Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för som Sverige håller ihop
2 AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige Sammanfattning Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Starkare tillväxt framöver men 3 osäker utveckling 2014 2015 2016 2017 2018 2019 BNP världen Procent, tillväxt 3,4 3,4 3,7 3,8 3,9 3,9 BNP Sverige Procent, tillväxt 2,4 2,6 2,5 2,8 2,5 2,0 Arbetslöshet Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen 7,9 7,6 7,1 6,5 6,2 6,2 66,2 66,6 66,8 67,1 67,2 67,1 Finansiellt sparande Procent av BNP -1,9-0,9-0,9-0,5 0,0 0,3 Not: BNP kalenderkorrigerat. Arbetslöshet och sysselsättningsgrad givet hittills presenterade reformer, avser åldersgruppen 15-74 år. SCB har efter det att siffermaterialet i BP16 låsts reviderat underskottet för 2014 till 67 mdr kr, eller 1,7 % av BNP. Källa: SCB, Finansdepartementet.
4 Förutsättningar och prioriteringar REGERINGENS PRIORITERINGAR Jobb Skola Klimat Stabila offentliga finanser alla reformer är fullt finansierade Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
5 AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige Sammanfattning Foto: Johnér / PhotoAlto
6 Jobb Skola Klimat Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar allt sämre 7 Beveridgekurvan för svensk arbetsmarknad Procent, Illustration säsongsrensad och utjämnad data Vakansgrad 1,0 0,9 0,8 2015 Kv1 0,7 1981 Kv1 0,6 0,5 1997 Kv2 0,4 0,3 0,2 2009 Kv2 0,1 0,0 0 0 1 1 2 2 33 4 5 6 7 8 99 10 10 11 11 12 12 Arbetslöshet Källa: SCB, KI, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar.
8 Regeringens jobbagenda Investeringar för framtiden Fler och växande företag Satsningar på kompetens och matchning Stabila offentliga finanser
9 Investeringar för jobb Investeringar för framtiden Bostadssatsning för fler bostäder och bättre boende Investeringsstödet som introduceras kan räcka till 15 000 nya hyresrätter per år Infrastruktursatsning Fler och växande företag Satsningar på kompetens och matchning Förstärkt innovationssystem Ny exportstrategi för Sverige Nytt kunskapslyft: satsningar på yrkeshögskola, folkhögskola och komvux/yrkesvux, Rätt till komvux Insatser mot långtidsarbetslöshet Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Investeringar i kompetens och matchning Utbildningsmöjligheter och extratjänster i beslutad budget -15, VÅP15 och BP16* 10 År 2016 2017 2018 2019 Universitet och högskola 7 925 11 125 14 300 14 625 Komvux/yrkesvux 19 200 15 000 15 000 15 000 Folkhögskolan 5 000 5 000 5 000 5 000 Kompletterande utbildningar 125 Yrkeshögskolan 2 500 6 000 6 000 6 000 Utbildningskontrakt 7 730 7 660 7 650 7 660 Varav komvux 3 675 3 675 3 675 3 675 Varav folkhögskola 2 000 2 000 2 000 2 000 Traineejobb 7 100 10 900 10 700 10 400 Varav utbildningsplatser 3 551 5 451 5 343 5 220 Extratjänster 4 850 14 100 20 000 21 150 Samhall 1 000 2 000 2 000 2 000 Förstärkning av lönestöd 1 000 1 000 1 000 1 000 Summa 56 430 72 785 81 650 82 835 * Jämfört med 2014.
11 Bättre mottagande och snabbare etablering Snabbt i jobb Valideringsinsatser Av bland annat sjukvårdspersonal Mer resurser till kommunerna Ökat stöd till civilsamhället Foto: Folio Bildbyrå / Christian Ferm
12 Jobb Skola Klimat Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Sjunkande kunskapsresultat, ökande ojämlikhet och stor lärarbrist 13 Andel avgångselever årskurs 9 med behörighet till gymnasiets nationella program Procent 90,0 89,0 88,0 87,0 86,0 89,9 89,6 89,5 89,2 89,1 88,9 88,8 88,2 87,7 87,5 87,6 86,9 65 000 lärare saknas fram till år 2025 Löneutvecklingen är svag och bara 1 av 20 anser att yrket har hög status Bara varannan lärare skulle välja yrket igen Lågt söktryck till lärarutbildningen Källor: OECD, Skolverket, TALIS 2013.
Investeringar för att vända utvecklingen i skolan 14 Ett attraktivt läraryrke I genomsnitt 3 000 kronor mer i månaden för upp till 60 000 lärare Tidiga insatser Höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem En jämlik skola Höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång, tillskott på cirka 30 000 kronor per år och barn Personalförstärkningar i skolbiblioteken Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
15 Jobb Skola Klimat Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Utsläppsgapet ska i ökad utsträckning stängas genom nationella insatser Sveriges utsläpp av växthusgaser utanför handelssystemet Miljoner ton 16 50 45 40 35 30 40% Utfall Prognos Målnivå med enbart nationella insatser 4 miljoner ton 25 1990 2005 2010 2015 2020 Not: 2010 års nivå antagande baserat på 2012 års nivå. Källa: Naturvårdsverket 2014.
Investeringar för klimatet 17 Ansvar hemma visar ledarskap i världen inför COP21 i Paris Förnybar energi måste öka Stödet till solceller skalas upp till 390 miljoner årligen Fossilfria resor och transporter Supermiljöbilspremien fylls på Ny premie för elbussar införs Internationellt klimatbistånd Satsar 500 miljoner på klimatinvesteringar i utvecklingsländer Största givare per capita i den gröna klimatfonden Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
Reformer för ökad välfärd och trygghet Ytterligare resurser till landstingen, 1 miljard 2016 och en halv miljard 2017 2019 Satsning för att motverka psykisk ohälsa, bl.a. för att stärka ungdomsmottagningarna Kostnadsfri tandvård till 21 år från 2017 och till 23 år från 2018 Sänkning av pensionärsskatten Avgiftsfri öppenvård för personer som fyllt 85 18 Foto: Folio Bildbyrå / Christian Ferm Foto: Folio Bildbyrå / Christian Ferm
19 Hantering av stigande kostnader Vi avskaffar ineffektiva åtgärder: etableringslotsar, kömiljard och jämställdhetsbonus Rabatten för de rikaste kommunerna slopas ROT-avdraget sänks Minskar kostnader för assistansersättningen Ersättningen för ensamkommande flyktingbarn sänks när ny boendeform introduceras Regeringen avser även återkomma om sjukförsäkringen i närtid
20 Reformer och finansiering BP16 Miljarder kronor (effekt på finansiellt sparande) 2016 2017 2018 2019 Investeringar för jobb 8,8 10,3 10,3 10,3 Investeringar i skolan 2,9 4,1 4,0 3,8 Investeringar i klimatomställning och energi 1,2 1,5 1,6 1,6 Reformer för ökad välfärd och trygghet 6,5 6,7 6,9 7,0 Bättre mottagande och snabbare etablering 2,0 3,6 4,0 3,2 Sverige i världen 1,8 2,3 2,7 2,8 Övriga reformer 1,4 1,5 1,2 1,3 Summa reformer 24,6 30,2 30,7 30,0 Inkomstförstärkningar 19,2 20,5 21,3 22,2 Utgiftsminskningar 5,5 9,9 10,7 13,7 Summa finansiering 24,7 30,4 32,0 36,0 Effekt offentliga finanser +0,1 +0,2 +1,3 +6,0
21 Samlade reformer för över 50 miljarder nästa år Regeringens reformer per budget Miljarder kronor offentligfinansiell effekt, urval reformer för beslutad budget 2015 70 60 50 40 51,6 24,6 60,2 61,4 30,2 30,7 56,4 30,0 30 20 10 0 13,6 20,0 22,4 23,1 18,8 8,0 5,6 7,1 7,6 7,6 7,6 2015 2016 2017 2018 2019 Beslutad budget 2015 VÅP/VÄB15 BP16
samtidigt som underskottet halveras 22 Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor 110 66 15-24 -1-3 -34-52 -75-36 -40-23 -2 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Not: SCB har efter det att siffermaterialet i BP16 låsts reviderat underskottet för 2014 till 67 mdr kr, eller 1,7 % av BNP. Källa: SCB, egna beräkningar.
23 AGENDA Förutsättningar för budgeten Investeringar för Sverige Sammanfattning Foto: Folio Bildbyrå / Maskot
24 Sammanfattning Den globala konjunkturen och tillväxten i Sverige stärks framöver Nu vänder utvecklingen i de offentliga finanserna och arbetslösheten minskar Regeringen investerar för Sverige i jobb, skola och klimat
Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015 Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Christian Ferm och Johnér / PhotoAlto
Nyckeltal Prognos BP16 (prognos juni 2015, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019 BNP 2,8 2,6 2,8 2,7 2,6 2,4 2,4 2,3 2,0 2,0 BNP, kalenderkorrigerad 2,6 2,4 2,5 2,5 2,8 2,7 2,5 2,4 2,0 2,0 Hushållens konsumtion 2,1 2,4 2,5 2,8 2,8 2,8 2,8 2,8 2,6 2,6 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 2,1 1,6 1,1 0,9 0,8 0,7 0,1 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 3,6 4,1 3,7 3,4 3,5 3,1 3,7 3,3 3,4 2,9 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,5 0,0 0,2 0,3 0,2 0,2 0,0 0,1-0,1 0,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,2 1,3 1,5 1,4 1,5 1,3 1,1 1,0 0,4 0,5 Produktivitet, näringslivet 1,9 1,5 1,6 1,6 1,8 1,9 2,0 2,0 2,0 2,0 Sysselsättningsgrad, 15-74 år (procent av befolkningen) 66,6 66,6 66,8 66,8 67,1 66,9 67,2 66,9 67,1 66,9 Arbetslöshet, 15 74 år (procent av arbetskraften) 7,6 7,6 7,1 7,2 6,5 6,7 6,2 6,5 6,2 6,5 KPI (årsgenomsnitt) -0,1-0,1 1,0 0,9 1,9 1,8 2,5 2,8 3,1 3,2 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP -0,9-1,3-0,9-1,0-0,5-0,7 0,0-0,3 0,3 0,1 Strukturellt finansiellt sparande, offentlig sektor, % av BNP -0,4-0,6-0,4-0,6-0,3-0,6 0,0-0,4 0,3 0,0 Offentliga sektorns skuld, % av BNP 43,8 43,8 42,7 42,7 41,6 41,6 40,0 40,2 38,3 38,6 BNP-gap* -1,1-1,1-0,6-0,5 0,0 0,0 0,2 0,2 0,0 0,0 BNP, euroområdet 1,5 1,5 1,8 1,8 1,6 1,6 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,2 2,6 2,6 2,7 2,7 2,7 2,7 2,8 2,8 * Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser, referensår 2014. Källor: SCB och egna beräkningar