1 / 10 Beslut Datum 2015-12-15 218-8478-2015 Dnr (anges vid skriftväxling) Tillstånd till skyddsjakt efter en varg inom Ohredahke sameby, Jämtlands län Beslut Länsstyrelsen beslutar om skyddsjakt efter en (1) varg inom Ohredahke sameby. Skyddsjakten får påbörjas inom område enligt bilaga 2. Beslutet fattas med stöd av 9,15,21, 23, 23 a tredje punkten, 23 b och 24 d jaktförordningen (1987:905), med beaktande av skyddsreglerna i artikel 12 i rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och undantagsreglerna beträffande jakt och förvaring av jaktbyte i artikel 16 samma direktiv samt Naturvårdsverkets beslut (dnr NV- 03681-14) om överlämnande av rätt att fatta beslut om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Beslutet gäller under tiden från 15 december 2015 till och med den 31 december 2015. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 59 jaktförordningen att detta beslut ska gälla utan hinder av att det överklagas. Hur beslutet kan överklagas framgår av bilaga 1. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb 831 86 ÖSTERSUND Residensgränd 7 010-225 30 00 010-225 30 10 jamtland@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/jamtland
2 / 10 Villkor När får jakten bedrivas? Varje jakttillfälle ska initieras av Länsstyrelsen. Var får jakten bedrivas? Skyddsjakten får påbörjas inom det område som avgränsas på kartan enligt bilaga 2. Jakten får ske på annans mark. Vilka får utföra jakten? Länsstyrelsen utser efter samråd med samebyn jaktledare. Jaktledaren får utse maximalt tjugo (20) personer som får delta i jakten. Länsstyrelsens kontaktperson är områdesansvarige naturbevakare Anders Dahlén. Länsstyrelsen informerar Polismyndigheten när jakten påbörjas samt vid jaktens slut om djuren fällts eller påskjutits innan jakttiden löpt ut. Jaktmedel och jaktmetoder De jaktdeltagare som utsett får utan närvaro av Länsstyrelsens fältpersonal söka efter, bakspåra samt ringa djuret med motorfordon. Länsstyrelsen erinrar dock om att det inte är tillåtet att använda motorfordon för att förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Jakten får bedrivas med hjälp av helikopter under förutsättning att såväl pilot och skytt har erfarenhet från verksamheten. Förföljande och avlivning av varg från skoter får genomföras av person särskilt utsedd av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen erinrar om att jakten, enligt 27 i jaktlagen (1987:259), ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande. Länsstyrelsen beslutar att varg får avlivas med hjälp av såväl fast som rörlig belysning, samt att jakten får bedrivas under hela dygnet. Efter samråd med länsstyrelsen får åtel och åtelkamera användas om länsstyrelsen bedömer att det med hänsyn till rådande väderförhållanden krävs för att skyddsjakten ska kunna genomföras effektivt.
3 / 10 Hantering av fälld varg Länsstyrelsen beslutar att fällt djur tillfaller staten och omhändertas av Länsstyrelsen. Jaktledaren ska omedelbart och senast inom en timme från det att en varg fällts eller påskjutits anmäla detta till områdesansvarig naturbevakare. Jaktledaren ska avlysa jakten om en varg fällts eller påskjutits med stöd av detta beslut. Övrig information Länsstyrelsen beslutar vidare att nedanstående angivna villkor ska gälla för beslutet. Jakt som inte följer dessa villkor sker utan stöd av beslutet och i strid med fredningsbestämmelserna i 3 jaktlagen. Straffbestämmelserna för jaktbrott återfinns i 43 och 44 samma lag.
4 / 10 Bakgrund Den 3 december inkom Ohredahke sameby med en ansökan om skyddsjakt efter den varg som uppehåller sig mellan Östersund och Stugun. Samebyn anför att eftersom hela samebyns vinterbetesområde berörs av vargetableringar så finns det ingen annan lösning än att avliva den varg som befinner sig inom aktuellt område. Den vinterhjord som samebyn planerat ska beta i området mellan Östersund och Stugun utfodras för närvarande i hage, fodret hade beräknats räcka till och med den 8 december och därefter måste vinterhjorden få tillgång till vinterbete. Renar som hägnas under längre tid riskerar att drabbas av parasiter och sjukdomar. Vargförekomst i området Resultat från DNA-analys av spillning funnen i Rasten, Östersunds kommun 16 juli 2015, visade att den kom från G107-15, en hane född i Kukumäki-reviret. Vargen är tidigare DNA-bestämd från spillning insamlad den 21 juni i Tjutboda, Bräcke kommun. Den 5 augusti samlas spillning in i Vamsta, Östersunds kommun och resultatet visar att det är samma vargindivid. Privatpersoner i området som observerat vargen beskriver den som skabbangripen. Den 31 augusti 2015 dödades fyra får av varg i Aspås, Krokoms kommun. DNA-analys från spillning i området insamlat den 6 september visar att vargen är individ G107-15. Samma dag som fårens dödades tog en privatperson i Aspås ett flertal foton på en varg som hade päls i dåligt skick. Den 29 oktober visade DNA-analys av spillning insamlad i Boggsjö, Ragunda kommun på vargindivid G107-15. Den 27 november spårade länsstyrelsen en varg i Lits-Böle i Östersunds kommun. Den 1 december spårade länsstyrelsens personal en varg öster om Lillsjöhögen på gränsen mellan Östersund och Ragunda kommuner. Enligt privatpersoner som observerat vargen såg den skabbangipen ut. Den 3 december spårade länstyrelsens personal en varg öster om Lillsjöhögen. Länsstyrelsen dokumenterade att vargen rullat sig i snön ett tiotal gånger och tappade rikligt med hår i samband med detta. Tre legor dokumenterades, i legorna finns vad som verkar vara blod och hår. Spillning och hår skickades för DNA-analys.
5 / 10 Den 8 december spårades en varg i området och spillning och hår samlades in för DNA-analys. Skäl Naturvårdsverket fattade den 2 juni 2014 med stöd av 24 a jakförordningen (1987:905) beslut (NV-03681-14) om att delegera rätten att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser. Juridiska förutsättningar för skyddsjakt Skyddsjakt efter varg kan ske genom särskilt myndighetsbeslut med stöd av 23 a, 23 b, 24 a jaktförordningen. För att skyddsjakt ska kunna medges krävs att förutsättningarna i 23 a jaktförordningen är uppfyllda. Skyddsjakt får enligt bestämmelserna meddelas för att förhindra allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fiske, vatten eller annan egendom, om det inte finns någon annan lämplig lösning och om det inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Av 23 b samma förordning framgår att beslut om skyddsjakt efter varg får fattas även om någon skada inte inträffat, förutsatt att det finns en stor sannolikhet för att allvarlig skada kommer att uppstå. Rovdjurspolitiska riktlinjer I proposition 2012/13:191, En hållbar rovdjurspolitik står: att vargens förekomst i renskötselområdet i huvudsak ska begränsas till de områden där den gör minst skada
6 / 10 Länsstyrelsens bedömning och motivering Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall. Länsstyrelsen bedömer skadornas omfattning, förväntad skadebild, om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter till förebyggande av skada som finns samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen bedömer om skyddsjakt kan försvåra upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen beaktar också vargstammens utveckling i landet som helhet samt vargarnas genetiska ursprung. Vidare bedömer Länsstyrelsen om det går att identifiera speciellt skadegörande individer eller särskilt skadeutsatta områden. Nyttjande av fordon Av 21 jaktförordningen framgår att länsstyrelsen kan medge undantag från 31 jaktlagen. För att skyddsjakten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt bedömer länsstyrelsen att undantag från förbudet att nyttja motorfordon vid jakt ska utfärdas. Annan lämplig lösning Erfarenheter finns dokumenterade av de konsekvenser som uppstått tidigare med förekomst av varg inom rennäringens vinterbetesområden. Skadeförebyggande åtgärder som att flytta renarna till ett annat område är i dagsläget ej möjlig eftersom samtliga samebyns vinterbetesområden är berörda av vargetablering, och samebyns enda reservbete i Backe-området redan är upptaget av en annan vintergrupps betande renar. Länsstyrelsen bedömer att Ohredahke sameby inte kommer ha möjlighet att bedriva en ordnad renskötsel i det aktuella området då vargens närvaro negativt kommer påverka flera enskilda renskötselföretag med ekonomiska förluster. Den skadeförebyggande metod som normalt fungerar bäst mot predation på ren är att hålla väl samlade vinterhjordar. Varg jagar med en metod som innebär att renhjordarna skingras och sprids över en stor yta vilket medför ökad exponering för predation. Att hålla renar i hägn visar forskning och tidigare erfarenhet att risken för att renarna drabbas av parasiter och sjukdomar ökar dramatiskt och att hålla renar i hägn under längre tid som regel resulterar i stora förluster orsakade av t.ex. Nekrobacillus. Eftersom den vargindivid som dokumenterats i området sedan den 16 Juli är av skandinaviskt ursprung så finns inga genetiska motiv till en flytt av vargen ut ur renskötselområdet.
7 / 10 Gynnsam bevarandestatus Resultatet från DNA-analyserna visar att det är en hanvarg av skandinaviskt ursprung. Länsstyrelsen gör bedömningen mot bakgrund av vargpopulationens utveckling att skyddsjakt efter denna varg inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus för arten. Länsstyrelsen kommer fortlöpande att skicka insamlat material som kan innehålla DNA på analys och skulle analys visa att genetiskt viktig varg skulle ha kommit in i det aktuella området så kommer länsstyrelsen att vidta åtgärder för att förhindra att en sådan varg riskerar att avlivas. Allvarlig skada Länsstyrelsen bedömer utifrån tidigare erfarenhet av varg inom renskötselområdet, att rennäringen i området med stor sannolikhet kommer att orsakas allvarlig skada. Rennäringens vinterhjordar består av djur som renägarna valt att inte slakta under hösten, utan hjordarna består av djur som rennäringen valt ut för framtida avel varför kraftiga störningar inom vinterhjordarna kan medföra betydande skada i form av förlust av utvalda avelsdjur. Dessutom utgör vinterbetet en flaskhals för renarna och upprepade störningar kan medföra en kraftig nedsättning av renarnas kondition vilket kan medföra förutom kastade kalvar även att renarna är betydligt känsligare för sjukdom vilket medför en ökad dödlighet bland renhjordarna. Detta beslut har fattats av enhetschef Ruona Burman efter föredragande av vilthandläggare Mikael Wallén. Ruona Burman Mikael Wallén Bilaga 1 Bilaga 2 Hur man överklagar Karta över jaktområde
Sändlista (e-post): Länsstyrelserna i det Norra förvaltningsområdet Länsstyrelsen i Dalarnas län, dalarna@lansstyrelsen.se Skandulv, hakan.sand@slu.se Polisen i Jämtlands län SVA VFD 8 / 10
9 / 10 Bilaga 1 Hur man överklagar till Naturvårdsverket Om ni är missnöjd med länsstyrelsens beslut kan ni överklaga till Naturvårdsverket. Det gör ni genom att i brev: Tala om vilket beslut ni överklagar, tex genom att ange ärendets diarienummer Redogöra för dels varför ni anser att länsstyrelsens beslut är felaktigt, dels hur ni anser att beslutet skall ändras. Ni skall underteckna brevet, förtydliga namnteckningen och uppge namn och telefonnummer. Om ni har handlingar eller annat som ni vill åberopa till stöd för er ståndpunkt så bör ni skicka med det. Överklagandet skall lämnas/skickas till länsstyrelsen se adress nedan. Om inte Länsstyrelsen ändrar sitt beslut kommer överklagandet och handlingar i ärendet att skickas till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen måste ha erat överklagande inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet. I annat fallkan er överklagan ej prövas. Om ni behöver veta mer om hur ni skall gå till väga, så kan ni vända er till Länsstyrelsen, telefonnummer 010-225 30 00. Länsstyrelsens postadress: Länsstyrelsen i Jämtlands län 83186 Östersund
10 / 10 Bilag 2 Karta över område var jakten får påbörjas.