Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Relevanta dokument
Svensk Osteoporosvård. Appendix III: Fraktur- och läkemedelsstatistik

Ledningskraft - Uppföljning av fallolyckor som resulterat i höftfraktur i Osby kommun.

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

FALL OCH FALLPREVENTION

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Fallprevention Region Skåne Hässleholm 31 augusti 2017

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Dödsorsaker efter utbildningsnivå Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

KS-projekt. Förebyggande hembesök till personer 65 år och äldre. Verksamhetsår: Upprättad

Benskör och hälsostark Hälsofrämjande frakturprevention vid osteoporos

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Yttrande över motion av Anders Lönnberg (S) om att se osteoporos som ett prioriterat folkhälsoproblem

Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension. Ragnar Andersson Karlstads universitet

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Kan JLL spara pengar på effektivt sjukdoms- förebyggande arbete?

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

HELA BEN HELA LIVET - KONSTEN ATT INTE FALLA Christina Olofsson- fysioterapeut/sjukgymnast Ale Rehab

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Analysis of factors of importance for drug treatment

Handlingsplan. För att minska fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende i stadsdelen Centrum

Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial

PATIENTINFORMATION. Denna information har du fått av din läkare/sjuksköterska och är till dig som behandlas med Prolia (denosumab)

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Vårdens resultat och kvalitet

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Socialstyrelsens stöd för att förebygga fallolyckor - utbildning och balansera mera

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

BRUTNA BEN, TRASIGA LIV: Fragilitetsfrakturkrisen i Sverige. Utvecklingen av detta initiativ har stödts av UCB.

Hälsa på lika villor? Norrbotten Vård och läkemedel

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom

4. Behov av hälso- och sjukvård

Klamydia i Skåne

Esofagus- och ventrikelcancer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Kronisk lymfatisk leukemi, KLL Regional lägesbeskrivning i VGR före införandet av standardiserat vårdförlopp

Brottförebyggande åtgärder och smärtlindring. Anna Holmberg MD, PhD, CCD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus, Malmö

MIND- INDEX Tema: Första året med Självmordslinjen

Samband mellan försäljning av antibiotika och Clostridium difficile

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Äldres skador i Västernorrland. Höftfrakturer orsakade av fall år samt prognoser för år

En god vård? SoS 2018

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Cancer Incidence in Sweden HS0105

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S Stockholm

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Årsberättelse Programråd Diabetes. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Testa dina kunskaper om fall

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

3. Läkemedelsgenomgång

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Folkhälsa. Maria Danielsson

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Kvalitetsdeklaration Statistik om nyupptäckta cancerfall 2016

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

S j u k h u s v å r d. Norrbotten, Norrbotten, kvinnor kvinnor. Källa: Socialstyrelsen, Folkhälsan i siffror. Sammanställt: Sekretariatet/

Markörbaserad journalgranskning

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Hepatit C Statistik

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Transkript:

Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)

Bakgrund: Fallolyckor och frakturer bland äldre ger upphov till stort lidande och även stora kostnader för samhället, dessa problem orsakas av till viss del påverkbara faktorer som fysisk inaktivitet, låg vikt och felaktig nutrition, tobaksrökning, hög alkoholkonsumtion, låg exponering av solljus och därpå följande låg bentäthet. Risken ökar också med faktorer som är svårare att ändra och som påverkar många äldres vardag, som nedsatt syn och hörsel, sömnsvårigheter, påverkan av läkemedel (t.ex. kortisonbehandling respektive psykofarmaka), kroniska sjukdomar försämrad balans och motorik samt oro, rädsla och förvirring. Fallolyckor kan förebyggas på olika nivåer med ganska enkla metoder, som kan spara både lidande och resurser dådet krävs mindre resurser för att förebygga än att behandla och vårda när skadan väl skett. Höftfrakturer skiljer sig från de övriga frakturerna genom att de alltid kräver operation. Många äldre och sköra patienter har svårt att återhämta sig efter denna typ av fraktur och dess efterföljande behandling och kan ofta inte återgå till den grad av självständighet de hade innan frakturen. I Skåne pågår arbetet med att förebygga fall och fallskador på alla nivåer, både inom kommunal och inom hälso- och sjukvården. Ett fallpreventionsnätverk har bildats, ursprungligen som samverkan mellan Skånes universitetsjukhus, Primärvården Skåne och Malmö stad inom ramen för statliga stimulansmedel. Fallpreventionsnätverket tagit fram en broschyr som innehåller vårdprogram och informationsmaterial om fallprevention. Under 2012 och 2013 har arbetet fortsatt även inom ramen för Ledningskraft, där team från kommun, primärvård och sjukhus arbetar tillsammans med lokala handlingsplaner för de mest sjuka äldre. Ett nytt vårdprogram/vårdstruktur för osteoporos har också antagits och implementeras från början av 2014 i Region Skåne. För att undersöka möjligheterna att utvärdera huruvida de preventiva åtgärderna har haft effekt har vi i denna rapport undersökt frakturincidensen i Skåne under åren 2001-2013. Metoder: Vi har undersökt incidensen (antalet frakturer per 1000 invånare) i gruppen 65 år eller äldre av följande frakturer: Kotfraktur i bröstrygg (ICD10: S22.0), kotfraktur i ländrygg (ICD10: S32.0), bäckenfraktur (ICD10: S32.1-32.8), överarmsfraktur (ICD10: S42.2-42.4), handledsfraktur S52.0- S52.9), handfraktur (ICD10: S62.0-62.8) samt höftfraktur (ICD10: S72.0-72.9). Incidensen beräknas genom att för varje år i den undersökta perioden dela antalet diagnostiserade frakturer med antalet personer folkbokförda i Skåne det aktuella året i den aktuella åldersgruppen. För att kunna jämföra incidensen över tid samt mellan kommuner har vi åldersstandardiserat siffrorna, detta eftersom att hög ålder är en viktig riskfaktor för fraktur och åldersstruktur skiljer sig åt mellan kommunerna. Beräkningen tar alltså hänsyn till åldersstrukturen i de olika kommunerna och det faktum att befolkning i stort är äldre i slutet av åldersperioden än i början. Skillnader som syns i incidensen kan följaktligen inte förklaras med dessa ålderseffekter. Vi har valt att redovisa höftfrakturer och övriga frakturer separat eftersom dessa både förebyggs på olika sätt och har olika effekter för patienterna och på hälsooch sjukvården. Resultat: Under 2001-2013 diagnostiserades 36 317 höftfrakturer hos totalt 28 944 patienter, 72% var kvinnor, se tabell 1 för fler detaljer. Incidensen för höftfrakturer i Skåne har minskat från 14,4 till 12,0 per 1000 invånare 65 år eller äldre över åren 2001-2013, se figur 1 och tabell 1. Den minskade trenden är dock inte statistiskt signifikant. Under 2013 var spridningen mellan kommunerna relativt stor; 7,0 frakturer per 1000 invånare i den minst drabbade kommunen och 16,6 den mest drabbade. Vi undersökte också incidensen av icke-höft frakturer, dessa utgjorde 60% av alla frakturer (79% kvinnor) och incidensen har inte ändrats över tid.

Slutsatser: De senaste årens insatser av kommuner, landsting, föreningar och enskilda bland personer över 65 år kan ha bidragit den sjunkande incidens av höftfraktur, som noteras i vår sammanställning (figur 1 och tabell 1). Figur 1: Trend i höftfrakturincidens Skåne 2001-2013 Figur 2: Trend i övrig frakturincidens i Skåne 2001-2013

Tabell 1 Höftfraktur under 2001-2013 N % Totalt antal höftfrakturer 36317 Kön Kvinnor 26257 72 16.2 Män 10060 28 8.0 Incidens per 1000 Incidens per 1000 Ålder 65-69 2196 6 2.7 70-74 3138 9 4.9 75-79 5360 15 9.9 80-84 8282 23 18.7 85-89 9340 26 32.6 90-94 6020 17 48.0 95 1981 5 59.3 år Antal Antal invånare Incidens per 1000 höftfraktur =>65 år Kalenderperiod 2001 2934 205297 14.4 2002 2892 205945 14.1 2003 2856 207087 13.8 2004 2748 208663 13.2 2005 2825 210536 13.3 2006 2759 212801 12.9 2007 2635 216766 12.2 2008 2754 221624 12.6 2009 2773 227443 12.5 2010 2789 233266 12.4 2011 2782 239063 12.2 2012 2763 244573 11.9 2013 2807 249492 12.0

Tabell 2 Övriga frakturer under 2001-2013 N % Totalt antal övriga frakturer 54049 60 Kön Kvinnor 42431 79 26.2 Män 11618 21 9.2 Incidens per 1000 Incidens per 1000 Ålder 65-69 8931 17 11.0 70-74 8777 16 13.6 75-79 9539 18 17.6 80-84 10767 20 24.3 85-89 9419 17 32.9 90-94 5140 10 41.0 95 1476 3 44.2 år Antal övrig Antal invånare Incidens per 1000 fraktur =>65 år Kalenderperiod 2001 3926 205297 19.1 2002 3829 205945 18.5 2003 3869 207087 18.6 2004 4002 208663 19.1 2005 4017 210536 19.0 2006 4106 212801 19.2 2007 3998 216766 18.4 2008 4019 221624 18.3 2009 4066 227443 18.1 2010 4394 233266 19.1 2011 4589 239063 19.6 2012 4622 244573 19.4 2013 4612 249492 19.1

Bilaga: Trend i alla sorts frakturincidens(höft plus övrig) i Skåne 2001-2013

Epidemiologi och registercenter Syd (ERC Syd) 2014-03-21 Bilaga: Höftfrakturincidenskurvor för 2001-2013 för varje enskild kommun Nedan presenteras siffror över incidensen höftfraktur för hela Skåne samt för enskilda kommuner. Observera att resultaten för mindre och mellanstora kommuner är mycket osäkra pga det låga antalet frakturer per år och resultaten måst därför tolkas med försiktighet.

Övrig frakturincidens under 2001-2013 för personer över 65 år

Begrepp Nedanstående definitioner har använts för olika statistiska begrepp i denna rapport. Diagnos: En ICD10 kod registrerad i RSVD (Region Skånes Vårddatabas). Den första frakturens fysiska vårdbesökstillfälle under ett år användas i beräkningen. Höftfraktur: ICD10: S72.0-72.9 Incidens: Antal fall per 1000 personår av medelfolkmängden bland alla 65 år eller äldre i Skåne. Kommuner: Folkbokföringskommuner används i denna rapport. Medelfolkmängd: Folkmängden vid årets mitt, medelbefolkningen beräknas genom att summera folkmängden vid årets början och slut och dividera med två. Standardpopulation: En population som används för att beräkna ut vikt vid åldersstandardisering. I denna rapport har medelfolkmängd i Skåne år 2007 använts. Åldersstandardiserad incidens: En metod som möjliggör jämförelser mellan kommuner och över kalendertid genom att ta hänsyn till eventuella skillnader i ålderssammansättningen. Åldersstandariseringen behöver inte omfatta alla åldrar och kan göras för ett intervall. I denna rapport har 65-69år, 70-74år, 75-79år, 80-84år, 85-89år, 90-94år, 95+ använts vid beräkningen. Åldersstandardiseringen tar alltså bort ålderns störande inverkan på jämförelser. Övriga(icke-höft) frakturer: Kotfraktur i bröstrygg (ICD10: S22.0), kotfraktur i ländrygg (ICD10: S32.0), bäckenfraktur (ICD10: S32.1-32.8), överarmsfraktur (ICD10: S42.2-42.4), handledsfraktur S52.0-S52.9), handfraktur (ICD10: S62.0-62.8)