Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Budgetsaldo vägtrafik 2014 Statens inkomster CO2+energiskatt diesel 17,5 mdr kr CO2+energiskatt bensin 19,1 mdr kr Fordonsskatt 11,6 mdr kr Statens kostnader (Trafikverket) Investeringar 5,6 mdr (+0,3 mdr ränta och avbetalning) Drift och Underhåll 12,2 mdr kr
Budgetsaldo järnvägstrafik 2014 Statens inkomster Banavgifter 1,3 mdr kr Statens kostnader (Trafikverket) Investeringar 7,2 mdr kr (+1,4 ränta o amortering) Drift och underhåll 7,9 mdr kr
Finansiella saldon Sjöfartsverket och Luftfartsverket ska täcka sina kostnader för handelssjöfarten med intäkter från användarna. Vi har därmed fått svar på hur trafik på järnväg, väg, vatten och i luft betalar för sin infrastruktur. Men vi vet ändå inte hur man bör betala eller hur mycket man faktiskt betalar i förhållande till denna norm.
Hur bör godstrafik beskattas? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi
Riksdagens principbeslut 2009 Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Innebörd; Effektivitetsmålet sammanfaller med rekommendationerna från ekonomernas läroböcker. Långsiktighet har koppling till miljöfrågor och anses (av oss ekonomer) vara en del av effektivitetsmålet. Hela landet innehåller en regionalekonomisk dimension som kan tolkas på lite olika sätt.
Effektivitetsmålets innebörd Rätt (effektiva) investeringar ska genomföras. Tillgängliga resurser ska utnyttjas på ett effektivt sätt. Avser bland annat flygplatser, hamnar och farleder, järnvägar och vägar För att få ett effektivt utnyttjande ska priset (skatten) för att använda anläggningar motsvara den samhällsekonomiska marginalkostnad som uppstår när anläggningarna används. Om intäkterna inte räcker; högre pris/skatt på varor och tjänster med låg priskänslighet (Ramsey-prissättning).
Närmare precisering av principen om marginalkostnadsprissättning Skatter och avgifter bör ligga på en nivå som motsvarar samhällets marginalkostnader när fordon/fartyg använder infrastrukturen, Dvs. det ska vara dyrare att använda farkoster som kräver stora resurser sliter på infrastrukturen förorsakar stora utsläpp ökar risken för olyckor för andra trafikanter
Regeringsuppdrag från december 2012 Uppdatera kunskaperna om trafikens samhällsekonomiska kostnader (SAMKOST) Alla trafikslag Person- och godstransporter Eventuella geografiska kostnadsvariationer Ta del av andra länders forskning Avrapportering november 2014 med begränsad information om sjöfarten Nytt uppdrag (SAMKOST 2) som ska avrapporteras i november 2016
Intäkter och kostnader i Sjöfartsverkets årsredovisning 2014 (miljoner kr); Vierth (2016) Intäkter Kostnader Resultat Farledsavgifter (40%) 940 Lotsavgifter (20%) 460 Anslag (23%) 550 Övriga externa intäkter (17%) 404 Summa intäkter och anslag 2 354 2 008 346 Därav lotsverksamhet 460 534-64 Därav Isbrytning 296 316-21 Därav Farleder 221 265-44 Därav Sjögeografisk information, 48 149-101 Sjötrafikinformation Därav Sjö- och flygräddning 271 395-124 Därav Myndighetsuppgifter, Gemensamma. funktioner 109 349-241
Vår fråga Sjöfartsverkets uppdrag genomförs baserat på en förväntan om väder, trafik (antal anlöp, antal fartygskm, etc.). Hur förändras verkets kostnader om trafikens omfattning ökar eller minskar något =(en del av) sjöfartens marginalkostnader Många kostnader för farleder etc. påverkas inte av trafiken. Fokus ligger därför på Lotsning Isbrytning Luftföroreningar och växthusgaser Risken för olyckor
Sjöfartens påverkan på hälsa och miljö är också en del av beräkningen av sjöfartens samhällsekonomiska marginalkostnader. Förbrukning av bunkerolja ger upphov till utsläpp av Klimatgaser Primära och sekundära partiklar, ozon, deposition av svavel och kväve Viktigt att diskutera och hantera Utsläpp i svenska farvatten Av svenska och andra fartyg och Konsekvenserna utanför svenskt territorium
exponering förtidig död och sjukdom Försurning skogsmark Övergödning hav Ozon Grödor Övergödning biodiversitet Hälsoeffekter Skogstillväxt Summa kostnader Norr Syd Väst
Emissioner från fartygstrafik i beräkningsområde Syd Källa: SMHI rapport Nr 2016/30 Underlag till uppskattning av marginalkostnader för svensk sjöfart
Förhöjda årsmedelhalter av sekundära partiklar i området runt Östersjön från dessa emissioner
Slutsats Juryn är fortfarande ute, så vi vet ännu inte om sjöfarten betalar för de samhällsekonomiska kostnader man förorsakar. Vi vet nog lite mer i november. Tack för uppmärksamheten Jan-eric.nilsson@vti.se