jordskorpan är uppbyggd av rör sig lokal skala, men det är då omkring mindre till sprickor. Bergspänningar (tryck i berg) het inträffar brott, vilket inte är detsamma i förhållande till varandra, vilket kan ge upphov sprickor och strukturer som det rör sig, fungerar som en vattenström. Så länge det som kollaps eller ras. Om brottet sker plöts till jordskalv. Ett sätt att förklara hur jordskalv och det är mycket små rörelser. Den inte finns några hinder går strömmen rakt. ligt frigörs energi som går ut i berget i form uppstår är att likna plattorna vid två block som seismiska aktiviteten (eller jordskalven) När man bryter ut ett hålrum, eller lägger en av tryckvågor, en seismisk händelse har ligger på varandra. Det ena blocket vill röra sig blir naturligtvis av lägre styrka eftersom sten i bäcken så måste strömmen gå runt inträffat. Denna frigöring av energi kan ske åt höger och det andra åt vänster. Friktionen de krafter som måste övervinnas för hindret. långt in i berget men också nära orter eller mellan blocken gör att det krävs en viss kraft innan någon rörelse kan ske. När denna dragkraft blir tillräckligt stor sker en plötslig glidning, en seismisk aktivitet eller skalv har uppstått som sprider sig i den omgivande bergmassan i form av en vågrörelse i berget. att rörelser ska kunna ske är mindre. I Sverige inträffar det cirka 500 jordskalv per år av den här typen. Merparten sker på Västkusten, i Bergslagen, längs Norrlandskusten och i Malmfälten. Energi frigörs Linjerna i figuren kan ses som strömningslinjer runt hindret. Ju tätare linjerna är desto snabbare blir strömmen. Bergspänningar fungerar på samma sätt, ju tätare mellan bergrum. Detta kan orsaka att berg släpper från tak eller väggar i hålrummet, och det kan ibland även kännas på markytan som en vibration. 10 11
LKAB kontakt Ljud och vibrationer som orsakas av gruvbrytningen kan väcka funderingar och frågor. För oss på LKAB är det viktigt att alla som bor i närheten av vår verksamhet ska känna sig trygga. Ta gärna kontakt med oss om du vill veta mer! Reception Efter kontorstid går samtalen till Vakten, Vitåfors: 0970-76 000 Yttre miljö Frågor om damm och annan påverkan Tina Hedlund, 0980-71 657 Skadeanmälan Frågor om skador på privat egendom Sofia Waaranperä: 0980-648 03 Hemsida www.lkab.com Bergmekanik Frågor om seismiska händelser Christina Dahnér: 0980-71 089 Brytning Frågor om brytningsmetoder Mats Keisu: 0970-76 359 Gruvrätt Frågor om inlösen av fastigheter Karl Wikström: 0970-76 148 Postadress LKAB, 983 81 Malmberget 12