Belastningsskador hos styckare Undersökning enligt MEBA metoden Bildmaterial från AMM Lund Att vara styckare: Lönesystem Arbetsplats Linjearbete/enkelbord Hjälpmedel Temperatur i arbetslokal Kultur 1
2
Tidsperspektiv Föreläggande av Arbetsmiljöverket 2006: Arbetsmiljöverket ställer krav på att ni årligen skall erbjuda medicinska kontroller riktad mot belastningsbesvär Detta resulterade i årliga undersökningar av styckarna på Scan 2008 2013 Tilläggsformulär 3
Föreläggandet innehåll: Arbetsmiljöverket ställer krav på att ni årligen skall erbjuda medicinska kontroller riktad mot belastningsbesvär Arbetsgrupp på företaget fastställer slutgiltigt koncept Arbetsgruppen arbetar sedan varje år interaktivt med FHV med: Genomförande Resultat (sammanställt och avidentifierat) Åtgärder Planering i detalj med varje ansvarig produktionsledare. Löpande fakturering (undersökningen tar 1 60 min) Mål med 2008 års undersökning: Att undersöka samtliga Att identifiera friskfaktorer Att fastställa diagnoser och besvär Att ställa sjukfrånvaron mot eventuella diagnoser Att identifiera riskarbetsplatser Att undersöka ev. samband exponeringstid/besvär/diagnoser Att tidigt koppla in adekvata åtgärder för att motverka ohälsa 4
Tilläggsformulär Antal år i yrket Faktisk sjukfrånvaro Fritidsaktiviteter Utnyttjade av friskvårdsbidraget Skattad kondition enl. RPC skalan Typ av skift M.M. Resultat 2008 134 styckare undersökta 21% har minst 1 diagnos i nacken 22% har minst en diagnos i skuldran 12% har minst en diagnos i armbågen 26% har minst en diagnos i handled/hand.
Sambandsanalyser med tilläggsformuläret visar att: 18% (24 personer)har ingen sjukfrånvaro. Av dessa 24 personer utövar 17 personer någon form av fritidsaktivitet. Hälften av gruppen utan sjukfrånvaro har arbetat på företaget mer än 11 år, men 4 av dessa har arbetat mer än 20 år på företaget. Sambandsanalyser fortsättning Antal år i yrket kontra skattad muskelstyrka visar att hälften av personerna vid en linje upplever sig som muskelsvaga. Merparten av de som anser sig muskelsvaga har sjukfrånvaro över 30 dagar per år. 6
Slutsatser 2009 Friskvården måste stimuleras: Måldialogen Friskvårdsaktiviteter. Arbetsmiljö: Praktisk undervisning för samtliga undersökta för att ha bättre teknik med redskapen och individuell utbildning i hur man håller redskapet vasst. Detta för att motverka upplevelsen att vara muskelsvag. Tilläggsformulär 2010 2013 Utvärdering av utbildningsinsats 2009 Trivsel och gruppkänsla runt de olika linjerna Utvärdering av avlastningsplats. Natt eller dagtjänstgöring. Arbetstrivsel. Rotationsområdenas storlek. Sovvanor. 7
KONKRET FÖRÄNDRING AV DIAGNOSER ÖVER TID Jämförelse mellan år 2008 och 2013 30 2 20 1 10 2008 2013 0 Nacke Skuldror Armbågar Händer Procentuella diagnosutfallet - jämförelse linjevis Sexdelat DAG 12 40 4 16 Skinkor DAG 10 Bogar NATT 0 Bogar DAG 6 6 6 6 Bacon/Sidor inkl Mittstycke NATT 0 Bacon/Sidor inkl Mittstycke DAG 10 Kotlett NATT 23 8 8 8 Kotlett DAG 16 21 11 11 0 10 20 30 40 0 60 70 80 [%] Nacke Axlar Armbågar Handleder/ Händer 8
Meba med tilläggsformulär har under åren gett oss svar på: Riskarbetsplatser. Vilka arbetsplatser kan man arbeta på även om man fått en skada. Samband mellan dåliga motionsvanor och diagnoser/sjukfrånvaro. Utvärdering av insatta åtgärder. Observera att vissa diagnoser minskat radikalt efter en del linjer. 9
Fler exempel på vad vi fått svar på: Utvärdering av de medicinska åtgärder man gjort i kombination med arbetsmiljöåtgärder. Rotationsplatsernas inbördes ordning har stor betydelse. Noggrann analys av arbetsrörelserna så man inte går från en plats till en annan med liknande arbetsrörelser. Bieffekter: Lägre sjukfrånvaro, tidigare åtgärder vid ohälsa och tecken på arbetsmiljörisker. God kunskap om alla arbetsmoment och dess specifika risker. MEBA metodens fördelar 10