Inledande information Kommunalförbund Allt fler kommuner har bildat kommunalförbund för att samverka inom räddningstjänsten. I slutet av 2007 fanns 32 förbund med ett 100-tal kommuner för drygt en tredjedel av Sveriges invånare. Dessutom har flera kommuner civilrättsliga avtal om samverkan av olika slag. Att samverkan sker i ökad grad beror bland annat på kommunernas ekonomiska situation men även på krav beträffande högre kompetens och behovet att få slagkraftiga resurser inom räddningstjänsten. Kommunal räddningstjänst Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser. Detta för att hindra och begränsa skador på människor, miljö eller egendom. Enligt lag om skydd mot olyckor, 1 kap 2, ska kommunen svara för räddningstjänsten inom det egna geografiska området. Genom avtal kan detta överlåtas på annan kommun eller kommunalförbund. I lagen betonas särskilt att kommunerna ska ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. Ekonomisk hushållning Kommunallagen kräver att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning. Detta gäller även kommunalförbund. Att balansera kostnader och intäkter ger ingen god ekonomi på lång sikt. Det egna kapitalet bör byggas upp för att klara av att täcka exempelvis ett år med höga kostnader för räddningstjänsten och medel för investeringar. Dessutom måste den verkliga pensionskostnaden täckas, för att inte framtida generationer ska belastas. De grundförutsättningar som Nerikes Brandkår fick vid bildandet var dels att öka servicen till invånarna och dels att minska kostnaderna genom en effektivare och ratio-nellare organisation. En målsättning måste vara att verk-samheten ska klaras inom givna ekonomiska ramar. Medborgarens möjligheter till påverkan Genom fria val till kommunfullmäktige har kommuninvånarna möjlighet att påverka den kommunala verksamheten. Det är kommunfullmäktige i respektive medlemskommun som utser sin/sina representanter till direk-tionen i kommunalförbundet Nerikes Brandkår. Det är även respektive kommunfullmäktige som beslutar om anslag till förbundet, liksom att bevilja ansvarsfrihet för direktionen. Direktionens sammanträden är inte offentliga men protokollen är allmänna handlingar som anslås på respektive förbundsmedlems anslagstavla. Årets viktigaste direktionssammanträde, det då budgeten för nästkommande år fastställs, är dock genom kungörelse offentligt. Detta ska enligt kommunallagen hållas före december månads utgång. Enligt förbundsordningen utser varje förbundsmedlem en revisor som fullgör sitt uppdrag självständigt, d.v.s. revisorerna är inbördes oberoende av varandra. De ska till varje medlems kommunfullmäktige avge sin revisionsberättelse. Kommunallagens regler om besvärsrätten är även tillämpbara på kommunalförbund. På det sättet kan invånarna i förbundet överklaga beslut fattade av direktionen. Information Förutom protokollen som anslås på respektive förbundsmedlems anslagstavla finns mer information att hämta på Nerikes Brandkårs hemsida: www.nerikesbrandkar.se Du är också välkommen att kontakta oss om du inte hittar det du söker på hemsidan. 1
Direktionens ordförande och brandchefen Direktionens ordförande Lennart Persson (t.v.) samt brandchefen Per-Ove Staberyd 10 år i allsvenskan Så var det dags att summera verksamhetsåret 2007. Nerikes Brandkår har bedrivit verksamhet åt kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg under tio år samt i sju, respektive sex år, för kommunerna Laxå och Askersund. Under denna tid har både utryckande och förebyggande verksamhet utvecklats i mycket hög grad utifrån medborgarnas behov. En tydlig inriktning från direktionen har varit att se hela kommunalför-bundet som en enhet. Denna syn har onekligen hjälpt oss, både då det gäller att skapa enhetliga system och när vi ska göra prioriterade satsningar för hela kommu-nalförbundet. Det ekonomiska resultatet för 2007 är positivt, plus 1,7 mnkr. Det är 1,1 mnkr bättre än budgeterat resultat. Brandkårens resultat varierar med kostnaderna för pensioner och så är fallet även för 2007. Det är den nya beräkningsmodellen för pensioner som Sveriges kommuner och landsting beslutade om under året som får positiva konsekvenser för räddningstjänsten. Det är den enskilt största orsaken till det positiva resultatet. Reviderade handlingsprogram Handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet reviderades under verksamhetsåret efter en bred remissomgång till våra ägarkommuner och samverkande organisationer. Planerna gäller nu under hela mandatperioden och är främst förändrade så att prestationsmålen är överflyttade till budget och verksamhetsplan, för att tydliggöra alla aktiviteter som skall utföras. Under året har målen i handlingsprogrammen följts upp och redovisats för direktionen i enlighet med vår internkontrollplan. 2 Samarbete om Sjöräddning Vid direktionens möte i juni demonstrerade Svenska Sjöräddningssällskapet sin stora räddningsbåt som är stationerad vid Vinön i sjön Hjälmaren - troligtvis den sjö i Sverige som har flest räddningsresurser per ytenhet. Sedan flera år samarbetar räddningstjänsterna runt Hjälmaren med Polis, SOS-centraler, Hjälmarens Båtförbund och flera yrkesfiskare i ett samverkansprojekt gällande efterforskning och räddningstjänst. Nerikes Brandkår har genom avtal förbundit sig att bistå övriga räddningstjänster runt Hjälmaren med båt eller svävare. Under 2007 inträffade dessbättre ingen allvarlig olycka på Hjälmaren. Samverkan i länet Efter att samverkansavtal har tecknats mellan räddningstjänsterna i Örebro län har olika arbetsgrupper bildats. Arbetet som påbörjats består av att få fram gemensamma resurser, larmplaner, nätverk för kompetensuppbyggnad samt hjälp med utbildningsverksamhet. Under 2007 hjälpte Nerikes Brandkår grannförbundet Bergslagens räddningstjänst med en besvärlig silobrand i Kristinehamn, och förhoppningsvis kommer räddningstjänsterna att samverka än mer i framtiden. Informationsverksamhet Under 2006 träffades ett avtal med Örebro kommun om tjänsteköp av informatör. Syftet var att bygga upp en egen informationsverksamhet för främst hemsida, intranät, och för information till egen personal. På grund av omorganisation inom kommunen kan inte den tjänsten längre förmedlas vilket har medfört att en egen informatör har anställts. Sammanfattningsvis har informationsverksamheten utvecklats på ett mycket bra sätt. Minskad sårbarhet Brandstationen i Örebro är byggd 1994 och mycket har hänt inom teknikområdet sedan dess. Den tekniska utrustningen för ledningsverksamhet behöver komplet-teras i brandkårens ledningscentral, som är samgrupp-erad med SOS Alarm, och även i en del andra utrymmen som skall användas vid större händelser. Det bör göras dels för att säkerställa den vardagliga verksamheten, och dels för att möjliggöra ledningsverksamhet vid större händelser. Förhoppningsvis kan direktionen ta beslut om detta under första halvåret 2008. Statens räddningsverk har svarat för alla underlag och kommer även att stå för halva kostnaden för att säkra och förbättra våra tekniska system.
Hjärtstoppsverksamhet Under försöksåret med IVPA (I Väntan På Ambulans) har 22 uppdrag utförts. Verksamheten kom igång sent på året och enligt landstinget uppskattas att ca 40 uppdrag per år kan vara ett dimensionerande underlag då det gäller behov av samarbete kring hjärtstopp i tätorterna Hallsberg och Kumla. Under året har vi även konstaterat att det är en klar fördel att byrstapersonalen har en bra utbildning i förstahjälpen i väntan på ambulans vid andra olyckshändelser. Extra roligt är också att Nerikes Brandkår även ligger högt i förhållande till andra kommuners räddningstjänst. Avslutningsvis vill vi tacka alla medarbetare och samverkande organisationer för ert engagemang och fina arbete under verksamhetsåret. Tillsammans med andra skapar vi trygghet! Lennart Persson Ordförande P-O Staberyd Brandchef Nya IVPA-bilen Viktig statistik Utryckningsstatistiken för Nerikes Brandkår omfattar nästan 50 sidor. Väsentliga delar har därför sammanställts i 40 punkter för att det skall vara lättare att uppmärksamma tendenser och annat som är viktigt för verksamheten. Kostsamt Rakel Krishanterande aktörer i Sverige har länge haft behov av ett gemensamt radiokommunikationssystem för att förenkla samverkan. Det nya systemet heter Rakel (Radiokommunikation för effektiv ledning) och byggs ut, förvaltas och utvecklas av den nya Krisberedskapsmyndigheten. Utbyggnad sker i etapper och Örebro län kommer att få tillgång till systemet i slutet av 2009. Det finns många fördelar med radiosystemet, men tyvärr innebär den nya tekniken avsevärt högre driftkostnader. Samråd angående dessa kostnader (cirka 3 miljoner) kommer därför att tas upp med våra medlemskommuner. Bra betyg Flera medborgarundersökningar har genomförts i våra medlemskommuner. Glädjande nog har brandkåren fått det högsta betyget av alla förvaltningar i dessa kommuner. 3
Övergripande målsättningar Konsekvenserna av olyckor minskar vi genom att vi identifierar och analyserar risker i vår omvärld och tar lärdom av inträffade händelser. Under 2007 genomfördes 83 olika utredningar och undersökningar av olika händelser i syfte att bland annat ta lärdom av inträffade händelser. Dessutom dokumenteras alla insatser i en särskild insatsrapport. Brandmännen Maria Melin och Fredrik Lennström Vision och övergripande målsättningar Hur gick det 2007? Här redovisar vi visionen och måluppfyllelsen av några viktiga övergripande mål. Vision Ett olycksfritt samhälle Syftet med vår vision är att ange vår yttersta målsättning. Visionen är satt med ett långsiktigt perspektiv. Antalet räddningsinsatser 2007 motsvarar ett normalår vid Nerikes Brandkår. Konsekvenserna av bränder och trafikolyckor minskar dessbättre lite grann för varje år. Verksamhetsidé Tillsammans med andra skapar vi trygghet! Genom samarbete med andra organisationer verkar vi för att förebygga olyckor. När olyckan är ett faktum ska den hjälpsökande få ett proffesionellt omhändertagande från oss och våra samarbetspartners på SOS Alarm AB, Polisen och Ambulansen. För att medborgarna ska erbjudas bästa hjälp har vi samarbetsavtal med närliggande kommuner. Det är också viktigt att utveckla den enskildes roll. Detta görs bland annat via utbildningar. Riskmedvetenheten hos alla är hög genom att vi ger råd, information och utbildning samt att genom tillsyn kontrollerar efterlevnaden av skydd och säkerhet. Under året har vi hållit ett stort antal kurser. Ca 6 000 personer har fått någon form av information/utbildning av oss. Våra tillsynsförättare har utfört 534 tillsyner för att kontrollera skydds- och säkerhetsanordningar inom olika verksamheter. Nerikes Brandkår erbjuder snabb uthållig och tillgänglig hjälp. Den håller högsta tekniska standard och kännetecknas av hög kompetens. Vi har bra teknisk utrustning och välutbildad och tränad personal på 18 olika platser inom förbundet. Vi når mer än 76 % av de boende i vårt område inom tio minuter. Verksamheten med medborgaren i centrum bedrivs i största möjliga samverkan. Hela vårt förbund är ett samverkansprojekt, där sex kommuner bedriver räddningstjänst i samverkan! På olika sätt samverkar vi dessutom med Polis, SOS Alarm AB, Ambulans, andra kommuner och förbund m.fl. för att medborgarna ska få den bästa servicen. Verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och varje anställd inom Nerikes Brandkår har en helhetssyn. Vid all upphandling tas miljöhänsyn. Det är ur en totalekonomisk synvinklel billigast.vi strävar alltid efter att lösa uppkomna problem med de bästa och billigaste lösningarna. En bättre personalplanering har t.ex. gjort att kostnaden för övertid har minskat. De anställda inom Nerikes Brandkår känner yrkesstolthet och trivsel i sitt arbete. Genom samverkan, ökat ansvarstagande, information, kommunikation och utbildning verkar vi för att de anställda ska kunna känna sig stolta över att arbeta vid Nerikes Brandkår. 4
Räddningsenheten Räddningsenheten ansvarar för all utryckningsverksamhet inom Nerikes Brandkår och samordnar följande funktioner. Personalhantering Inom Nerikes Brandkår finns det ständigt 63 personer i jour och beredskap. För att upprätthålla denna beredskap har vi totalt 304 utryckningstjänster fördelade på: 100 heltid, 135 deltid och 69 frivillig värnpersonal. De är fördelade på 18 brandstationer inom Nerikes Brandkår. Den löpande personalplaneringen handläggs av de 18 stationscheferna och kårchefen för Byrsta deltid samt de åtta lagansvariga i heltidsgrupperna. Operativ planering En brandingenjör och en brandinspektör arbetar med operativ planering. Det innebär samordning med andra myndigheter som tillsammans med oss skapar trygghet. De skapar rutiner och larmplaner för utryckning samt följer upp förekommande larm. Utbildning och utveckling För att bibehålla kompetensen hos vår brandpersonal krävs återkommande övningsverksamhet. Utbildning och utvecklingsavdelningen planerar kompetens-, vidare- och repetitionsutbildningar. De utvecklar även metoder och teknik. Teknik Inom teknikavdelningen planeras och genomförs investeringarna inom Nerikes Brandkår. Kompetens inom data-, tele- och larmteknik finns inom denna avdelning. Allt underhållsarbete på våra ca 70 fordon och på all materiel planeras och genomförs av personal inom denna avdelning. Vad har hänt under året? Under året har omfattande förändringar skett inom utryckningsorganisationen och brandinspektörsorganisationen. Inspektörsorganisationen har minskat från 20 till 14 brandinspektörer. Den så kallade insatsledare syd har tagits bort, vilket innebär att vi inom Nerikes Brandkår enbart har en insatsledare i beredskap för hela förbundet. Grundstyrkorna i Örebro har ökat från nio till tio personer. Det gör att vi står oss starkare vid dubbellarm och förstärkningslarm inom Nerikes Brandkår. Flera investeringar på nya brandfordon har skett under året. En ny släckbil till Byrsta och en ny räddningsbil till Örebro. Även Glanshammar har fått en rejäl förstärkning genom att man övertagit Byrstas tidigare släckbil. En Stab och lednings- utredning i Räddningsverkets regi har genomförts under året. Den pekar på ett framtida investeringsbehov under de närmaste två åren för Nerikes Brandkår. Verksamheten IVPA (I Väntan På Ambulans) i Byrsta har startat under året och är betydelsefull både för kommuninvånarna, ambulanspersonalen och vår egen brandpersonal. Under året har man haft 22 hjärtstoppslarm. Statistiken över larm under 2007 är i stort sett på nuvarande genomsnitt när det gäller antalet larm. När det gäller bränder är det en oroväckande ökning av antalet bostadsbränder. Tyvärr har 14 människor omkommit i olyckor under räddningsinsats, två i en brand och tolv i trafikolyckor, några mycket tragiska olyckor med omkomna barn och ungdomar. Den mest omtalade olyckan under året är branden i ett tvåvånings flerfamiljshus i Hallsberg där en pappa med dotter omkom. Fastigheten fick omfattande skador efter att branden återantänt och sedan var mycket svårsläckt. Antal utryckningar per station 2004 2005 2006 2007 Heltid Byrsta 376 459 395 412 Örebro 1 078 1 154 1 084 1 192 Summa 1 454 1 613 1 479 1 604 Deltid Askersund 70 88 59 89 Finnerödja 11 25 12 19 Fjugesta 50 55 42 60 Garphyttan 26 29 29 19 Byrsta deltid 112 103 44 43 Hjortkvarn 13 15 18 18 Laxå 93 79 77 69 Odensbacken 47 54 39 37 Pålsboda 22 16 21 16 Vintrosa 11 24 11 25 Vretstorp 22 24 13 23 Summa 477 512 365 418 Räddningsvärn Glanshammar 29 33 27 29 Hammar 11 10 4 14 Hasselfors 19 6 8 9 Mariedamm 7 4 6 6 Olshammar 3 10 4 4 Vinön 0 0 0 0 Summa 69 63 49 62 Totalt 2 000 2 188 1 893 2 084 5
Diagrammet nedan visar förbundets olyckor fördelat på olyckstyp. Antalet trafikolyckor 2007 var lägre än genomsnittet de senaste fyra åren. Vi larmades till totalt 198 (209) trafikolyckor. Under året inträffade 271 (266) bränder i byggnader. Det vanligaste startutrymmet är köket. Var fjärde brand i byggnad orsakas av en glömd spis. Andra vanliga brandorsaker är värmeöverföring och soteld. I decem-ber månad orsakade glömda ljus fem bränder i bygg-nader. Under 2005-2006 genomförde Nerikes Brandkår ett projekt för att förebygga bränder och tillbud i våra bostäder. Utryckande personal besökte ett antal bostadsområden i Örebro där de informerade de boende om vikten av brandvarnare och konsekvenser av brand i bostad. Projektet är nu utvärderat och har upplevts som mycket postitivt. Diagrammen nedan visar när förbundets insatser inträffar. Linjen beskriver ett genomsnitt av åren 2001-2006. För att hindra eller begränsa skador till följd av bränder bör varje byggnad som stadigvarande eller tillfälligt är avsedd att användas för bostadsändamål vara försedd med fungerande brandvarnare eller motsvarande an-ordning för tidig varning vid brand. Exempel på byggnader som tillfälligt används för bostadsändamål är fri-tidshus, övernattningsrum etc. 6
Måluppfyllelse Följande treårsmål finns inom Räddning. Trygga säkerheten och tillgängligheten för våra kommuninvånare i glesbygd genom att vara en flexibel och innovativ organisation inom Nerikes Brandkår. Under årets sista månad startade Nerikes Brandkår med en Första Insats Person. Det innebär att befälet i Askersund åker i en egen bil och kan på så sätt vara snabbare på plats vid olyckor. Genom öppen kommunikation med alla anställda skapa en delaktighet och stolthet att arbeta inom Nerikes Brandkår. Den nya brandinspektörsorganisationen med stationschefer och rutiner för medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar bör innebära att varje heltidsanställd har lättare att kunna påverka sin arbetssituation. Stärka arbetsledarorganisationen för skiftlagen. Grupperna i Örebro har utökats med en ordinarie styrkeledare vilket gör att lagansvariga kan få mer hjälp att leda gruppen. Utveckla den strategiska ledningen. Den nya Inre befälsorganisationen börja bli varm i kläderna och fungerar allt bättre. De utgör numer ett ovärderligt stöd för hela Nerikes Brandkår. Framtiden 2008 kommer att bli ett händelserikt och intressant år på Nerikes Brandkår. Vi kan arbeta ännu mera på att ta tillvara varje individs unika kompetens. Ansvar och projekt kommer att delegeras ut till medarbetarna för att öka delaktigheten och ta tillvara kompetensen. Det kommer att genomföras stora förändringar i gruppsammansättningarna, och mycket kraft kommer att läggas på att skapa bra förutsättningar för de nya grupperna. Vi kan som första heltidskår i landet erbjuda vår brandpersonal ett tvåperioders semestersystem. Våra fordon standardiseras allt mer inom Nerikes Brandkår, vilket gör att all brandpersonal känner igen sig oavsett varifrån i förbundet bilen kommer. På lite längre sikt kommer säkert sjukvårdslarmen och Första Insats Person att utvecklas. Samarbetet i länet blir starkare och vi kommer att ut-nyttja varandras resurser allt mer i framtiden. Sannolikt kommer samarbetet att utvecklas även utanför länets gränser. Anders Larsson Vice brandchef 7
Skyddsenheten Beskrivning av enhetens uppgifter Tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Tillsyn och tillståndsärenden enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Sakkunnig i brandskyddsfrågor åt byggnadsnämnderna. Remissinstans åt kommuner, polis och länsstyrelse. Konsulttjänster åt Atlas Copco. Tillsyn över sotningsväsendet. Räddningsgymnasium i Örebro och Byrsta. Uppdragsutbildning. Vice brandchef, två brandingenjörer, fyra brandinspektörer samt två brandförmän har tjänstgjort på dagtid. Dessutom har fyra brandinspektörer i kontinuerlig blandtjänst med utryckningsverksamhet och förebyggande brandskydd till ca 50 % funnits på avdelningen. Mål med verksamheten Öka samarbetet mellan Nerikes Brandkår och medlemskommunerna för att driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor/problem som annars aldrig skulle ha aktualiserats. I någon form utreda alla typer av olyckor som föranlett räddningsinsats för Nerikes Brandkår samt ta till vara på erfarenheterna från dessa. Verka för att den enskilde ska kunna ta sitt ansvar i enlighet med lagen Skydd mot olyckor. Med hjälp av utbildning och information öka medborgarnas kunskaper om risker och konsekvenserna av olyckor och hur man förebygger dessa. Systematiskt brandskyddsarbete ska bedrivas i alla verksamheter som är skyldiga att lämna skriftlig redogörelse. Utförda aktiviteter i syfte att uppnå målen Tillsynsverksamheten har efter det att lagen om skydd mot olyckor kom, präglats av omställningsarbete. 2007 är det första året sedan lagen kom som tillsynsarbetet fungerat tillfredställande, men det kvarstår en del arbete för att uppnå en optimal tillsynsverksamhet. Under 2007 planerades 550 tillsynsbesök och 534 av dessa genomfördes. Vid 413 av dessa besök fanns brister i brandskyddet hos objektet. Det visar att tillsyn behövs samt att vi gör tillsyn i enlighet med lagens intuition att vara behovsanpassad. I stort sett alla (ca 950 st.) som omfattas av kravet på att lämna skriftlig redogörelse har lämnat in den första omgången. Resurser har även lagts på att informera och utbilda fastighetsägare och nyttjanderättshavare i de krav som ställs utifrån lagen om skydd mot olyckor. Antal utförda besiktningar: 2004 2005 2006 2007 Utförda brandsyner/ tillsyner LBE 465 - - - - Skriftliga redogörelser 211 782 268 329 Normaltillsyn LSO/LBE 19 449 406 491 Tematillsyn LSO/LBE 51 36 18 43 Totalt antal besiktningsanknutna ärenden 746 1 267 692 863 LSO: Lagen om skydd mot olyckor. LBE: Lagen om brandfarliga och explosiva varor. 2004 2005 2006 2007 Tillståndsärenden för brandfarlig vara 74 75 92 99 Sakkunnigintyg för bygglovärenden 70 54 63 67* Remissyttranden, planärenden 63 78 69 73 Remissyttranden till polisen och kommunerna enligt ordningslagen samt utskänkningstillstånd 87 61 70 87 Brandutredning åt Räddningsverket 14 18 13 22 Olycksförloppsutredning/ spridningsintyg 3 23 32 61 Sotning egen anläggning - 85 29 10 * Avser ärenden där Nerikes Brandkår bistått byggnadsnämnderna med sakkunnighet inom brandområdet. Uppdragsutbildning En mycket viktig del av det olycksförebyggande arbetet är den externa utbildningen, det vill säga, att lära ut hur man undviker att brand uppstår och hur man uppträder om olyckan ändå skulle vara framme. Trots försiktig marknadsföring är efterfrågan på utbildning stor och vi ser ingen minskning under de närmaste åren. Under 2007 har 287 kurser hållits för 5 950 personer. Dessutom har ca 600 personer utbildats i Heta Arbeten för att erhålla certifikat för att bland annat få utföra svetsarbeten. Under året så har verksamheten med att utbilda alla elever i anlagd brandutbildning utökats så att verksamheten omfattar alla sex medlemskommuner. Detta innebär att drygt 2 000 elever som går i årskurs 6 har genomgått utbildningen. 8
Räddningsgymnasiet Räddningsgymnasiet finns numera både på stationen i Örebro och i Byrsta. I Örebro är det ett samarbete mellan Nerikes Brandkår och Risbergska skolan och i Byrsta med Alléskolan i Hallsberg, Sydnärkes Utbildningsförbund. Verksamheten i Örebro omfattar 135 elever i tre olika årskurser och i Byrsta omfattar verksamheten två årsklasser med sammanlagt 55 elever. Nerikes Brandkår utbildar klasserna med hjälp av 1,5 permanent brandinspektörstjänst, externa föreläsare samt instruktörer från skiftgående personal med specialkompetens. Eleverna utbildas ca 2,5 timmar per vecka på Nerikes Brandkår i operativt arbete, säkerhet och skydd för människa, miljö och egendom samt sam-verkan, ledarskap och psykologi. Sotning Sotning och brandskyddskontroll i förbundets sex kommuner har under året följt planeringen i stort. Någon eftersläpning finns avseende brandskyddskontroll, och då främst i de södra kommunerna på grund av sjukdom hos medarbetare. Teknisk utveckling för brandskyddskontrollerna sker ständigt, främst genom bättre kameror för inspektion, värmekameror samt termiska instrument för mätning och kontroll. Brandskador och eldstadsrelaterade olyckor har under året främst berört lokaleldstäder av typ braskaminer och spisar. Orsakerna har ofta varit brukande- och handhavandefel. Några av orsakerna kan härledas till okunskap i samband med ägarbyte av fastigheten. Information om risker med eldning och erfarenheter från eldstadsrelaterade skador har skett vid flera tillfällen under året, bland annat vid brandskyddsveckan i mars, villamässan i november, Promotionbåten i oktober, fortlöpande informationsmöten med mäklare under hela året samt vid återkommande sotningsbesök hemma hos respektive fastighetsägare. Sotarna i Värmland, Örebro och Västmanland bjöd in till informationsdag i Örebro den 5 oktober. Det samlades deltagare från sex län. Bland deltagarna fanns representanter från Statens Räddningsverk, länsstyrelse, räddningstjänsten, byggnadsnämnder samt försäkringsbolag. Där diskuterades och informerades det om erfar-enheter från eldstadsrelaterade skador och arbetet med lagen om skydd mot olyckor. Utbildning för egensotare har skett under ledning av Örebro läns brandskyddsförening. Brandskyddsveckan Under vecka 12 genomfördes brandskyddsveckan i samarbete med Örebro läns brandskyddsförening. Under veckan anordnades ett seminarium för fastighetsägare och Brandingenjör Mattias Heimdahl bostadsrättsföreningar i syfte att informera hur man på enkelt sätt kan minska risken för brand. Öppet hus hölls på samtliga brandstationer lördagen den 24 mars. I samband med öppet hus delades information ut till de besökande beträffande bostadsrelaterade bränder, brandvarnare, handbrandsläckare samt hur man kan skydda sig mot brand. Handlingsprogram Handlingsprogrammet har reviderats under 2007 och anpassats till nuvarande förhållanden. Programmet har begränsats till att omfatta Nerikes Brandkårs förmåga att förebygga olyckor och inriktar sig endast på den typ av olyckor som kan föranleda en räddningstjänstinsats. Med hjälp av arbetsgrupper i våra medlemskommuner hoppas vi att vi kan bedriva ett brett förebyggande arbete i framtiden. Under året har Örebro kommun startat ett olycksförebyggande råd i syfte att initiera olycksförebyggande arbete på ett bredare sätt inom kommunen. Kontakt har även tagits med övriga medlemskommuner i syfte att starta upp ett liknande arbete, detta har dock inte mynnat ut i några konkreta möten. Samarbete med kommunerna I handlingsprogrammet för Nerikes Brandkår framgår tydligt att samarbetet med medlemskommunerna är viktigt för att förebygga alla olika typer av olyckor. Samarbetet mellan Nerikes Brandkår och den enskilda kommunen ska driva det olycksförebyggande arbetet framåt och upptäcka frågor/problem som annars aldrig skulle ha aktualiserats. Ett bra samarbete präglas av god kommunikation och detta skapas bäst genom kontinuerliga sammankomster i arbetsgrupper. Nerikes Brandkår är idag aktiv inom många olika grupper i syfte att förebygga olyckor. Exempel på grupper vi är aktiva inom är: Riskhanteringsgrupper Byggnadsnämnder Olycksförebyggande råd Katastrofledningsgrupp Säkerhetshandläggare Förvaltningssamrådsgrupp POSOM (Psykologiskt Och Socialt OMhändertagande) 9
Utredning åt räddningsverket Räddningsverket frågade några kommuner om hjälp med att se över brandsäkerheten inom hotell, pensionat och vandrarhem i Sverige. Ulf Smedberg på Nerikes Brandkår, åtog sig uppdraget att under sommaren 2007 utreda brandsäkerheten inom svenska hotell. Totalt kontrollerades 117 hotell från Malmö i söder till Luleå i norr. Storleken på hotellen varierade från fem rum och nio gäster till över 500 gästplatser. Utredningen visar att säkerheten inom hotell är bristfällig, endast 10 procent av kontrollerade verksamheter var helt felfria. Bristerna finns inom samtliga områden: Organisation Utrymning Larm Byggnadstekniskt brandskydd Brandredskap Undersökningen visar också att det är sämst inom om-rådet larm, där hela 81 % av verksamheterna har brister. Framtiden Anlagda bränder är i dagens samhälle ett stort problem, ofta är det ungdomar som tänder på till exempel en skola. Skolor drabbas inte bara av bränder utan också av annan skadegörelse, som krossade glasrutor och klotter. Statistik visar att minst var fjärde brand är anlagd. Gemensamma insatser inom kommunen krävs för att vända denna trend som kostar samhället stora summor varje år. Många gånger finns mycket att vinna på om förebyggande insatser kan göras innan skolan eller någon annan anläggning brinner. Antalet personer som omkommer i bränder ligger konstant på ca 100 personer per år och de flesta omkommer i sina bostäder. Därför krävs insatser med information och utbildning till allmänheten hur man förebygger bränder i sin bostad. Regeringen beslutade den 21 oktober 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor och den därtill hörande förordningen. Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning har inte efter sin tillkomst i tillräcklig ut-sträckning anpassats till utvecklingen på området. Det finns därför ett allmänt behov av att modernisera och förenkla dem. Utredningen föreslår en ny lag och en ny förordning. I lagförslaget föreslås att kommunerna tar över de uppgifter som i dag vilar på polismyndigheten beträffande tillståndsgivning och tillsyn av explosiv vara. Denna förändring i arbetsuppgifter innebär att personalen måste vidareutbildas. Ulf Smedberg Vice brandchef Tillsynsverksamheten är inte längre reglerad utan tillsyn skall göras där det finns anledning att anta att brandskyddet inte är tillfredställande. Detta innebär att tillsyn och annat förebyggande arbete till större del i framtiden kommer att ske utifrån statistik och inträffade händelser. 10
Administrativ service Beskrivning av uppgifter Administrativ service är en serviceenhet för hela förbundet. Enheten tar hand om inköp, kansli, information, ekonomi- och personalfrågor. Vi arbetar dessutom med post- och diariehantering, televäxel samt service vid studiebesök. Vi säljer även motsvarande 0,25 tjänst till Örebro läns brandskyddsförening och dess dotterbolag för hjälp med administration, bokföring, fakturering m.m. Enheten består av fem personer, en man och fyra kvinnor. Under 2007 har vi köpt 50 procent informatörstjänst från Örebro kommun från januari till september, och 20 procent under resterande delen av året. Från och med 2008 har vi anställt en informatör på 50 procent. Vad har hänt under året? Direktionen har haft sex sammanträden under året, tre av sammanträdena hölls på brandstationen i Örebro och ett på brandstationen i Byrsta. Sammanträdet i juni genomfördes på Vinön och inleddes med information och båt-tur med Sjöräddningssällskapet. Septembersammanträ-det ägdde rum på Örebro flygplats med information av VD/ flygplatschefen. Under våren 2007 avslutades Växtkraft Mål 3-projektet Organisationskompetens 2007. Utbildningar har genomförts för en flexiblare organisation, öka den pedagogiska förmågan, förbättra stresshanteringen och öka den sociala kompetensen m.m. Måluppfyllelse De målsättningar som funktionen hade inför 2007 har till stora delar uppnåtts. Politikerna i direktionen och revisionen har goda förutsättningar att sköta sina uppdrag. Både direktionen och revisionen har under året haft sex sammanträden där kallelse och handlingar varit utskickade i god tid före mötet. Vi har en fortsatt säker och effektiv löne- och fakturahantering. Lönerna har under året varit utbetalda i rätt tid, med rätt belopp och till rätt person. Kundfakturor har ställts ut max en vecka efter det att underlagen kommit in, förutom under två veckor i somras. Leverantörsfakturor har betalats i rätt tid, med rätt belopp och till rätt leverantör. De vi finns till för externt - enskilda, företag och organisationer - har i hög grad tillgång till information från Nerikes Brandkår vid händelser (trygghetsfrämjande) och i förebyggande syfte (ökad medvetenhet om det egna skyddet). Information som sprids externt är tillgänglig, begriplig och anpassad för kanal och målgrupp. Brandkårens hemsida färdigställdes under 2007 och där finns mycket information att hämta. Nytt informationsmaterial har tagits fram under året och befintligt material har uppdaterats. Informationsarbetet har utvecklats mycket under året, men det finns möjligheter att utveckla det ytterligare. Medarbetarna har i hög grad tillgång till information om vad som händer inom Nerikes Brandkår. Information som sprids internt är tillgänglig, begriplig och anpassad för kanal och målgrupp. Intranätet Brandposten blev färdigt under slutet av sommaren och är nu tillgängligt för både hel- och deltidsanställda samt politiker. Intranätet har underlättat spridning av intern information betydligt. I samband med varje löneutbetalning medföljer ett blad med information om vad som händer inom Nerikes Brandkår. Det är två kanaler som används för intern information och intranätet kommer att utökas för att bli ännu bättre och mer användbart. Framtiden Från och med hösten 2006 och framåt har brandkåren köpt 20-50 procent tjänst från en informatör i Örebro kommun. Det har lett till en bättre och mer utbredd informationsspridning i organisationen. Från och med januari 2008 har brandkåren anställt en egen informatör på 50 procent. Under året har vi tittat på flera olika system som är möjliga att använda för en decentralisering av löneregistreringen. Planerna var att påbörja detta under 2007, men gruppindelning för medarbetarna inom räddningstjänsten ska förändras fr o m mars 2008. Det är den största gruppen som omfattas av decentraliserad löneregistrering och därför har vi valt att avvakta med det tills de nya grupperna är helt färdiga. Troligtvis startar projektet hösten 2008. Karin Sundelius Administrativ chef Vi har en väl fungerande intern kontroll. Internkontrollplanen för 2007 beslutades i samband med budget för 2007. Internkontrollmomenten har redovisats för direktionen under året i samband med månadsuppföljningarna. 11
Miljöredovisning Utöver utryckningsverksamheten är vår främsta uppgift att minska riskerna, så att olyckor förhindras och att konsekvenserna av olyckorna reduceras. Detta kan formuleras enligt följande: Delta i samhällsplaneringen. Inventera och analysera risker och föreslå åtgärder. Ge råd, information och utbildning. Bedriva ett aktivt förebyggande arbete. Utbilda personal så att räddningsinsatserna är effektiva och professionella. I dessa målsättningar finns miljötanken med som en röd tråd i arbetet. Vid exempelvis bränder, olyckor med farligt gods, oljeoch kemikalieutsläpp, översvämningar, ras och skred påverkas miljön på olika sätt. Räddningsverket har på regeringens uppdrag, i linje med de nationella miljömålen, tagit fram fem förslag till målformuleringar inom sektorn Skydd mot olyckor, där just konsekvenserna på miljön betonas. Under året har nya övningsanläggningar placerats i Byrsta. Dessa kommer att förses med gasoleldning vilket gör att vi kan öva realistisk värmepåverkan med en mindre belastning på miljön. Vid upphandling används miljökriterier för de produkter som ska köpas in. Anbudsgivarna kan i vissa fall få lämna in en miljödeklaration. Att använda ett minimum av kemikalier och undvika att använda engångsmateriel samt att källsortera är ett naturligt inslag för personalen vid Nerikes Brandkår. Framtiden Miljöfrågorna väger allt tyngre vid prioriteringar av material, metoder, taktik och inköp. Miljöhänsynen finns med i riskanalyser och insatsplaner. Det finns dock mer att göra, exempelvis på våra fordon, där vi fortfarande till största delen har bensindrivna fordon. Under året har vi medverkat till att det finns en miljöjour att tillgå inom hela länet. Det gör att vi snabbare får hjälp att bedöma miljöbelastningen och hjälp att prioritera åtgärder. Vi kan också öka kompetensen hos all personal genom mer utbildning. Mål och måluppfyllelse inom ramen för de nationella målen Minska antalet bränder och konsekvenserna av de bränder som inträffar. Antalet bränder fortsätter att minska i förbundet. Vid flera bränder under året har dessutom egendomsskyddet fått stå tillbaka för miljöhänsyn. Det har gällt bränder i närheten av vattentäkter. Nerikes Brandkår har fordon med en pump med förhöjt lågtryck. Det gör att vattenförbrukningen minskar och även miljöbelastningen av släckvatten. Minska antalet olyckor med farliga ämnen och konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Antalet larm till utsläpp av farliga ämnen har fortsatt på en mycket låg nivå. En bidragande orsak till detta är bl.a. gemensamma (internationella) bestämmelser om transporter av farligt gods samt bättre hantering av farligt gods vid industrier och större företag. Minska antalet ras, skred, översvämningar och dammbrott och minska konsekvenserna av dessa. Inom Nerikes Brandkårs område har vi inga utpekade ras- eller skredområden. Vi deltar i diskussionerna om översvämningsriskerna inom Örebro kommun genom Svartåprojektet. På länsstyrelsens initiativ deltar vi också i en älvsamordningsgrupp för utflödena i Hjälmaren. 12
Personalekonomisk redovisning Personalkostnaderna uppgår till ca 75 % av förbundets kostnader. Att bedriva räddningstjänst inom förbundet är således en mycket personalintensiv uppgift. Den stora tillgången som personalen utgör, med sin samlade kompetens, framgår inte i den ekonomiska redovisningen. Därför är det viktigt att synliggöra den ur olika perspektiv, med tanke på den dolda tillgång som den utgör. Personalpolitiken inom förbundet Direktionen för Nerikes Brandkår har fastställt ett flertal olika policydokument, bland annat policy för kamratstöd, drogpolicy, policy mot kränkande särbehandling, rehabiliteringspolicy samt jämställdhetsplan. Dessa program ska vara levande dokument och kända av alla i organisationen. Antalet anställda är oförändrat Förbundet har 315 anställda. Samma antal personer som föregående år. Heltidsstyrkor finns på brandstationerna i Byrsta och Örebro. Deltidsanställd brandpersonal finns vid tio brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och ar-betar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var tredje vecka. I förbundet finns dessutom sex räddningsvärn. Personalen vid värnen får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt vid övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Åtta kvinnor inom förbundet Nerikes Brandkår har åtta kvinnor anställda, samma antal som förra året. En arbetar heltid inom utryckningstjänsten och två i utryckningstjänst på deltid. Övriga återfinns inom administration och operativ planering. Genomsnittsåldern är relativt hög I diagrammet redovisas åldersfördelningen mellan den heltidsanställda respektive deltidsanställda personalen. Medelåldern för den heltidsanställda utryckningspersonalen är högre än på deltid. Medelåldern för en brand-man i heltidsstyrka är 45 år, en ökning med ett år jämfört med 2006. Medelåldern i deltidsstyrkorna är 41 år, samma som 2006. För dagtidspersonalen är medelåldern 49 år, en ökning med ett år. Största delen är personalkostnader Av förbundets externa utgifter består drygt 75 % av personalkostnader, d.v.s. lönekostnader, kostnader för pensioner samt personalomkostnader. Kostnaden för löner och arvoden uppgår till 47 943 (46 236) tkr. Lag- och avtalsenliga avgifter samt pensioner kostade 21 866 (27 567) tkr. Kostnaden för övertid och extrapass uppgår till 976 (871) tkr, vilket är en ökning med 105 tkr, eller 12 %, jämfört med 2006. Personalkostnaden, d.v.s. löner och personalomkost-nader exklusive kostnader för pensioner samt semester-löneskuldens ökning, fördelat per personalkategori framgår nedan: Kategori Personal- Personal- Personalkostnad kostnad kostnad 2005 2006 2007 tkr tkr tkr Arvoden politiker/revision 567 586 662 Dagtidspersonal 10 928 10 178 11 051 Utryckning heltid 35 643 37 381 38 341 Utryckning deltid 15 619 15 522 16 800 Arvoden värn 612 499 491 Summa 63 369 64 167 67 345 Något lägre personalomsättning Under året slutade en heltidsanställd och två personer gick i pension. Personalomsättningen blir då 2,7 (5,4)%. På våra deltidskårer slutade åtta personer sin anställning. Personalomsättningen på deltidsstyrkorna uppgick därmed till 5,9 %, en minskning från föregående år då den var 8 %. Detta är lägre än riksgenomsnittet där det brukar ligga på cirka 10 %. 13
Kostnaden för pensioner minskar Pensionsavtalet KAP-KL gäller från och med 2006-01- 01. Avtalet innebär bland annat att brandmän i utryckningstjänst, som uppfyller kravet på 30 års anställning med minst 25 år i utryckning, har rätt att avgå med sär-skild avtalspension vid 58 års ålder. Förbundets pensionskostnader framgår av tabellen nedan: I diagrammet nedan framgår pensionsavgångar fördelat per år under den närmaste femårsperioden. Typ av kostnad, tkr: 2005 2006 2007 Pensionsutbetalningar 566 897 1 312 Avgiftsbestämd ålderspension 1 842 1 869 2 054 Avsättning framtida pensionsutbetalningar inklusive löneskatt 6 103 9 144 2 508 Avgiftsbefrielseförsäkring 245 216 228 Löneskatt på utbetalningar, avgiftsbefrielseförsäkring samt avgiftsbestämd ålderspension 654 732 876 Summa 9 410 12 859 6 978 Pensionskostnaden minskade med 5 880 tkr mellan 2006 och 2007, det motsvarar 46 procent. Den kraftiga minskningen beror på att Sveriges Kommuner och Landsting beslutade om en ränteförändring 2006 som resulterade i en ökad kostnad på 2,6 mnkr inklusive löneskatt 2006. Den nya beräkningsmodellen som gäller från och med 2007 resulterade däremot i lägre kostnadsökning på grund av att hänsyn tas till avgångssannolikhet i pensionskuldsberäkningarna. Många pensionsavgångar Nerikes Brandkår står liksom den övriga offentliga sektorn inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Inom en femårsperiod har 23 anställda möjlighet att av-gå med pension. Av dessa återfinns 21 bland utryck-ningspersonalen, vilket innebär att 19 procent av utryck-ningsstyrkan kan komma att bytas ut inom de närmaste fem åren. Under det senaste året har fyra personer haft möjlighet att avgå med så kallade särskild avtalspension och två personer har nyttjat den möjligheten. Det är inte alla som uppfyller kraven att gå med så kallade särskild avtalspension som tar den möjligheten. Detta leder till svårigheter med planering av utbildning och rekrytering, varför vi idag har flera överutbildade. Av de 14 per-soner som har möjlighet att gå i pension 2008 har sju av dem haft möjlighet att gå tidigare år. Semesterlöneskulden ökar Semesterlöneskulden utgörs av kostnaden för inne-stående semester och okompenserad övertid. Skulden uppgick vid årets slut till 3 570 (3 230) tkr, en ökning med 340 tkr och utgjorde till 77 (81) procent av sparade semesterdagar och till 23 (19) procent av övertidstimmar. Ett aktivt arbete har pågått för att möjliggöra semesteruttag samt att minska antalet övertidstimmar. Sjukfrånvaron lägre än föregående år Arbetsgivaren ersätter de första 14 dagarna av sjukfrånvaron. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. För tiden 15-90 dagar är kostnaden 10 procent till den anställde. Bruttoarbetstiden uppgår till ca 236 000 timmar för den heltidsanställda personalen (utryckning och dagtid). Sjukfrånvaron uppgick till 1,5 (3,1) procent av bruttoarbetstiden år 2007, vilket motsvarar 2,9 dagar per anställd jämfört med 6,1 dagar per anställd under 2006. Andelen sjukfrånvaro över 90 dagar uppgår till 11 (13) procent och utgörs av två (fyra) personer. Sjukskrivningar som har varit mellan 14 och 90 dagar uppgår till 9 (15) stycken. Även korttidsjukskrivningarna (under 15 dagar) har minskat jämfört med föregående år med 30 procent. 14
Sjukfrånvaron fördelat per åldersgrupp framgår av tabellen nedan: Ålders- Sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro i grupp av bruttoarbetstiden dagar/anställd 2006 2007 2006 2007 > 29 3,7% 0,5% 5,1 0,8 30-49 1,5% 1,8% 2,8 3,4 50 < 5,0% 1,6% 9,8 3,2 Kostnader för inkallning blir ofta en realitet i samband med korttidssjukskrivningarna. I samband med längre sjukskrivningar omplaneras personal i möjligaste mån för att undvika inkallning och därmed övertidskostnader. Företagshälsovård Nerikes Brandkår har under året anlitat Previa AB och Räddningshälsan AB för förbundets företagshälsovård. Dessutom finns ett hängavtal med Capio Läkargruppen som möjliggör för arbetsgivaren att ge den anställde möjlighet till snabbare behandling än inom den offentliga sjukvården. På detta sätt kan sjukfrånvarotiden för-kortas och den anställde kommer snabbare i tjänst. Kost-naden för hälsokontroll inklusive lungröntgen och arbets- EKG uppgick under året till 580 (556) tkr eller 0,9 (0,9) procent av lönekostnaden. anställde behöver återgå till arbetet successivt genom deltidssjukskrivning eller anpassning av arbetstider. Det kan också handla om att anpassa arbetsuppgifter tillfälligt eller för en längre tid. Rehabilitering på Nerikes Brandkår omfattar även psykosocial ohälsa som nödvändigtvis inte är kopplad till en sjukskrivningsperiod. Anpassningsoch rehabiliteringskostnaderna omfattar lön och andra kostnader som kan uppkomma på grund av ohälsa eller övertalighet hos personalen. Anpassningskostnaden är för året 57 (0) tkr. Investering i personalvård, tkr 2006 2007 Företagshälsovård 556 580 Övrig sjukvård/läkemedel 14 4 Rehabilitering och anpassningskostnader 0 57 Friskvård 168 170 Personalsociala aktiviteter 328 362 Summa 1 066 1 173 Kostnad per anställd, kr 3 384 3 724 Investering i kompetensutveckling Av heltidspersonalen har en person genomgått utbildningen räddningsledare A och en person tillsyn B. Av deltidspersonalen har fyra personer genomgått utbildningen räddningsledare A, och 14 personer räddningsinsats för deltidsbrandmän. Investering i kompetensutveckling, tkr 2006 2007 Kursavgifter och logi 1 070 857 Reseersättningar 67 88 Traktamenten 24 50 Interna kurser, övningar 177 230 Summa 1 338 1 225 Kostnad per anställd, kr: 4 247 3 889 Anpassning och rehabilitering Som arbetsgivare ansvarar vi enligt arbetsmiljölagstiftningen för att genomföra anpassning och rehabilitering inom vår verksamhet. Ju längre en anställd är borta från arbetslivet desto svårare är det att komma tillbaka. Därför fångas längre sjukskrivningar upp i ett tidigt skede för att så snabbt som möjligt komma igång med rehabiliteringsarbetet. Det kan till exempel handla om att den År 2005 beviljades vi Växtkraft Mål 3-stöd för kompetensutveckling. Under 2005 var det 102 personer som fick utbildning i sammanlagt 131 dagar. Under 2006 var det 234 personer som fick utbildning i sammanlagt 380 dagar. Projektet avslutades under våren 2007, och fram tills dess var det 114 personer som fick utbildning i 76 dagar. 15
Drifts- och investeringsredovisning Investeringsredovisning Vid bildandet av Nerikes Brandkår övertog förbundet fordon och inventarier från förbundsmedlemmarna till ett bokfört värde om 24 mnkr. Dessa löstes mot ett långfristigt lån gentemot respektive förbundsmedlem. Löptiden motsvarade den återstående ekonomiska livsläng-den på inventarierna. I samband med Laxå och Askersunds kommuners medlemskap 2001-01-01 respektive 2002-01-01 överfördes inventarier på motsvarande sätt till ett totalt värde av 6 mnkr. Detta finansierades med revers. Nerikes Brandkårs tillgångar består främst av fordon. Vid årets utgång hade förbundet 68 fordon fördelade på 41 stora och 27 mindre fordon. Under året har vi inves-terat i ett räddningsfordon, ett brandfordon, två pickuper och ett fordon för första insatsperson i Askersund. Medelåldern för de små fordonen ligger på ca sex år och stora fordon cirka elva år. Årets investeringar framgår av tabellen nedan: Objekt Budget Redovisat Avvikelse 2007 2007-12-31 Räddningsmateriel 600 620-20 Bandstation/ Dataserver 150 120 30 Bil för första insatsperson, två pickuper 1 300 1 132 168 Brandfordon 2 900 3 351-451 Överfört från 2006 Räddningsfordon 2 750 2 707 43 Summa materiella investeringar 7 700 7 930-230 Reinvestering av fondutdelning 170 Köp av aktieindexobligationer 7 500 SUMMA 7 700 15 600 Investeringar 2006 4 304 10 736 Driftsredovisning Brandchefen har till sin hjälp tre funktionschefer som ansvarar för varsitt lagområde : administration, före-byggande av olyckor och skadeavhjälpande. Målsätt-ningen är att samtliga anställda arbetar såväl skade-förebyggande som skadeavhjälpande. Administrationen bedriver ingen egen verksamhet, utan är en service-organisation till de övriga avdelningarna. Av tabellen nedan framgår kostnader och intäkter per ansvarsområde. De större avvikelserna kommenteras under Ekonomisk översikt, sid 17. Redovisat Budget Redovisat Avvikelse 2006 2007 2007 Kostnader Ledning 1 323 1 538 1 384 154 Löner 64 167 67 411 67 008 403 Administration 2 043 1 679 1 582 97 Skydd 731 790 628 162 Räddning 27 185 28 667 27 963 704 Summa verksamhet 95 449 100 085 98 566 1 519 Finans 15 437 9 607 10 119-512 Summa kostnader 110 886 109 692 108 685 1 007 Intäkter Brandlarm 2 758 2 600 2 864 264 Avtal 3 059 3 535 3 727 192 Räddningstjänst 348 291 300 9 Utbildning 2 051 2 400 1 491-909 Myndighetsutövning 1 012 1 264 1 204-60 Övrigt 1 511 526 830 304 Summa intäkter 10 740 10 616 10 416-200 Finans 97 798 99 659 99 994 335 Totalt intäkter 108 538 110 275 110 409 134 Netto -2 349 583 1 724 1 141 16
Ekonomisk översikt Svensk ekonomi Regeringen bedömer att svensk ekonomi och arbetsmarknad fortsätter att utvecklas starkt. Det är främst den inhemska efterfrågan som driver tillväxten. De senaste årens starka investeringstillväxt nådde sin topp under 2007. Hushållens konsumtion förväntas öka kraftigt framöver. Detta till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en god förmögen-hetsställning. Sammantaget bedömer regeringen att BNP ökar med 3,4 procent 2007 och 3 procent 2008. Den kommunala ekonomin Kommunernas ekonomiska resultat ser för 2007 ut att vara i linje med god ekonomisk hushållning. Om de generella statsbidragen räknas upp med skatteunderlagets utveckling finns det goda förutsättningar att uppnå goda resultat ända fram till 2011. Trots en förhållande- vis måttlig behovsökning står många kommuner inför krav på omprioriteringar inom, och mellan, verksamhet-erna. De gynnsamma förutsättningarna för kommunerna är övergående. Efter 2009 begränsas utrymmet för kom-munala kostnadsökningar på grund av att antalet arbetade timmar i ekonomi förväntas minska på sikt. Nerikes Brandkårs resultat Bokslutet 2007 visar ett resultat på 1 724 tkr, vilket är 1 141 tkr bättre än budgeterat resultat. Den största positiva avvikelsen i bokslutet beror på att Sveriges Kommuner och Landsting beslutat om en ny modell för pensionsskuldsberäkningarna, RIPS 07. Modellen är anpassad till det nya pensionsavtalet KAP-KL som trädde i kraft år 2006. Förutom det innehåller den nya försäkringstekniska antaganden beträffande livs-längd och kalkylränta. En nyhet för personal inom rädd-ningstjänsten är att avgångssannolikhet införs. Avgångssannolikheten är på 1,5% per år och det medför att pen-sionsskulden minskar för denna kategori. Det innebar för Nerikes Brandkår 845 tkr lägre kostnader än budge-terat. Övriga avvikelser kommenteras på nästkommande sida. I april 2000 gjordes en placering i Nordeas donationsmedelsfond för framtida pensionsutbetalningar. Fonden har inte haft någon positiv utveckling under åren. Tidigare år har fonden redovisats till anskaffningsvärdet i bokslut, trots att det har varit lägre än marknadsvärdet, med hänvisning till att placeringen är för framtida pensionsutbetalningar och att den kommer att ligga fast. Nu har verkliga värdet varit lägre än anskaffningsvärdet i åtta år och därför görs en nedskrivning på 1,2 mnkr i bokslut 2007. Om fonden återhämtar sig finns möjligheten att återföra hela eller delar av nedskrivningen. De enda rörelser som sker i denna fond är reinvestering av utdelningen. Nedan redovisas förbundets ekonomi ur olika perspektiv utifrån upprättade resultat- och balansräkningar samt kassaflödesrapporten. Inom parentes redovisas jämförelser med föregående år. Årets resultat i förhållande till balanskravet Årets resultat för Nerikes Brandkår enligt balanskravet är i tkr: Resultat enligt resultaträkningen 1 724 Realisationsvinst vid försäljning av fordon -254 Balanskravsresultat 1 470 I bokslutet för 2006 var balanskravsresultatet -2 475 tkr. På direktionens sammanträde i juni när budget 2008 behandlades beslutade direktionen att 2006-års underskott ska återställas under flera års tid. Det är för att det inte finns något syfte för ett kommunalförbund att bygga upp ett stort eget kapital. I första hand ska underskottet åter-ställas med överskott under kommande år. Det budgeter-ade resultatet för 2008-2009 är tillsammans 1 019 tkr. Om budgeten håller är underskottet återställt inom två år. Långsiktigt garanterar medlemskommunerna det egna kapitalet. Balanskravsresultat 2006-2 475 Balanskravsresultat 2007 1 470 Kvar att återställa -1 005 Finansiella mål I samband med budget 2007 beslutade direktionen om finansiella målsättningar för Nerikes Brandkår. Det ekonomiska utrymmet är överordnat verksamhetens ambition frånsett räddningstjänst. Årets resultat ska uppgå till minst 0,5 % av verksamhetens nettokostnader för att tillskapa en buffert för variationer i utryckningsverksamheten. Ovanstående mål är uppfyllda under 2007. Vi har en god avkastning på Nerikes Brandkårs placerade medel. En nedskrivning av Donationsmedelsfonden på 1 182 tkr har gjorts i bokslut 2007. Värdeminskningen har uppstått mellan åren 2000-2007. I övrigt har det varit en god avkastning på placerade medel. 17