KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Korttidshem 2011 Barn & Ungdom, Gävle Kommun Utarbetat av: Panos Florides Marita Nystrand Nätverksgruppen Övriga medarbetare (2011-12-20)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning ---------------------------------------------------------------------------------- 3 2. Grundfakta - --------------------------------------------------------------------------------- 3 2.1 Bäckebro ---------------------------------------------------------------------------------- 3 2.2 Engelbrektsgården ---------------------------------------------------------------------- 3 2.3 Junibacken--------- ----------------------------------------------------------------------- 3 3. Förutsättningar ---------------------------------------------------------------------------- 3 4. System för kvalitetsredovisning--- -------------------------------------------------------- 4 5. Kvalitetsredovisning Bäckebro korttidshem---- --------------------------------------- 6 5.1 Utvecklingsåtgärder och delmål 2011---- -------------------------------------------- 6 5.2 Resultat-------------------------- --------------------------------------------------------- 7 5.3 Resultatanalys----- ----------------------------------------------------------------------- 8 5.4 Åtgärder för utveckling---- ------------------------------------------------------------- 9 6. Kvalitetsredovisning Engelbrektsgårdens korttidshem ------------------------------ 10 6.1 Utvecklingsåtgärder och delmål 2011---- -------------------------------------------- 10 6.2 Resultat------------- ---------------------------------------------------------------------- 11 6.3 Resultatanalys----- ----------------------------------------------------------------------- 13 6.4 Åtgärder för utveckling ----------------------------------------------------------------- 14 7. Kvalitetsredovisning Junibackens korttidshem------------ --------------------------- 15 7.1 Utvecklingsåtgärder och delmål---- -------------------------------------------------- 15 7.2 Resultat---- -------------------------------------------------------------------------------- 16 7.2 Resultatanalys------- --------------------------------------------------------------------- 18 7.4 Åtgärder för utveckling ----------------------------------------------------------------- 18 8. Kvalitetsredovisning för korttidshemmens gemensamma arbete ----------------- 20 8.1 Förutsättningar--- ----------------------------------------------------------------------- 20 8.2 Arbetet i verksamheten--- --------------------------------------------------------------- 20 8.3 Resultat-------------------- --------------------------------------------------------------- 20 8.4 Resultatanalys----------------------------- ---------------------------------------------- 21 8.5 Åtgärder för utveckling----------------------------------------------------------- ------ 21 Bilaga 1 Underlag enkät föräldraundersökning ---------------------------------------------------- 22 Bilaga 2 Underlag enkät egen personalundersökning --------------------------------------------- 23

3 1. Inledning Detta är en gemensam kvalitetsredovisning för korttidshemmen inom Barn & Ungdom. Denna kvalitetsredovisning baseras dels på varje korttidshems egna målsättningar och dels på det samarbete som bedrivs mellan korttidshemmen. Det finns tre korttidshem under Barn & Ungdoms regi, som vänder sig till barn/ungdomar i åldrarna 0 t.o.m. 19 år med olika funktionsnedsättningar. Dessa är Bäckebro korttidshem, Engelbrektsgårdens korttidshem och Junibackens korttidshem. Korttidshemmens uppdrag regleras i LSS dvs. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag, där det bland annat framgår att det åligger varje kommuns ansvar att se till att de insatser som beskrivs i lagen verkställs. Alla barn/ungdomar som omfattas av LSS och har behov av att vistas utanför det egna hemmet, om inte detta behov tillgodoses på annat sätt, har rätt till denna insats. Avsikten med denna insats enligt LSS, är att ge den enskilde möjligheten att få rekreation, miljöombyte och möjlighet för personlig utveckling samt möjlighet för de anhöriga att få avlösning 2. Grundfakta 2.1 Bäckebro: Bäckebro korttidshem är en verksamhet som vänder sig till barn/ungdomar med olika diagnoser/funktionsnedsättningar. Bäckebro kan ta emot upp till 6 barn/ dygn. På Bäckebro arbetar sammanlagt 22 personer inklusive verksamhetschefen. Personalgruppen består av 15 habiliterare och 5 förskollärare/fritidspedagoger. Gemensamt för våra 3 korttidshem har vi också ett administrativt stöd på 75 %. Tjänsteunderlaget för verksamheten och i stort sett själva budgetunderlaget baseras på 15,75 årsarbetare (inklusive adm. stöd ). I budget ingår dessutom anslag för lokalkostnader, operativa/drift kostnader och anslag för utbildningsinsatser. 2.2 Engelbrektsgården: Engelbrektsgårdens korttidshem är en specialinriktad verksamhet som vänder sig till barn/ungdomar med olika typer av funktionsnedsättningar. Engelbrektsgården kan ta emot upp till tre barn per dygn. På Engelbrektsgården arbetar sammanlagt 11 personer inklusive verksamhetschefen. Personalgruppen består för tillfället av 7 habiliterare och 3 förskollärare. Tjänsteunderlaget för verksamheten och i stort sett själva budgetunderlaget baseras på 9.11 årsarbetare. I budgeten ingår dessutom anslag för lokalkostnader, operativa/drift kostnader och anslag för utbildningsinsatser. 2.3 Junibacken: Junibackens korttidshem är en specialinriktad verksamhet som vänder sig till barn/ungdomar inom autismspektrat och/eller andra funktionsnedsättningar. Junibacken kan ta emot upp till sex barn/dygn. På Junibacken arbetar sammanlagt 18 personer inklusive verksamhetschefen. Personalgruppen för tillfället består av 12 habiliterare och 5 förskollärare/fritidspedagoger. Tjänsteunderlaget för verksamheten och i stort sett själva budgetunderlaget baseras på 14.45 årsarbetare. I budgeten ingår dessutom anslag för lokalkostnader, operativa/drift kostnader och anslag för utbildningsinsatser. 3. Förutsättningar Utgångspunkten för följande kvalitetsredovisning utgår ifrån nedanstående fyra perspektiv som Gävle kommun, år 2010, har fastställt som vägledande för all verksamhetsplanering. Dessa fyra övergripande perspektiv har diskuterats och bearbetats utgående ifrån det egna verksamhetsnivå och har lett till ett antal övergippandemål för respektive perspektiv. Dessa mål är utgångspunkten för all arbete som bedrivs på respektive korttidshem:

4 Medborgar- och brukarperspektiv: Att utifrån de styrdokument som gäller för korttidshemmen tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov av insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga med att vistas respektive ha sina barn på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en rolig och spännande miljö under sin vistelse på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en utvecklande och lärorik miljö under sin vistelse på korttidshemmen. En av förutsättningarna för att uppnå målet är att vi följer barnens/ungdomarnas utveckling genom en individuell utvecklingsplan. Att samverka för barnets och ungdomens bästa med berörda parter som föräldrar, skola, andra korttidshem, habilitering, socialtjänst, omvårdnad och/eller andra parter för att få ett helhetsperspektiv runt varje barn/ungdom. Medarbetarperspektiv: Att verksamheten bedrivs av kompetent, utbildad och motiverad personal. Att korttidshemmen har en god arbetsmiljö. Hållbart samhälle perspektiv: Att löpande följa upp, anpassa, utveckla och kvalitetssäkra korttidshemmens verksamhet. Att bedriva korttidshemmens på ett miljövänlig och hålbart sätt. Ekonomiskt perspektiv: Att bedriva korttidshemmen inom givna ekonomiska ramar. Det som dessa målsättningar går ut på är att vi vill erbjuda barnen en meningsfull och rolig fritid anpassad efter deras behov, intresse och önskemål. I kombination med detta strävar vi efter att, med hjälp av olika pedagogiska och/eller andra insatser, bidra till barnens utveckling och välmående. Utifrån de styrdokument som gäller för vår verksamhet, vill vi dessutom tillmötesgå föräldrarnas/vårdnadshavares behov av avlastning på ett sätt som kännetecknas av respekt, flexibilitet, trygghet, samarbete och förståelse. Arbetsmiljön ska i sin tur kännetecknas av öppenhet, dialog och samverkan, lärande, insyn och inflytande i verksamhetsfrågor, arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter för alla anställda. Alla dessa faktorer utgör grunden i arbetet för den goda arbetsplatsen. 4. System för kvalitetsredovisning Nedanstående metoder används för att samla in de fakta som kommer att stå till grund för de resultat, analys och åtgärder som presenteras i denna kvalitetsredovisning. Det bör poängteras att detta är en övergripande beskrivning av de metoder som används på alla tre korttidshem och att respektive verksamhet gör en egen bedömning om vilka av dessa metoder som ska användas för aktuell redovisningsperiod.

5 Enkäter till föräldrar Gävle kommuns medarbetarundersökning Egna medarbetarenkäter Egna utvärderingar baserade på observationer, dokumentation, uppföljningar av barnens/ungdomarnas individuella utvecklings planer (IUP) och på de samtal vi har med barnens/ungdomarnas föräldrar.

6 5. Kvalitetsredovisning Bäckebro korttidshem 5.1 Utvecklingsåtgärder och delmål 2011 Som ett led i arbetet för att uppnå Gävle Kommuns fyra vägledande perspektiv och korttidshemmens övergripande målsättningar hade vi under årets gång arbetat med en rad olika utvecklingsåtgärder och delmål vilka vi presenterar här i tabellform: Kommunens vägledande perspektiv Korttidshemmens övergripande mål Delmål och utvecklingsåtgärder för Bäckebro 2011 Medborgar- och brukarperspektiv Medarbetarperspektiv Att utifrån de styrdokument som gäller för korttidshemmen tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov. Att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga med att vistas respektive ha sina barn på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en rolig och spännande miljö under sin vistelse på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en utvecklande och lärorik miljö under sin vistelse på korttidshemmen. En av förutsättningarna för att uppnå målet är att vi följer barnens/ungdomarnas utveckling genom en individuell utvecklingsplan. Att samverka för barnets och ungdomens bästa med berörda parter som föräldrar, skola, andra korttidshem, habilitering, socialtjänst, omvårdnad och/eller andra parter för att få ett helhetsperspektiv runt varje barn/ungdom. Att korttidshemmen drivs av kompetent, utbildad och motiverad personal. Att korttidshemmen har en god arbetsmiljö. Vidarutveckla dokumentation(pärm)för varje barn. Följa upp/utvärdera barn/ungdomarnas lokala IUP. Föräldrasamtal Föräldramöte Fortsätta arbete runt medarbetarskapet Datautbildning Hälsofrämjande dagar och andra hälsofrämjande aktiviteter. Planeringsdagar. Medarbetarsamtal/lönesamtal Samverkan Tvättstugeschema Hållbart samhälleperspektiv Att löpande följa upp, anpassa, utveckla och kvalitetssäkra korttidshemmens verksamhet. Att bedriva verksamheten på ett miljövänligt och hållbart sätt. Utarbeta miljöpolicy Utformning av arbetsplan Utformning av arbetsmiljöplan Genomföra skyddsrond SBA o SAM Genomföra HLR-utbildning Ekonomisktperspektiv Att bedriva korttidshemmen inom angivna ekonomiska ramar. Genom noggrannare planering minska, om möjligt, bemanningsbehoven. + - 0

7 5.2 Resultat I årets redovisning har vi samlat in fakta som berör medborgar- och brukarperspektivet samt medarbetarperspektivet. De resultat som vi har sammanställt kan visa hur effektiva vi har varit med att uppnå våra mål. Vi har använt två enkäter, vår egen personalenkät och förälderenkäten för att samla in fakta. Genom egna observationer, dokumentationer och utvärderingar samt samtal med föräldrar/vårdnadshavare jämfört de olika resultaten med varandra får vi fram ett mer sanningsenligt resultat som berör måluppfyllelse och kvalité. Här kan man se resultatet av föräldraenkäten för år 2010 och 2011 i diagramform. År 2011 skickade vi ut 37 enkäter och fick 19 svar, vilket är 51 %. Diagrammet omfattar också 2010års svar detta för att kunna göra en årlig jämförelse. Resultat föräldraenkät 2010 och 2011 Bäckebro 120 100 80 60 40 2010 2011 2012 20 0 Personalenkäten berör också en rad olika områden förutom arbetsmiljön så är det likvärdiga delområden i de båda enkäterna. Det är 16 av 17 som har varit delaktiga i denna process. Vi har sammanställt 2011års enkät i diagramform. Diagrammet innefattar också 2010års resultat här bör poängteras att vi har utökat med ytterligare frågor beträffande arbetsmiljön i 2011års enkät. Detta innebär att vi inte fullt ut kan jämföra 2010års resultat med 2011års men kommande år kommer detta att vara möjligt.

8 Resultat personalenkät 2010 och 2011 Bäckebro 100 90 80 70 60 50 40 30 20 2010 2011 2012 10 0 5.3 Resultatanalys I resultatanalysen försöker vi komma fram till en förklaring på resultaten som diagrammen visar. Samt identifiera eventuella brister och se vilka förbättringsåtgärder vi ska arbeta vidare med. I resultatet från föräldraenkäten ser vi att i alla områden förutom ett är resultatet bättre än förra året. Det området vi har sämre resultat är samarbete. Vi vill också lyfta två områden som vi har fått bättre resultat i, de är bemötande och belåtenhetsgraden. När det gäller området samarbete har vi haft diskussioner i arbetsgruppen och försökt hitta förklaringar till varför vi har fått ett sämre resultat i år från föräldrarna. Enligt enkäten så ser vi att det finns en osäkerhet hos föräldrarna om vad man kan önska från oss. Man vet inte att vi är villiga att vara med på barnens/ungdomens IUP eller andra möten kring barnen/ungdomarna vi har inte varit tydliga nog om detta. Vi har ett flertal relativt nya familjer som kanske inte har sett denna möjlighet. Enligt personalens enkät så har vi lyckats bättre i år med just denna punkt. Anledningen till att personalen tror/tycker att samarbetet har blivit bättre är för att vi har prioriterat våra årliga föräldrasamtal och jobbat på att dessa skulle bli bättre/ mer informativa. Bemötande och belåtenhetsgrad är två områden som vi ser att vi har fått bättre resultat i. Vi har ökat med 6 % och 7 % vilket vi är väldigt nöjda med. Vi tror att detta beror på att föräldrarna känner sig respekterade och känner att vi ser/hör varje barn/familj och att vi gör vårt yttersta för att deras behov ska tillgodoses. Gällande belåtenhetsgraden tror vi att man känner sig nöjd med aktiviteter vi gör med barnen, inbokningar och gruppsammansättningar. I personalenkäten kan vi inte göra några direkta jämförelser med resultatet i verksamhetsutveckling då vi inte haft dessa frågor tidigare men det är ett område som vi vill

lyfta då vi inte är helt nöjda med resultatet. Detta kan vara på grund av att vi inte har hittat ett bra tillvägagångssätt att följa upp och dokumentera det arbete vi utför med barnen och även andra verksamhetsutvecklingsfrågor. Vi vill också lyfta arbetet kring tvättstugeschemat som har pågått under hela året. Det är en process som handlar om både verksamhetsutveckling och arbetsmiljön. 5.4 Åtgärder för utveckling Under kommande år kommer vi, utöver de övergripande målsättningarna, att arbeta med följande utvecklingsmål: Förbättra samarbetet med föräldrar/vårdnadshavare samt försöka hitta bra samverkansformer med skolan. Arbeta med att förbättra dokumentation och uppföljning inom flera olika områden i verksamheten. Hitta ett bra forum för uppföljning av barnpärmarna. Vi vill förbättra vår miljöpolicy och arbeta vidare med den. Utveckla datakunskaper Tvättstugeschema Arbeta aktivt med arbetsmiljöplanen. Arbeta med medarbetarskapet. 9

10 6. Kvalitetsredovisning för Engelbrektsgårdens korttidshem 6.1 Utvecklingsåtgärder och delmål 2011 Som ett led i arbetet för att uppnå Gävle kommuns fyra vägledande perspektiv och korttidshemmens övergripande målsättningar hade vi under årets gång arbetat med en rad olika utvecklingsåtgärder och delmål vilka presenteras här i tabellform: Kommunens vägledande perspektiv Korttidshemmens övergripande mål Delmål och utvecklingsåtgärder för Engelbrektsgården 2011 Medborgar- och brukarperspektiv Medarbetarperspektiv Att utifrån de styrdokument som gäller för korttidshemmen tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov. Att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga med att vistas respektive ha sina barn på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en rolig och spännande miljö under sin vistelse på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en utvecklande och lärorik miljö under sin vistelse på korttidshemmen. En av förutsättningarna för att uppnå målet är att vi följer barnens/ungdomarnas utveckling genom en individuell utvecklingsplan. Att samverka för barnets och ungdomens bästa med berörda parter som föräldrar, skola, andra korttidshem, habilitering, socialtjänst, omvårdnad och/eller andra parter för att få ett helhetsperspektiv runt varje barn/ungdom. Att korttidshemmen drivs av kompetent, utbildad och motiverad personal. Att korttidshemmen har en god arbetsmiljö. Föräldrasamtal Följa upp/utvärdera barnens målsättningar/iup Delta i IUP i förskola/skola Föräldramöte Fortsätta den interna utbildningen i teckenkommunikation. Hälsofrämjande dagar och andra hälsofrämjande aktiviteter Planeringsdagar Medarbetarsamtal Samverkan Hållbart samhälleperspektiv Ekonomisktperspektiv Att löpande följa upp, anpassa, utveckla och kvalitetssäkra korttidshemmens verksamhet. Att bedriva verksamheten på ett miljövänligt och hållbart sätt. Att bedriva korttidshemmen inom angivna ekonomiska ramar. Arbetsplan 2011 Arbetsmiljöplan 2011 SBA plan 2011 Följa upp/utvärdera miljöarbete/ miljöpolicy SAM skyddsrond SBA ronder HLR- övning Utrymningsövning Omlokalisera verksamheten i nya mer lämpliga lokaler Arbeta med att förbättra dokumentation och informationsflödet i verksamheten Kvalitetsuppföljning/redovisning Genom en effektivare inbokning av barnens vistelse på Engelbrektsgården försöka, om möjligt, omfördela resurserna och minska bemanningsbehoven + - 0 vid årets slut

11 6.2 Resultat Vår huvudfokus beträffande insamlandet av fakta berör medborgar- och brukarperspektivet samt medarbetarperspektivet. De resultat som vi får fram beträffande dessa två perspektiv ger oss en bra indikation om hur effektiva vi har varit under årets gång med att uppnå våra mål. Vi har använd oss av tre typer av enkäter beträffande insamlandet av fakta, dvs. en förälderenkät (bilaga1), vår egen personalenkät (bilaga 2) samt Gävle kommuns medarbetarundersökning. Ytterligare har vi utgått från egna utvärderingar som grundar sig på observationer och dokumentation, uppföljningar av barnens/ungdomarnas IUP och på de samtal vi har haft med barnens/ungdomarnas föräldrar. Genom att jämföra dessa olika resultat med varandra kan vi få fram ett mer träffsäkert resultat beträffande måluppfyllelse och kvalité. Föräldraenkäten berör en rad olika områden och här nedan redovisas dessa samt föräldrarnas svar för respektive område i diagramform. Vi hade skickat ut 13 stycken enkäter och fick tillbaka 12. Diagrammet nedan innefattar också 2009- och 2010-års resultat. På detta sätt möjliggör vi för årliga jämförelser. Däremot bör det poängteras att år 2010 hade vi utökat svarsalternativen med ytterligare en nivå något som kan till viss del förklara skillnaderna mellan 2009-års och de senaste årens resultat. Resultat föräldraundersökningen Engelbrektsgården 2009-2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 Personalenkäten i sin tur, berör också en rad olika områden varav de flesta av dessa förutom arbetsmiljön har beröringspunkter med delområdena i föräldraundersökningen. Personalens svar för 2011 har också sammanställts områdesvis och i diagramform. All personal var delaktig i denna process. Även i detta diagram har vi innefattat 2009- och 2010-års svar och möjliggör för årliga jämförelser. Likaså här bör vi poängtera att vi har utökat svarsalternativen med ytterligare en nivå år 2010. Ytterligare, har vi i år utökat antalet frågor beträffande arbetsmiljön, något som innebär att vi inte kan jämföra tidigare års resultat om arbetsmiljön med 2011-års resultat. Sådana jämförelser blir möjliga nästkommande år.

12 Resultat personalenkät Engelbrektsgården 2009-2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 Gävle kommuns medarbetarundersökning däremot berör ett antal olika delområden som har med medarbetarnas arbetsmiljö att göra. För varje område som ingår i ovanstående diagram finns ett riktvärde. Målet är att vara i nivå med riktvärde eller högre i alla områden förutom två, dvs. arbetsrelaterad utmatning och arbetstakt. Målet med dessa två områden är att vara i nivå med riktvärde eller lägre. Gävle kommuns medarbetarundersökning (resultat Engelbrektsgården 2011)

13 6.3 Resultatanalys Enligt föräldraundersökningen är resultatet för 2011 i sin helhet något sämre än förra årets om vi nu utgår ifrån den totala belåtenhetsgraden. Tittar vi lite närmare på de enskilda områdena kan vi konstatera att resultatet i fyra av totalt fem områden är något sämre än föregående år. Dessa fyra områden är: Trygghet Trivsel Barnutveckling Samarbete Det är lite svårt för oss att med säkerhet säga varför föräldrarnas upplevelse av trygghet har minskat något i jämförelse med förra året. En tänkbar orsak kan vara barnsammansättningen, dvs. att det kan vara svårt att sätta ihop de optimala barngrupperna alla gånger. Föräldrarnas avlastningsönskemål samt olikheterna i antalet beviljade dygn komplicerar planeringen med barnsammansättningen ytterligare. En annan orsak kan också vara informationsflödet mellan oss och föräldrarna. Vi kan bli bättre på att informera föräldrarna, genom kontaktböckerna, om hur barnens vistelse hos oss har sett ut. Resultatet i personalenkäten däremot visar att personalens upplevelser av trygghet är något högre än vad föräldrarna angett i sina svar. Detta förstärker uppfattningen att vi behöver bli tydligare i våra beskrivningar i kontaktböckerna. En annan bidragande faktor till en viss känsla av otrygghet är sommarens semesterperiod, dvs. då all ordinarie personalen har sin huvudsemester. Trots att vi i vår sommarplanering alltid försöker placera en ordinarie personal vid varje arbetspass eller i värsta fall under dygnets gång och trots att vi försöker introducera våra sommarvikarier i god tid innan semesterperioden är sommarverksamheten, trots att den uppnå en ganska högt kvalitets nivå, lite mer sårbar ur en kvalitetssynpunkt än den verksamhet som bedrivs under resten av året. Även här kan vi bli lite bättre på att informera föräldrarna om hur sommarplaneringen ser ut och om de olika åtgärder vi vidtar för att säkerställa en bra verksamhet under semesterperioden. Beträffande området trivsel kan vi konstatera att lokalernas utformning och bristen av fysiskt utrymme begränsar våra möjligheter till att erbjuda barnen andra typer av aktiviteter som kan göra deras vistelse hos oss ännu mer trivsam. Vi upplever dessutom, trots att personalens svar tyder på en mycket hög kvalitativ nivå i detta område, att det finns mycket mer vi kan erbjuda barnen, utifrån ett utvecklingsmässigt perspektiv, om vi bara får de rätta förutsättningarna, dvs. nya mer rymliga lokaler. Även här kan vi bli bättre på att informera föräldrarna, genom kontaktböckerna, om hur barnens vistelse hos oss har sett ut. När det gäller området barnutveckling ser vi att resultatet har backat något i jämförelse med tidigare år, enligt föräldrarnas svar. Våra upplevelser, med utgångspunkt i personalenkäten, tyder däremot att vi har gått framåt i detta område. En förklaring till detta kan vara att vi inte är så bra med att informera föräldrarna om hur mycket barnen har utvecklats hos oss. Våra uppföljningar av barnens IUP visar tydligt att majoriteten av barnen går framåt i sin utveckling. Dessutom kan det också vara så att föräldrarna har svårt att bedöma hur stort barnens utveckling har varit i en viss specifik verksamhet. Beror utvecklingen på de olika insatser och arbete som äger rum i förskolan eller skolan? Beror det på allt arbete som äger rum på korttidshemmen? Beror det på allt arbete som föräldrarna själva bidrar med eller kan det vara en kombination av allt som nämns ovan? Som sagt det är inte så lät att bedöma hur mycket varje enskild verksamhet har bidragit till barnens utveckling.

Beträffande området samarbete kan vi konstatera att både föräldrarnas men också personalens svar visar en tillbakagång i detta sammanhang. Förklaringen till detta har sin utgångspunkt i minskningen av personalens planeringstid som används för att bland annat följa upp barnens IUP, uppdatera barnens pärmar, delta vid föräldrasamtal, delta vid möten i skolan och andra instanser, för studiebesök m.m. På grund av ekonomiska skäl var vi tvungna att bland annat dra ner på personalens planeringstid och använda våra resurser i det direkta arbetet med barnen istället. För oss har det varit och är av stor vikt att kvalitetsnivån beträffande det direkta arbetet med barnen inte eftersätts. Fokuset ligger alltid på barnen och i våra ambitioner att göra deras vistelse hos oss så tryggt, trivsamt och så utvecklande som möjligt. Detta i vissa fall kan ske på bekostnad av andra områden. Utmaningen för oss är att hitta de lösningar som behövs för att förbättra resultaten i detta område genom en utökning av personalens planeringstid inom befintliga schema - och ekonomiska ramar. Skiftar vi nu fokuset från barnen till personalens arbetssituation och arbetsmiljö för övrigt kan vi konstatera, utgående från den egna personalenkäten men också utifrån Gävle kommuns medarbetarundersökning, att resultaten i detta område är mycket tillfredställande. På grund av vissa förändringar i den egna personalenkäten kan vi inte göra några direkta jämförelser med tidigare år. Trots detta kan vi ändå se att vi är framgångsrika i vårt arbete med arbetsmiljö. Personalens stora erfarenhet, kunskap, engagemang, ansvarstagandet och professionalism är en bidragande orsak till dem fina resultaten i detta område. 6.4 Åtgärder för utveckling Under kommande år kommer vi, utöver de övergripande målsättningarna, att arbeta bland annat med följande utvecklingsmål: 14 Fortsätta arbetet med att omlokalisera verksamheten i nya mer lämpliga lokaler. Arbeta med att förbättra dokumentationen i barnens kontaktböcker. Utförligare information till föräldrarna inför sommarens semesterperiod. Strukturera upp föräldrasamtalen. Tydligare information till föräldrarna beträffande arbetet med barnens IUP. Hitta alternativa sätt för att utöka personalens planeringstid utifrån befintliga schemaoch ekonomiska ramar. Ovanstående utvecklingsmål kommer att bli en del av vår nya arbetsplan för 2012. Arbetet med det nya arbetsplanen beräknas blir klart i februari 2012.

15 7. Kvalitetsredovisning för Junibackens korttidshem 7.1 Utvecklingsåtgärder och delmål 2011 Som ett led i arbetet för att uppnå Gävle kommuns fyra vägledande perspektiv och korttidshemmens övergripande målsättningar hade vi under årets gång arbetat med en rad olika utvecklingsåtgärder och delmål vilka presenteras här i tabellform: Kommunens vägledande perspektiv Korttidshemmens övergripande mål Delmål och utvecklingsåtgärder för Junibacken 2011 Medborgar- och brukarperspektiv Medarbetarperspektiv Hållbart samhälleperspektiv Ekonomisktperspektiv Att utifrån de styrdokument som gäller för korttidshemmen tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov. Att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga med att vistas respektive ha sina barn på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en rolig och spännande miljö under sin vistelse på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en utvecklande och lärorik miljö under sin vistelse på korttidshemmen. En av förutsättningarna för att uppnå målet är att vi följer barnens/ungdomarnas utveckling genom en individuell utvecklingsplan. Att samverka för barnets och ungdomens bästa med berörda parter som föräldrar, skola, andra korttidshem, habilitering, socialtjänst, omvårdnad och/eller andra parter för att få ett helhetsperspektiv runt varje barn/ungdom. Att korttidshemmen drivs av kompetent, utbildad och motiverad personal. Att korttidshemmen har en god arbetsmiljö. Att löpande följa upp, anpassa, utveckla och kvalitetssäkra korttidshemmens verksamhet. Att bedriva verksamheten på ett miljövänligt och hållbart sätt. Att bedriva korttidshemmen inom angivna ekonomiska ramar. Noggrannare planering beträffande utformningen av det dagliga arbetet Följa upp/utvärdera barnens/ungdomarnas lokala IUP Delta i IUP i förskola/skola Föräldrasamtal Föräldramöte Grillfest med föräldrar och deras barn Föra en dialog kring våra förväntningar och krav i relation till vårt uppdrag. Fortsätta dialogen kring TEACCH utbildningen. Fortsätta den interna utbildningen i teckenkommunikation. Hälsofrämjande dagar och andra hälsofrämjande aktiviteter. Planeringsdagar Medarbetarsamtal/lönesamtal Samverkan Renovera befintliga lokaler Utformning arbetsplan Utformning arbetsmiljöplan Utformning SBA plan Genomföra SBA skyddsrond HLR-övning Genomföra utrymningsövning Genomföra SAM skyddsrond Följa upp/utvärdera miljöarbete/miljöpolicy 2011 Förbättra dokumentation och informationsflödet i verksamheten Kvalitetsuppföljning/redovisning 2011 Genom noggrannare planering minska, om möjligt, bemanningsbehoven + - 0

16 7.2 Resultat Vår huvudfokus beträffande insamlandet av fakta berör medborgar- och brukarperspektivet samt medarbetarperspektivet. De resultat som vi får fram beträffande dessa två perspektiv ger oss en bra indikation om hur effektiva vi har varit under årets gång med att uppnå våra mål. Vi har använd oss av tre typer av enkäter beträffande insamlandet av fakta, dvs. en förälderenkät (bilaga 1), vår egen personalenkät (bilaga 2) samt Gävle kommuns medarbetarundersökning. Ytterligare har vi utgått från egna utvärderingar som grundar sig på observationer och dokumentation, uppföljningar av barnens/ungdomarnas IUP och på de samtal vi har haft med barnens/ungdomarnas föräldrar. Genom att jämföra dessa olika resultat med varandra kan vi få fram ett mer träffsäkert resultat beträffande måluppfyllelse och kvalité. Föräldraenkäten berör en rad olika områden och här nedan redovisas dessa samt föräldrarnas svar för respektive område i diagramform. Vi hade skickat ut 31 stycken enkäter och fick tillbaka 17. Diagrammet nedan innefattar också 2009- och 2010-års resultat. På detta sätt möjliggör vi för årliga jämförelser. Däremot bör det poängteras att år 2010 hade vi utökat svarsalternativen med ytterligare en nivå något som kan till viss del förklara skillnaderna mellan 2009-års och de senaste årens resultat. Resultat föräldraundersökningen Junibacken 2009-2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 Personalenkäten i sin tur, berör också en rad olika områden varav de flesta av dessa förutom arbetsmiljön har beröringspunkter med delområdena i föräldraundersökningen. Personalens svar för 2011 har också sammanställts områdesvis och i diagramform. All personal var delaktig i denna process. Även i detta diagram innefattas 2009- och 2010-års svar och möjliggör för årliga jämförelser. Likaså här bör vi poängtera att vi har utökat svarsalternativen med ytterligare en nivå år 2010. Ytterligare, har vi i år utökat antalet frågor beträffande arbetsmiljön, något som innebär att vi inte kan jämföra tidigare års resultat om arbetsmiljön med 2011-års resultat. Sådana jämförelser blir möjliga nästkommande år.

17 Resultat personalenkät Junibacken 2009-2011 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2009 2010 2011 Gävle kommuns medarbetarundersökning däremot berör ett antal olika delområden som har med medarbetarnas arbetsmiljö att göra. För varje område som ingår i ovanstående diagram finns ett riktvärde. Målet är att vara i nivå med riktvärde eller högre i alla områden förutom två, dvs. arbetsrelaterad utmatning och arbetstakt. Målet med dessa två områden är att vara i nivå med riktvärde eller lägre. Gävle kommuns medarbetarundersökning (resultat Junibacken 2011)

18 7.3 Resultatanalys Enligt föräldraundersökningen är resultatet för 2011 i sin helhet något bättre än förra årets, om vi nu utgår ifrån totala belåtenhetsgraden. Trots detta kan vi konstatera att i två av totalt fem områden som ingår i undersökningen är resultatet något sämre än föregående år. Dessa två områden är: barnutveckling samarbete När det gäller området barnutveckling ser vi att resultatet har backat något i jämförelse med tidigare år, enligt föräldrarnas svar. Våra upplevelser, med utgångspunkt i personalenkäten, tyder däremot att det har gått framåt i detta område. En förklaring till detta kan vara att vi inte är så bra med att informera föräldrarna om hur mycket barnen har utvecklats hos oss. Våra uppföljningar av barnens IUP visar tydligt att majoriteten av barnen går framåt i sin utveckling. Ytterligare kan det vara så att föräldrarna har svårt att bedöma hur stort barnens utveckling har varit i en viss specifik verksamhet. Beror utvecklingen på de olika insatser och arbete som äger rum i förskolan eller skolan? Beror det på allt arbete som äger rum på korttidshemmen? Beror det på allt arbete som föräldrarna själva bidrar med eller kan det vara en kombination av alla dessa tre eller flera faktorer? Som sagt det är inte så lät att bedöma hur mycket varje enskild verksamhet har bidragit till barnens utveckling. Beträffande området samarbete kan vi konstatera att både föräldrarnas men också personalens svar visar en tillbakagång i detta sammanhang. Förklaringen till detta har sin utgångspunkt i minskningen av personalens planeringstid som används för att bland annat följa upp barnens IUP, uppdatera barnens pärmar, delta vid föräldrasamtal, delta vid möten i skolan och andra instanser, för studiebesök m.m. På grund av ekonomiska skäl var vi tvungna att bland annat dra ner på personalens planeringstid och använda våra resurser i det direkta arbetet med barnen istället. För oss har det varit och är av stor vikt att kvalitetsnivån beträffande det direkta arbetet med barnen inte eftersätts. Fokuset ligger alltid på barnen och i våra ambitioner att göra deras vistelse hos oss så tryggt, trivsamt och utvecklande som möjligt. Detta i vissa fall kan ske på bekostnad av andra områden. Utmaningen för oss är att hitta de lösningar som behövs för att förbättra resultaten i detta område genom en utökning av personalens planeringstid inom befintliga schema - och ekonomiska ramar. Tittar vi slutligen på resultaten beträffande arbetsmiljön kan vi konstatera, utgående från den egna personalenkäten men också utifrån Gävle kommuns medarbetarundersökning, att resultaten i detta område är mycket tillfredställande. På grunda av vissa förändringar i den egna personalenkäten kan vi inte göra några direkta jämförelser med tidigare år. Trots detta kan vi ändå se att vi är framgångsrika i vårt arbete med arbetsmiljö. Personalens stora erfarenhet, kunskap, engagemang, ansvarstagandet och professionalism är en bidragande orsak till dem finna resultaten både när det gäller arbetet med barnen/ungdomarna men också arbetet med arbetsmiljön. 7.4 Åtgärder för utveckling Under kommande år kommer vi, utöver de övergripande målsättningarna, att arbeta med följande utvecklingsmål: Arbeta med att förbättra dokumentationen i barnens kontaktböcker. Hitta alternativa sätt för att utöka personalens planeringstid utifrån befintliga schemaoch ekonomiska ramar. Utförligare information till föräldrarna inför sommarens semesterperiod.

19 Strukturera upp föräldrasamtalen. Tydligare information till föräldrarna beträffande arbetet med barnens IUP. Ovanstående utvecklingsmål kommer att bli en del av vår nya arbetsplan för 2012. Arbetet med det nya arbetsplanen beräknas blir klart i februari 2012.

20 8. Kvalitetsredovisning för korttidshemmens gemensamma arbete 8.1 Förutsättningar Utgångspunkten för följande kvalitetsredovisning är de prioriterade målsättningar som alla tre korttidshem har satt upp. Dessa är: 1. Målsättningen med att ha ett bra fungerande samarbete mellan korttidshemmen kvarstår. Detta samarbete är av central betydelse för korttidshemmens utveckling. 2. Kvalitetsarbete i verksamheterna är något som är återkommande. Uppföljning och utveckling av rutiner, processer och arbetsmetoder, identifiering och kartläggning av behov och upprättandet av åtgärdsprogram som är brett förankrade i verksamheterna, är ett arbete som måste ske kontinuerligt på våra korttidshem. Under kommande år kommer vi att arbeta ytterligare med att utveckla våra enkäter. 3. Under årets gång kommer vi också att se över våra vistelseregler. 4. Vi kommer att arbeta med de nya lönekriterierna och förankra dessa med alla medarbetare. 5. Vi kommer att undersöka alternativa sätt för dokumentation i verksamheterna. 6. Vi vill hitta lämpliga dataprogram för planering av schemaläggning och barninbokningar. 8.2 Arbetet i verksamheten Som det framgår från första målsättningen ligger stort fokus på samarbetet mellan korttidshemmen. Den instans som ser till att samarbetet mellan korttidshemmen efterlevs är nätverksgruppen. I nätverksgruppen deltar två representanter från varje korttidshem samt verksamhetscheferna, Marita Nystrand och Panos Florides. Det viktigaste uppdraget som nätverksgruppen har är utformandet av olika underlag/förslag, vilka i sin tur remitteras vidare till alla medarbetare på respektive korttidshem. Innan beslut fattas får var och en möjlighet att yttra sig kring det aktuella underlaget/förslaget. 8.3 Resultat Enligt nätverksgruppens bedömning är ovanstående målsättningar som vi har satt upp för perioden 2011 delvis uppnådda. Arbetet med målsättningarna 1 och 2 kan, enligt nätverksgruppens uppfattning, bedömas som framgångsrikt. Samarbetet mellan korttidshemmen har bland annat resulterat till en utveckling av personalenkäterna där flera delområden beträffande arbetsmiljön berörs. Ytterligare har vi identifierat ett område som känns relevant att arbeta vidare med nämligen upprättandet av en intern personalpool som servar alla tre korttidshem. Detta kan möjliggöra utökning av tjänstgöringsgraderna för de som är intresserade. Dessutom har nätverksgruppen haft en central roll beträffande placeringen av nya barn som har blivit beviljade insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS. Beträffande målsättning 3 kan vi konstatera att årets arbete inte har resulterat i något konkret. Det har pågått många diskussioner gällande denna fråga men inget formellt beslut har fattats om hur vi ska förhålla oss i detta sammanhang. Detta beslut kan inte ensidigt fattas av korttidshemmen utan det behövs ett beslut från en högre instans inom Barn & Ungdoms förvaltning. Arbete med implementeringen av de nya lönekriterierna har gått enligt förväntningarna. Nätverksgruppen har under våren arbetat med att ta fram ett tolkningsunderlag till de nya lönekriterierna för att på så sätt underlätta och tydliggöra dessa för alla medarbetare.

När det gäller målsättning 5 kan vi även här konstatera att vi inte har uppnått ett konkret resultat. LSS ställer höga krav beträffande dokumentationsförfarandet i LSS verksamheter. Vi behöver därför förbättra, modernisera, digitalisera dokumentations-/informationsförfarandet i verksamheten. Denna fråga ägs av omvårdnadsförvaltningen som ansvarar för införskaffandet och implementeringen av ett ny dokumentationsprogram, Arbetet med sista målsättningen kan inte bedömas som tillfredsställande. Vi har inte lyckats hitta ett dataprogram som uppfyller våra behov. Vi har försökt titta på olika program som kan vara aktuella i detta sammanhang utan någon vidare framgång. Vi upplever att vi måste få stöd i denna fråga av någon kunnig person inom IT området. Dessutom bör vi bli lite mer aktiva och prioritera denna fråga framöver. 8.4 Resultatanalys Som det framgår från ovanstående beskrivning har måluppfyllelsen beträffande våra målsättningar varit varierande. Vi har varit framgångsrika i vissa områden och mindre framgångsrika i andra. Framgångarna beror till stor del av nättverksgruppens arbete under årets gång. I de målsättningar som vi haft mindre framgång kan vi konstatera att detta beror på att vi är beroende av andra för att kunna fullfölja dessa. Samtidigt kan vi vara lite självkritiska beträffande målsättning nummer 6 där vi kan konstatera att vi inte har prioriterat arbete med denna målsättning tillräckligt mycket. Detta kan delvis bero på att vi inte upplever denna målsättning som direkt avgörande för verksamheten, utan snarare som ett komplement till befintliga välfungerande processer beträffande schemaläggning och barninbokning. Med detta sagt kan vi inte heller bortse från det faktum att rätt planeringsverktyg skulle kunna underlätta dessa processer och spara tid. 8.5 Åtgärder för utveckling 21 Målsättningen med att ha ett bra fungerande samarbete mellan korttidshemmen kvarstår. Detta samarbete är av central betydelse för korttidshemmens utveckling. Kvalitetsarbete i verksamheterna är något som är återkommande. Uppföljning och utveckling av rutiner, processer och arbetsmetoder, identifiering och kartläggning av behov och upprättandet av åtgärdsprogram som är brett förankrade i verksamheterna, är ett arbete som måste ske kontinuerligt på våra korttidshem. Under årets gång kommer vi också att se över våra vistelseregler. Undersöka möjligheterna med att upprätta en intern personalpool som servar alla tre korttidshem. Följa upp arbetet med implementeringen av de nya lönekriterierna. Arbetet med att införskaffa oss en digitaliserad form av dokumentation fortsätter även under 2012. Arbetet med att införskaffa oss ett ändamålsenligt dataprogram för planering av personalschema och barninbokningar fortsätter under 2012.

22 Bilaga 1 Enkätundersökning om föräldrarnas/barnens upplevelse av kvalitet på Korttidshemmen 2011 Kryssa in under den rutan som stämmer överens med er/din uppfattning 1 Jag känner mig trygg när jag lämnar mitt barn på korttidshemmet. Vet ej I mycket låg I låg I hög I mycket hög 2 Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt när det vistas på korttidshemmet. 3 Jag upplever att mitt barn trivs med att vistas på korttidshemmet. 4 Jag upplever att mitt barn utvecklas positivt under sin vistelse på korttidshemmet. 5 Jag är bekant med de målsättningar som personalen på korttidshemmet har satt upp för mitt barn. 6 Jag upplever att jag har möjlighet att påverka de målsättningar som sätts upp för mitt barn. 7 Jag upplever att samarbetet mellan mig och ansvariga kontaktpersoner för mitt barn fungerar tillfredställande. 8 Jag upplever att jag får tillräckligt med information om mitt barns vistelse på korttidshemmet. 9 Jag vill att mitt barns kontaktpersoner deltar vid möten angående mitt barn i skolan, hos socialtjänsten eller på Barn - och Ungdomshabiliteringen när de blir tillfrågade av mig. (Ringa in det svar som stämmer bäst) 10 Jag upplever att mitt barns kontaktpersoner är villiga att delta vid möten angående mitt barn i skolan, hos socialtjänsten eller på barn - och ungdomshabiliteringen när de blir tillfrågade av mig. 11 Jag upplever att jag blir bemött med respekt av personalen på korttidshemmet. 12 Jag känner mig nöjd med den verksamhet som bedrivs på korttidshemmet. 16 JA NEJ Övriga synpunkter:

23 Bilaga 2 Personalenkät 2011 1. Jag upplever att föräldrar känner sig trygga med att lämna sina barn på korttidshemmet. 2. Jag upplever att barnen känner sig trygga på korttidshemmet. 3. Jag upplever att barnen trivs på korttidshemmet. 4. Jag upplever att vi på korttidshemmet bidrar till barnets positiva utveckling. 5. Jag upplever att vi utgår ifrån målsättningarna enligt vår Individuella utvecklingsplan, i arbetet med barnen 6. Jag upplever at t jag som kontaktperson, har ett bra samarbete med mina föräldrar. 7. Jag upplever att samarbetet med andra aktörer t.ex. skola, habilitering, socialtjänst fungerar bra. 8. Jag upplever att vi anpassar och utvecklar verksamheten utifrån de behov som finns. 9. Jag upplever att vi följer upp verksamheten på ett systematiskt sätt. 10. Jag upplever att jag vanligtvis hinner med de arbetsuppgifter jag har att göra under arbetsdagen 11. Jag upplever att mitt arbete är psykiskt påfrestande

24 12. Jag upplever att mitt arbete är fysiskt påfrestande 13. Jag upplever att min arbetsbelastning är alltför hög 14. Jag upplever att jag i stort sett har en bra arbetssituation 15. Jag upplever att jag har ett meningsfullt arbete Kommentarer: