Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Relevanta dokument
Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Brukarrevision. Göteborgsmodellen. Mer information finns på

Utvärdering av Brukarrevision 2006 Göteborgs Stad. Lena Johansson-G, Social Resursförvaltning Christina Norman, FoU i Väst/GR

Projekt Brukarrevision. Den samlade handikapprörelsen i Göteborg tillsammans med Göteborgs Stad

Granskningsrapport. Brukarrevision. Daglig verksamhet Kärra-Rödbo Trägruppen Kärragruppen

Granskningsrapport. Brukarrevision 13 november Boende för intellektuellt funktionshindrade. Klareborgsgatan 11

Granskningsrapport. Brukarrevision. Kungsladugårdsteamet Boendeverksamheten

Granskningsrapport. Brukarrevision 2016 Båtsman Hisingsgata 2 Norra Hisingen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Januarigatans gruppboende Östra Göteborg 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision. Angered Storåns Ängar

Granskningsrapport Brukarrevision 2006

BRUKARREVISION. Göteborgsmodellen. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling

Brukarrevision. Dagcenter Munkebäcken (tillhörande Vidkärrsgrupperna Härlanda SDF) Daglig verksamhet

Brukarrevision. Utängarna Boendeverksamheten. Nominerad 2009

Brukarrevision. Dirigentgatan Askim-Frölunda-Högsbo SDF 2014

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendeverksamheten Änggårdens ungdomsboende & BIA

Granskningsrapport. Brukarrevision. Daglig verksamhet Vidkärr Örgryte-Härlanda SDF

Granskningsrapport. Brukarrevision. Huldas hus mötesplats för hemlösa kvinnor, Boendeverksamheten

Brukarrevision. Familjeboendet Boendeverksamheten

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Granskningsrapport Brukarrevision. Storås akutboende

Brukarrevision. Länsmanstorget 1 Västra Hisingen

Brukarrevision. Kumleskärsgatan Stöd- och service boende Västra Göteborg

Granskningsrapport. Brukarrevision. Socialkontoret Västra Hisingen ett pilotprojekt. okt-nov 2012

Brukarorienterad utvärdering av verksamhet inom Göteborgs Stad Brukarrevision

Granskningsrapport Brukarrevision. Stöd- och serviceboende Danska vägen 65D

Brukarrevision. Daglig verksamhet Kättilsröd (samarbete med 4 H gård) Västra Hisingen Daglig verksamhet

Granskningsrapport. Brukarrevision. Inglafiket Örgryte-Härlanda SDF 2014

Brukarrevision Tränings- och referensboende Nordost Måns Bryntessonsgatan Boendeverksamheten 2015

Brukarrevision Stöd- och serviceboende Myntgatan i Hallehuset Lundby SDF

Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision

Brukarrevision Boendeverksamheten Rävebergsvägen

Brukarrevision. Norra Ågatan Centrum SDF 2017

Granskningsrapport Brukarrevision Daglig verksamhet Café Kultan Norra Hisingen 2015

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

Granskningsrapport. Brukarrevision. Eldorado 2014

Brukarrevision/återrevision. Gula Villorna Boendeverksamheten

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport Brukarrevision Bergsjöhöjd Boendeverksamheten Social resursförvaltning Återrevision

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Resultat brukarundersökning LSS boende

Granskningsrapport Brukarrevision. Boendet Ella Boendeverksamheten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Rätten till inflytande och medbestämmande

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

- höja svarsfrekvensen - minst 90 % skall vara nöjda Syfte En temperaturmätning som signalerar hur våra brukare

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Författare: Christina Norman Sofia Vilén. Brukarrevision enligt Göteborgsmodellen

Demokrati & delaktighet

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Bidrag till kvalitetspris!

Brukarrevision. Enekullen stöd- och serviceboende Lundby 2015

Du ska kunna leva ditt liv som du vill!

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

Nöjdhet hos brukare med Arvika kommun som assistentanordnare 1. Jag som fyller i enkäten är:

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Öppna jämförelser 2012

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Hur tillvaratas brukares röster? NSPH:s Kvalitetsdokument och idéer om framtida kvalitetsarbete

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Ett redskap för att fördela makt i samtalet och ge alla möjlighet att uttrycka sin åsikt

Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen genom brukarrevision - fallgropar och möjligheter

Regiongemensam elevenkät 2018

Bemötande och brukarmedverkan för att främja psykisk hälsa. Ulla-Karin Schön, Professor i Socialt Arbete

Öppna jämförelser vård och omsorg äldre

Kvalitetspolicy. Foto: Fredrik Hjerling. POSTADRESS Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON E-POST

Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ

Brukarinflytande. Emma Ekblom Representant för Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland NBV Väst. 31 augusti 2016, Göteborg.

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Trygghet 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % Mitt barns fritidshem arbetar för att förhindra att elever blir mobbade

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Rebecca Blomberg & Ann-Christine Larsson

Kränkande särbehandling

Index per frågeområde samt NKI Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande

Mitt Liv Jag Bestämmer! Inspirationsdag om delaktighet

Verksamhetsuppföljning Daglig verksamhet enligt LSS och Sysselsättning enligt SoL, vård- och omsorgsförvaltningen Hösten 2016

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Regiongemensam elevenkät 2018

Brukarinflytande. Håkan Blom KF Länken Älvsborg och ordförande Brukarrådet för Missbruksfrågor Västra Götaland

Index per frågeområde samt NKI Delaktighet och inflytande Skolmiljö

Det goda boksamtalet- en ömsesidig dialog Våra gemensamma tankar för att boksamtalet ska bli bra, Sa 1a och Språkintroduktionen.

Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Dialog Insatser av god kvalitet

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

Transkript:

Ett verktyg för brukarinflytande, kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling

Det här är brukarrevision En brukarrevision granskar inflytande, delaktighet och bemötande. Det är en arbetsmodell där brukare är med i kvalitetsutvecklingen. För att en organisation ska fungera bra måste den känna till och förstå sina brukares behov. Brukare är de som har behov av och använder organisationens tjänster. Göteborgs Stad har länge arbetat med att på olika sätt ta reda på brukarnas behov och önskemål. Ett sätt är att skicka ut enkäter. Att mäta inflytande, delaktighet och bemötande med enkäter till brukare har ibland visat sig var mycket svårt. Men det finns andra sätt och metoder där brukarna kan berätta om hur stödet de är beroende av bör vara. En metod heter brukarrevision eller brukargranskning. En brukarrevision betyder att brukare granskar en verksamhet. På så sätt tar verksamheten till vara den kunskap och erfarenhet som brukarna har. Göteborgsmodellen av brukarrevision Göteborgsmodellen av brukarrevision är enkel och effektiv. En brukarrevisionsgrupp består av två brukare, en närstående och en samordnare. De besöker en verksamhet under en dag. Gruppen ställer frågor till verksamhetens brukare och personal om inflytande, delaktighet och bemötande. Gruppen skriver samman resultatet i en granskningsrapport. Några dagar senare träffas gruppen, tillsammans med brukare och personal från den undersökta verksamheten. Gruppen berättar vad som är bra och vad som kan göras bättre i verksamheten. Göteborgsmodellen kan med fördel användas inom andra områden, till exempel skolan och äldreomsorgen. Verksamheten beställer revisionen hos brukarrevision och betalar en kostnad för den. Illustrationer: Grunden media 2006 3

Brukarrevisionsgruppen Brukarrevisionsgruppen består av fyra personer: två brukare, en närstående och en samordnare. Brukarna Brukarna har den viktigaste rollen i gruppen. De har erfarenheter av den verksamhet som besöks och är experter på området. Med den egna erfarenheten ser han eller hon saker som en person utan dessa erfarenheter har svårt att se. Brukarrevisorn kan med den egna erfarenheten som kunskap ställa de rätta frågorna och bättre se vad som är bra och vad som kan förbättras på den undersökta verksamheten. Närstående Närstående är en vän, släkting, god man eller kontaktperson till en person med egna erfarenheter. Den närstående har erfarenhet av samma områden som brukarna på den granskade verksamheten. Den närstående lyssnar och antecknar i första hand och stöttar samordnaren med sin kunskap. Den närstående kan också hjälpa till att ställa följdfrågor och göra förtydliganden. Den närstående kan ersättas av en medarbetare som arbetar i Göteborgs Stad inom samma område. Samordnare Samordnaren är en person från Göteborgs Stad med utbildning och erfarenhet av kvalitetsarbete. Hon eller han kontaktar verksamheten som ska granskas, samordnar gruppen och ansvarar för att en granskningsrapport skrivs. Samordnaren behöver inte ha erfarenhet från området. Samordnaren ska i första hand lyssna och anteckna svaren till frågorna som brukaren ställer. 4 5

Så här går det till Brukarrevisionsarbetet är i fem steg: 1 2 3 4 5 UTBILDNING FÖRBEREDELSER INTERVJUER ANALYS RAPPORT OCH AKVARIEMETOD 1. Utbildning Brukarrevisionsutbildningen tar två till tre dagar. Det är viktigt att deltagarna vill och tycker det är roligt att bli brukarrevisorer. I utbildningen ingår att bli bekant med frågorna till intervjuerna, träna intervjuteknik, lära sig analysera intervjusvaren och hur ett resultat växer fram. 2. Förberedelser Under förberedelsedagen träffas de fyra i gruppen och förbereder intervjudagen. De går igenom verksamheten som ska granskas, frågorna som ska ställas och hur intervjudagen ska gå till. Det är viktigt att alla i gruppen förstår frågorna som de ska ställa. Innan dess har verksamheten fått ett eller flera besök av brukarrevisionen för att vara förberedda inför revisionen. 3. Intervjuer Intervjuerna börjar med att brukarrevisorerna berättar för brukare och personal på verksamheten varför gruppen är där och vad som kommer att hända. Om det finns möjlighet får gruppen en rundtur på verksamheten och kan då ställa frågor om verksamheten. Brukarrevisorerna arbetar i par när de intervjuar. Den ena brukaren är med den närstående och den andra brukaren är tillsammans med samordnaren. Brukaren ställer frågor, de andra antecknar och ställer följdfrågor. Det vanligaste är att intervjua fyra brukare och två ur personalen. 4. Analys Efter att intervjuerna är genomförda träffas brukarrevisionsgruppen för att analysera svaren. Gruppen går igenom vad som är bra och vad som kan göras bättre på den granskade verksamheten. Om gruppen tycker olika, om vad som är bra och vad som kan förbättras, berättar de om det på rapportdagen. Gruppen ger också färgbetyg på verksamhetens olika områden. De delar ut grönt, gult eller rött kort för hur delaktighet, inflytande och bemötande sköts. Färgerna hjälper till att få igång diskussioner och dialog, både vid analysen och vid avrapporteringen till verksamheten. 6 7

Granskningsrapporten Efter analys och diskussion i gruppen ska samordnaren göra färdigt granskningsrapporten. I granskningsrapporten står det varför verksamheten har granskats och varför Göteborgs Stad arbetar med brukarrevisioner. I rapporten skriver gruppen om hur den besökta verksamheten fungerar. Det handlar om inflytande, delaktighet och bemötande och vad som är bra och vad som kan göras bättre. Till varje område visas färgbedömningen så att verksamheten kan se vad de behöver förbättra. 5. Rapport och akvariemetod Samtalet inleds med att alla får möjlighet att säga något om hur det är att vara där. Har någon väl sagt någonting på ett möte så är sannolikheten stor att han eller hon gör det igen. Det är ett sätt att skapa delaktighet. Nästa steg är att samtalet sker i två ringar där brukarrevisorerna sitter i den inre ringen med ryggen mot dem i den yttre ringen. Under cirka 20 minuter pratar brukarrevisorerna i den inre ringen om vad de kommit fram till i sin rapport. De i den yttre ringen är tysta och lyssnar. Tanken är att genom att sitta tysta får var och en chansen att reflektera i lugn och ro. Därefter får samordnaren, intervjuade brukare och övriga brukare inom verksamheten sitta i den inre ringen i cirka 20 minuter. De pratar om inflytande, delaktighet och bemötande utifrån vad de nyss hört och eventuella nya tankar de fått. Resten av revisionsgruppen sitter i den yttre ringen. Avslutningsvis sitter alla i en stor ring och pratar om tankar de fått kring inflytande, delaktighet och bemötande. Personalen får också möjlighet att berätta vad de tycker och tänker. Brukarrevisionsgruppen besöker sedan verksamheten för en avrapportering. På rapportdagen berättar gruppen vad de har kommit fram till i sin granskning av verksamheten. Det sker i ett möte med hjälp av en så kallad akvariemetod. Akvariemetoden börjar med att alla sitter på stolar i en ring. Det är brukarrevisorer, intervjuade brukare, övriga brukare, personal och verksamhetens chef. Samordnaren är samtalsledare. 8 9

Rapportdagen ska skapa förståelse för vad som står i rapporten. Dagen ska också få samtalet att fortsätta i framtiden, där nya tankar kommer fram i diskussioner på lika villkor. Genom akvariemetoden stärks brukarrösten Brukarrevisorerna kommer inte från den granskade verksamheten och är därmed inte i beroendeställning till personalen. De har erfarenhet från liknande verksamheter på andra ställen i Göteborg. Därför kan det bli ett samtal på jämnare villkor. Under rapportdagen tar revisionsgruppen upp hur en handlingsplan kan se ut som kan vara till hjälp för det fortsatta förändringsarbetet. Samordnaren leder samtalet och verksamheten får tillfälle att berätta om hur de ska förbättra inflytande, delaktighet och bemötande. Målsättningen är att vid dagens slut ska verksamheten ha kommit fram till vem som ska göra vad och när det ska vara gjort. 10

Brukarrevision E-post: brukarrevision@socialresurs.goteborg.se Webbplats: goteborg.se/brukarrevision Göteborgsmodellen av brukarrevision är framtagen av de samlade handikapporganisationerna tillsammans med Göteborgs Stad. Göteborgs Stad Grafiska gruppen 140824-003-130 Tryck: Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx September 2014