Studiehandledning Hälsa Etik Lärande, del 2 Vårterminen 2016 Medicinska fakulteten Linköpings universitet 581 83 Linköping
Innehåll Hälsa, Etik, Lärande, del 2 (HEL 2) 3 Lärandemål 4 Examinerande moment 4 Obligatoriska moment 4 Basgruppsträffar 4 Det verksamhetsbaserade scenariot 5 Storgruppsseminarium 6 Rapport/poster instruktioner 6 Kriterier för bedömning 8 Dokument om individuella insatser 8 Föreläsningar 9 Praktisk information 10 Litteraturlista 11 Bilagor Schema, basgruppsindelning, lokaler 2
Hälsa Etik Lärande, del 2 Kvalitet och lärande i arbetslivet Hälsa Etik Lärande, del 2, (HEL2) är det andra utbildningsmomentet för interprofessionellt lärande där studenter vid Medicinska fakultetens professionsutbildningar studerar tillsammans för att skapa en gemensam kunskapsbas. De två andra integrationsmomenten är Hel1 och KUA (kliniska undervisningsavdelningar). Syftet är att du efter avslutade studier ska vara rustad för att arbete i interprofessionella team. Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of care. Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002) Fokus under HEL2 är förbättringskunskap och interprofessionell kompetens. Metodiken och några grundläggande verktyg inom förbättringskunskap introducerades under HEL1 genom det individuella förbättringsarbetet som ni genomförde. I HEL2 ska ni fortsätta att utveckla er interprofessionella kompetens genom att i basgrupper, blandade från olika utbildningsprogram, tillägna er de teoretiska kunskapsområden inom förbättringskunskap som säkerställer att kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård vilar på kunskap och kontinuerligt utvecklas/förbättras. Att kunna samarbeta med andra vårdprofessioner, känna till och ta till vara på varandras professionella kompetens och erfarenheter i den egna praktiken dvs. arbeta som ett interprofessionellt team - är en viktig del i att göra vården bättre och säkrare för patienten/ klienten/brukaren. Men också för att kunna uppnå målet god vård i svensk hälso- och sjukvård. Förbättringskunskap finns således i ett större sammanhang. Nationellt jämförs kontinuerligt olika indikationer om vårdens kvalitet och resultat, inrapporterade av hälso- och sjukvårdens verksamheter, med syftet att bl.a. analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten (SKL 2014). Hälso- och sjukvårdens organisationer förväntar sig att framtida personal vet vad god vård innebär, kan identifiera skillnaden mellan vad som sägs att man ska göra och vad som faktiskt görs, och har kunskaper om hur man ska arbeta systematiskt för att minska dessa skillnader. Genom att ta vara på, reflektera och lära av erfarenheter i den egna praktiken så förväntas alla yrkesprofessioner inom vård och omsorg att bidra till en förbättrad kvalitet i den egna verksamheten. Interprofessional education is a necessary step in preparing a collaborative practice-ready health workforce that is better prepared to respond to local health needs. (WHO, 2010) Under HEL2 kommer ni genom en personlig kontakt att få arbeta med ett praktiskt verksamhetsbaserat förbättringsarbete från någon verksamhet inom Region Östergötland. På detta sätt skapas en lärmiljö där studenter och lärare vid Linköpings universitet och personalen inom Region Östergötland tillsammans utvecklar kunskap och kompetens i förbättringskunskap. I varje basgrupp blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna. Det innebär att du under HEL2 kan ha schemalagda aktiviteter som innebär resor mellan studieorterna Linköping och Norrköping. 3
Lärandemål för HEL 2 (från kursplanerna) Studenten ska efter fullgjort moment kunna tillämpa metoder och verktyg i praktiskt förbättringsarbete analysera komplexiteten i förändringsprocesser värdera hur egen och andras professionella kunskaper och förhållningssätt i samverkan påverkar resultatet för verksamheten värdera sin professionella roll i relation till profession och kompetens hos studenter från Innehåll andra utbildningsprogram, och därmed kunna beskriva sin interprofessionella kompetens Förbättringskunskap omfattar teoretisk kunskap från flera teoriområden. Innehållet i momentet HEL 2 tar sin utgångspunkt i God vård och hälso- och vårdens kvalitet vilket innebär bl.a. kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, säker och patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges inom rimlig tid. Vidare ingår kunskap om förbättringsarbete på organisationsnivå, förändringskompetens och lärande. Under detta moment presenteras tillämpningar av förbättringskunskap i klinisk verksamhet. Studenterna får inhämta, bearbeta och tillämpa sina kunskaper inom förbättringskunskap genom att arbeta med ett verksamhetsbaserat scenario. I HEL 2 ingår också att synliggöra hur samarbetet mellan egen och andras professioner, ett interprofessionellt arbete, har betydelse för kvaliteten på vården. Examinerande moment Basgruppsträffar (3 st) Rapport alt Poster - Förbättringsarbete i praktiken Obligatoriska moment Storgruppsseminarium Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbetet (del 1 och 2) Medverkan i presentationen ute i verksamheten den 9 februari. Kursintroduktion Kursintroduktionen är på Brigaden den 25 januari, med start 13.15. Studenterna kommer att träffas i sina basgrupper i föreläsningssalen redan under måndagen för att lära känna varandra och jobba med lite praktiska övningar. Föreläsningarna speglar det innehåll som är angeläget att ta del av i kursen. Basgruppsträffar Studenterna träffas i sin basgrupp och introduceras för varandra första dagen under föreläsningarna. Basgruppen träffas sedan vid ytterligare 3 schemalagda tillfällen samt vid en storgruppsträff enligt schema. Basgruppen behöver också träffas utöver schemalagd tid. På den första schemalagda basgruppsträffen presenteras det verksamhetsbaserade scenariot av 4
kontaktpersonen från verksamheten och det är det scenariot man arbetar med under resten av HEL 2. Var och en i basgruppen - student och handledare - utvärderar sig själva, varandra och gruppens arbete vid varje basgruppstillfälle. Basgruppshandledarens uppgift är att vägleda gruppen i problembearbetningen, lärprocessen och grupprocessen för att uppnå lärandemålen, samt att bedöma den skriftliga rapporten/postern. I samband med att basgruppen redovisar sitt arbete för den verksamhet som man har arbetat tillsammans med har man sin sista basgruppsträff. Tid för den träffen bestäms i gruppen. Vid sista basgruppstillfället diskuteras Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbete, slutvärdering av basgruppens arbete samt hur arbetet kan kopplas till idéer om innovation. Utvärderingen i basgrupp ska genomföras utifrån följande punkter: Studenten visar förmåga att arbeta enligt en problembearbetningsmodell förmåga att ta ansvar för sitt eget och gruppens lärande att man är aktiv och förberedd förmåga att ge och ta emot återkoppling samt åtgärda eventuella brister professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, presentera fakta, sammanfatta, kritiskt granska osv) Komplettering efter frånvaro från basgruppsträff hanteras med handledaren och deltagarna i basgruppen. För den enskilde studenten gäller inte bara att inhämta den kunskap som bearbetats i basgruppen, utan även att efter samråd med basgruppen komma överens om hur basgruppsarbetet kan kompletteras, t ex med en fördjupad litteraturuppgift som redovisas i basgruppen. Kompletteringen krävs för godkänt på kursmomentet. Kompletteringar p g a frånvaro i basgrupp ska vara godkänd senast 12 februari. Det verksamhetsbaserade scenariot Det verksamhetsbaserade scenariot har valts ut av HEL 2-ledningen tillsammans med kontaktpersoner i Region Östergötland. En kontaktperson har utsetts till varje basgrupp för att underlätta studenternas kontakter med verksamheten, och som stöd för studenternas förbättringsarbete. Varje basgrupp får scenariot presenterat för sig av kontaktpersonen vid det första basgruppstillfället på tisdagen den 26 januari. Studenterna ska tillsammans med kontaktpersonen, utifrån det givna scenariot, formulera en eller flera, väl avgränsade problemställningar som man vill bearbeta. Studenterna förväntas inte att kunna genomföra ett fullständigt förbättringsarbete utan ska fokusera på någon del i PDSA-processen, tex kartläggning av problemområdet eller uppföljning av ett redan påbörjat förbättringsarbete. Vid fältstudiebesök ges studenterna möjlighet att undersöka hur verksamheten fungerar, ställa frågor till anställda och/eller patienter eller undersöka annat av intresse. Efter fältstudiebesöket tar studenterna med sig erfarenheter och observationer tillbaka till basgruppsarbetet och bearbetar problemställningen/-arna utifrån generell teori inom förbättringskunskapens olika kunskapsområden. Bearbetningen avslutas med att basgruppen ska sammanställa förbättringsarbetet i en skriftlig rapport eller en poster. Studenterna 5
bestämmer i samråd med kontaktpersonen i verksamheten i vilken form studenterna ska dokumentera sitt arbete. Storgruppsseminarium Basgruppens problembearbetning presenteras vid ett storgruppseminarium. Seminarium är en undervisningsform som är avsedd att genom diskussion ge en fördjupad inblick i ett aktuellt problem/tema. Syftet är att utveckla förmåga till vetenskapligt tänkande och kritiskt förhållningssätt genom att tillsammans reflektera och resonera kring ett problem. Studenterna ska tillämpa inhämtade kunskaper samt vidareutveckla dessa genom att tillsammans fokusera på någon aspekt inom sitt respektive förbättringsområde. Seminariet ska bidra med fördjupad förståelse för förbättringsarbete och kvalitetsarbete och vara en hjälp för att sammanställa rapporten/postern. Seminariet avser att studenterna får en fördjupad teoretisk koppling i sitt förbättringsarbete. Genomförande: Vid seminariet deltar alla studenter från storgruppen, basgruppshandledare samt ev. kontaktpersonerna. Varje basgrupp disponerar ca 40 minuter för att presentera och diskutera sitt arbete. Basgruppen väljer att fokusera på någon aspekt i deras arbete som är angeläget att diskutera och fördjupa teoretiskt. Basgruppen ska initiera frågeställningar/diskussioner utifrån inhämtade kunskaper, tillvägagångssätt för inhämtandet av data, vilka resurser man har använt, erfarenheter av basgruppens arbete osv. Alla studenter förutsätts att vara aktiva under seminariet. Seminariet är obligatoriskt. Basgruppshandledarna är moderatorer på seminariet. Den sista stunden av seminariet används för att tillsammans med handledaren diskutera hur ni arbetar vidare för att slutföra rapporten eller postern. Rapport eller poster förbättringsarbete i praktiken Slutredovisning och skriftlig rapport eller poster av förbättringsarbetet Förbättringsarbetet sammanställs av studenterna i en skriftlig rapport, alternativt en poster, beroende på vad verksamheten önskar, och redovisas även muntligt i verksamheten. Maila pptpresentationen till kontaktpersonen innan er presentation. Om man gör en skriftlig rapport Rapporten ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet avsett som ett stöd för fortsatt arbete i verksamheten. Innehållet ska visa på både en generell teoretisk förståelse för förbättringskunskap och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. Rapporten ska först skickas till kontaktpersonen som ska ges möjlighet att lämna synpunkter på bakgrundsfakta om verksamheten. Sedan skickas rapporten till basgruppshandledaren för bedömning senast 4 februari. Bedömning görs enligt nedanstående kriterier. Efter slutredigering av rapporten skickas den till basgruppshandledaren för slutligt godkännande 6
senast den 12 februari. När rapporten är godkänd av basgruppshandledaren skickar handledaren rapporten/postern till Marianne.lindwall@liu.se som sammanställer resultat och meddelar resp. programadministratör som rapporterar in i LADOK. OBS! Slutgiltig rapport, ppt-presentation samt all data (enkäter, mätningar osv) som studenterna samlar in ska lämnas till kontaktpersonen när arbetet är avslutat. Formalia för skriftlig rapport Rapporten ska innehålla en introduktion till området med teoretisk förankring, syfte, metod, resultat samt diskussion. En referenslista enligt något vedertaget system ska också finnas med samt eventuella bilagor med tabeller, diagram och verktyg ni använt. Skriv med 12 punkter och enkelt radavstånd. Spara som Word-dokument, inte i pdf eller liknande, så bedömaren kan skriva kommentarer direkt i dokumentet. Namnge dokumentfilen med basgruppsnummer samt titeln på förbättringsarbetet (ex. 23C, hygienrutiner på XX-avdelningen). Detta för att lättare kunna hitta en rapport. Eftersom rapporten inte är en offentlig handling från Linköpings universitet så ska det inte finnas någon logga på dokumentet. En framsida med titel på arbetet samt namn på författarna är önskvärt. Om man gör en poster Postern ska vara en redogörelse av förbättringsarbetet avsett som ett stöd för fortsatt arbete i verksamheten. Innehållet i postern ska följa liknande struktur som rapporten men i kortform, dvs. en kortare generell teoretisk beskrivning av förbättringsarbetet och dess specifika tillämpning för den givna verksamheten. I bilagan till postern ska en fördjupad beskrivning och motivering av teoretisk bakgrund, metod samt diskussion finnas med som inte ges utrymme för på postern. Denna bilaga kan vara 2-3 sidor inkl. referenser enligt något vedertaget system. Postern inkl. bilaga ska först skickas till kontaktpersonen som ska ges möjlighet att lämna synpunkter på bakgrundsfakta om verksamheten. Sedan skickas postern med bilagan till basgruppshandledaren för bedömning senast 4 februari. Bedömning görs enligt nedanstående kriterier. Efter slutredigering skickas postern med bilaga till basgruppshandledaren för slutligt godkännande senast den 12 februari. När postern inkl. bilaga är godkänd av basgruppshandledaren skickar handledaren postern inkl. bilagan till Marianne.lindwall@liu.se som sammanställer resultat och meddelar resp. programadministratör som rapporterar in i LADOK. OBS! Slutgiltig poster inkl. bilaga, ppt-presentation samt all data (enkäter, mätningar osv) som studenterna samlar in ska lämnas till kontaktpersonen när arbetet är avslutat. Formalia för poster Postern ska innehålla en kortfattad introduktion till området, syfte, metod, resultat samt diskussion. Ni bestämmer själva och i samråd med verksamheten layouten för postern (elektronisk, storlek osv). Lättast är att göra den i Power Point. Eventuell kostnad för tryck av 7
postern får studenterna eller verksamheten stå för. Tänk på detta när du gör en poster: Gör er poster så intressant som möjligt så att den snabbt fångar uppmärksamhet. Endast det av verkligt värde ska vara med. Det viktigaste budskapet först! Den ska kunna läsas från två meters håll, så tänk på att ha stor punktstorlek, gärna punktstorlek 36 till brödtexten. Ett liggande posterformat ökar läsbarheten. Ha gärna med bilder, tabeller, verktyg för att visualisera ert arbete. Placera era namn högt upp vid titeln. Svart text på ljus pastellbakgrund är lättast att läsa. Använd 2 grundfärger och max 4 komplementfärger. Namnge dokumentfilen med basgruppsnummer samt titeln på förbättringsarbetet (ex. 23C, hygienrutiner på XX-avdelningen). Detta för att lättare kunna hitta ett dokument. Eftersom postern inte är en offentlig handling från Linköpings universitet så ska det inte finnas någon logga på den. Kriterier för bedömning av rapporten/postern HEL 2 Studenten ska kunna: göra val och skapa sammanhang mellan de olika delarna i rapporten/postern relatera till och tillämpa relevant teori och fakta i bearbetningen av det verksamhetsbaserade scenariot värdera sin metod och sitt resultat i relation till teori och fakta Dokument om individuella arbetsinsatser i förbättringsarbetet Denna reflektion är till för basgruppens slutvärdering till sista basgruppstillfället och består av två delar. 1. Studenterna ska gemensamt skriftligt beskriva hur de har fördelat arbetet inom basgruppen med det verksamhetsbaserade scenariot inkl. rapport/poster. 2. Studenterna ska också tillsammans värdera hur var och ens professionella kunskap och kompetens har tillämpats i gruppens arbete i hela kursmomentet och hur detta har påverkat det interprofessionella lärandet. Studenterna väljer hur detta dokument ska utformas. Dokumentet ska skickas till basgruppshandledaren senast 2 dagar innan sista basgruppstillfället, dvs. senast 4 februari. Vid sista basgruppstillfället den 9 februari diskuteras detta. Övriga arbets- och studieformer under HEL 2 Självstudier Kursen motsvarar 2 veckors heltidsstudier (80 timmar/ student). De 2 första veckorna är avsatta enbart för HEL 2. Den schemalagda tiden med föreläsningar, basgruppsträffar etc. är begränsad till i genomsnitt ca 15 timmar per vecka för att ge tid för individuella studier och basgruppsträffar utan handledare. 8
Föreläsningar Föreläsningarna på måndag och onsdag är till för att inspirera, sammanfatta och belysa aktuell teori och forskning och för att återge klinisk erfarenhet gällande förbättringsarbete. Onsdagen avslutas med bikupor där ni basgruppsvis har möjlighet att få teoretisk input på ert specifika förbättringsarbete av onsdagens föreläsare. Detta är ett perfekt tillfälle för er att få input av föreläsarnas gällande vilka teorier och verktyg som ni kan använda i ert arbete. Detta är en extra resurs i uppstarten av förbättringsarbetet, så fundera gärna över frågor som ni kan ta upp vid detta tillfälle. Kort beskrivning av innehållet i föreläsningarna: Kursintroduktion (Ann-Charlotte Nedlund, LiU) Kursintroduktionen ger en överblick över momentet i relation till de lärandemål som är kopplat till HEL 2. Säkert om Patientsäkerhet. (Hans Rutberg, LiU) Föreläsningen ger en kort introduktion till området patientsäkerhet och berör begreppen individsyn och systemsyn. Hur vanligt det är med skador i vården och vilken typ av skador är vanligast? Vilka är framgångsfaktorerna för bättre patientsäkerhet? Varför förbättringsarbete? (Barbro Krevers, LiU) Föreläsningen ger en introduktion till varför förbättringskunskap behövs, vad det är och hur man kommer igång med ett kontinuerligt förbättringsarbete. Lean som verksamhetsstrategi (Anna Moberg, Region Östergötland) Region Östergötlands verksamhetsstrategi för att nå sin målbild och utveckla en effektiv verksamhet bygger till stora delar på de värderingar, principer och metoder som finns inom Lean. Systematiskt förbättringsarbete, genom Lean, innebär bland annat att skapa en kultur för systematiska förbättringar där utgångspunkten är patientens perspektiv och patientflödet i vårdprocesserna. I alla medarbetares arbetsuppgifter ingår att vara delaktig i att förbättra sitt och verksamhetens arbetssätt. Föreläsningen ger en kort introduktion till vad Lean som verksamhetshetsstrategi innebär, och vilka principer och värderingar som är vägledande för att driva och utveckla regionens verksamhet. Hur arbetar man kunskapsbaserat? (Hans Rutberg, LiU) Vilka är förutsättningarna för att vård och omsorg ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig? Föreläsningen belyser begreppen nationella riktlinjer och regionala och lokala vårdprogram. Ett exempel på ett nationellt kvalitetsregister presenteras. Att arbeta med förbättringsarbete (Malin Södling, Region Östergötland) Praktiskt exempel på hur man arbetar med förbättringsarbete vid Thoraxkirurgiska avdelningen. Förbättringskunskap metoder och verktyg (Barbro Krevers, LiU) Föreläsningen visar olika metoder och verktyg för att genomföra och följa upp ett förbättringsarbete. Vilken eller vilka metoder kan vara bra för era förbättringsarbeten? Att arbeta i team (Annika Lindh Falk, LiU) Föreläsningen ger en introduktion i interprofessionellt teamarbete och interprofesionell kompetens 9
Värdegrunder och etik. Motivation för förändringar (Staffan Pelling, LiU) Några av frågorna som kommer besvaras: Är det svårt att förändra, förbättra? I så fall, varför? Vilka utmaningar kan man möta i förändringsprocesser? Finns det goda exempel, arbets- och organisationsformer som kan vägleda andra? Innovation: förbättringskunskap från idé till praktik (Åsa Wallin, LiU) Åsa Wallin, innovationsrådgivare vid LIU Innovation, inspirerar hur studentsamverkan, nyttiggörande och utbyte av förbättringskunskap kan ses i termer av innovation. Praktisk information Hemsida för HEL 2 https://www.liu.se/medfak/hel2?l=sv På hemsidan finns bl.a. schema, basgruppsindelning och information om lokaler. Resurslitteratur En del av litteraturen har gjorts tillgänglig för HEL 2 genom att finnas som referensexemplar på Medicinska biblioteket (MB) samt Campus Norrköpings bibliotek (CNB). Studieort Studenterna har studieort i Linköping eller i Norrköping. Bussar avgår varje timme från Linköping resp. Norrköping. Resorna är gratis med LiU-kortet. Tidtabell finns på Östgötatrafikens hemsida https://www.ostgotatrafiken.se/planera-din-resa/tidtabeller/. Ange 73 som linjenummer. Studierna under HEL 2 innebär resor utanför studieorterna för vissa basgrupper. Ledning Studierektor Mattias Ekstedt E-post: mattias.ekstedt@lio.se Ansvarig för HEL 2 Ann-Charlotte Nedlund Telefon 011-363156 E-post: ann-charlotte.nedlund@liu.se Administratör Marianne Lindwall Telefon 010 103 8676 E-post: marianne.lindwall@liu.se Adress: Hus 511-001, Ingång 75, plan 14 Campus US Linköpings universitet 581 83 Linköping 10
MEDICINSKA FAKULTETEN STUDIEHANDLEDNNING KVALITET OCH LÄRANDE I ARBETSLIVET, INTEGRATIONSMOMENT 2 VT 2016 Litteraturlista 2016 Batalden PB, Davidoff F. What is "quality improvement" and how can it transform healthcare?. Health affairs. 2007;16(1):103-111. Bergman B, Klefsjö B. Kvalitet från behov till användning. 2012, Lund: Studentlitteratur. Bergman B, Hellström A, Lifvergren S, Gustavsson S. An emerging science of improvement in health care. Quality engineering. 2015;27(1):17-31. BMJ Quality & Safety Knowledge for Improvement. 2011; 20, Suppl 1 http://qualitysafety.bmj.com/content/20/suppl_1 Bojestig M. Bästa möjliga varje gång : professionell kunskap och förbättringskunskap - broar till bättre vård. 2007, Jönköping: Qulturum. Davidoff F, Batalden. Toward stronger evidence on quality improvement. Draft publication guidelines: the beginning of a consensus project. Qual Saf Health Care, 2005;14(5):319-325. https://login.e.bibl.liu.se/login?url=http://qualitysafety.bmj.com/content/14/5/319.full Donabedian A. The quality of care. How can it be assessed? JAMA 1988;260(12):1743-8. Frenk J, Chen L, Bhutta ZA, Cohen J, Crisp N, Evans T, et al. Health professionals for a new century: transforming education to strengthen health systems in an interdependent world. Lancet. 2010; 376(9756):1923-58. Hammick M, Freeth DS, Copperman J, Goodsman D. Being interprofessional. 2009, Polity Press. Kvarnström S. Difficulties in collaboration: A critical incident study of interprofessional healthcare teamwork. Journal of interprofessional care. 2008;22(2):191-203. Lagrosen S. Lärande i och för det nya arbetslivet. 2010, Lund: Studentlitteratur. LeGros T. Amerongen H, Colley J, Scholss E. Using learning theory, interprofessional facilitation competencies, and behavioural indicators to evaluate facilitator training. Journal of Interprofessional care, 2015;29(6):596-602. Lundgren C, Molander C. Teamarbete i medicinsk rehabilitering. 2008, Stockholm: Liber. Lynn, J. et al. The ethics of using quality improvement methods in health care. Ann Intern Med. 2007;146(9):666-673. http://annals.org/article.aspx?volume=146&issue=9&page=666 11
MEDICINSKA FAKULTETEN STUDIEHANDLEDNNING KVALITET OCH LÄRANDE I ARBETSLIVET, INTEGRATIONSMOMENT 2 VT 2016 Nilsen P. (red). Implementering : teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård. 2010, Lund: Studentlitteratur. Ogrinc GS, Hedrick LA. Fundamentals of health care improvement: a guide to improving your patients' care. Joint Commission Resources, 2012, 2 uppl Sjövold E. Teamet: utveckling, förändring och effektivitet i grupper. 2006, Stockholm: Liber. Socialstyrelsen. Nationella indikatorer för God vård. Socialstyrelsen, 2009. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/nationellaindikatorerforgodvard Wensing M, Elwyn G. Improving the quality of health care - Methods for incorporating patients' views in health care. BMJ, 2003;326(7394):877-879 World Health Organization. Framework for action on interprofessional education and collaborative practice. WHO 2010 http://www.who.int/hrh/resources/framework_action/en/index.html Yuehwern Y. (ed). Handbook of Healthcare Delivery Systems [Elektronisk resurs] https://login.e.bibl.liu.se/login?url=http://www.crcnetbase.com/isbn/9781439803622 http://www.crcnetbase.com/isbn/9781439803622 Ödegård S. Patientsäkerhet : Teori och praktik. 2013, Stockholm: Liber. Øvretveit J. Ledarens roll i kvalitetsförbättrings- och säkerhetsarbetet: en genomgång av forskning. 2005, Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. http://www.vgregion.se/upload/cvu/ledarens_roll_i_forbattringsarbete.pdf Øvretveit J. Metoder för utvärdering av hälso- och sjukvård och organisationsförändringar: ett användarorienterat perspektiv [User-focused evaluation, originaltitel], 2001, Lund: Studentlitteratur. Øvretveit J. Evaluating health interventions: an introduction to evaluation of health treatments, services, policies and organizational interventions, 1998, Open University Press. 12