Sid. Arbetsivet...O... Deobre... Doden.... Posterbarn y feriebam... Främmande ander..... P6rortsiv och grngbidning... Förädrarnas ro...~... mampp.... Historiska bedtteser...e.... -tar... Idrott... Kv-oramp. o...... a ~ ~. ~ ~ ~ ~ ~.o ~ ~ ~ ~ ~. ~ ~ ~ ~ Minoriteter och invadrare... Mognad och insik3 om soaiaa förhanden...... Reationer barn - barn...o... 1 Mobbning... Snatteri och stöd...... Bkofr&gor... Tonarsreatimer... i*.***.*** hrigt.....j... Författamegister... iteregister...... ~meaordsregister. 1 1
Syftet med vqrt speciaarbete har varit att g~i'a.en kommenterad förteekning över p.rogressiva barn- och wigdowsböckr. Med progressiv menar vi böokex som inte bara skidrar den sociaa och sanihaeiga verkigheten, utan ocksa ger förkwing ti fprhaanden i samhäet, socias och psykiska probem, händeser och utvecking, avsöjar fördomr, konventionet tankande och hr en positiv människosyn. En annan och väsentig aspekt har varit att böckerna. skue peka p$ i~ch ge aternativa ösningar, där man försökte komna &t gnindoreakerna ti probem och missförhahden och ge försag ti hur nian f6:cändrar sin och andras situatioh. Efter att ha ast cirka 300 böcker har vi funnkt att det är ett fata som het uppfyller vara kriterier. De festa b 'cker ger en reaistisk bid av verkigheten och deas probem och orsa er ti probem och svårigheter av sika sag aageei. Men därvid stannar det. De ösningar och handingsaternativ som presenteras igger p& det personiga pane t. 1 Trots att böcke~ma inte het uppfyer vara kriterier, vi vi ända rekommendera de som vi vat ut. Väsentiga fragar och aktuea företeeser i dagen63 samhiie tas upp, och många hkr en poeiitiv människosyn. I)arför har böckerna en funktion att fya; de ger identifikationsmöjigheter, ar tankeväckande och kan stidnuera tii diskussion. Med vart speciaarbete vänder vi oss ti bibiotekarier, ärare och andra som arbetar med barn och ungdom. V i har vat rent skönitterära böcker, som är hassifioeraqe p& Bog, uhc och uhce. Vi- has utesutit Hcf-böcker och fackböcker eftersom det har varit oniöjigt att g& igenom ett s& st materiao För att f& med s& aktc~e-a böcker som möjigt, har vi böcker f rth 1973-1 975. Vid urvaet av b6ckern8 har vi gatt igenom ~ard och kirtur, Bibiotekstjänst sambinäni.ngsistor, Bixen och Boksevy. utghgspunkt fr& dessa har vi vat ut de böcker som intresserat Vi har sedan ast aa böcker och kommenterat de för vart urva Vi4 kommenteringen har vi i tveksamma fa tittat p& ~ibdiotekst jänst recensionsservice och jamfört vara omdömen med recension~rna. V i har änniesindeat böckerna efter huvudtemat 4 boken. Fera av böckerna hamnar givetvis p& fera oika avden' Dar beroende p& att det iband är sv%rt att avgränsa en huvudhandi,ng. =P Ti varje ämnesanarade har vi gjort en kort inedning och dare f ter föjer de kommenterade titarna i afabetisk ordning.
Hce U BECKMAN, Gunne Tre veckor över tiden. Bonniers 1973. 127 s. Xedestor sti. I den har boken tas abortfr&gan upp. Mia är arton ar, b g&r i gymnasieskoan och har en pojkvän, Janne. Mia misstänker att, on väntar barn, Hon grips av oro, rädsa och ångest inför sin okaianig/x?t och tvekan inför vad hon ska ta sig ti. Genom att Mia resonerar med sig sjäv, äser itteratur om abort och försöker ta stäning fl'rs argumenten för och emot abort fram. I samtaen mean Mia och Janne P avsöjas konveqtioner och könsrosf ragor diskuteras. Genom kopikten mognar Mia och visar att hon ar sjävständig. Nia har ett starkt stöd i sin farmor, sota är fördomsfri och kontakten dem emean ä+ skidrad med ömhet. Mia upptäcker gqom sitt probem ocksa föräd rnas svarigheter i aktenskiapet och hon får fin kontakt med sin far. T Detta ar en av de f& ooh värdefua böckerna om abort. Den vish ett konstruktivt sätt att ösa probem. NIMEN, Tove Du måste bestämma ajä~i~. Prisma 1975. 102 s. Medesto Tonje, är sjutton och g;&r p& gymnasiet, hon far inte i tid och vi får föja hennes funderingar om hon ska eer inte. Hon diskuterar med Henrik, po men föradrarna har hon. ingen kontakt barnet aka f ödas. Men onje bestämmer abort, eftersom hon amer att ett barn Hon tror ocksa att Henriks instaning ar en fykt snarare än en önskan att f& beh%a barnet. Man av hur Henrik uppever 'Tonjes bedut. Det är f& av de böcker som vi har aet som har huvudpeisoner som är syssesatta i produktionen. Den framte författaren ar Stig Mamberg, som mycket initierat bemskriver arbetsmijön och ocksa I!örsijk att via fackfijreningar eer p& annat satt genomdriva förändringar i arbetsmijön eer orättvisa I.öneförh&anden. JALAVA, Antti k-tti. Ny upp. Cavefors 1975. 205 s. (Lättäst för vuxna). Stor sti. För kommentar se under a,vd. Mognad och insikt om socia a f örhaanden I
Stig Mambergs serie om ungdomarna Eddie, Lena Nae och Anita ompattarr Vem var. det som vann? (Iy upp. 1975 j, Vem? Jag? Vad& f Gr? (NY upp. 1974), Kass II B (NY upp. 1974)~ Vyför måste man atid? (1971), I~igga bra ti (1972)~ Rättning vänster (1973), Jo tack, det knaar (1975). En de av dessa bödker ~ har passat bättre att kommentera under andra huvudrubriker, även om ahi rymmer en viss beskrivning av 01- arbetsmijöer. Hc U balmberg, Stig Jo tack, det kna1,ar. Amqvist & Wikse 1975. 430 s. Medestor sti. Lena bir en dag medveten om att det hher p& $tt utbidas ett mönster i hennes samvaro ned Eddie, hon och har hea ansvaret för hur deras hem sköts. Eddie hjäper kams ingenting sjäv och tar inga initiativ. Lena och väcks ocksa p& arbetet, när tre teefonisterna har oika förändring, men samtidigt * facrigt. Hon tar kontakt med Nae, som har fackigt en tid,och far hjäp av honom. Men Naie har p& facket8 möjigheter att uträtta något, och han byråkratin inom f'acketrrtro inte att de Boken ger en bra beskrivning av bok om kvinnans frigörese. beredas möjighet att jobba sammans med männen. V i dste Ho u MAUdEERG, Stig Vem? Jag? Vad& f tir? Ny upp. Amqvist & Wikse 1974. 192 s. Lii;en sti. Kompisarna från gänget i Hagmyren, Eddie, Nae och Uffe far omvkixande kapite för att beskriva deras utveck' g, de sammanförs p& sutet och denna komposition bidiar ti att karägga reationerna i meian Eddie O O kamraterna. ~ Nae börjar pa t okeriet pa en tidning och konfronteras dar med jobbarkompisarna och ett het nytt satt att urngfis och eva, han stäs inför fackföreningen och det är många fragor han tvingas ta staning ti. Eddie reser ti Engand oeh dar träffar han Iiena son; för honom in i en värd där han konfronteras med rasprobem och fattigdom. Uffe fortsätter d d skoan och ishockeyn. Gängetts gama ag Komet avsomnar stia, de börjar g& p& migdomsgarden igen, även om deras kritik kvithr, att den kom tio år för sent. Nae börjar efter den första yktiska tiden p& jobbet umg8s med Anita igen. En bok med varden q& många pan, som kam ge uppsag ti.11 &nga diskussionsämnen. Arbetsmijön ar utomordentigt beskri-ven. I
He U NILSSON, Uf Martin och strejken, Författarföraget 1974. 162 s. Medestor sti. Händeserna utspe:as i en by i Rorrbotten 1934. Boken beskriver en fottningsstrejk, hur arbetarna organiserar en strejkkomitt&, stödjer varandra genom matutdening ti de fattigaste osv. Huvudpersonen i boken &r Martin, 14 ar, som skuie g&tt ut p& sin första fottning, men da i steiet detar i strejken. Han och nagra ungdomar ti bidar en kommunistisk ungdomskubb i byn, bygger ett. Fokets Hus, och ietar aktivt i kampen. Det avsö jas f ör den vika som är de verkiigii fienderna ti arbetarkassen, storboagen, poisen, anss tyresen, regeringen och sutigen genom et t stort svek f Örbundsednngen. Förbundsedningen gick med p& ett medingsbud som framförts redan i strejkens början, me* arbetarna fortfarande var viiga att fortsätta strejken. Författaren säger ingenting om hur inan skue verka för att f& en +n förbundsedning, det ar en kar brist, men i sutordet förkarar han varför han beskrivit jus t denna händese. "Man kan äm sig vika som sog ti mot arbetarna och hur hökarna sog. Dei; ar samma hökar idag som 1934. Om man studerar dem noga hk man ära sig att vrida sig oss ur greppet och sa tibaka.ft~ De deckare som vi har vat ut är bra aternativ /ti de konventionea och traditionea deckare och aven tyrs berättese^ som behirskar e marknaden för barn. Det som främst Wetecknar em är att de ar förankrade i verxigheten och innehaer samha kritik. I Wernström böcker finns en medveten poitisk inje och anais av samiet. Han förkarar orsakerna och visar p& vad som mh#e förändras* HELLBEBG, Hans-Eric ~ Det som är utmärkande och gemensamt för ~eber~k deckare ar att handingen utspeas i vardagig mijö. Det är vdiga barn, Mats och Paivi, som öser mysterierna utan beöningar frh poisen. Päivi, som ar finska, ar en sjävständig, säker b ch tuff ficka. Mats är en ugn och eftertänksam pojke, han funderar Över vardagiga probem. Vän~kapen mean Mats och Päivi b Öm och fin och de kompetterar vtwandra bra. Bakom den yttre spfinnande handingen finns kritik av szambäet och skidringar av socaa probem. Aktuea företeeser i samhasdebatten sasom in andrarprobem, ågöneyrken, mi j öf örs t öring, kritik av mut ina~ionea f öretag och könsfördomar :Finns i bakgrunden. Sprgket ar astan utesutande diaog. Det är korta &eningar och korta kapite, f men diaogerna tenderar att bi jargong. Det är roiga och sp+nde böcker.
5 HELGBERG, Hans-Eric Upp genom uften. Ett f a med Dunder & Brak. Rabén & Sjögren 1973. 135 s. (pop-böckerna) d +A e Medestor sti. -? 4 I den har deckaren satter Mats och Paivi aias Dun er och Brak stopp för ett muti.natianet företags etaberande. Deras.,; metoder &r p%hittigrs och drastiska. EEiiLBERG, Hans-Ericr Radda Paradiset! Ett fa med Duider & Brak. Raben 1975. 107 s. (pop-biöckerna). Medestor sti. "& Sjögren I den här deckaren :Lyckas Mats och Paivi radda det rivningshotade "ParadisetN. De förmår ocksa den snie hyresvärden d att satta in toaetter i huset, Soidariteten mean barnen och de gada i huset kommer fint fram. Författaren tar parti för e fattiga och utstötta i samha1e.t. HELLBERG, Hans-Eric Skuggan som störtade. Ett fa med Dunder & Brak. abén 6 Sjögren 1974. 130 s. (pop-bijckerna). Nedestor sti. I den här deckaren avsöjar Mats och Päivi en fra taende expert p& robotar. Den har experten hade tänkt använda skaffa sig makt och pengar p& ett oärigt satt. WERNSTBOM, Sven Befriaren. Ny upp. Amqvist & Wikse 1975. 216 s. Medestor ati. (ungdomspocket). Boken beskriver mijö-, &&-ds- och samhkisförh&ianden i en iten avägsen by i Mexico. En Byn bebos av indianer, som arbetar som savar &t som ytterst styrs av en präst. Manga av har insett hur förtryckta de ar meri majoriteten vagar pror. Ti byn kommer en ingenjör för att starta en indian tas ti fanga och ankagas för mordet. batdo, som gatt i skoa, ooh fatt kmerkap och bivit medveten om den b utsugning indianerna ar utsatta för f&r i uppdrag att bes- byn och ta reda p& vad som hänt med ingenjören. Nate0 yckas, med jap av en ung pojke i byn, som genomskadat nirssförhåandena, reda ut mordet. bteo yckas ocksa &tt få byns invånare att frigöd sig från det förtryck de ever under. De fyttar och bygger unddr demokratiska former upp en ny by och fördear jorden rättvist. qn mycket angeiigen bok om de svara poitiska och sociaa förhiianden som rader i Mexico. Den ar också, en annorunda deckare.
Hc ' WERNSI\B&VI, Sven U Hemigheten. Ny upp. Författarföraget 1974, 141 En sparuiaade och annorunda deckare. Det handa om mystiska bistöder och förveckingar. Handingen utspear Huvudpersonerna ar nggra ungdomr, som gör yckas med hjäp,av en ärare, som har pi ratt spar. En ädre man, med kemisk konstruerat en bimotor, som är och drar ite bensin. Det är den roen i händeseföroppet. P& redogörs för orsakerna ti eftertraktad. De stora förora stora Aspekter p& och styr vart samhäe. s, Liten sti. Gemensamt för de :här böckerna är att synen p& döken är osentimentat skidrad. Den kristna synen p& dödsbegreppe~ förekommer inte. Döden behandas på oika satt; i Beckmans och Keins böcker skidras tv& unga fickors väntan p& döden, medvbtna om att de ska dö. I Hebergs bok ar det ett barn tankar kring döden som beskrivs och i Oofssons bok dör en ung fickas bämniiriga kamrat. Det positiva ar att döden behandas p& ett naturkigt och öppet sätt. Hc BECKMAN, Gunne u Titräde ti festen. By upp. Bonniers 1975. Ii3 s. (ung idag). Medestor sti. Annika ar nitton Ar och bor hos sin mors kmin, kdern är död och modern arbetar i Pakistan. Av aisstag far Aica veta att hon har eukemi och ska dö om ett hav&r. Bokm peskriver hennes dagest och sjävmordstanr$r. Annika g%r igenom sitt iv, hon funderad över sitt samhäsengagemang och den poiitisra medvetenhet soiavuxit frarn hos henne genom paverkan av sfn pojkvän. Hon tänker över vad hon vie med sitt iv, hon börjar ifrggasatta sig sjav och sit-t satt att eva ooh inser att m8n maste form sitt iv utifrån sina egna förutsättningar. UndeT en vecka p% Landet ever hon ensam med sina tankar och finne* en viss ro och försöker se Kart på sig sjäv och de reatigner ti de människor som sta: henne närmast. Genom boken g& en ton av ömhet och medmänskighet. Pör Annika bir ti sut egbisti;kt handande en f örs~rarsattityd.
Hc U HELIIBERG, Hans-Eric Martins Maria. N'y upp1. Bonniers 1974. 28 s. Ung idag). Medestor sti. För kommentar se under avd. Beationer.barn-bah Hce u KLEIN, Morma Sunahine. Babh (L Sjögren 1975. 161 s. (ung nu). Medestor sti. Den här boken är en sann berättese efter en ddgbok intaad p& band av en kvinria som dog i cancer, tjugo &r gdmma. Den skidrar de sista arton månaderna i Kates iv. on ever i ett yckigt föraande med Sam, som är arbetsöa musiker. Han ar öppen, ömsint och beggvad men ocksa omogen ochobaanserad. Han ir ett starkt st3d för Kate, men sth i sutet inte ut med tanken att hon ska dö,, Kate berättar om sin dotter och hennes utvecking. Starkast ar ski.dringen av sjukdomen, som succ sivt förvärras. Genom oika beaa,ndingsmetoder kan cancern för röjas och Kate i prövar fer metoder. Men av dessa får hon fysi e h och psykiska besvär. Hon va:ljer d& att suta med behanding rna. Hon vi eva s& normat som möjigt och dö värdigt och inte bi en främing för siin. famij. Dödsangesten griper h nne stundtas, men hon har accepterat att hon sca dö och kanner trots at ekt stia ugn. Kate är en p& m&nga sätt fördomfdi, mogen och stark kvinna, viket hjäper henne att uthärda kampen. Det ar en rak och skakande skidring om döden, fyd av ömhet och medmänskighet. Hc OLOFSSON, Runa I u Somrarna med Rak:ef. Rabén & Sjögren 1975. 114 $. Medestor sti. Annas bästa viin, kusinen Rake, dör ganska pöf!sigt efter en kortare tids s,jukdom. Vi far genom Annas tib F bickar en bid av ficko~rnas förhaande ti varandra, rån de var srnå upp ti förstu tonaren. Deras vänskap men ock?& kornkurrensen mean dem beskrivs mycket evande. Aaw bar svart att första och acceptera det som hänt, och reagerar mot ed konventionsbunden omgivning, som säger att man måste uppfqra sig p& ett visst satt nar uian har sorg. Hon försöker förkra för sina förädrar och reigiösa morförädrar hm hon uppever situationen, hur hon hea tiiden inombords uppever en stor Eiaknad, utan att fördensku beic~va förfaa %t ett konventionet satt att uttrycka sin sorg, som exempevis att g& svartkädd Ber att inte g& p& bio,
Den enda bok som utprägat behandar roen är Peterssons Jakten p& Janne. De andra böckerna berör probekt, men barmen eer ungdomarna vistas endast under kortare pehioder i fosterhem och det Br inte huvudtemat i böckerna. Itundgren$ bok Sommarfickan beskriver hur de; kan kännas att vara feriebarn! HEUBERG, Hans -Eric Jag är Maria jag. Ny upp. Bonniers 1974. 128 s] (Ung idag). Medestor sti. 1 I den här boken ar kria i tov&rs&dern och bo i fosterhem, som priigas av en frireigiös atmosfär, konventioner, fördomar och traditione och auktoritär uppfostran. Maria som ar uppvuxen i en mijö med friare uppfostran har svart att anpassa sig. Hon kanner att hon f Örrvavs, d& hon atid måste underordna sig de vuxnas besut. BEiddningen för Maria bir det stw hon uppever hos sin basta väx1 Pia och i hennes famij, dar famijedemokrati och frf uppfostmtn tiämpas. I Pias hem får Madia ett vtirde och hon behandias som en individ, som har rättigheter och inte bara skydigheter. En tifyd och en vän har hon ocksh i en gamma man, föraktad och utstött av aa i samhäet. Det är utanför fosterhemmet som &ria känner trygghet dch fjrtroende. 31et ar en bok soni avsöjar mycket av vuxnas f ördomar och inskränkta attityder. Ifc JALAVA, Antt i Utti. Ny upp. Cavefors 1975. 205 s. (Lättäst för vuxna). Stor sti. Por komentar sir under avd. Mognad och insikt on sociaa förhåanden Ho U LUNDGREN, &x Sommarfickan. Ny upp. Bonniers 1975. 132 s. (ung idag). Medestor sti. I Den här berättesen handar om femtonariga Evy om kommer ur sociat mycket mara förhäanden som feriebarnti ett ungt par i Småand. Evy ar osäker och hämmad, men har en hard och tuff attityd utat. Hon &r i kontaktbehov, men stöter bort aa försök ti kontakt. Som feriebarn tror hon att hon skd hjäpa ti att sköta hemmet och barnet. Men at bir annorunda mot vad hon förestkit sig. Frun i famijen ar väskött, vaajicer, yckigt gift och en varm sympatisk människa. De har en son pa'tio &r, som &r efterbiven, som det tar tid innan Evy vhjer sig vid. I början ar Evy reserverad och spydig. Ann, frun, försöker prata med henne om ivets svkrigheter och om att vagavara sig sjäv. r Mot sin vija tvingas Evy erkanna att hon tycke om Ann. Evy far ocksa kontakt med Janne, som bir föräskad i henne. Han ar enda öppen, f ördomfri och omedebar mannish. Genom Ann och ~arhe mognar Evy och vargar visa vem hon ar innerst inne. Hon börjar acaeptera sig sjäv och finna en egen identitet. En psykoogiskt fin skidring av hur en ficka med probem kommer tirätta med sig sjäv genom positivt instäda medmänniskor. '1
. 5 MYRBERG, Barbro Jag taar om Lena. By upp. Rabén C? Sjögren 197. 95 s. Stor sti. För komentar se d e r avd. Pognad och insikt OK! sociaa f örhaanden PETERSSOIT, Hans Jakten p& Janne. Rabén & Sjögren 1975. 116 s. Stor sti. 111. Janne är i tio4rsåidern och har vuxit upp i men han har adrig bivit adopterad. Hans bioogiska oväntat ha honom tibaka, men Janne kanaer sina fosterförädrar än sin bioogiska mor, GBteborg. Myndigheterna bestämmer att Janne mor och han sjäv har ingen taan förrän han fyt tov &r. P& prov är Janne hos Uai Göteborg under ängtar hem. I sutet av maj bir Janne utsatt &r starkt skidrat när kaserumet för att rymmer och far hem igen. Janne far ti sut ratt samtidigt ite besviken p& fosterförädrarna som inte vagade satta sig upp mot myndigheterna och kampa. Boken ar mycket epfinannde och det ar ätt att identifiera sig med Janne. Den är skriven med ett enket och snabbt fytande sprak1. En angeägen bok för den positiva bid den ger av fosterförä(drar som riktiga och inte :nagot ' i staet förrf. Bra ipstrationer. De här böckerna ger en reaistisk beskrivning av C vardagsivet i oika änder. I Pekje-Bergs, Kumans och Mank Is böcker förkaras begreppen kooniaism och imperiaism. Wernström böcker beskriver orsakerna ti poitiskt förtryckt, korrumperade stater, fattigdom, utsugning och orättvis f ördening av esurser och andra missförhåanden. Den sociaistiska. grundsynen ar tydig och han visar var motsattningarm i k1assamhäe-j; gar och pekar p& vad som niaste förändras. Hcg BORG, MajStina Songo. Eabén & Sjogren 1973. 131 s. Liten sti. 1 Songo bor i Kongo i en iten by i buschen. Bysko äraren vi att Songo ska g4 vidare i skoa i Brazzavie. Songo fyttar, men har svart att ackima-tisera sig. Han aterviinder ti sin födeseby, men inser s& sinhingom att han kan göra mer nytta om han fortsätter skoan och därefter atervänder ti buschen och börja arbeta som ärare. Det ar svart att bedömma riktigheten i bkskrivningen av Songos tankar inför mötet med staden, men de verkar troiga, och de visar ocksa vika kyftor det f hs des rne1q.n stad och andsbygd och des mean fattiga och rika. I Songos famij rader en varm och käreksfir stamning som ocksa avspegas i Songos instäning ti idrotten p& skoan. Han has en koektiv anda och vi here spea i fotbosaget än satsa p& öpning, dar han skue kunna bi stjärna. Boken är ättäst och reativt spännand och ger en god inbick i evnadsvikoren. i
Bcg B~DKER, Cecie 1 Dimma Goe - pojken från bergsbyn. Rabén Be S jökren 1974. 99 Medestor sti.. Ivan far i boken en inbick i hur ivet i en et$pisk bergsby kan gestata sig. Dimmas vardagsiv beskrivs, reationerna ti modern och systern. Genom Dimmas konfrontbion med vite människor, en famij med en son som ar jamngamma med Dimma, kommer ti byn och bor hos Dimmas famij, be ses oika uppfattningar otu omvärden, könsroer m.m. Be h a "ttesen har ocksa en de sp2iide insag, b1.a. nar Dimma ska hindra at den vita fami Jens bi bir stuen. Boken är 1"ttast och har ett enket och föjsamt sprak, Hc CARISON-REGOLO, Margit Bergsbyn. Cavefors 1975. 153 a. ca ätt äst för Extra sta2 sti. Iii. En bersttese från en iten grekisk bergsby med en evande skidring av märiniskor och sedvänjor. Det ar sdrat av en ung svenska, sorri vunnit bybornas förtroende och periodvis de deras iv i byn. Den ar reaistisk och fyd av kärek ti de männ'skor SOEL skidras och därför ätt att tycka om. 3t Hc XUL[rMAN, Harry U Den amerikanske fången. Rabén & Sjögren 1975. sti. 150 s, Medest C Handingen i den här boken utspear sig i en sdorstad i Bras En grupp revoutionärer kidnappar den amerikaneke ambasaadör och kräver frigivese av femton poitiska fångsir. Men det är ocksa en skidring av tv% hotearbetares bakgruud, iv och vikor. Santos ar hisskonduktör p& ett hote och har Gabri ti hjap. Santos ar en t'acaguat", en rapportbr &t poisen Gabrie ombeds att rapportera at san verrar mksstänksamt. Vänskapen mean Saritos och Gabrie ar d jup. En dag tar tre män in p& hoteet och Gabrie och Santoe misstfnker dem för vara kommunister och spionerar p& dem. Nar kidnpppningen bi -d tror de sig veta vika som igger bakom den. Bakom den spännande handingen finns kritik av den korrumperade och WS diktaturstaten Brasiien. B%de Santos och ~abrib är i brist p& information och p& grund av okunnighet off er f Ör det samh system de ever i. Det ar en väsentig bok om förtryck och USA-imperiaismens makt, I Lien. Z L m rtt ;tre -s tyrda Ls-
LOEPP-BASENAU, Rutgers van der, An Fy, Wassii~~fy! Berghs 1973. 191 s. 111. Medestor sti. Efter andra värdskrigets sut atervänder Wassiis, hans mor och syskon ti Gredand, efter att i fem &r suttit i fbngäger i Abanien. Förhåandet mean en abansk sodat och Wassiis ar fint skidrat. Wassiis säger vid ett tifäe ti sodaten: '"Vi tir fienderw, d& svarar abanen: "Hunger ar en fiende. Sjukdom ar en fiende. Och dumhet. Och skenheighet...". När famijen aterkommit ti fattigdomens, förtryckets och fruktans Grekand, tvingas Wassiin fytta ti Aten och börja arbeta som skoputsarpojke, för att hjäpa ti med förstjrjningen. Han rakar in i aehanda ävent~rrigheter efter att ha bivit misstänkt för en stöd, Han tar sig ombord p& ett skepp och bir inbandad i skumma smuggeaffarer. Situationen reder upp sig och Wassiis kan ordna det b&de för sin mor och sina syskon. En mycket spännande berat1;ese.. BBANKEU, Henning Sandmaaren. Författarföraget 1974. 157 s. Medestor sti. För kommentar se under avd. Mognad och insikt om sociaa förhåanden PLEIJEL, Sonja Berg Yarse över Wonokojo. Rabén & Sjögren 1975. 126s. Medestor sti. En spännande bok som ger en skidring av hur hoändska. kooniaister evde p& en pantage p& Java. Den spegar deras och javanesernas syn p& den f örestbende japanska ockupationen p& vren 1942. Kasskinader och rasskinader iustreras genom att Jans och Sartos vänskap bryts när de tar stäning. Nen författaren bar ingen War inje i fragorna, ty de aterförenas och Man haaper dem som behöver hjäp mest, oberoende av rasskinader och Maasinader och andra skrankor." (s. 117) Trots det har boken genom sin detajerade mijö- och människobeskrivning sitt varde. Reativt avancerat sprak, men okända begrepp och företeeser f örkaras i en ordista. Wce U VASCOWCELOS j José &wo När jag bir sto:^. Berghs 1973. 250 s. Liten sti. En sj&vbiografi:3k barnskidring från brasiiansk sum och fattigdom. Det handar om en iten bradrnogen och inteigent femåring, som fa: sitta emean i famijedispyter. Han far kontakt med den rike mannen i byn och mean den utveckas ett mycket fint vänskapsförh%ande. Som sociat reportage ar boken givande även om den inte avsöjar den egentiga rmktstrukturen i samhaet.
WEEXSTROM, Sven Befriaren. Ny upp. Amqvist & Wikse 1975. 216 s. (~n~dontoi~ocket). Biedeetor sti. För kommentar se under avd. Deckare WERISTROM, Sven - Resa p& en okänd panet. Ny upp. Gebers 1973. 209 s. (ungdomspocket), 111. Hedeator sti. Dia, fr& paneten A i ett avagset sosysternr och Bip och Dia f& kontakt med tv& svenska gör de utfykter med rytudfarkosten ti Sydafrika, Indien, Vietnam och Sydamerika. P& ett Isamyit sätt far m inbick i de oika ändernas f örhåanden. Bip och Dia har en het f örutsättningsös syn p& jorden och genom deras frågor far mn uppeva hur skevt och orättvist det ar p& jorden; fattigdom, orättvis ' korrumperade regimer, v%~d, rasfördomar, reigionens utveckingen och vardagaivet. Wernström har en poitisk tendens och förkarar orsakerna ti en bok som stimuerar ti diskussion, vacker visar p& nödvändigheten av en radika förändring. BTEBNSTR&U, Sven Upproret. Hy upp. Amqvist Be Medestor sti. Wikse 1975. 208 s. (~n~donspocket ), Boken behandar revoutionens början p& Kuba. Det ar enspännande och evwde skidring av geriaröresens arbete och kap, men boken ger ocksa en bid av ett firamande arids kutur och människor. Genom syskonen &in010 oeh Beatrizr, som ar födda i de be g, dar revoutionen bördade, far man föja ett poitiskt arbet och dess uppbyggnad. Deras far tars.en geriaman) som situpade i 3 evoutionens början. P& ett övertygande satt beskriva människors ivsvikor under diktaturen och hur den fattiga och utarmade befok!ningen inser nödvändigheten av sociaismens genomförande. Manoito sch Beatriz har redan som barn arbetat i geriim och deras engagemang är djupt och avarigt, Manoito far vapen och bir frihetskämpe, och Beatriz far viktiga uppdrag, som innebär stor fara. Soidariteten och samniarddningen kommer vä fram. Det ar en angeägen bok, sam pekar fradt och visar att det ar viktigt att suta sig samman och friggra sig fr& förtryck. i
...., -.., _j I aa de här böckerna beskrivs den moderna förokten och de probem' som isoering, tristess och syssoöshet för raed sig. Denna tivaro driver ungdomarna samman i gäng, som bryter mot det konventionea mönatret och ungdomarm drivs ti handingar och missbruk som de egentigen inte vi. Deras handingar ar ett desperat försök att försöka bryta isoeringen, sfpa kontakt och f& en meningsfu tivaro. Magra av böckerna beskriver ocksa försök att ta sig ur denna isoering. i / Hcg BIRXELAND, ~dger ~ Andra boken om Laisse. Tiden 1974. 126 s. Medestor sti. För kommentar se under avd. Snatteri och stöd Hog BiRKELBND, er HA11 dig undan, Lasse. Tiden 1975. 136 s. Medestor sti. För kommentar se imder avd. Mognad och insikt om sociaa förh&anden 4 HC BRATTSTBOM, Inger U Utfykt ti verxigheten. Författarföraget 197. 120 s. Medestor sti. Den här boken handar om kantaktöshet. Jonae är i sexton-&rs&dern, ever i en skyddaci mijö med sin mor, som ar aye. Modern ar en aktiv, sjävst~dig och upptagen kvinna, som inte har tid över för kontakt med snn son. Jonas far ett tifaikt arbete p& ett daghem. En fredagnkvä bir ett av barnen, Soqge, i fyradrsadern inte hämta;. Soange ar muatt och bor med sin mor, som verkar nervös. De; visar sig att modern rest bor* och mormodern som skue hämtat Soange hade hastigt tagits inpa sjukhus och inte kunnat meddea daghemmet. Jonas tvingas ta hand om barnet över hegen. De t tipps tar konfikter. ~arn~assnden medfiiir att Jonas far inbick i ett sociat iv som ar het främmande för honom! höghmomr8de med avar socia misar, utstötta mqiskor, mobbning, rashets och hur jobbigt och besvärigt det är att vara ensamtaende mor utan arbete oeh pengar. Kontakten mean Jos och Soange är reaistiskt beakriven. Genom de t ansvar Jonas far f ör Soange kommer han ti insikt om de görtrycktas situation.
EBICSON, Stig 1 Kom inen! Boken om Tigrarnas första turnering. Bonniers 1974. 126 s. (~osere stora ungdo&böcker). Medestor sti ~ För komentar se under avd. Idrott HAGERFORS, Anna-Bhria En fokhemsk bok. Forum 19740 150 s. Liten sti,. En absurd berättese om ivet i förorten acksp p. Boken innehaer kritik av boendemijön, barntisynen, skiftarb te, kommereiaisrn, &Idringsvård osv. Som motvikt mot de kuvade oc anpassade i Facksta star ett gäng hamnarbetare från Stockhom och ek konstnär. Gänget försöker ändra p& en de missförh&anden, men acks av byrakratin. Deras personiga ensamma protest räcker inte för att genomdriva förandringar och de kommer fram ti att det e& fattas är Packstabornas egenvärde, de har sutat eva och bivit kuggar i det stora samhäsmskineriet. Huvidpersonen Hampus sig i sutet och tar anstäning i det stora köpcentret och uppträder i en förnedrande kostym. En satir som av möjigheterna att f örändra t av den träffsäkra bitvis nycket roande, men har ett reativt sv&$t språk. d" ISAKSON, Bör je ftfix& &t..." Vadd&? Bonniers 1974. 122 s. (dng idag). Idedestor sti. Boken handar oei fyra pojkar i fjorton&rs&lder, De bor i en nybyggd förort ti Stockhom. De har sommarov och ha inte n&got arbete. Det finns inte nggot meningsfyt att g h uta de driver omkring och dricker meanö. De har en tuff attityd u &t, deras sprak ar fut av svordoffiiar, sang och Spänningarna mean de fyra pojkarna. ar skickigt fgngad. De att stjäa en bat och förbereder nog, men innerst inne är p& avar. Deras sexuasyn ar grov och okänsig, det tjejer att igga med. För a.tt f& tag i ö och cigaretter snattar de i varuhus. Efter en spritfest med sexuea insag överfaier de efter panering en ädre dam. Poisen koppas in och det bir förhör. Aa fyra, kommer fran hem där kontakaen med föz'iidrarna är d%ig och ansträngd. fiet ar en utomordentig skidring av hur ett gäng pojkar kommit p& sned. De är offer för vart sa värderingar och omänskiga panering. Boken ger inga ascociaa beteende, men den visar tydigt probem av detta sag. a
JACOBSON, Gun Hea ånga dagen. Er upp. Bonniers 1975. 114 s. Medestor sti. Pingo, eer Lasse som han egentigen heter, ar tretton &r och bor med sin tuamma och ie bror, Tobbe nästan?yra ar, i en förort ti Stockhom. Mamman är depressiv och Fr akohoprobem. Ear hon äntigen far chans ti ett arbete börjar hon dar, fast det visat sig omöjigt att f& en daghemspats ti fobben. Tobben förkarar sturskt att han han kara sig sjäv p& dagarna. Pingo kan inte ämna Tobben ensam, när han ser hur edsen iebror bir. Pingo börjar skoaka från skoan och är tisammans med Tabben hea dagaxna. De åker in ti och snattar i affärerna, fast de kaar det för troerieken, den g&r ut p& att se vem som snabbast kan "troa fram" ett föremå av ett visst utseende eer med en viss karaktär. Boken skidrar ecksa Pingos iv med gänget. I-Iur de drivs ti bus och upptq. De förföjer en av de kvinniga spärrvakterna i tunnebanan genom ständiga trakasserier. Pirigo bir av en sump instängd med henne i en hiss och avståndet des& emean bryts nar de tisamdns tvingas ösa hur de ska bära asig At när bada bir kissnödiga Pingo inser att hon ar en männiaca med många positiva sidap, inte bara'kärringen!'. Pötsigt fick han kontakt med en vuxen person 1 sin omgivning, det har han adrg haft tidigare, utan ständigt hämnats genom att provocera til1 bråk. Det ar en rqycket fin s+idring..som visar hur sarbara oah ömtaiga dessa tisynes tuffa förortstonåringar Lr. MBWIBERG, Stig Ve e du f Ör en kompis? Amqvist & Wikse 1975.132 s. Stor sti. Det ar ungefär 20000 yssnarbrev som igger ti! grund för den här boken. Den tikom p& Sveriges Bedios initqtiv, den har gatt som föjetong i radio och ti varje kapite hag det kommit in 250-300 försag om hur boken ska fortsatta. Di ar mycket naturiga och den ar spännande. Den borde vara högäsning, fös d.ramatisering och att hitta p& p& kapiten. Boken handar om Anders, Bengan, Berit. Anders jotbar p& ett ager, Suggo är stjä och Bengan och 3)-e bir rätta ti at och för att hjäpa kamraterna Anders att bara tibaka det skidrar p& ett fint satt vad grupptryck MAiNEERG, Stig Vem? Jag? Vada far? Ny upp. Amqvist & Wikse 11974. 192 s. (ungdomspocket). Liten sti. I För kommentar se under avd. Arbetsivet ZVIBmERG, Stig Vem var det som vann? Ny upp. Amqvist & Vikse h 1975. 239 s. (~ngdoms~ocket ). Liten sti. Mae &r sjutton &r när han kommer tibaka ti Hagmyren, en förort ti Stockhom, efter att ha varit ti sjöss i ett
Hcg L havar, en det hr ett f örändrat Hagmyren ha När han for, f-s inget centrum i gas och gard p& torget. N811e reagerar mot att det p upp i barnrikehuset fanns ingenting för ungd garden, tio &r ftir sent enigt Nae. Han ha föreståndaren. Det gama gänget drar sig unda börjar traffas i den gama kubbokaen. Ggng ag för att deta, i samma turnering som gards hävda sig gentemot dem, Genom arbetet med Hu tisammans stärk.s sammanhäi.ningen och mede n%got meningsfut att arbeta för, NAgot posi att protestera mot garden. Sjävkänsan stark p% sutet att de vunnit en seger, aven om de turneringen. En ättäst och givande bok, med positiv anda, det ar möjigt att förändra en situation. idar ett ishockey- SKOTE, Inger V i tv&, Bi tre, V i tusen. Amqvist & Wikse 1975. 94 s. Medestor sti. I r Karin har fyttat från Lövbacka ti Gråhomen, n betongförort, och har svart att finna sig tirätta i skoan. mman har inte kunnat ackimatisera sig och Ir hemma i Lövbacka för att via upp sig. Lockad av musik från en föjt, upptäcker Ka in en trädgard och ett hus och träffar dar Kae Speman eer omberg, som han egentigen heter. De bir viimer och en tredje - Mikae - dras med i deras vänskap. :Kae bor p& &Iderdomshemmet, m h n besöker varje dag det hus han en gång byggde med egna händer. +n dag kommer byggnadsarbetare och börjar riva i huset, de avsöjar att huset ska restaureras och att stadsarkitekten sh fyt a in där. Kubben 'Vi trett besutar sig f ör att bida opinion och e yckas s% i småningom, Karin :Far uppeva giidjen och styrkan koektivet, aa s& behöver varandra för att eatta sig upp mot b sut som DOM fattar. DOM är inte preciserat, men betonin~en av det ko t ektiva arbetet &r fin. Den &r ättäst och svara ord förkaras nagon vuxens mun. Det är n&got ona-tirrigt med bara denna ensamma s uga kvar, och mijön p& Aderdomshemmet är överdrivet steri - det &r antagigen svart för barn at-t första ironin i det kapitet. Förädrar förekomnier i bakgrunden i de här böckerna har ie en mer framträdande ro reation ti föriidrarna betonas mer. bara mamma och pappa i karnfami jen utan son f örekommer ~OEI Bi~keand, Byock och Heberg, Thorva och Winberg beshivs syn p& och
Hcg Hcg BIRKELAND, ~b,d~ar Andra boken om Lasse. Tiden 1974, 126 s. Mede tor sti. Pör kommentar se under avd. Snatteri och stöd 1 BJRKELBND, T Mger Hå1 dig undan, Lasse! Tiden 1975. 136 s. Mede etor sti. För kommentar sis under avd. Mognad och insikt bm sociaa f örhåanden b Hcg BIRICELAND, ~qh~er Lasse Petterssoii. Tiden 1973. 130 s. Medestor sti. Det är en reaiirtisk och fyttat frh en r d% föriidrarna nyigen har ski-ta. Lasse har svart att sig ti den nya, mijön ooh i skoan bir retad och far man en inbick i iur Lasse uppevt och ständiga grä och upptraden, som sig utstött och sviken. I den nya gäng som snattar i varuhus. Det och författaren papekar kommit p& sned, Boken Ha dig undan, Lasse. Hc BYLQCK, Ma j u Heena och fiosofen. Rabén & Sjögren 1975. 10 s. (ung nu)?,. Stor sti. För kommentar se under avd. Mognad och insikt dm sociaa förhaanden Hci3 PRICK, Lennart Hotet. Rabén & Sjögren 1973. 131 s, Medestor Por kommentar se under avd, Mobbning ~ Hag GRIPE, Maria Pappa Peerins dotter. My upp. Bonniers 1975. 186 s. Medestor sti. i En psykoogisk barnbok om Loea en fri och sj" vstkindig ficka. Hon har vuxit upp ensam med sina syskon. De tas om hand av säktingar och Loea kommer ti ett barnhem. Loea har n inre styrka och fasta värderingar och har en stor respekt för a bete. Hon taar om att använda Liden och kan inte första begrep et tidsfördriv. Loea fantiserar ofta om fadersgestaten som h n s k r mycket. Hon ger honom oika karaktärer och egenskaper o h taar i fantasin med honom. P& sutet dyker fadern upp och man fpr intryck av att Loea kommer att acceptera honom som han är, innerigt yckig över att äntige'? f& träffa sin far.
HEL~IEERG, Ians-Eric Morfars Maria.!iy app. Bonniers 1975. 152 s. sti, idag). Medestor I den här boken skidras Marias barndom, henne av den vardagiga tivaron och reationer med vuxna skida förädrar. Maria bor tisaumms med morfar, som frngerar som far. Han as Marias och det är honom som hon har förtroende för. ett tifäe sin riktige far, hans nya fru vikar förakt och hennes havbror intar ocksa en avvisande attityd, men intresset för djur förenar dem. Hon far kontakt med sin far, men han är ända en främing. B&de Marias mor och fadern kas med att f örkara skismässan för Maria och hennes funderar mycket kring sin famij, som hon förstar är annorunda. Hennes värd rasar inte samman. inför de nya probemen. Det ar en vardagsnära bok fyd av ömhet och medmänskighet. örf fatt kr en avsöjar de vuxnas fördomar och ignorerande attityder gentemor barn. Hcg * Hc u LINDQUIST, Mari-ta Maena 11 ar. Bonniers 1975. 136 s. 1x1. biedegtor sti. Det här är en bok om mobbmkig, avundsjuka, vänbkap och svarigheten att vara ensamstaende föräder. Maena är eva ar och bor med sin pappa och sin bror. Hennes pappa är ärare och de har fyttat ti en ny stad. Matsna kber sig ensam den första tiden i den nya skoan. Men s& upptäcker hon Moa, som är ensam och bir mobbad. De bir bästa vänner och Maena bir ett starkt stöd för den utstötta Moa. Moas mamma ar ocksa ensamstaende och har arbete, som hon sköter hem. Moas mamna rycker tifäigt in i Maeiiss famij för att h jäpa ti. De; skapar probem hos Maena, nar hon märker att hennes pappa tycker om Moas mamma. Hon bir svartsjuk och far avversioner mot både Moa och hennes mamma. Ti sut fragar sig Maena var9 ör skue inte hennes pappa och boas o mamma f& tycka om varandra. Det är en reaistisk skidring av vahagens bekymmer och vaniga känsor hos barn. Orsakerna ti m bbning och svarts juka f örkaras, 7 MYRBERG, Barbro Jag taar om Lena. Ny upp. Rabén & Sjögren 19 5. 95 s. Stor sti. För kommentar SE! under avd. Mognad och insikt dm sociaa förhaanden Hc FEThriSON, Hans I U Veckan Anna och Yasto försvann. Amqvist & Wikse 1975. 1'30 s. Medestor sti. För kommentar se under avd. Mognad och insikt m sociaa förhaanden i