INTERNATIONELL EKONOMI, 7 p

INTERNATIONELL EKONOMI, 7 p Lärare: Juan Carlos Estibill, (JCE) kursansvarig Helen Forslind (HF) Kursperiod: 21 april 05 juni 2008 Syfte: Den studerande skall fördjupa sina kunskaper i ekonomisk teori och dess tillämpningar inom området internationell ekonomi med syftet att förstå och kunna förklara drivkrafterna till och effekterna av det ekonomiska samspelet mellan olika länder. Beskrivning: Kursen är en påbyggnad till tidigare kurser i mikro- och makroekonomi och består av: Mikroekonomi: Internationell handel. (HF) Makroekonomi: Internationell makroekonomisk teori och policy. (JCE) Utvecklingsekonomi: (JCE) Innehåll: Drivkrafter bakom internationell handel Utrikeshandelns välfärdseffekter Effekter av tullar och andra handelshinder Migration och internationella kapitalrörelser Växelkursens bestämningsfaktorer Olika valutasystem Stabiliseringspolitik i en öppen ekonomi Innebörden av utveckling, ekonomisk utveckling och ekonomisk tillväxt Internationella valutafonden (IMF) Världsbanken (VB) och u-länderna Globalisering Undervisningen består av föreläsningar, övningar, seminarier och avslutande frågestund: Föreläsningarna behandlar huvuddelen av kursinnehållet. Ni måste på egen hand läsa de delar av kursinnehållet (se litteratur) som inte behandlas i föreläsningarna! Här får Du alltid tid för frågor! Övningar: Här ges tillfälle att med hjälp av internationell ekonomis och utvecklingsekonomis begrepp och teorier öva på att lösa och analysera några utvalda problem. Övningar sker i de tre språkgrupperna, franska, spanska och tyska, med cirka 30 personer per grupp. Vid dessa övningstillfällen får först en eller flera presentera sina förslag till lösningar av en uppgift, därefter diskuterar hela gruppen. Detta innebär att varje student måste vara beredd att gå fram till tavlan för att lösa/rita/förklara/analysera den aktuella uppgiften. Lärarnas uppgift är att ge återföring på de lösningsförslag ni studenter presenterar. Inga facit lämnas på dessa uppgifter. Se nedan Övningsuppgifter. 1

Seminarier: I kursen ingår att självständigt författa en mindre PM, ventilera den och opponera på en annan PM under seminarieformer. Fyra studenter bildar en författargrupp. Varje PM ventileras under 30 min: 10 min presentation 10 min opposition 10 min diskussion. Här får författargruppen tillfälle att komplettera sin PM, d.v.s. muntligt och med hjälp av OH mm framföra det som inte fick plats i PM. Seminarieuppgifter och ytterligare instruktioner om PM-skrivandet och seminarierna får ni vid kursstarten. Observera att detta är ett obligatoriskt moment. Se nedan PM och Seminarier! Frågestund: Var och en kan alltid ta tillfällen i akt och ställa frågor i samband med föreläsningar och övningar. Dessutom finns en schemalagd tid, frågestund, för frågor några dagar före tentamen. Litteratur Krugman, P. R. & Obstfeld, M. (2006): International Economics. 7 th edition, Pearson, Addison-Wesley. Mikrodel: kap 1-11; makrodel: kap 12-22. Hela. Collier, P. (2007): The Bottom Billion Why the poorest countries are failing and what can be done about it. Oxford. Hela. Examination Examinationen består av 1. Skriftlig tentamen som ger maximalt 60 poäng. 2. Seminarium och PM som ger maximalt 15 poäng. Möjliga totalpoäng är således 75. För betyget G krävs 40poäng. För betyget VG krävs 60 poäng Resultatet från seminarierna och PM behålls över de tre tentamenstillfällena: Den 5 juni, kl. 08:00 13:00 Den 8 augusti, kl. 08:00 13:00 Den 12 september, kl.8:00 13:00. Schema: Se separat Schema. VÄLKOMMEN! Helen Juan Carlos 2

ÖVNINGSUPPGIFTER: Övningstillfällen 1-2 (HF): DU KAN GÄRNA FÖRBEREDA DINA SVAR PÅ TYDLIGA OH! 1. Uppgift 6, kapitel 3, Krugman & Obstfeld, s.49. 2. Använd standardmodellen och visa att ju mer olika två länder är med avseende på den relativa tillgången på produktionsfaktorer, desto högre grad av specialisering kommer en introduktion av handel mellan de båda länderna att leda till förutsatt att konsumenterna i de båda länderna har samma smak. 3. Anta att världen består av endast två länder, i båda länderna produceras en homogen vara under fullständig konkurrens. Din uppgift är att göra en partiell jämviktsanalys, du behöver alltså inte bry dig om hur marknaderna för den här varan hänger ihop med de övriga marknaderna i de två länderna. Den inhemska efterfrågan respektive det inhemska utbudet för varan i de två länderna ges för två priser i tabellen nedan. Efterfråge- respektive utbudskurvorna är linjära. Anta att växelkursen är 1 och att det inte finns några transportkostnader. Land A Land B Varupris Efterfråga Utbud Efterfråga Utbud 180 700 900 0 1400 20 1500 100 800 600 a) Anta att frihandel råder. Vilket land importerar respektive exporterar denna vara? Hur stor är världshandeln av varan? (Ange i siffror och illustrera grafiskt). b) Anta att det land som importerar varan inför en tull på 40 kronor per importerad enhet. Hur kommer det inhemska priset på varan i det importerande landet att förändras? (jämfört med frihandel Visa i graf). Hur förändras importens storlek?(ange i siffror och visa grafiskt) c) Redogör för de samhällsekonomiska effekterna av tullen för det importerande landet. Beräkna och visa grafiskt hur stor den samhällsekonomiska vinsten alternativt förlusten blir! 4. Anta att det endast finns två länder i världen, Smsigen och Connecticute. I båda länderna produceras vid självförsörjning endast två homogena varor, Telefoner och Nallar. Det finns endast en produktionsfaktor, arbetskraft, vilken antas vara rörlig mellan näringsgrenarna inom respektive land men inte mellan länderna. Bortse från transportkostnader och anta fullständig konkurrens och att växelkursen är 1:1. Tabellen nedan visar hur mycket arbetskraft det går för åt att producera en enhet av respektive vara i de båda länderna. 3

Smsigen Connecticute Telefoner 6 12 Nallar 3 3 I Smsigen finns det totalt 3000 arbetstimmar att fördela mellan näringsgrenarna och i Connecticute finns det totalt 2400 arbetstimmar att fördela. a) Förklara med utgångspunkt från tabellen ovan, innebörden av begreppet, komparativa fördelar. b) Kan båda länderna samtidigt vinna på handel? Visa med hjälp av konsumtions- och produktionsmöjlighetskurvor. Hur kommer handelsmönstret att se ut om länderna handlar med varandra? c) Inom vilket intervall kommer priset på världsmarknaden att ligga? 5. Uppgift 5, kapitel 4, Krugman & Obstfeld, s.78. 6. Japan exporterar huvudsakligen tillverkade varor, medan de importerar råvaror såsom livsmedel och olja. Analysera effekten på Japans terms of trade (bytesrelation) av följande händelser: a) Ett krig i Mellanöstern stör världsutbudet av olja. b) Korea ökar sin bilproduktion och börjar exportera bilar till Kanada och USA. c) Amerikanska ingenjörer utvecklar en fusionsreaktor som ersätter kraftverk drivna av fossila bränslen. d) En förlorad skörd i Ryssland. e) En sänkning av Japans tullar på importerat kött och citrusfrukter. 7. Uppgift 3, kapitel 6, Krugman & Obstfeld, s.145. 8. Utgå från en situation utan faktorrörlighet och med stora lönedifferenser mellan två länder, som t.ex. mellan västra och östra Tyskland före sammanslagningen. Vilka effekter skulle en helt fri arbetskraftsrörlighet förväntas leda till vad gäller produktivitet, sammanlagd produktion, faktorersättningar och inkomstfördelning? 9. Anta ett litet land där den studerade varan i isolering tendrar att vara relativt dyr. I utgångsläget förekommer inga handelshinder. a) Illustrera grafiskt vad som händer på den inhemska marknaden för den aktuella produkten om man väljer att införa in tull. Hur påverkas pris, konsumtion, produktion och import? b) Anta nu att landet istället väljer att uppnå önskad inhemsk produktion med hjälp av en produktionssubvention istället. Illustrera grafiskt vad som händer på den inhemska marknaden. Hur påverkas pris, konsumtion, produktion och import? c) Redogör kortfattat för skillnaderna mellan åtgärden i a och b uppgiften dels med avseende på välfärden och dels med avseende på statsbudgeten. 4

10. I ett land utan någon form av importskydd producerar de inhemska företagen varje år tillsammans 30000 ton av en viss produkt, medan 90000 ton importeras. Staten önskar nu öka den inhemska produktionen och minska importen med hjälp av importkvoter. Två olika mål diskuteras. Enligt mål A skall den inhemska produktionen ökas till 50000 ton, enligt mål B skall importen minskas till 70000 ton. "Detta är skrattretande", påpekar en av de mindre ledande ekonomerna i landet, "att öka den inhemska produktionen med 20000 ton eller att minska importen med 20000 ton är ju samma sak". Ni känner förstås till att det inte behöver vara samma sak. Förklara grafiskt och i skrift för den vilseledda ekonomen hur man med hjälp av importkvoter uppnår mål A respektive mål B. I vilket fall kan man dela ut flest importlicenser (ha högst importkvot). Anta att fullständig konkurrens råder på den aktuella marknaden. 11. I ett land har de många små producenterna av vara X slagit sig samman och bildat en vinstmaximerande kartell. Såväl import som export av X är sedan många år helt förbjuden på grund av ett handelskrig med omvärlden. Kartellen gör i utgångsläget stora vinster. Det pris som kartellen tar ut är 100 kr medan marginalkostnaden för varje enskilt företag i kartellen endast är 50 kr men samtidigt stigande med produktionens storlek. Årsproduktionen är 10 000 ton. Nu upphör handelskriget och handeln släpps helt fri. a) Antag att världsmarknadspriset är 70 kr. Kartellen beslutar att öka produktionen till 12 000 ton och samtidigt importeras 3 000 ton medan inget exporteras. Visa grafiskt och förklara varför kartellen ökar sin produktion och vilka välfärdseffekterna för landet blir av att handeln släpps fri. b) Antag i stället att världsmarknadspriset är 100 kr, d.v.s. samma pris som det inhemska. Vad kommer att hända när handeln släpps fri? Vilka blir välfärdseffekterna? 12. När det gäller att skapa nya eller att utveckla ett lands komparativa fördelar har sedan 1980-talets början industripolitiken karakteriserats av en stark prioritering av stöd till FoU-intensiva verksamheter och produktion i kunskapskapitalintensiva branscher. Exempelvis har det amerikanska näringsdepartementet rekommenderat särskilt stöd till högteknologiska industrier. Vilka argument för och emot kan anföras till stöd för en sådan politik? Anknyt till relevant teori. Övningstillfällen 3-4: (JCE): DU KAN GÄRNA FÖRBEREDA DINA SVAR PÅ TYDLIGA OH! 13. Hur bildas jämviktsväxelkursen enligt Krugman & Obstfeld modell: (USD SEK) a) Förklara, rita och kommentera samtliga relevanta variabler, funktioner, kurvor och jämviktspunkter. b) När använder vi Krugman & Obstfeld - modellen? Exemplifiera! c) Vad händer med Dina slutsatser om Du antar fasta växelkurser? 14. Anta ett permanent ökning i US-penningutbudet. Utgå från långsiktig jämvikt. Anta: Y förblir konstant under tiden då ekonomin anpassas. a) Förklara, rita och kommentera US-ekonomis anpassning på kort- och långsikt. b) Vad händer med E (USD SEK)? 15. Uppgift 17, kapitel 15, Krugman & Obstfeld, s.402. 5

16. AA DD modell: a) Bilda AA-kurvan: Förklara, rita och kommentera samtliga relevanta variabler, funktioner och kurvor. b) Bilda DD-kurvan: Förklara, rita och kommentera samtliga relevanta variabler, funktioner och kurvor. c) Förklara, rita och kommentera jämvikten i AA DD - modellen! Diskutera två orsaker som kan störa jämvikten. 17. Uppgift 12, kapitel 1, Krugman & Obstfeld, s.441. 18. Anta att ett land önskar förbättra sin bytesbalans genom en devalvering. Är det säkert att denna åtgärd ger den önskade effekten? Precisera de antaganden (bl.a. Marshall - Lerner villkoret!) Du gör samt tidsperspektivet! Förklara/rita och kommentera! 19. Uppgift 10, kapitel 19, Krugman & Obstfeld, s.543. DU KAN GÄRNA FÖRBEREDA DINA SVAR PÅ TYDLIGA OH! 6

PM och SEMINARIER Instruktioner I grupper om fyra skrivs en mindre PM som sedan presenteras och diskuteras vid ett seminarium. Fyra studenter bildar en författargrupp. Varje PM ventileras under 30 min: 10 min presentation 10 min opposition 10 min diskussion. Här får författargruppen tillfälle att muntligt och med hjälp av OH mm komplettera sin PM. Varje författargrupp opponerar på en annan PM som presenteras under samma seminarium. Varje författargrupp ansvarar för: att veckan 18, senast på tisdags föreläsningen lämna en rangordnad lista med önskemål om PM-ämne samt namn på samtliga författarna. (Samarbeta gärna över språkgränserna! ) Rangordna samtliga seminarieuppgifter (12st)! Tilldelningen: v 19, måndag. Listan skall lämnas i pappersformat till Helen Forslind (Inga e-mail!) att författa en PM som skall skrivas som en kort uppsats på minst 3 och max 4 A4-sidor. att samtliga deltagarna i seminariegruppen får var sin PM: v 22, tisdag kl. 10:00, senast. att läraren får två ex av PM v 22, tisdag kl. 10:00, senast. Samtliga PM (2 ex) skall lämnas i pappersformat till JC Estibill. (Inga e-mail!) att under 10 min presentera huvuddelen av sin analys och sina slutsatser att under 10 min opponera på en PM att delta i den allmänna diskussion som följer efter presentationen och oppositionen. Uppsatsen skall bestå av inledning: frågeställning/problem/syfte avhandling: glöm inte den röda tråden tillämpningen av teorier/begrepp som ingår i kursen! slutsatser Dessutom: Skriv inga sammanfattningar och ingen framsida! Börja direkt med rubriken samt författarna, inledning etc! Radavstånd 1,5. Bokstavsstorlek 10, Tahoma. Marginal 2,5, (Samtliga marginaler!) Se även de instruktioner om formalia som finns i tidskriften Ekonomisk debatt, sista sidan. 7

Seminarieuppgifter: 1. Tema: Miljö och internationell handel. Skadas vår natur av frihandel eller är det tvärt om så att frihandel är ett instrument för att åstadkomma en bättre naturmiljö i världen? 2. Tema: Det svenska handelsmönstret. Hur ser det svenska handelsmönstret ut? Hur omfattande är handeln? Vilka länder handlar Sverige med? Vilka varor och tjänster exporteras från Sverige och vilka importeras till Sverige? Hur kan olika handelsteorier förklara handelsmönstret? Skiljer sig det svenska handelsmönstret från världshandeln i stort? 3. Tema: Det s handelsmönstret. Välj ett annat land än Sverige och undersök det landets handelsmönster. 4. Tema: Fri rörlighet för varor jämfört med fri rörlighet för arbetskraft. Företag som t.ex. IKEA och H&M låter tillverka sina produkter i låglöneländer som Kina, Thailand, Indien och Turkiet och det verkar finnas ett ganska starkt stöd hos allmänheten för att varor skall få röra sig fritt över nationsgränser. Fri rörlighet för arbetskraft är däremot en mer kontroversiell fråga. Analysera och jämför konsekvenserna av fri rörlighet i dessa två fall. 5. Tema: Effekter på inkomstfördelning vid ökad handel. Med anledning av OS i Peking har Kina fått stor medial uppmärksamhet och förhållandena för kinesiska arbetare kritiseras. Kina har gått från att vara ett av världens mest jämlika länder till ett av de mest ojämlika när det gäller inkomstfördelning. Analysera och förklara arbetsförhållandena i Kina med hjälp av handelsteori. 6. Tema: Handelspolitikens effekter på livsmedelspriserna. Både USA och EU har omfattande handelspolitiska interventioner på marknaderna för livsmedel. Diskutera med utgångspunkt från någon vara vad som händer med priserna på varan dels på världsmarknaden och dels inom EU respektive USA. 7. Tema: USA och Sverige. Det påstås att om USAs ekonomi nyser, får resten av världsekonomin en förkylning. a) Sammanfatta och granska med hjälp av kursens litteratur/modeller hur, d.v.s. genom vilka kanaler, USAs finansiella kris, och speciellt dess Centralbanks och finansministeriets agerande, kan tänkas påverka den svenska ekonomin. b) Hur kan det komma sig att Sveriges ekonomi inte har drabbats av en förkylning? Eller? 8

8. Tema: IMF och världsekonomi 2008. Sammanfatta och granska med hjälp av kursens litteratur/modeller etc IMF:s syn på a) världsekonomin och b) den regionala ekonomiska utvecklingen. Se: IMF: World Economic Outlook. 2008. 9. Tema: Sveriges Riksbank och marknaders reaktioner år 2008. Det påstås av Sveriges Riksbank överraskade marknaden då banken höjde reporäntan till 4,75 %. Din uppgift är att analysera med hjälp av kursens makroekonomiskmodell och relevant data huruvida detta påstående är korrekt. Vad menas med att Riksbanken överraskade marknaden? Notera att Sverige är en öppen ekonomi. 11. Tema: Collier granskar Sveriges biståndspolitik, 2008. Din uppgift är att granska med hjälp av Collier, P. (2007): The Bottom Billion Why the poorest countries are failing and what can be done about it Sveriges biståndspolitik 2008. 12. Tema: Collier vs Krugman & Obstfeld om utvecklingsländer: Likheter och olikheter Krugman & Obstfeld diskuterar i sin bok International Economics vid olika tillfällen utvecklingsländernas problem (Se olika avsnitt i olika kap samt kap 10 och 22). Din uppgift är att jämföra deras analyser och slutsatser med den analys och de slutsatser som Collier framför i sin bok The Bottom Billion Why the poorest countries are failing and what can be done about it. 9