Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Transkript

1 Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2011 (Utarbetad )

2 Innehållsförteckning Inledning Övergripande målsättningar Åtgärder för utveckling Nätverksgruppen Grundläggande principer och tillvägagångssätt Utbildnings- och kompetensinventering Kvalitetsarbete System för kvalitetsredovisning Bilaga

3 Inledning I Gävle kommun finns det tre korttidshem för barn/ungdomar i åldrarna 0 19 år med olika funktionsnedsättningar. Dessa är Bäckebro korttidshem, Engelbrektsgårdens korttidshem och Junibackens korttidshem. Varje korttidshem är inriktade på olika funktionsnedsättningar. Bäckebro arbetar med barn/ungdomar med utvecklingsstörning, Engelbrektsgården arbetar med barn/ungdomar med flerfunktionsnedsättningar och utvecklingsstörning. Junibacken arbetar med barn/ungdomar med autism och autismliknande tillstånd samt med barn/ungdomar med Downs syndrom. Med detta sagt bör det poängteras att vissa avvikelser har inträffat den senaste tiden beträffande placeringen av nya barn. På grund av det ökade antalet beviljade beslut de senaste två åren har vi i vissa fall placerat de nya barnen på det korttidshem där det fanns plats vid tillfället. Till exempel, barn vars funktionsnedsättning motiverade en placering på ett visst korttidshem, placerades på ett annat på grund av platsbrist. Korttidshemmens uppdrag regleras i LSS dvs. lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en rättighetslag, där det bland annat framgår att det åligger i varje kommuns ansvar att se till att de insatser som beskrivs i lagen verkställs. Alla barn/ungdomar som omfattas av LSS och har behov av att vistas utanför det egna hemmet, om inte detta behov tillgodoses på annat sätt, har rätt till denna insats. Avsikten med denna insats enligt LSS är att ge den enskilde möjligheten att få rekreation, miljöombyte och möjlighet för personlig utveckling samt möjlighet för de anhöriga att få avlösning. Korttidshemmen är öppet alla dygn utom julafton. Korttidshemmen tar ut en avgift för kostnader som uppstår i samband med barnens/ungdomarnas vistelse. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet som insatsen heter i LSS kan sökas via omvårdnads biståndsenhet. Handläggarna utreder och beslutar om den enskilde har rätt till denna insats. Vid bifall informeras korttidshemmen av ansvarig handläggare och verkställningsprocessen sätts igång. Korttidshemmen lyder organisatoriskt under Gävle kommun, Barn & Ungdom, produktionsstödet (se organisationsskiss nedan). Detta medför att verksamheterna också vill lyfta fram de mål som finns i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskolans läroplan och Gävle kommuns skolplan. Vi syftar då mer på de mål som lyfter fram grundläggande värderingar, såsom respekt för individen självbestämmande och integritet, helhetssyn och ett livslångt lärande, samverkan och kommunikation. Med utgångspunkt i dessa mål arbetar vi fram en individuell utvecklingsplan som är vägledande i arbetet med varje enskild barn/ungdom. Det är viktigt att poängtera att barnen kommer till oss under sin fritid. Barnens rekreation och fritidsaktiviteter ska med andra ord vara utgångspunkten för allt utvecklings- och pedagogiskt arbete som bedrivs i vår verksamhet. 3

4 Övergripande målsättningar Nedanstående mål skall fungera som en gemensam utgångspunkt och ska vara vägledande i hur varje enskilt korttidshem i sin tur utformar sina egna målsättningar. Medborgar- och brukarperspektiv: Att utifrån de styrdokument som gäller för korttidshemmen tillmötesgå barnens och föräldrarnas behov av insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Att barnen och deras föräldrar ska känna sig trygga med att vistas respektive ha sina barn på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en rolig och spännande miljö under sin vistelse på korttidshemmen. Att barnen/ungdomarna ska erbjudas en utvecklande och lärorik miljö under sin vistelse på korttidshemmen. En av förutsättningarna för att uppnå målet är att vi följer barnens/ungdomarnas utveckling genom en individuell utvecklingsplan. Att samverka för barnets och ungdomens bästa med berörda parter som föräldrar, skola, andra korttidshem, habilitering, socialtjänst, omvårdnad och/eller andra parter för att få ett helhetsperspektiv runt varje barn/ungdom. Medarbetarperspektiv: Att verksamheten bedrivs av kompetent, utbildad och motiverad personal. Att korttidshemmen har en god arbetsmiljö. Hållbart samhälle perspektiv: Att löpande följa upp, anpassa, utveckla och kvalitetssäkra korttidshemmens verksamhet. Att bedriva korttidshemmens på ett miljövänlig och hållbart sätt. Ekonomiskt perspektiv: Att bedriva korttidshemmen inom givna ekonomiska ramar. 4

5 Åtgärder för utveckling 2011 Målsättningen med att ha ett bra fungerande samarbete mellan korttidshemmen kvarstår. Detta samarbete är av central betydelse för korttidshemmens utveckling. Kvalitetsarbete i verksamheterna är något som är återkommande. Uppföljning och utveckling av rutiner, processer och arbetsmetoder, identifiering och kartläggning av behov och upprättandet av åtgärdsprogram som är brett förankrade i verksamheterna, är ett arbete som måste ske kontinuerligt på våra korttidshem. Under kommande år kommer vi att arbeta ytterligare med att utveckla våra enkäter. Under årets gång kommer vi också att se över våra vistelseregler. Vi kommer att arbeta med de nya lönekriterierna och förankra dessa med alla medarbetare. Vi kommer att undersöka alternativa sätt för dokumentation i verksamheterna. Vi vill hitta lämpliga dataprogram för planering av schemaläggning och barninbokningar. Nätverksgruppen Det organ som ser till att ovanstående målsättningar står i fokus och att samarbetet mellan korttidshemmen efterlevs är Nätverksgruppen. I nätverksgruppen deltar två representanter från varje korttidshem samt verksamhetscheferna, Marita Nystrand och Panos Florides. Det viktigaste uppdraget som nätverksgruppen har är utformandet av olika underlag/förslag, vilka i sin tur remitteras vidare till alla medarbetare på respektive korttidshem. Innan beslut fattas får var och en möjlighet att yttra sig kring det aktuella underlaget/förslaget. Grundläggande principer och tillvägagångssätt Med följande beskrivning vill vi ge en bild av de principer som står till grund för vårt arbete och sättet som vi går tillväga för att uppnå våra mål. Tre centrala principer som är av central betydelse för vår verksamhet är bemötande, samarbete och kvalité. Barnet och dess behov står alltid i fokus. Varje barn som kommer till oss bemöts för den individ den är och utifrån dess behov och förutsättningar. Personalens bemötande och förhållningssätt bygger på respekt för barnens/ungdomarnas självbestämmande och integritet. Att vara lyhörd för barnens/ungdomarnas förutsättningar innebär att deras behov och intresse, så långt detta är möjligt, ska ligga till grund för planering och genomförande av de olika insatserna. Vårt bemötande ska bekräfta barnens/ungdomarnas behov av delaktighet, trygghet och säkerhet samt stärka deras tilltro till de egna resurserna. En annan viktig aspekt som är av central betydelse för ett framgångsrikt arbete med barnen är ett bra fungerande samarbete med barnens föräldrar. Föräldrarna besitter en oerhörd kunskap och är de bästa experterna om sitt eget barn. Genom ett nära samarbete med föräldrarna och även andra aktörer (t.ex. förskola, skola, barn och ungdoms habilitering osv.) försöker vi planera och erbjuda barnen en rad olika aktiviteter så att barnet och dess föräldrar upplever vistelsen hos oss som trivsam och spännande. I kombination med detta försöker vi genom olika pedagogiska och andra insatser bidra till barnets utveckling och stärka dess kommunikativa och sociala förmåga samt dess självkänsla och självständighet. För att vi ska på bästa möjliga sätt ta del av föräldrarnas åsikter och önskemål har varje barn/familj tilldelats en eller flera kontaktpersoner. Föräldrarna kan vända sig till kontaktpersonerna för att utbyta information eller komma med synpunkter. Föräldrarna har dessutom möjlighet att medverka i utformandet av barnets IUP (Individuella Utvecklings Plan) vilka vi följer upp och revidera löpande under årets gång. Ytterligare har föräldrarna 5

6 möjlighet att bjuda in kontaktpersonerna till olika möten som rör barnet. Dessa möten brukar äga rum i förskolan, skolan, barn och ungdoms habilitering, omvårdnads biståndshandläggare mm. På så viss kan vi få en bredare bild om barnet och dess behov och bättre anpassa och rikta våra arbetsmetoder och arbetsinsatser. Utöver detta har vi, efter överenskommelse med föräldrarna, ett eller två föräldramöte per år. Genom att leva upp och följa dessa principer erbjuder vi föräldrarna och deras barn en verksamhet som kännetecknas av hög måluppfyllelse och hög kvalité. Utbildning och kompetensinventering bland anställda på Gävle kommuns korttidshem Utöver de grundläggande utbildningarna som korttidshemmens personal har genomgått som till exempel omvårdnadsprogrammet, barn och ungdoms pedagogiskaprogrammet, barn och fritidsprogrammet/ barnskötare, habiliterare, förskollärare, fritidspedagog, sjuksköterska programmet och undersköterska utbildning, finns det en rad andra utbildningar och kompetenser som personalen har genomgått eller besitter. Dessa presenteras som bilaga i slutet av detta dokument. Kvalitetsarbete Under rubriken övergripande målsättningar framgår det bland annat att vi ska löpande följa upp, anpassa, utveckla och kvalitetssäkra korttidshemmens verksamhet. Detta innebär att vi: ska årligen bedöma resultat och måluppfyllelse ska fortlöpande identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att uppnå våra målsättningar ska vidta lämpliga åtgärder för en bättre måluppfyllelse. För att vi ska kunna säkerställa att allt förbättringsarbete består över tid krävs det bland annat att vi på ett systematiskt och tydligt sätt utvärderar vår verksamhet och dokumenterar alla förbättringsåtgärder. En skriftlig kvalitetsredovisning är därför ett mycket användbart verktyg i detta sammanhang. Den skriftliga kvalitetsredovisningen i kombination med en tydlig och verklighetsförankrad verksamhetsplan är således huvudingredienserna för all utvecklingsarbete som äger rum på våra korttidshem. Utgångspunkten för den årliga kvalitetsredovisningen kommer dels att baseras på ovanstående målsättningar och det samarbetet som finns mellan korttidshemmen och dels på varje korttidshems egna målsättningar och verksamhetsplan. System för kvalitetsredovisning Följande metoder används för att samla in de fakta som kommer att stå till grund för de resultat, analys och åtgärder som presenteras i kvalitetsredovisning Enkäter till föräldrar Medarbetarenkät Egna utvärderingar Kvalitetsredovisningen ska vara klar i december varje år. 6

7 Bilaga Teckenspråk steg 1 2 Tecken som stöd Taktilstimulering Pedagogisk arbetssätt anpassad till barn med autism Seriesamtal & sociala berättelser Autism 10 p. Pedagogik A i vård och omsorg Barn, familj och samhälle 20 p. Barn med behov av särskilt stöd 5 p. Autism liknande tillstånd 5 p. Friskvårdspedagogik för barn 5 p. Barn med emotionella och sociala störningar Sociologi 80 p. Social omsorg 40 p. Förskola i utveckling, verksamhet för yngre barn Charlie utbildning Självförsvar Hjärt- och lungräddning/barn Brandskyddsutbildning Data grundkurs TEACCH grund och fortsättningsutbildning Hälsokurs Datakörkort Teambildning Sivus Växtkraft mål 4 Upptäcktsresan utan slut Se barnet Barn massage/klassrumsmassage Barn och beröring Aktivt ledarskap Samverkan skola - förskola Sexåringen i skolan Möte mellan två kulturer Förskola skola SSA-samverkan skola arbetsliv Drama för barn Musik och drama i unga år Värdegrund i skolan Ute och innemiljö i våra skolor Den förbjudna sorgen Bils och form, musik, pedagogik Snoezelen och sensoriska miljöer Alternativ kommunikation Hallowiksimmning Gereatrisk omvårdnad 10 p. Kultur och hälsa 10 p. Omvårdnad vid smärta 10 p. Handledning 5 p. Estetik 20 p. Etnologi 30 p. Barn och stress Kommunikation och utrednings metodik 5 p. Välfärds sjukdomar Kultur och hälsa Specialpedagogik A 20 p. Specialpedagogik B 35 p. Musikpedagogik 10 p. 7