Uppföljning Tillfällig mötesplats på Norrby Fjärrvärme

Relevanta dokument
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER

Området försörjs med värme från Ryaverket som distribueras via Alingsåsvägen

Dokumentera och följa upp

Sammanställning av Medborgardialog om renhållningsordningen

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Studentrapport från mitt utbyte

Linda Eliasson. Avfallsstrateg

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

Dokumentera och följa upp

Dokumentera och följa upp

Avdelning Sporrens utvärdering

Att komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.

INFORMATION OM FÖRSKOLEPROJEKTET SIKSI/DÄRFÖR

Genom att arbeta tillsammans i industriell symbios är de gemensamma fördelarna större än summan av de enskilda.

Det svenska hushållsavfallet

Det svenska hushållsavfallet

1 EN LITEN KAMPANJSKOLA. Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj

Hållbar utveckling för barn & unga

Energi och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Utvärdering Ungdomskraft Alla föräldrar vill a- det ska gå bra för sina barn..

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Villekulla

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Mer för fler Hur ökar vi den digital delaktigheten?

Välkommen till YFUs värdfamiljrekrytering 2012

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Swarmsweep GATUAKTIVITETER. Dela ut flyers, samla in pengar och prata med människor

2.1 Normer och värden

S K V A L I T E T S G A R A N T I

Vinna väljarna. Samtal för samtal.

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Förskoleområde Trångsund 2016

Konsumentens val av elbolag och behov av information. Åsa Thelander Lunds universitet

Utbildning i metoder för Medborgardialog

Arbetsbeskrivning för

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Kvalitetsredovisning 2012

Välkomna till Jämföra, sortera tillsammans reflektera!

Kvalitet på Sallerups förskolor

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Sammanställning av åsikter November 2015 Anette Christoffersson, Strategiska enheten, Kommunledningskontoret

Arbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:

Borås en stad som växer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

Hej studerandemedlem i FUF

Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Klimatdialog 2010 LYSEKIL

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kulturpolitiskt program för Kommunfullmäktige 14 april 2009

Policy. Integrationspolicy

Rapport från studieresa april 2015 Köpenhamn Malmö Helsingborg

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

Några tips på hur du utformar en lyckad kampanj

HF LEQ. Antal svar: 23

Pedagogiska året förskolan solrosen reviderad juli 2013

Hemsidans betydelse inom förskolan

Bygg och bo energismart i Linköping

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lidköping, Sockerbruket

Inspirationsseminarium

Presentation av Grön Flagg Frisörprogrammet

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Skellefteå kommun.

Utbildningskontoret. Gilla SYV!

En förskola på kristen grund

Ståthållaregatan 35 Kalmar Anette Johansson

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Några frågor om dig själv

Integrationsträffar för unga

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

EN GUIDE AV. Gör succé på arbetsintervjun våra bästa tips!

Bakgrund och frågeställning

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Funktionärer Helgresa Mälarn runt åt fel håll THE TWIN CLUB

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Studiehandledning - Vems Europa

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Energisession 2008 Trollhättan strategiskt, brett och ihärdigt arbete med bred förankring Hållbart samhälle Karin Thorsenius och Rose-Mari Sandstedt

Samhälle, samverkan & övergång

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Lokal arbetsplan för förskolan

Producenten Administratör eller konstnär?

Storyline och entreprenörskap

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

FOKUSGRUPP UNGDOMAR DOKUMENTATION

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Transkript:

Uppföljning Tillfällig mötesplats på Norrby Fjärrvärme

Summering av tillfällig mötesplats fjärrvärme Bakgrund Borås Energi & Miljö, BEM arbetar för att skapa ett strategidokument som ska beskriva hur BEM vill bidra till att utveckla staden med avseende på fjärrvärmetjänster och svara upp mot Borås stads vision, Borås 2025. Syftet med arbetet är att Re-branda fjärrvärme, öka dess status och öka kunskapen, men framförallt ska arbetet resultera i ett strategiskt underlag vid beslutsfattande om uppvärmning. Som ett delprojekt finns att djupare förstå hur fjärrvärmen uppfattas av allmänheten och vilka möjligheter som kan skapas utifrån allmänhetens tankar och idéer. Detta delprojekt har genomförts inom ramen för Innovationsplattform Norrby. För att få in tankar/idéer/synpunkter från de boende i Norrby har det under december månad genomförts en tillfällig mötesplats. Fokus var på fjärrvärme men även hållbarhetsaspekter och avfallshantering i ett lite bredare perspektiv behandlades. Syfte Syftet med mötesplatsen var att få underlag för att kunna svara på frågorna: Vad vet invånarna om fjärrvärme? Vilka nyttor ser de (och vilka ser de inte)? Vad vet de om markvärme och andra tillämpningar av den? Vilka idéer och associationer får de av vad som kan värmas upp? Vad vinner de boende i Norrby på att veta mer om fjärrvärme? Mötesplatsen var också ett tillfälle att sprida information och kunskap om fjärrvärme. Tankesmedjor Inför den tillfälliga mötesplatsen genomfördes två tankesmedjor. En tankesmedja fungerar som en idéfabrik, där intresserade aktörer träffas och ser vilka nya och innovativa idéer som kan komma fram. Till tankesmedjorna bjöds olika aktörer in för att ge en bredd till diskussionen. Även om samtliga aktörer inte kunde vara med vid genomförande av den tillfälliga mötesplatsen så hölls alla informerade längs med vägen och gavs möjlighet att komma men input. Vid tankesmedjorna kom flera spännande idéer fram. Alla idéer gick inte att genomföra vid den aktuella mötesplatsen men kan tjäna som inspirerande underlag för framtida aktiviteter. Några av dessa idéer var: Tillfällig demonstrationsanläggning o Några enklare demonstrationsanläggningar som visar på fjärrvärme visas upp för att pedagogiskt demonstrera avfallets väg till fjärrvärme. Info i skolor för att samla in idéer från barn o Arbete för att samla skolungdomar från Borås och ge dem möjligheten att tänka kring vad de skulle vilja använda fjärrvärme till. 2

Utställningshall o En större utställning om fjärrvärme som kan vara inspiration till samtal om framtidens fjärrvärme. Deltagare vid de tankesmedjor som föregick den tillfälliga mötesplatsen: Camilla Axelsson Borås Energi och Miljö (Projektledare) Anna-Karin Schön Borås Energi och Miljö Hans Sjöberg Borås Energi och Miljö Lotta Johansson Navet Kristine Bayard Borås Stad Esmieel Sileh Mobile Info Center Ismet Xhemajli Mobile Info Center Masoud Jalilzadeh Marzoun Mobile Info Center Carl Sjölund Trendie Jonas Eriksson Trendie Bemanning under mötesplatsen: Anna-Karin Schön Borås Energi och Miljö Esmieel Sileh Mobile Info Center Ismet Xhemajli Mobile Info Center Carl Sjölund Trendie Jonas Eriksson Trendie Tidpunkt och Plats Mötesplatsen hölls utomhus på Norrby torg, vid korsningen Östgötagatan och Norrby tvärgata den 9:e december, kl.14-18. Platsen valdes med utgångspunkt från innovationsplattformen och med hänsyn till anslutning av fjärrvärme. De medborgare som rör sig kring torget är främst boende i närliggande flerfamiljshus, som alla är anslutna till fjärrvärmenätet. Norrby torg är även en öppen yta med plats och flöde av människor. Dag valdes med hänsyn till att det är mer relevant att prata om uppvärmning under en kall årstid, och tiden bestämdes utifrån när de boende tänktes röra sig ute den tänkta dagen. Genomförda aktiviteter Med syftet att dela kunskap, samla in kunskap, synas och bjuda på fika, utformades mötesplatsen i fyra aktiviteter/moment. Mobile Info Center (MIC) o MIC bistod genom sin flexibilitet och mångfald och kunde informera om viktiga samhällsnyttor så som avfallshantering och brandsäkerhet. Vid detta tillfälle 3

hade de även med sig information om fjärrvärme i Borås, som de hjälpte till att sprida. Informationsmaterial om fjärrvärme o Mötesplatsen var utrustad med tydligt informationsmaterial om fjärrvärme. Det fanns, gatupratare, affischer, inspirationsbilder på fjärrvärme i offentliga miljöer, informationsblad som delades ut, samt en informationsfilm om fjärrvärme. MIC hade dessutom riggat ett demoexemplar av sopsortering. Samtal/intervjuer o Vid mötesplatsen samlades in tankar från de medborgarna som stannade till. Tankarna samlades in med hjälp av en semistrukturerad frågemall (se bilaga). Fika o För att få så många som möjligt att stanna till och prata så bjöd vi på ett enklare fika med kaffe, lussebulle och pepparkaka. Resultat Till mötesplatsen kom både män och kvinnor i blandade åldrar. En betydande majoritet av de besökande hade utländsk bakgrund. En utmaning vid mötesplatsen var språket, vilket underlättades av Mobile Info Centers närvaro och språkkunskaper. Intresset varierade i hur mycket information de var villiga att ta emot och även medborgarnas vilja att svara på frågor varierade. Många samtal började som en intervju men utvecklades mer åt att informera om fjärrvärme. Kunskapsdelning Det är svårt att bedöma kunskapsdelningen kvantitativt. De flesta möten var korta, medan ett par individer tog sig tiden att verkligen försöka förstå. Vissa människor ville inte prata men tog del av information från gatuprataren eller filmen. Kunskapsinsamling Ca 60 personer var där och interagerade och 21 intervjuer/samtal dokumenterades. En uppskattning är att lika många intervjuer gjordes utan att de av olika anledningar dokumenterades. Av de dokumenterade intervjuerna var en stor majoritet av de svarande boende på Norrby. Alla intervjuer följde inte helt frågemallen(se frågemall i bilaga). Totalt antal svar/fråga (dokumenterad) Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 19 7 19 18 7 4

Det fanns beredskap för att det inte skulle komma in så många svar. Därför hade vi även en reflektionschecklista som vi använt oss av i efterhand för att fånga upp data från både ickeverbala svar som de nekande eller vet-ej svaren. Dessutom är det ett bra sätt att utvärdera mötesplatsen för att kunna utveckla formatet inför liknande event framöver. Reflektionschecklista: Var det många som kom? När kom de? Hur agerade de som kom? o Ville de ta emot information? o Ville de prata? o Ville de fika? o Kollade de på utställningen? Vilka frågor ställde de som kom? Vilka av våra frågor var svårast att svara på? Vet inte, Nej tack, Kan inte, osv är också svar Att inte kunna/vilja ställa upp på frågor ger också ett slags svar Analys Mötesplatsen analyseras med avseende på syftet och dess frågeställningar. Vad vet invånarna om fjärrvärme? Kunskapsnivån om fjärrvärme uppfattades som generellt låg på Norrby. Få visste vad de hade för uppvärmning hemma. Kunskapen om fjärrvärme utgår i samtliga fall från de deltagandes egna erfarenheter. De flesta av de svarande som relaterar till fjärrvärme gör det via uppvärmningen i sina hem, tex elementen. Åsikten kring fjärrvärme var därför ofta en direkt effekt av huruvida värmen fungerar och upplevs, men ingen av de vi träffade relaterade till fjärrvärmen ur ett systemperspektiv. Många förstod vitsen med sortering och även om kunskapen kring de svarta och vita påsarna generellt var god så var det få som kopplade den brännbara påsen som bränsle för fjärrvärmen. Det verkade också som att det var svårt att förstå att fjärrvärmen från Ryaverket inte går direkt in till den egna lägenheten. En av respondenterna berättade om ett avbrott och menade att det har varit fel på fjärrvärmen hos mig. Värmesystemet i huset, sorteringen, avfallsförbränningen och distributionen blir helt enkelt uppfattade som separata system och kretsloppstänket är det få som behärskar. Det fanns några undantagsfall. Några av dem vi träffade var pålästa och kunde koppla fjärrvärmen och utbyggnaden av Sobacken med stadens tillväxt. En annan person hade följt nyhetsrapportering om import av sopor och var orolig att Borås skulle importera sopor. Även om kunskapen om fjärrvärme var låg så möttes vi av ett engagemang för miljön och avfallssortering. Det tycks vara många som sorterar och det finns många åsikter kring just det. Flera hade synpunkter på att påsarna (de svarta och vita) ofta var slut i flerbostadshuset och att det saknades en återvinningscentral (ÅVC) i området. Avsaknaden av en ÅVC var uppenbar när flera personer såg sin chans att bli av med sitt sorterade avfall i Mobile Info Centers demonstrationskärl. 5

Ordet fjärrvärme var obekant för många även om de kände till fenomenet. Några av de som inte viste vad fjärrvärme var kunde ändå känna igen det när det förklarades. Många av de svarande hade inte svenska som modersmål vilket kan förklara detta. Vilka nyttor ser de och vilka ser de inte? De nyttor som ses med fjärrvärme är de nyttor som relateras till det egna hemmet, framförallt uppvärmning. Att det blir en behaglig temperatur, att det är enkelt och sällan några problem är frekventa svar. Samtidigt som de som var mindre positivt inställda till fjärrvärme nämner skäl som det blir Mobile Info Centers utställning med demonstrationskärl inte tillräckligt varmt. Några få pratade om miljönyttor, men aldrig på något djupare plan så att man förstod vad de menade. Systemperspektivet och samhällsnyttorna nämndes inte. Ingen reflekterade över alternativet att inte ha fjärrvärme och vad det hade inneburit. Att man kan göra el och fjärrkyla var det ingen som nämnde, eller för den delen ens frågade själva om. Vad vet de om markvärme och andra tillämpningar av den? De som kände till fjärrvärme hade sina associationer tätt kopplade till värmen i huset. Ingen hade funderat på att man kan värma annat än hus. De flesta hade inte tänkt på markvärme i Borås och de som noterat den hade inte kopplat den till fjärrvärme. Det var därför väldigt svårt att prata om nyttor och åsikter om detta. Vilka idéer och associationer får de av vad som kan värmas upp? Frågan blev abstrakt och med hänsyn till hur lite Norrbyborna reflekterat över uppvärmning av offentliga platser och objekt, var det väldigt svårt för dem att vara kreativa i denna fråga. De som svarade valde bara någon av de exempelbilder vi visad och endast en person hade en idé utöver bilderna. Hon föreslog en uppvärmd trappa. I samband med frågan visade vi några inspirationsbilder på uppvärmda platser och objekt (se bilaga, Inspirationsbilder uppvärmning). Reaktionerna på bilderna var intressanta att se för när det blev förklarat fick många respondenter en aha-upplevelse. Några blev inspirerade till att kolla in den varma bänken utmed Viskan i Borås. Några nappade och tyckte det borde byggas fler uppvärmda bänkar på Norrby. Det var aldrig från vår sida förväntat att det skulle dyka upp massa nya idéer inom detta område. Det är utmanande för en person med låg kunskap om systemet att på bara några minuter komma på en bra idé. 6

Vad vinner de boende i Norrby på att veta mer om fjärrvärme? Med större kunskap följer ett större engagemang. Det finns redan engagemang kring sorteringen, och således en grogrund att bygga vidare på. Med mer kunskap kan också onödiga frågor undvikas. Utvärdering av mötesplatsen Vi upplever att uppslutningen blev bra och i linje med förväntan. Människor kom i perioder och det märktes tydligt att om några var framme och pratade så blev andra nyfikna också. Uppslutningen var klart bäst mellan 15-16 och efter 16.30 avtog antal medborgare på torget snabbt. Några som kom var genuint intresserade av att förstå hur fjärrvärme går till. Andra såg ingen vits med att vare sig bli informerad eller intervjuad, Struntar i det, jag bor i bostadslägenhet, sa en boende. Att flera av de förbipasserande inte har svenska som modersmål påverkade en hel del. Flera tackade nej av just det språkliga skälet. Fikat var uppskattat och även om vi inte pratade med alla som fikade så hjälpte de indirekt till att skapa en attraktion kring mötesplatsen. Bildskärmen med videon om fjärrvärme var det bästa och mest effektiva sättet för att snabbt kunna förklara fjärrvärmesystemet. Det kom inte så mycket frågor från Norrbyborna. Antingen på grund av ett ointresse eller av en låg kunskapsnivå. Frågorna som kom handlade mest om de svarta och vita påsarna och huruvida de skulle kunna få fler påsar utdelade. Svåraste frågan att besvara var den sista i intervjumallen - om vad man själv skulle vilja värma i staden eller hos sig själv. Frågan är abstrakt och svår att relatera till utan inspirationsbilderna. Inspirationsbilderna hämmar samtidigt det fria tänkandet och begränsar och styr många idéer. En sådan fråga hade varit bättre om man därför presenterat konkreta förslag eller konkreta lösningar istället för imaginära idéer. Nyfikna människor som stannat till vid mötesplatsen 7

Bilaga intervjumall Inledningsfrågor 1. Kul att träffas, varför kommer just du förbi här? Bor du på Norrby? 2. Beskriv ditt intresse för energi och miljö Huvudfrågor 3. Vad vet du om fjärrvärme? I vilka sammanhang har du stött på fjärrvärme? 4. Vad tycker du om fjärrvärme? Bra Dåligt Avslutande frågor 5. Om du fick välja något hemma, på Norrby, eller i staden som kunde värmas, vad hade du värmt då? 8

Bilaga inspirationsbilder - Uppvärmning 9