Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Relevanta dokument
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Sveriges jämställdhetspolitik

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

Jämställdhet Mål och verklighet

Jämställdhetsintegrering

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Processtöd jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Grundläggande jämställdhetskunskap

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Genusperspektiv på ANDT

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Hur kan du arbeta med jämställdhet? Anna Swift Johannison och Kerstin Lillje

Tabellförteckning för temaingång om jämställdhet

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Program för ett jämställt Stockholm

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

SÅ använder du statistik när du. budget TISDAG 15:00, MÄLTAREN METODVERKSTAD

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

JämKART jämställdhetskartläggning

Ett jämställt Värmland

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Program för ett jämställt Stockholm

Introduktion. Presentationsrunda

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Ett jämt Västernorrland

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Program för ett jämställt Stockholm

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN

Varför gjorde vi det? Så gjorde vi i Dalarna. Hur kan materialet användas? Har det gett något resultat? Att tänka på inför ert fortsatta arbetet

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Vem leder hemarbetet?

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet

Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete med jämställdhetsintegrering enligt CEMR

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhetsplan för Nordmalings kommun

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Jämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Länsstyrelsen Västra Götalands län 15 nov Trollhättan

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Jämställdhetsintegrering vid SLU

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Mini-seminarium 8 mars 2018

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Jämställda styrdokument

Handlingsplan för Länsstyrelsens Jämställdhetsintegrering

Yttrande av Sveriges Kvinnolobby över betänkandet Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Alla tjänar på jämställdhet. Anna Swift-Johannison Jämställdhetsstrateg Region Örebro län

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Program för ett jämställt Stockholm

På spaning efter jämställdheten


Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

Bakgrund till Genuskompassen

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Fokus Yrkesutbildning VO

Jämställdhetsintegrerad budget

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Program för ett jämställt Stockholm

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

Strategi för jämställdhet

Lika rättigheter och möjligheter

50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Strategi för jämställdhet

Strategi för jämställdhet beslut om remiss

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun

Transkript:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från:

Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål

Vad styr arbetet med jämställdhet? FN:s konventioner (CEDAW och deklarationen om avskaffande av allt våld mot kvinnor) Europakonventionen Diskrimineringslagstiftningen Jämställdhetspolitiska målen, jämställdhetspolitiken Övriga lagstiftningar, instruktioner, riktlinjer och förordningar

Ska vi bara prata om män och kvinnor? Alla andra då?! Jämställdhet Alltid kön, men inte bara kön Det handlar om kön, om kvinnor och män Jämställdhetspolitiken skall syfta till att förändra de strukturella och ojämlika maktförhållandena mellan kvinnor och män som innebär att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp i samhället. (Prop. 2005/06:155) Alla har ett juridiskt kön

Intersektionalitet

Ett normkritiskt perspektiv Sätter fokus på makt Ifrågasätter normer Förändrar uppfattningar om vad som är normalt = önskvärt Vi, de normala bestämmer om de avvikande ska tolereras eller ej Foto: COLOURBOX

Bild: SKL Hållbar jämställdhet

Genus Kön är socialt och kulturellt konstruerat Föreställningar, idéer och handlingar som formar det vi uppfattar som kvinnligt och manligt Föränderligt genom tid och rum, något vi (åter)skapar och omförhandlar

I synonymordboken Manlig: karlaktig, maskulin Maskulin: kraftfull, viril Faderlig: Kvinnlig: moderlig, mjuk, feminin Feminin: effeminerad, förkvinnligad Moderlig: kvinnlig, feminin, mjuk

Genussystemet Över- och underordning (norm) Varje samhälle skapar och upprätthåller ett ordningssystem där kvinnor och män tillskrivs olika uppgifter, roller och positioner Isärhållande

Genusglasögon Könsneutral Könsblind Könsmedveten Fundera på: Har vi könsneutrala, könsblinda eller könsmedvetna verksamhetsmål, rapporter, statistik etc.? Foto: COLOURBOX Hur kan vi beköna vårt arbete? Vad vinner vi på det?

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Övergripande mål: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål ett: En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet Politik Företag Medier Trossamfund Kultur Folkbildning

Riksdagens sammansättning 1921-2010, könsfördelning 100 90 80 70 60 Procent 50 40 Kvinnor 30 Män 20 10 0 År

Styrelse och ledning i börsföretag 2012

Styrelse och ledning i statligt hel- och delägda företag 2012

100 Verkställande direktörer, verkschefer, inom offentlig sektor, könsfördelning, 2011 90 80 70 60 Procent 50 40 30 20 10 0 Stat Landsting Kommun Offentlig sektor

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål två: Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Grundskola Gymnasium Universitet och högskola Anställd Arbetslöshet Sjukskriven Pension

Andel kvinnor och män i arbetskraften efter ålder, 1970-2010 100 90 80 70 Procent 60 50 40 30 Kvinnor 25-34 år Kvinnor 35-54 år Män 25-34 år Män 35-54 år 20 10 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 År

Sysselsatta män och kvinnor 20-64 år, andel heltid/deltid, 2011

Orsak till deltidsarbete, andel kvinnor och män 20-64 år, 2011

Sysselsatta kvinnor och män, arbetar vanligen (2011)

De 30 största yrkena 2011 Antal och könsfördelning (%) Bild: Yrkesregistret, SCB

Antal företagare, 20 år eller äldre, 2010

Andel kvinnor och män (utifrån respektive kön) som företagare efter näringsgren, 2010

Genomsnittlig månadslön, män och kvinnor, efter sektor, 2011

Kvinnors disponibla inkomst, andel av mäns disponibla inkomst, 2010

Individuell disponibel inkomst, medianinkomst i 1000-tal, 2010

Flickor och pojkar behöriga till gymnasieprogram (2011)

Avgångna män och kvinnor från gymnasieprogram, könsfördelning (2010/11)

Examina på grundnivå och avancerad nivå i högskolan efter inriktning, könsfördelning (2011)

Antal män och kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning, efter ålder i december (2011)

Pågående sjukpenningfall 180 dagar eller mer, 1975-2011 100000 90000 80000 70000 60000 Antal 50000 40000 30000 Kvinnor 20000 10000 Män 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2011 År

Medellivslängd 83 år 79 år

Andel kvinnor och män + 65 år med garantipension 100 90 80 Andel 70 60 50 Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor Inrikes födda män Utrikes födda män 40 30 20 10 0

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål tre: Jämn fördelning av det obetalda hem- och hushållsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor Föräldraskap Föräldraledighet Omsorg om flickor och pojkar Omsorg om äldre kvinnor och män Obetalt hemarbete

Tidsanvändning per vecka, kvinnor och män 20-64 år, efter aktivitet (timmar och minuter) 2010/11

50 Tid för obetalt arbete, småbarnsföräldrar (timmar och minuter i veckan) 2010/11 45 40 35 30 Timmar 25 20 15 10 5 0 Sammanboende kvinnor med små barn Ensamstående kvinnor med små barn Sammanboende män med små barn

Ersatta dagar föräldraledighet, könsfördelning

Ersatta dagar tillfällig föräldrapenning (vård av sjuka barn), könsfördelning

Sveriges jämställdhetspolitiska mål Delmål fyra: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Sexualitet Reproduktion Rätt att bestämma över sin egen kropp Otrygghet Hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor betonas särskilt

Andel kvinnor och män som känner oro för att utsättas för överfall eller misshandel efter ålder, 2011

Andel kvinnor och män som känner sig otrygga vid utevistelse sen kväll, efter ålder, 2011

Personer 16-79 år utsatta för misshandel, efter plats 2009-2011, andel Man förövare, kvinna offer Kvinna förövare, kvinna offer Man förövare, man offer Allmän plats Kvinna förövare, man offer Arbete/skola Bostad 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel

Personer 16-79 år utsatta för misshandel efter relation till förövaren, 2011

Anmäld våldtäkt och våldtäktsförsök, könsfördelning offer över 18 år, 2011

Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål ett: a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare? b) Påverkar vår verksamhet fördelningen av makt och inflytande mellan kvinnor och män? c) Påverkar vår verksamhet förutsättningarna för kvinnor och män att utöva makt och inflytande? Delmål två: a) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns ekonomi? b) Påverkar vår verksamhet kvinnors och mäns möjligheter till och villkor för betalt arbete, utbildning och företagande?

Hur påverkar vår verksamhet de jämställdhetspolitiska målen? Delmål tre: a) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda hemarbetet? b) Påverkar vår verksamhet möjligheten för kvinnor och män att dela det obetalda c) omsorgsarbetet? Delmål fyra: a) Påverkar verksamheten mäns våld mot kvinnor? b) Påverkar verksamheten kvinnors och mäns, flickors och pojkars rätt till kroppslig integritet? c) Påverkar verksamheten, eller har den potential att påverka, sexualiseringen av det offentliga rummet i negativ eller positiv riktning?

Vad är jämställdhetsintegrering? En strategi för att uppnå jämställdhet i samhället. Den huvudsakliga politiska strategin sedan 1994. Ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Varför jämställdhetsintegrering? Det är där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas som ojämställdheten skapas och upprätthålls. Därför måste vi ha in jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet, våra ordinarie lednings- och styrningssystem, från förslag till genomförande och utvärdering. Vad vinner vi på det? Kvalitetsutveckling, säkerställer likvärdig service, bidrar till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen, förebygger diskriminering, och lever upp till krav. Motverkar sidordnat arbete.

Vanliga fallgropar Orealistiska förväntningar på resultat: rädda världen på ett år Ingen uppföljning och/eller styrning Aktiviteter som inte är kopplade till ett mål (varför göra?) och mål som inte är kopplade till aktiviteter (ska hända av sig självt?) Inga resurser och inget ansvar: allas ansvar ingens ansvar Projektmedel för att driva ordinarie verksamhet Förvirring kring vad som är mål, resultat och aktiviteter

Sådant ni själva kan påverka (genom ex. egna beslut) Exempel: Kunskap, tidigarerfarenheter, könsuppdelad statistik, bra analyser, genomtänkta mål. Styrkor Svagheter Exempel: Motstånd, ointresse, okunskap, verksamhetsstruktur, brist på könsuppdelad statistik. Exempel: Förändringar efterfrågas, kännedom om målgruppen och dess behov, branschen redo. Möjligheter Hot Exempel: Brist på kunskap/vilja hos samverkansparters, lagstiftning, beslut. Sådant som ni inte kan påverka själva (beslut fattas av andra som ex. finansiärer eller andra uppdragsgivare).

Styrkor Hur går vi vidare? Svagheter Tips! Besök Jämställ.nu en nationell resurs för jämställdhet. Här hittar ni allt ni behöver för att komma igång med ert jämställdhetarbete. Bland annat aktuell information om vad som är på gång inom området, forskning, praktiska exempel och verktyg som förenklar och kvalitetssäkrar arbetet med jämställdhet. Lycka till!