Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker, farmakologer, sömnforskare, representanter för LMV och Socialstyrelsen
Kunskapssammanställning och rekommendationer Bygger på konsensus i gruppen Som stöd för kunskapsdokumentet finns bakgrundsdokument som respektive författare ansvarar för Socialstyrelsen har medverkat i expertmötet, liksom i framtagande av kunskapsdokumentet. Inför arbetet har SBU identifierat kunskapsluckor inom området vilka publicerats i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor
Sömntiden hos barn förefaller ha minskat över tid - främst hos tonåringar Sömn och fysisk hälsa Sömn och psykisk hälsa Livsstilsaspekter
Sömnstörningar (insomni/dygnsrytmstörning) hos i övrigt friska barn Handläggning av sömnstörningar hos i övrigt friska barn innebär oftast bara evidensbaserade råd och stöd Läkemedelsbehandling är nästan aldrig aktuell Sömnhygien anpassad till barnets ålder och situation är alltid förstahandsbehandling både till i övrigt friska barn och barn med underliggande sjukdom
Spädbarn Tidig information (redan på mödrahälsovården eller tidigt efter födseln) om hur späda barn normalt sover kan förebygga sömnproblem Läkemedelsbehandling av sömnproblem hos spädbarn rekommenderas inte.
Småbarn 1-5 år Läkemedelsbehandling: Om sömnhygien och givna råd, tillsammans med psykologisk behandling inte hjälpt barn med svår insomni/dygnsrytmstörning (verifierat med sömndagbok) kan man från 2 års ålder överväga kortvarig (ett par dagar) läkemedelsbehandling (särskilt om föräldrarna är uttröttade) samtidigt som de evidens- och erfarenhetsbaserade sömnråden följs. Melatonin (kortverkande) givet cirka 45 minuter före önskad sovtid kan prövas kortvarigt som insomningsmedel efter individuell bedömning (se avsnitt om melatonin) Behandlingsresultatet bör följas upp med fortsatt sömndagbok. Alimemazin och prometazin (som är godkända till barn > 2 år) rekommenderas inte. Detta på grund av rapporterade säkerhetsrisker, som extrapyramidala och andra motoriska problem. Mer långvarig behandling bör skötas av expert inom barnpsykiatri/sömnstörningar och noggrant följas upp med sömndagbok och behandlingen sättas ut om den inte har effekt.
Skolbarn 6 12 år Handläggning råd Sömnhygien Motivera till förbättrade sömnvanor Psykologisk behandling Läkemedelsbehandling Grundläggande råd för läkemedelsbehandling är desamma som för yngre barn
Ungdomar 13 18 år Handläggning råd Sömnhygien Motivera till förbättrade sömnvanor Psykologisk behandling Läkemedelsbehandling Grundläggande råd för läkemedelsbehandling är desamma som för yngre barn
Följande läkemedel rekommenderas INTE till barn och ungdomar: Z-produkterna : Zolpidem rekommenderas inte på grund av risk för hallucinationer och rebound-insomni samt risk för beroendeutveckling. Zaleplon har kortast halveringstid och hög risk för beroendeutveckling. Zopiklon bör inte heller användas annat än i undantagsfall Antihistaminer: Prometazin och hydroxizin rekommenderas inte för behandling av sömnproblem på grund av kvarstående sedering och av säkerhetsskäl på grund av risk för förlängd QT-tid och torsade de pointes med beskrivna dödsfall. Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel bör generellt undvikas som sederande läkemedel..evidens saknas vad avser behandlingseffekt på sömnstörning hos barn och ungdomar. Varning för beroendeutveckling. Neuroleptika och atypiska antipsykotika (till exempel levomepromazin, olanzapin, quetiapin, alimemazin): Rekommenderas inte som hypnotikum på grund av hang-over -effekt och säkerhetsaspekter (malignt neuroleptikasyndrom) och motoriska biverkningar såsom dyskinesier.. Propiomazin bör inte heller användas annat än i undantagsfall
Sömnstörningar hos barn med underliggande sjukdom Barn med flerfunktionsstörningar Sömnrelaterade andningsproblem ADHD Autismspektrum Depression OCD/ångestsyndrom
Sömnhygien Behandla grundsjukdomarna adekvat Psykologiska metoder Om läkemedel Melatonin i första hand
Förskrivningen av melatonin till barn ökar i Sverige. Under 2013 fick 9/1000 barn recept på melatonin.
Figur 1. Användning av melatonin till barn i Sverige. Antal pojkar/flickor (5-19 år) per 1000 invånare som fått recept på melatonin. (källa Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/lakemedel).
Circadin 2 mg Melatonin Kapslar 0.5, 1,2,3,4,5 mg
Melatoninets effekt medieras via åtminstone två typer av receptorer: MT1 och MT2. Enligt en hypotes medför bindning till MT1- receptorer en direkt rogivande effekt, vilket är det som eftersträvas när melatonin ges nära sänggåendet. Enligt en andra hypotes kan bindning till MT2- receptorer under sensitiva perioder, det vill säga i gryningen eller när det börjar mörkna, istället ge en påverkan på dygnsrytmen så att insomnandet inträffar tidigare på kvällen.
Risk för akut toxicitet förefaller vara låg, även vid höga doser av melatonin. Rapporterade biverkningar är få och inte allvarliga. Långtidseffekter är dock inte kända. Man har diskuterat potentiella risker utifrån biologiska effekter av melatonin, immunologisk reglering, påverkan på kramptröskeln och på pubertetsutveckling. I de studier som gjorts har man inte rapporterat sådana biverkningar men underlaget är inte tillräckligt för att utesluta ovanliga biverkningar.
2 4 års ålder: 0,5 1 mg över 4 års ålder: 1 5 mg
Uppföljning Melatonins långtidseffekter är ofullständigt kända och den symtomatiska behandlingen pågår i vissa fall under flera år. Det är därför av stor vikt att behandlingseffekten, liksom eventuella biverkningar, utvärderas strukturerat och detaljerat för varje individ som behandlas.