Higher safety in platelet transfusions using

Relevanta dokument
PATOGEN REDUCERING MED INTERCEPT: TEORI OCH

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Examensarbete 15hp, Vt. 2010

Implementering av patogenreducerade blodkomponenter

Transfusionsmedicin. Anna Willman

The impact of platelet storage time on transfusion results

HLA matchade trombocyter. Torsten Eich Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Regionmöte Transfusionsmedicin Uppsala

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR FOTOKEMISK BEHANDLING (PCT) AV TROMBOCYTER MED HJÄLP AV AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS

INTERCEPT BLOOD SYSTEM FÖR PLASMA FOTOKEMISK BEHANDLING AV PLASMA MED AMOTOSALENHYDROKLORID OCH UVA-LJUS

MacoSpin. - en centrifug, två studier. Hanna-Stina Ahlzén och Linda Larsson of Blodkomponentenheten Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Krav på blodgivares lämplighet

Hepatit C Smittspårning efter blodtransfusion Ann Söderström Smittskyddsläkare Västra Götalandsregionen

Detektion av Borrelia burgdorferi IgG. med hjälp av ELISA

EVALUATION OF THE ADVIA 60 ON HIGH VALUE PLATELETS

4 enheter erytrocyter SAGMAN, leukocytbefriad, 4 enheter FFP och 1 trombocytenhet (4+4+1)

KAPITEL 5 BLODKOMPONENTER: KVALITETSSÄKRING OCH KONTROLL

Ditt blod behövs. Nästan alla kan bli blodgivare. I samarbete med EDQM, Europarådet (Council of Europe)

Neonatal Trombocytopeni

EUROPARÅDSGUIDEN. Docent Jan Säfwenberg Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Uppsala. Equalis okt 2013 Jan Swg

Koagulationsanalyser. Serumanalyser, används endast i undantagsfall inom landstinget Dalarna.

Erytrocyter och trombocyter vid fel temperatur. Vad får det för följder?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler;

HIV/AIDS - ett globalt perspektiv

KAPITEL 4 BLODKOMPONENTER: FRAMSTÄLLNING OCH ANVÄNDNING

Skillnader mellan manlig och kvinnlig

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Patientsäkerhet Provtagning skall ske i enlighet med SOSFS 2007:21 Provtagning för blodgruppering och BAS-test (förenlighetsprövning) skall ske vid

Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:30) om donation och tillvaratagande av vävnader och celler

Immunteknologi, en introduktion. Hur man använder antikroppar för att mäta eller detektera biologiska händelser.

Regiondagarna i Örebro mars 2010 Överläkare Olle Berséus Blodcentralen USÖ

Patientens namn Personbeteckning Blodgrupp RhD Orsak till blodtransfusionen

Terapeutisk Aferes. Folke Knutson R.N.,M.D.,Ph.D. Överläkare Akademiska Sjukhuset Uppsala

RhD immunisering efter transfusion erfarenheter från Uppsala. Barbro Persson Akademiska sjukhuset, Uppsala

Datum: Händelseanalys. HCV positiv blodkomponent ges till patient. Februari 2018

Blod och blodomloppet

Analys av trombocyter i blodkomponenter En jämförelse mellan tre olika mätmetoder på Sysmex XN-1000

Jämförelse mellan två nedkylningsmetoder av helblodsenheter för vidare framställning av trombocytkoncentrat avsedda för transfusion

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

TEMA BLODGIVNING Elevuppgifter

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

ORDLISTA HEPATIT C (HCV)

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2011 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2013 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

SOSFS 2011:10 (M) Föreskrifter. Ändring i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:28) om blodverksamhet. Socialstyrelsens författningssamling

Transfusionsprojektet Thorax Verksamhetsområde Kärl-Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: Skrivtid 4 timmar

Patogeninaktivering! Eller?

Varför vill vi veta något om vilka patogener som finns i avloppsvattnet och hur gör vi?

Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 2014

Sören Andersson. Professor, prefekt, överläkare. Institutionen för medicinska vetenskaper Örebro universitet & Laboratoriemedicin, Region Örebro län

Projekt Mobil Blodbank Carlskrona sid.1/6 O.Berséus Projekt Blodförsörjning under deltagande i operation ATALANTA 2013 (ME03).

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

DNA FRÅN BLOD & KINDCELLER

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1988:1 Utkom från trycket den 25 april 1988 HIV-TESTNING I ARBETSLIVET

TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Framtida diagnostik av sepsis. Sanja Jurcevic Biträdande lektor i systembiologi Institutionen för Biovetenskap Högskolan i Skövde

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet

Pedagogisk planering Elev år 5

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Transfusionsmedicin -målbeskrivning

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Jonas Eriksson Blodprover vid trauma. Vätsketerapi. Vätsketerapi. Varför skall man ge? Transfusionsmedicin

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Uppgiftslämnare Inrättning för blodtjänst : Verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård : (sjukhus/avdelning/tfn) Risksituation - datum

Leucosep-rör LTK.615 BIPACKSEDEL. För in vitro-diagnostik PI-LT.615-SE-V3

CMV/EBV Molekylär diagnostik. Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus

BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET

HIV/AIDS. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare Uppsala läns landsting

Transfusion av blodkomponenter till barn

VISUELL GRANSKNING AV BLODPRODUKTER

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

Att ha kunskap om immunsystemets uppbyggnad och funktion

Nya smittämnens relevans i transfusionssammanhang

INTERCEPT Trombocyter TEKNISKT DATABLAD

För användning vid preparering och isolering av renade lymfocyter direkt från helblod BIPACKSEDEL. För in vitro-diagnostik PI-TT.

FÖRSKRIVNINGSGUIDE MAVENCLAD. Riskhanteringsplan för kladribin (MAVENCLAD), version 1.0 Godkänt av Fimea

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Indikation för Erytrocyter Under ECC Transfundera om Hb <80 g/l, Hct <20% och vensaturation <70%. INVOS <75% av utgångsvärdet.

Impedans-aggregometri (Multiplate ) fo r bedo mning av trombocytaggregation i trombocytkoncentrat

Fullmaktsstadganden Blodtjänstlag (197/2005) 7, 11, 12 2 mom, 13, 15 2 mom, 16 och 17

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Positiv direkt antiglobulintest (DAT)

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

Läkemedelsupptäckt och utveckling (Drug discovery and development)

, version V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Patientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA

Ledningssystem för blodcentraler

Fakta om studier med Pradaxa

Hepatit A-E, update. Johan Westin Dept. of Clinical Microbiology and Infectious Diseases University of Gothenburg Sweden

Kompletterande åtgärder vid positiv BAS-test. Jan Säfwenberg och Åsa Englund Akademiska sjukhuset, Uppsala

Adaptogener. September 2007

Transkript:

Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska Analytikerprogrammet Vårterminen 2007 Higher safety in platelet transfusions using Intercept Blood System Zelal Beydogan Handledare: Folke Knutson och Helena Löf Ställföreträdande handledare: Karin Lejskog och Ingrid Vedin Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin. Akademiska sjukhuset 1

ABSTRACT Background. Platelets (thrombocytes) are the smallest cells in the blood. Platelet fulfils functions as formation of blood clots when bleeding. Low levels leads to bleeding while high levels increase the risk of thrombosis (obstruction of the circulatory flow system). Platelet transfusions may be required for patients with systemic bleeding and for patients at higher risk of bleeding because of coagulation defects, sepsis (presence of bacteria in the bloodstream), or platelet dysfunction related to medication or disease. A pathogen-reduction system for platelet components would be a useful method since it reduces the risk of bacterial, protozoa, viral and white blood cell contamination. The Intercept Blood System method (IBS) for platelets, destroys DNA and RNA and was validated against the routine method in order to reduce pathogen transmission risk during transfusion. The validation of IBS, the trombocyte count for100 buffy coat concentrates from 2007 were compared to values for 100 buffy coat concentrates from 2006 that had been treated with gamma-radiation. Akademiska sjukhuset in Uppsala has a requirement that 75% of the platelet concentrates contain at least 300*10 9 platelets per unit. IBS fulfilled to 94% compared to 98% for the routine method. Thus, the IBS-method was well above the required value and is now used at Akademiska sjukhuset in Uppsala. Keywords Pathogen transmission, photochemical process for pathogen inactivation, blood safety, amotosalen interaction with platelets, window period. 2

Introduktion Om den hemostatiska mekanismen inte fungerar tillräckligt finns det risk för livshotande blödningar och man kan behöva ge en eller flera trombocyttransfusioner. Normal koncentration av trombocyter i blodet är (B-TPK) 150-400 x 10 9 /L. Skulle antalet sjunka under 50 x 10 9 /L är orsaken oftast nedsatt nybildning eller ökad förbrukning. Man kan då behöva ge trombocyttransfusion 1. Trombocyterna bildas i benmärgen från megakaryocyter och är blodets minsta cell. Storleken är 3,6 ± 0,7 µm i diameter, 0,9 ± 0,3 µm i tjocklek med en volym på 7,1 ± 4,9 fl och ytarean är 22,1±9,4 µm 2. Varje megakaryocyt kan bilda upp till 6000 trombocyter. Överlevnadstiden i blodet uppgår till 8-10 dagar. Trombocyterna saknar kärna och har rikligt med cellorganeller och cytoplasmatiska enzymer. I sina vesikler lagrar trombocyterna biologiskt viktiga produkter. Dessa töms när trombocyterna fäster till ett skadat område på vävnaden. Det är då trombocyterna aktiveras och bidrar till att blödningar stoppas genom att fibrinogen i plasman omvandlas till fibrin. Fibrintrådarna bildar ett nät där trombocyter och röda blodkroppar fastnar, och till sist täpps hålet igen [1]. Framställning av trombocytkoncentrat sker från blodgivare på två olika sätt: Trombocytaferes och poolning av buffy coats (del av helblodet). Trombocytkoncentratet som framställs från lättcellskoncentrat (buffy coat) erhålls vid centrifugering av helblod där plasma och röda blodkroppar separeras till varsin påse. Innehållet i kvarvarande påse, som består av buffy coat späds med plateles-additiv-solution (PAS) vilken fungerar som närings- och antikoagulansämne. Poolade buffy coats innehåller trombocyter från 5 givare med samma ABO-grupp [2]. Aferes innebär att man separerar trombocyter från blodet och resten ges tillbaka till givaren. Processen går till så att givaren kopplas till en maskin, som separerar blodet genom 3

centrifugering. I centrifugen avskiljs trombocyterna till en förvaringspåse innehållande näringslösning T-sol (Baxter) som sedan gammastrålas. Blodgivarna får inte ha intagit några antiinflammatoriska läkemedel en vecka före tappningen eftersom det kan bidra till att koagulationen förhindras 1. Trombocytkoncentraten ska förvaras under kontinuerlig skakning vid 20-24 C för att hållas vid liv. De kan förvaras upp till 5 dagar från tappningsdagen. Om prov från blododling tagits senast dag 4, kan förvaringstiden utsträckas till 7 dagar [1]. När glukos i trombocytkoncentratet på grund av syrebrist i påsen omvandlas till laktat som sänker ph, försämras trombocyternas morfologi (diskoida formen ändras till en sfärisk form). Fenomenet uppkommer oftast vid lägre ph än 6,8. Därför ska förvaringspåsarna vara permeabla för gaser så att utbyte av koldioxid och syre ska kunna ske och ph bör ligga mellan 6,8 och 7,4 [1,3]. Säkerheten vid transfusion är en stor angelägenhet då det finns risk för smitta av patogener som HIV, Hepatit C virus (HCV), Hepatit B virus (HBV), HTLV-1 (Humant T-lymfotropt virus), bakterier och parasiter. För att minska smittoriskerna testas blodgivarna mot dessa patogener innan de godkänns som blodgivare. Men det finns dock gränser med alla laborativa tester och det återstår en dold risk som anses bero på donationer under s.k. fönsterperioden. Ett HIV-test visar om kroppen har utvecklat antikroppar mot ett HIV-virus, som kom in i kroppen tidigast tre månader innan testet. Blodgivaren kan alltså vid test- och tappningstillfälle bära på ett HIV-virus i blodet och ändå få falsk-negativt svar om man utför det vid den tid då antikropparna inte kan detekteras. Därför är inte dessa tester säkra, vilket medför risk för blodsmitta. 1 Utarbetad 1997 och reviderad 2001 av: Iris Treutiger och Göran Elinder, Sachska barnsjukhuset, Södersjukhuset, i samråd med styrgruppen för ITP och Vårdplaneringsgruppen för Pediatrisk Hematologi 4

Möjligen är det en ännu större utmaning att skydda trombocyterna från bakteriekontamination eftersom trombocytkoncentraten bevaras i näringsrikt medium i rumstemperatur, vilket gynnar bakterietillväxten [4]. För att förbättra säkerheten vid trombocyttransfusion har en ny metod kallad Intercept Blood System (IBS) utvecklats i USA. Metoden är baserad på tillsatt av ett psoralen följd av bestrålning med ultraviolett A-ljus (UVA). Patogeninaktiveringen blev CE märkt 2006, vilket betyder att det är godkänd att användas i Europa och används nu av 13 europeiska länder. FDA (Food and Drug administration) har inte godkänt metoden i USA och den används inte där, och när den kommer att införas är ännu okänt. Norge var först med att använda patogeninaktivering i slutet på 80-talet. Man använde sig då av en detergent (Solvent Detergent), som vid tillsats till plasma upplöste cellväggen på virus med lipidinnehållande membran vilka innefattar HIV, HCV, HBV, HTLV CMV (cytomegalovirus). Detergenten påverkar inte virus med membran, som saknar lipider som HBV och parvovirus B19 [8]. Psoralen binder till nukleinsyra och vid efterföljande bestrålning UVA inaktiveras DNA och RNA-innehållande organismer, som patogener samt vita blodkroppar som kan orsaka immunisering hos patienten [7]. Psoralen är ett organiskt ämne och människor utsätts till mellan 1 till 2 mg av det genom maten per dag. Psoralen finns bl. a i frukter och grönsaker som tex. lime, palsternacka, selleri och persilja. Hög UV-dos skadar trombocyterna. Därför måste en passande psoralen användas tillsammans med en optimal UV-dos. För inaktivering av patogener i trombocytkoncentrat används amotosalen HCL (S-59) då en lägre dos av UV krävs för reaktion med nukleinsyran än för andra psoralener. Amotosalen är en syntetisk tillverkad psoralen, som går igenom cellväggen och binds till DNA och RNA i patogenerna och de vita blodkropparna. Under belysning med UVA bildas tvärbindningar mellan amotosalen och organismers DNA och RNA, vilket blockerar replikationen. Även enkelkedjad RNA bildar tvärbindningar med amotosalen. Resultatet är 5

förhindrad celldelning av patogener och vita blodkroppar då proteinsyntesen hämmas. Trots blockering av replikation med denna metod så bibehåller trombocyterna sin biologiska aktivitet och kliniska fördel [6]. Efter behandlingen kvarstår 20% av ursprungsdosen amotosalen, 80% har brutits ner. Det som återstår absorberas av en compound absorbing disk (CAD) som reducerar koncentrationen av rester från amotosalen och fotoprodukter som finns i påsen [5]. Intercept Blood System är produktnamnet för applikationen av denna metod att reducera riskerna för transfusionsöverförbara sjukdomar genom att inaktivera patogener som virus, bakterier och parasiter som kan befinna sig i givarens blod. Det är idag det enda system som finns tillgängligt och är tillräckligt utprovad för behandling av plasma och trombocyter, och processen är förenklad genom att samma UV-apparat används både för denna metod och den som rutinmässigt används. I praktiken bedöms metoders lämplighet för rutinanalyser genom valideringsstudier. Vid metodvalidering tar man fram egenskaper som ger en övergripande beskrivning av metodens prestanda. Underlaget är bra information och kan användas vid uppskattning av metodsäkerhet. Studiens syfte var att validera IBS-metoden med förhoppning om att kunna övergå till den för att öka säkerheten vid trombocyttransfusion. För valideringen jämfördes antalet trombocyter per dos hos patogeninaktiverade trombocytkoncentrat med gammabestrålade trombocytkoncentrat. IBS används nu vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. 6

Material och metod Material För validering av metoden användes 100 buffy coats från totalt 500 blodgivare med olika blodgrupper. Dessa hundra buffy coats som behandlades med Intercept Blood System validerades med 100 gammabestrålade buffy coat trombocytkoncentrat från 2006 där värden på trombocytinnehållet erhölls från blodcentralens arkiv vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Alla behandlade trombocyter förvarades i rumstemperatur under konstant vaggning. Metod Trombocytkoncentrat producerades från 5 poolade buffy coats från blodgivare med samma blodgrupp och svetsades samman med ett interceptbehandlingsset som bestod av 3 påsar och 1 motosalenpåse. Sedan hängdes påsen innehållande trombocyter upp på en krok. Brytstiftet på amotosalenpåsen och trombocytpåsen öppnades och innehållet blandades i belysningspåsen (se figur1). Innehållet blandades väl och luften trycktes ut innan interceptbehandlingssetet svetsades av. Belysningspåsen placerades i illuminatorn och belystes 5 minuter (3 J/cm 2 ). Efter belysningen flyttades patogeninaktiverade trombocyterna över till en ny påse innehållande en restuppsamlare, en compound absorbing disk, CAD. Trombocyterna förvarades under kontinuerlig vaggning vid rumstemperatur (20-24 grader) och kunde förvaras upp till 7 dagar. Efter minst 6 timmar och högst 16 timmar av vaggning fördes trombocyterna till en ny påse och placerades återigen på vaggan, klara för användning. Dagen efter vägdes trombocytpåsen och prover togs från trombocytkoncentraten efter att påsen vänts i handen 10 gånger, till särskild provtagningspåse som fanns på påsen (se figur 1). Provtagningspåsen svetsades av och innehållet överfördes till ett EDTA rör. Alla prover blandades i minst 5 minuter före analys med ADVIA 60 (cellräknare). ADVIA 60 används vid kvalitetskontroll av trombocytkoncentrat. Apparaturen använder sig av impedansmätning 7

och kontrolleras varje dag med Bayers höga och låga kontroller. Metoden är baserad på variationer i den impedans som genereras när cellerna passerar genom en kalibrerad mikroöppning. Antalet trombocyter per dos räknades ut enligt: antalet trombocyter x 10 9 /L x volym / 1000 Volymen uträknades med: Nettovikten / 1,01 (trombocytdensitet). Resultaten jämfördes med kvalitetskontroller från 2006. Figur 1. Principen för intercept-metoden 1. Amotosalen och trombocytkoncentrat blandas i en belysningspåse 2. Innehållet belyses 5 minuter med UVA 3. Det inaktiverade trombocytkoncentratet överförs till en ny påse innehållande CAD som sedan inkuberas i minst 6 timmar 4. Efter minst 6 timmars inkubation överförs trombocyterna till en ny påse och blandas väl innan en liten mängd överförs till provtagningspåsen för kontroll av trombocytinnehåll. 8

Resultat Akademiska sjukhuset har kravet att 75% av trombocytpåsarna ska innehålla minst 300 x 10 9 trombocyter per enhet. I valideringen jämfördes tidigare analyser från 100 gammabestrålade trombocytkoncentrat med 100 patogeninaktiverade trombocytkoncentrat. Av de gammabestrålade trombocytkoncentraten med analysvärden från 2006 uppfyllde 98% gällande kvalitetskrav, medan 94% av de patogeninaktiverade trombocytkoncentraten från 2007 klarade kraven. 700 600 500 Antal trombocyter/ dos 400 300 200 100 0 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 82 85 88 91 94 97 Observationer 100 Figur 2. Validering av patogeninaktiverade trombocytkoncentrat. Gammabestrålade trombocytkoncentrat (TPK 2006/dos) och patogeninaktiverade trombocytkoncentrat (TPK 2007/dos)., visar resultat för räkning av trombocyter från 2006 efter gammabestrålning, visar resultat för räkning av trombocyter från 2007 efter användande av IBS-metoden. 9

Diskussion Trots olika förebyggande åtgärder för transfusionssäkerhet som innefattar sträng screening av donatorer, olika specifika serologiska och nukleinsyrabaserade tester, postdonationsspårning etc. så förekommer infektioner som orsakats av transfusioner. Sjukdomar kan bl. a överföras genom transfusion under den tid som löper mellan den tidpunkten då givaren blir infekterad till den tidpunkten då tester är kapabla att detektera orsaken, den så kallade fönsterperioden. Sedan hösten 1985 har samtliga i Sverige tappade blodenheter testats avseende förekomst av anti-hiv-1 2. Det var då Sverige hade sitt första HIV fall som man införde testet. Antal HIV-smittade via blodkomponenter mellan år 1980 och 2003 är troligtvis 85 stycken enlig Socialstyrelsens statistik 2. Det finns studier som visar att risken att bli smittad av HIV via blodtransfusion är mindre än 1 på 500 000, 1 på 100 000 för HCV och 1 på 70 000 för HBV [8]. Användandet av mänskligt blod som en rå biologisk källa är till sin natur osäkert. Endast screening kan inte utesluta alla humana patogener. Därför är behovet av ett säkrare alternativ stort. Man har dock använt metoder som celltvätt och leukocytfiltrering i förebyggande syfte men det har sina begränsningar vad det gäller transfusionsöverförbara sjukdomar. Det mest lovande framsteget hittills är användandet av metoder där nukleinsyran hos patogener utgör mål vid inaktivering. Detta förfarande har genomgått åtskilliga in vitro-studier för att mäta metodens säkerhetsmarginaler, där man undersökt toxicitet på celler eller patienter[7]. IBS-metoden som användes vid denna validering förefaller vara den säkraste metoden hittills inom transfusionsmedicinen, men har åtminstone en nackdel. 2 http://www.socialstyrelsen.se/ sökord: blodtransfusion 10

Den tid då CAD ska absorbera restprodukterna är på minst 6 timmar och högst 16 timmar, vilket är en lång tid jämfört med rutinbehandlingen med gammabestrålning av trombocytkoncentrat, som tar 8 minuter att genomföra. Efter tillsatt mängd amotosalen (15,2 mg) till en påse och UV-A bestrålning så innehåller trombocytkoncentratet ungefär 3,1 mg amotosalen, 8,1 mg fria fotoprodukter och 4 mg bundna fotoprodukter. Efter inkubering med CAD så återstår det endast 0,05 mg amotosalen och 2,75 mg av fria fotoprodukter. De bundna fotoprodukterna påverkas inte av CAD. Den lilla mängd som är kvar i trombocytkoncentratet anses inte farligt för patienten. Man vet att amotosalen aktiveras av UV-A-illuminering och utan den så bibehåller amotosalen sin oreaktiva form, sin fria form då den inte har bundit till något [6]. En annan frågeställning är om man ska ta bort rutinanalyserna av blodgivarna där HIV, LUES (syfilis), HBV och anti-hbc screenas. Kanske dessa analyser är onödiga, då patogenerna inaktiveras. Detta bör undersökas noga innan analyserna eventuellt tas bort. Det finns andra metoder som undersöks, men med liknande verkningsmekanism. Riboflavin, som är ett essentiellt näringsämne (vitamin B 2 ) och som absorberar UVA och synligt ljus har undersökts som ett alternativ till Intercept Blood System. Riboflavin lägger sig också mellan kedjorna i DNA och förstör dess enkelkedja under UV-ljus (280-360 nm). Säkerheten vid användandet av riboflavin är väl känd kliniskt och möjligheten att inaktivera patogener i röda blodkroppar, plasma och trombocyter kommer att utvecklas inom en snar framtid [8]. Risken för att trombocytkoncentraten ska kontamineras av bakterier är egentligen högre än den virala kontaminationen, eftersom trombocytkoncentraten förvaras i rumstemperatur tillsammans med näringsrikt medium som gynnar bakterietillväxten [9]. Den uppskattade nivån av kontamination vid samling av produkt, då man för in kanylen vid tappning, är 11

ganska lågt, runt 1-10 kolonier/ml eller mindre. På bara några få timmar kan kolonierna öka till 10 6 /ml eller mer. Sådana mängder vid transfusion kan orsaka bacteremia som sedan kan leda till sepsis. De som drabbas hårdast är patienter med nedsatt immunförsvar och äldre personer [10]. Studier har beräknat att 1 av 10 000 drabbas av sepsis som då har orsakats av kontaminerade trombocytkoncentrat [8]. Detta kan minskas om man odlade alla trombocytkoncentrat, vilket inte behövs med den nya metoden då den inaktiverar patogener. Ett sätt att reducera risken för transfusionsöverförbara sjukdomar, vilket är rutin idag, är att använda trombocytaferes istället för poolade buffy coats eftersom aferes kommer från en givare medan buffy coats kommer från 5 givare [10]. Studiens syfte var att validera Intercept Blood System-metoden genom att bestämma trombocytinnehållet efter patogeninaktivering och jämföra det med trombocytinnehållet i gammabestrålade trombocyter från 2006, som är en godkänd metod och som användes innan denna validering. Akademiska sjukhuset har satt kravet att 75% av trombocytkoncentraten ska innehålla minst 300 x10 9 trombocyter per enhet. De gammabestrålade trombocytkoncentraten uppfyllde till 98% gällande kvalitetskrav. Av de IBS-behandlade trombocytkoncentraten klarade 94% kraven. Eftersom den nya metoden klarade kraven har den införts på Akademiska sjukhuset där samtliga buffy coat trombocyter och trombocytafereser nu behandlas på detta sätt. Acknowledgment Jag skulle vilja tack min handledare Helena Löf och personalen på Blodcentralen på Akademiska sjukhuset som har hjälpt mig med denna studie. Det har varit en givande tid för mig på Blodcentralen då alla har varit tillmötesgående med mitt arbete. 12

Referenser [1] L. Eriksson 1996, The preparation and storage of platelets from buffy coat, Acta Universitatis Upsaliensis, Comprehesive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of tex Medicin, 596. [2] S. Larsson, P. Sandgren, A. Sjödin, M. Vesterinen, H. Gulliksson. Automated preparation of platelet concentrates from pooled buffy coats: in vitro studies and experiences with the Orbisac system. Transfusions 2005;45:743-751. [3] A. Brand, V. Novotny, B. Tomson. Platelet transfusion therapy: from 1973 to 2005. Human Immunology 2006;67:413-418. [4] C.F Bell, M.F Botteman, X. Gao et. al. Cost-effectiveness of transfusion of platelet components prepared with pathogen inactivation treatment in the United States. Elsevier Science 2003;25:2464-86 [5] D. Van Rhenen, H. Gulliksson, J.P Cazenave et. al. Transfusion of pooled buffy coat platelet components prepared with photochemical patogen inactivation treatment: the eurosprite trial. Transfusion Medicine, Blood, 2003;101:2426-2433. [6] L. Lin, M.G Conlan, J. Tessman, G. Cimino, S. Porter. Amotosalen interactions with platelets and plasma components: absence of neoantigen formation after photochemical treatment. Transfusions 2005;45:1610-1620 13

[7] J.Seghatchian, G. De Sausa. Pathogen-redution system for blood components: The current position and future trends. Transfusion and science 2006;35:189-196 [8] E.L Snyder, R.Y Dodd. Reducing of the blood transfusion. American Society Hematology 2001:433-442 [9] R. Mogg, A. Fröhlich, V. Mayaudon. L. Lin. In Vitro evaluation of COM.TEC apheresis platelet concentrates using a preparation set and pathogen inactivation over a storage period of five days. Journal of Clinical Apheresis 2004;19:185-191 [10] C.D Hillyer, C.D Josephson, M.A Blajchman, J.G Vostal et al. Bacterial contamination of blood components: Risks, strategies and regulation. American society of Hematogoly 2003:575-589 14