NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN VID LUNDS UNIVERSITET

Transkript

1 NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN VID LUNDS UNIVERSITET KURSPLAN 1 Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod: NEKA11 2. Namn: Nationalekonomi, grundkurs (engelsk benämning: Economics) 3. Nivå: Grundnivå, G (progressionsnivå 1) 4. Högskolepoäng (ECTS credits): Beslutsuppgifter: Kursen är fastställd av styrelsen för Nationalekonomiska institutionen Ändringsuppgifter: Kursplanen ändrades Allmänna uppgifter 1. Huvudområde: Ekonomiska vetenskaperna 2. Ämne: Nationalekonomi 3. Kursen är en grundkurs i ämnet nationalekonomi. Kursen består av de obligatorisk delkurserna Mikroekonomisk teori med tillämpningar (11 högskolepoäng), Makroekonomisk teori och ekonomisk politik (9 högskolepoäng), Finansiell ekonomi (5 högskolepoäng) och Internationell ekonomi (5 högskolepoäng). Kursen kan ingå i flera program på grundnivå. 4. Språk: Undervisningen sker på svenska. 3 Mål 1 Kunskaper och förståelse a) Mikroekonomisk teori med tillämpningar Studenten ska kunna: använda enkla mikroekonomiska modeller, redogöra för centrala frågeställningar och problem i nationalekonomin, förklara hur prisbildning och resursallokering sker i en marknadsekonomi med olika grader av konkurrens, resonera kring den långsiktiga effekten av ekonomiska förändringar genom att beakta återkopplingar från beteendeanpassningar och ändrade jämviktspriser, redogöra för den offentliga sektorns omfattning och inriktning i Sverige, generalisera sina kunskaper till ekonomiska problemställningar som inte behandlats under kursen. b) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik Studenten ska kunna redogöra för och förstå: grundläggande makroekonomisk terminologi, de grundläggande inslagen i national- och finansräkenskaperna, vad som kan utläsas ur dessa och vad de kan användas till, hur arbetslöshet och inflation mäts och vilka problem som är förknippade därmed,

2 de samhällsekonomiska kostnaderna med arbetslöshet och inflation, det kort- och medelfristiga sambandet mellan arbetslöshet och inflation, vilka faktorer som styr inflationen på lång sikt, de samhällsekonomiska fördelarna med finansiella mellanhänder, de olika typerna av arbetslöshet och de viktigaste principerna för arbetsmarknadens funktionssätt ur ett makroekonomiskt perspektiv, några arbetsmarknadspolitiska åtgärder och hur de har tillämpats i Sverige, de viktigaste faktorerna bakom den långsiktiga BNP-tillväxten, hur Sveriges långsiktiga tillväxt har utvecklats, vilka funktioner pengar fyller i samhällsekonomin och hur pengar skapas, centralbankens roll i penningpolitiken och dess betydelse för räntan, hur Sveriges Riksbank påverkar samhällsekonomin, vilka faktorer som styr växelkursen på lång sikt, hur växelkursens utveckling påverkar ekonomin i öppna ekonomier som Sverige, den keynesianska modellen och dess grundläggande implikationer för makroekonomins utveckling på kort sikt, den grundläggande makroekonomiska modellen och dess implikationer för ekonomins utveckling på medelfristig sikt, vilka effekter finans- och penningpolitik har på samhällsekonomin, fördelar och nackdelar med olika strategier för att bedriva makroekonomisk politik, målen för Sveriges makroekonomiska politik, hur de svenska institutioner som är viktigast för den ekonomiska politiken fungerar och vilka begränsningar de arbetar under, fördelar och nackdelar med fasta och rörliga växelkurser och med valutaunioner som EMU, innebörden av EMU för samhällsekonomin. c) Finansiell ekonomi Studenten ska förvärva: grundläggande kunskaper i finansiell ekonomi grundläggande förståelse för det finansiella systemets roll i samhällsekonomin, grundläggande förståelse för de viktigare finansmarknadernas generella funktion, kunskaper om och förståelse för enklare mått på finansiell risk. d) Internationell ekonomi Studenten ska: kunna förklara och illustrera principen om komparativa fördelar och beskriva empiriska indikationer på hur handel speglar länders relativa produktivitet inom olika branscher, kunna förklara hur skillnader i relativ tillgång på produktionsfaktorer ger upphov till handel och hur man kan argumentera för frihandel trots att handel genom sina effekter på varu- och faktorpriser skapar såväl vinnare som förlorare, förstå hur en kombination av utbuds- och efterfrågefaktorer bestämmer handelsmönster och förhållandet mellan ett lands export- och importpriser och hur förändringar i byteskvoten genom tillväxt, transfereringar, tullar och exportsubventioner påverkar ett lands välfärd. 2

3 kunna beskriva den roll som olika typer av stordriftsfördelar utgör som en allt viktigare källa till handel och hur marknadsform, produktdifferentiering och industrispecifik produktionsteknologi påverkar handelsmönstret mellan länder. kunna redogöra för vad som avses med inter- och intrahandel (mellan- och inombranschhandel) och förstå hur orsakerna till och vinsterna av handel skiljer sig åt kunna förklara hur internationella förhandlingar och avtal kan gynna handelstillväxt kunna beskriva den historiska roll som importbegränsningar och exportinriktad politik har spelat i utvecklingsländernas strategi för ekonomisk tillväxt förstå hur konflikter kan uppkomma mellan nationella intressen och tillämpning av gemensamma regler. 2 Tillämpning och bedömning a) Mikroekonomisk teori med tillämpningar Studenten ska ha förmåga att självständigt: kunna avgöra vilken mikroekonomisk modell som passar för ett givet problem, analysera marknadsekonomiska processer, förstå och analysera statens roll i ekonomin, placera kursens mikroekonomiska teori i ett vetenskapsteoretiskt sammanhang. b) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik Studenten ska ha förmåga att självständigt: analysera ett lands ekonomi med hjälp av data från national- och finansräkenskaper och andra makroekonomiska data, välja makroekonomisk modell för att analysera ett visst problem inom ramen för de modeller som behandlas i kursen, analysera effekterna av olika makroekonomiska händelser på samhällsekonomin, analysera vilka effekter olika ekonomisk-politiska åtgärder får på samhällsekonomin, föreslå lämpliga ekonomisk-politiska åtgärder för att uppnå givna samhällsekonomiska mål analysera och utvärdera den makroekonomiska utvecklingen i Sverige sedan 1970 på ett övergripande plan, analysera och diskutera det makroekonomiska nyhetsflödet och makroekonomiska händelser. c) Finansiell ekonomi Studenten ska ha förmåga att självständigt: tillämpa grundläggande finansiell teori på verkliga problem, använda modeller och koncept för att prissätta enkla finansiella instrument, använda enklare mått på finansiell risk, visa en viss allmän räknefärdighet, identifiera problem och situationer där de inlärda teorierna är applicerbara, integrera inlärda teorier i problemlösning. 3

4 d) Internationell ekonomi Studenten ska ha förmåga att självständigt: analysera förklaringar till och effekter av internationell handel på samhällsekonomin, analysera hur stordriftsfördelar, marknadsform, produktdifferentiering och industrispecifik produktionsteknologi påverkar handelsmönstret mellan länder, använda handelsdata för att beräkna enklare mått för inter- och intrahandel, analysera orsaker till och effekter av kapital- och arbetskraftsrörlighet mellan länder och förstå motiven för skapandet av multinationella företag, uppskatta kostnader och vinster av tullar och andra typer av handelshinder i länder av olika storlek samt utvärdera och identifiera nationella välfärdseffekter och effekter för olika grupper i samhället, kunna utvärdera vinster och kostnader som preferensbehandling och regional integration ger upphov till, utvärdera argument för och emot avsteg från den rena frihandeln som använts av utvecklings- eller industriländer som en strategi för industriell utveckling. 3 Förmåga till kommunikation a) Mikroekonomisk teori med tillämpningar Studenten ska kunna redogöra för och diskutera sitt mikroekonomiska kunnande. b) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik Studenten ska kunna redogöra för och diskutera sina makroekonomiska kunskaper. Studenten ska förbättra sin förmåga att skriftligt förmedla en analys av ett makroekonomiskt skeende för den bildade allmänheten. c) Finansiell ekonomi Studenten ska kunna redogöra för och diskutera sina kunskaper i finansiell ekonomi. d) Internationell ekonomi Studenten ska kunna redogöra för och diskutera sina kunskaper i internationell ekonomi. Inte minst ska studenten genom att tillämpa handelsteori kunna diskutera argument för och emot avsteg från den rena frihandeln som använts av utvecklings- eller industriländer som en strategi för industriell utveckling samt diskutera världshandelsorganisationens (WTO:s) roll som forum för förändringar av multilaterala avtal och hur konflikter kan uppkomma mellan nationella intressen och tillämpning av gemensamma regler. 4 Lärandefärdigheter och informationskompetens a) Mikroekonomisk teori med tillämpningar Studenten ska få en god grund för vidare studier inom ämnet. Studenten ska ha förmågan att analysera ekonomiska frågor med hög grad av självständighet. Studenten ska även utveckla ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt. 4

5 b) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik Studenten ska få en god grund för vidare studier inom ämnet. Studenten ska utveckla förmågan att analysera grundläggande makroekonomiska frågor med hög grad av självständighet. Studenten ska få ökad förståelse för och ökad förmåga att följa det ekonomiska nyhetsflödet och den samhällsekonomiska debatten. Studenten ska även utveckla ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt. c) Finansiell ekonomi Studenten ska utveckla förmåga till kritisk analys av allmänna ekonomisk-finansiella förhållanden och utvecklingstendenser och ge en bas för vidare studier inom ämnet finansiell ekonomi. d) Internationell ekonomi Studenten ska utveckla förmåga till kritisk analys av förhållanden och utvecklingstendenser inom internationell ekonomi och ge en bas för vidare studier inom ämnet. 4 Kursinnehåll a) Mikroekonomisk teori med tillämpningar (11 högskolepoäng) Delkursen börjar med en kort introduktion till centrala frågeställningar inom nationalekonomin. Därefter följer en presentation av de institutioner som är nödvändiga för en marknadsekonomi. Prisbildning förstås genom en modell med utbud och efterfrågan, som sedan tjänar som utgångspunkt för djupare analys av konsumenters och producenters beteende. Människors val analyseras genom preferenser och nyttofunktioner. På utbudssidan studeras marknadsformerna perfekt konkurrens, monopolistisk konkurrens och monopol. Statens roll analyseras ur tre olika perspektiv: ett välfärdsteoretiskt, där staten korrigerar marknadsmisslyckanden; ett public choice-perspektiv, där staten styrs av nyttomaximerande politiker och byråkrater; samt ett nyinstitutionellt perspektiv med fokus på äganderätter och transaktionskostnader. Delkursen anlägger inget specifikt genusperspektiv på innehållet. b) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik (9 högskolepoäng) Delkursen börjar med en introduktion till centrala frågeställningar inom makroekonomin. Därefter följer en presentation av grundläggande begrepp, national- och finansräkenskaper, arbetslöshet och inflation. Vidare behandlar delkursen långsiktig ekonomisk tillväxt och de faktorer som driver denna, en analys av arbetsmarknaden ur ett makroekonomiskt pespektiv och svensk arbetsmarknadspolitik, pengars funktioner och roll i samhällsekonomin, centralbankens roll för penningpolitiken och Sveriges Riksbanks funktionssätt, hur inflationen (prisnivån) och växelkursen bestäms på lång sikt, hur växelkursen påverkar öppna ekonomier som Sverige, den keynesianska modellen för kortsiktig analys av samhällsekonomin, AS ADmodellen och Phillipskurvan för medelfristig analys av samhällsekonomin, effekterna på 5

6 samhällsekonomin av olika makroekonomiska händelser, vilken inverkan makroekonomisk politik (finans- och penningpolitik) har på det samhällsekonomiska skeendet, sambandet mellan inflation och arbetslöshet, olika strategier för att bedriva stabiliseringspolitik, de makroekonomiska mål som styr Sveriges ekonomiska politik, de institutioner i Sverige som är viktigast för den ekonomiska politiken och samhällsekonomins funktionssätt, några makroekonomiska erfarenheter från Sveriges ekonomiska utveckling sedan 1970 samt fördelar och nackdelar med olika växelkurssystem och valutaunioner som EMU. Delkursen anlägger inget specifikt genusperspektiv på innehållet. c) Finansiell ekonomi (5 högskolepoäng Delkursen börjar med en beskrivning av det finansiella systemets olika roller. Därpå följer en genomgång av de viktigaste finansiella marknaderna och instrumenten. Även enklare derivatinstrument behandlas. Genom hela kursen läggs speciell tonvikt på prissättning och riskhantering. Riskaverta individers portföljval behandlas ingående och effektiva marknadshypotesen och dess roll för investeringsbeslutet diskuteras vidare. Slutligen behandlas företags olika val av finansiering och utdelningspolitik. Delkursen anlägger inget specifikt genusperspektiv på innehållet. d) Internationell ekonomi (5 högskolepoäng) Delkursen inleds med en genomgång av teorier för internationell handel, analys av de vinster som sammanhänger med internationell handel samt den internationella handelns effekter på varu- och faktorpriser. Vidare studeras teorier för faktorrörlighet och uppkomsten av transnationella företag. Därefter analyseras drivkrafterna bakom och effekterna av olika handelspolitiska ingrepp samt det internationella handelssystemets regelverk och organisatoriska uppbyggnad. Slutligen studeras handelspolitikens och den regionala integrationens roll för handel och utveckling. Delkursen anlägger inget specifikt genusperspektiv på innehållet. 5 Undervisning och examination 1. Undervisningsform: a). Mikroekonomisk teori med tillämpningar : Undervisningen består av föreläsningar och seminarieövningar, b) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik : Undervisningen består av föreläsningar och övningar, c) Finansiell ekonomi : Undervisningen består av föreläsningar, lektioner och räkneövningar, d) Internationell ekonomi : Undervisningen består av föreläsningar och övningar. 2. Examinationsuppgifter: Examinationen sker delkurs för delkurs. På alla delkurser är en del av examinationen skriftlig och äger rum vid slutet av kursen. Ytterligare examinationstillfälle anordnas i nära anslutning härtill. Delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar består även av skriftligt arbete under kursens gång samt internetbaserade kunskapstest. Dessa är poänggivande och poängen får tillgodoräknas vid ordinarie tentamenstillfälle samt omtentamenstillfälle under innevarande termin. Delkursen Makroekonomisk teori och ekonomisk politik består även av obligatoriska inlämningsuppgifter samt poänggivande inlämningsuppgifter och internetbaserade kunskapstest. De två sistnämnda momenten är poänggivande och poängen får tillgodoräknas vid ordinarie tentamenstillfälle samt 6

7 omtentamenstillfälle under innevarande termin. Delkursen Internationell ekonomi består även av en inlämningsuppgift. Inlämningsuppgiften är poänggivande och poängen kan tillgodoräknas vid ordinarie tentamenstillfälle samt omtentamenstillfälle under innevarande termin. På samtliga delkurser kan andra examinationsmoment förekomma i mindre utsträckning. 3. Begränsning av antal examinationstillfällen: Lunds universitet ser mycket allvarligt på fusk och kommer att vidta disciplinåtgärder mot alla slags försök till fusk i samband med tentamina eller andra examinationsformer. Plagiering betraktas som ett mycket allvarligt akademiskt brott. Det straff som universitetet kan utdela för detta, och för andra slags fusk i samband med olika former av examination, inkluderar avstängning från universitetet under en viss tidsperiod. 6 Betyg 1. Betygsskala: Som betyg används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. 2. Sammanvägning av betyg: För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs betyget Väl Godkänd på minst 18 av de högskolepoäng som ingår i kursen samt minst betyget Godkänt på samtliga delkurser. För betyget Godkänd krävs minst betyget Godkänd på samtliga delkurser. Betyg på ECTS-skalan beräknas utifrån ett vägt genomsnittsbetyg för de fyra delkurserna, varvid betyget A tilldelas värdet 5, betyget B tilldelas värdet 4, betyget C tilldelas värdet 3, betyget D tilldelas värdet 2 och betyget E tilldelas värdet 1 och delkursernas respektive vikt är 11/30 för Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 9/30 för Makroekonomisk teori och ekonomisk politik, 5/30 för Finansiell ekonomi och 5/30 för Internationell ekonomi. För samtliga betyg enligt ECTS-skalan gäller att minst betyget E på samtliga delkurser krävs. Om betyget Väl Godkänd har erhållits på hela kursen och genomsnittsbetyget är större än eller lika med 4,5 erhålles betyget A. Om betyget Väl Godkänd har erhållits på hela kursen och genomsnittsbetyget är mindre än 4,5 erhålles betyget B. Om betyget Godkänd har erhållits på hela kursen och genomsnittsbetyget är större än eller lika med 2,5 erhålles betyget C. Om betyget Godkänd har erhållits på hela kursen och genomsnittsbetyget är mindre än 2,5 och större än eller lika med 1,5 erhålles betyget D. Om betyget Godkänd har erhållits på hela kursen och genomsnittsbetyget är mindre än 1,5 och större än eller lika med 1 erhålles betyget E. 3. ECTS-betyg: Betyg på ECTS-skalan (A F) rapporteras automatiskt i samband med betygssättning enligt punkt 1, såväl för delkurserna som för hela kursen. 4. Betygsskalor för olika delar av kursen: 7 Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet samt Områdesbehörighet 4 (Engelska B, Matematik C och Samhällskunskap A). 8 Litteratur Se separat litteraturförteckning. 7

8 9 Övrigt 1. Övergångsregler: Kursen ersätter NEK230 Nationalekonomi, allmän kurs. Se särskild bilaga för mer detaljerade övergångsregler. 2. Begränsning i giltighetstid: 3. Begränsningar: Kursen får inte tas av studenter som har blivit godkända på NEK230 Nationalekonomi, allmän kurs eller NEK220 Nationalekonomi, allmän kurs eller NEK210 Nationalekonomi, allmän kurs eller NEK200 Nationalekonomi, allmän kurs. 4. Liknande kurser: Delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar har samma innehåll som NEKB11 Mikroekonomisk teori med tillämpningar. Delkursen Makroekonomisk teori och ekonomisk politik har samma innehåll som NEKB12 Makroekonomisk teori och ekonomisk politik. Delkursen Finansiell ekonomi har samma innehåll som NEKB13 Finansiell ekonomi nivå 1 och som NEKB15 Finansiell ekonomi nivå 1. Delkursen Internationell ekonomi har samma innehåll som NEKB14 Internationell ekonomi. 5. Begränsning av förnyad examination: 8

9 Bilaga: Övergångsregler 1. Studenter som har klarat enstaka delkurser enligt NEK230 och söker in till och nyregistrerar sig på NEKA11 Eftersom delkurserna enligt NEKA11 omfattar fler poäng än enligt NEK230 accepteras delkurser som är godkända enligt NEK230 endast enligt följande. a) Studenter som är godkända på både delkursen Matematik för ekonomer och delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEK230 kan tillgodoräkna sig delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEKA11. b) Studenter som är godkända på någon av delkurserna Makroekonomisk teori och ekonomisk politik, Internationell ekonomi och Finansiell ekonomi enligt NEK230 kan till och med januari 2009 tillgodoräkna sig dessa delkurser enligt NEKA11 om de genomför en kompletteringsuppgift. Detsamma gäller studenter som är godkända på delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar men inte delkursen Matematik för ekonomer. Denna kompletteringsuppgift kommer endast att kunna lämnas in vid tre tidpunkter: januari 2008, juni 2008 samt januari c) Principerna i punkt a och b gäller även studenter som har klarat enstaka delkurser som distanskurser. 2. Studenter som har klarat enstaka delkurser enligt NEK200/210/220 då delkurserna var uppdelade enligt = 20 poäng Studenter som uppfyller kriterierna i punkt a d kan fullfölja kursen enligt NEK200/210/220. I alla andra fall gäller punkt e. a) Studenter som endast har kvar delkursen Matematik för ekonomer kan fullfölja A- kursen enligt NEK200/210/220 genom att tentera delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEKA11. b) Studenter som endast har kvar delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar kan fullfölja A-kursen enligt NEK200/210/220 genom att tentera delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEKA11. c) Studenter som endast har kvar delkurserna Matematik för ekonomer och Mikroekonomisk teori med tillämpningar kan fullfölja A-kursen enligt NEK200/210/220 genom att tentera Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEKA11. d) Studenter som endast har kvar delkursen Makroekonomisk teori och ekonomisk politik kan fullfölja A-kursen enligt NEK200/210/220 genom att tentera delkursen Makroekonomisk teori och ekonomisk politik enligt NEKA11. e) Studenter som inte faller under något av alternativen a d måste söka in till och nyregistrera sig på NEKA11 i vanlig ordning och slutföra grundkursen enligt NEKA11. Avklarade delkurser enligt NEK200/210/220 kan tillgodoräknas enligt följande: 9

10 Avklarade delkurser Tillgodoräknande av delkurs Introduktion till nationalekonomi Går ej att tillgodoräkna Matematik för ekonomer Går ej att tillgodoräkna Mikroekonomisk teori med Går ej att tillgodoräkna tillämpningar Mikroekonomisk teori med Mikroekonomisk teori med tillämpningar och Matematik för tillämpningar (11 högskolepoäng) ekonomer (6 + 3 poäng) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik (6 poäng) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik (9 högskolepoäng) Finansiell ekonomi (4 poäng) Finansiell ekonomi (5 högskolepoäng) Internationell ekonomi (4 poäng) Internationell ekonomi (5 högskolepoäng) 3. Studenter som har klarat enstaka delkurser enligt NEK200/210 då delkurserna var uppdelade enligt = 20 poäng Studenter måste söka in till och nyregistrera sig på NEKA11 i vanlig ordning och slutföra grundkursen enligt NEKA11. Avklarade delkurser enligt NEK200/210 kan tillgodoräknas enligt följande: Avklarade delkurser Mikroekonomisk teori med tillämpningar (8 poäng) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik (8 poäng) Finansiell ekonomi (4 poäng) Internationell ekonomi (4 poäng) Tillgodoräknande av delkurs Mikroekonomisk teori med tillämpningar (11 högskolepoäng) Makroekonomisk teori och ekonomisk politik (9 högskolepoäng) Finansiell ekonomi (5 högskolepoäng) Internationell ekonomi (5 högskolepoäng) 4. Slutförande av kursen enligt NEK230 a) Tre tentamenstillfällen med tentamen baserad på NEK230 anordnas för delkurserna Mikroekonomisk teori med tillämpningar, Makroekonomisk teori och ekonomisk politik, Internationell ekonomi och Finansiell ekonomi under läsåret 2007/2008 vid omtentamenstillfällena under höstterminen och vårterminen samt uppsamlingstentamen i augusti. b) Tre tentamenstillfällen anordnas för delkursen Matematik för ekonomer i NEK230 under läsåret 2007/2008 samt ytterligare två tillfällen under läsåret 2008/2009 c) Studenter som blir godkända på examinationen på de fyra delkurserna enligt NEKA11 kan föra över resultatet till motsvarande delkurs enligt NEK230. (Godkänt på delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEKA11 innebär endast godkänt på 10

11 delkursen Mikroekonomisk teori med tillämpningar enligt NEK230 och inte godkänt på delkursen Matematik för ekonomer enligt NEK230.) 5. Slutförande av kursen enligt NEK200/210/220 Det är inte möjligt att slutföra A-kursen enligt NEK200/210/220 på annat sätt än genom punkt 2a 2d ovan. I övrigt måste man söka in till och nyregistrera sig på NEKA11 och genomföra grundkursen enligt NEKA11. 11