ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

Relevanta dokument
ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

Behandlingsprogram mot våld. Våld & Kriminalitet

Brottsbrytet riktar sig till en bred målgrupp av manliga och kvinnliga klienter i anstalt och frivård. Kriminaliteten

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

Tillsammans mot brott. Ett nationellt brottsförebyggande program skr. 2016/17:126

Metoder för minskade återfall i brott inom Kriminalvården, risk- och behovsbedömningar och strukturerade samtal

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Kvalitetsindex. Utvecklingshemmet Ringgården. Rapport

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Östergötlands län och Motala kommun

Vuxenenheten. Har du oro eller frågor kring din egen eller andras konsumtion vad gäller alkohol, droger eller spel?

RBM. RISK-, BEHOVS- OCH MOTTAGLIGHETSPRINCIPERNA Fördjupningsmaterial

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Råd och stöd. Individ och familjeomsorgen i Norsjö

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52)

Standard, handläggare

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret (Ds 2009:9) Remiss från Justitiedepartementet

Insatser för unga lagöverträdare

SMART. Återfallsprevention. Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

Brottsförebyggande program

Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar

Unga lagöverträdare. Motion till riksdagen 2016/17:3234. Förslag till riksdagsbeslut. av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) M106 Kommittémotion

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Kvalitetsindex. Rapport Hoppet Fågelbo HVB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård och ändrade gallringsregler i belastningsregistret

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Information om utredningar för vuxna enligt 11 kap. 1 Socialtjänstlagen

Framtiden just nu! Det är nu dagens barn och unga växer upp. Det är nu, just nu, de skapar många av de attityder och värderingar de bär med sig livet

Jakobsdal HVB, Credere.

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Kriminalitet som livsstil PDF ladda ner

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

KRIMINALVÅRDEN. - En aktör i samverkan. Fredrik Ymén. Frivårdsexpert. Region Väst

Enheten för alkohol-, speloch drogproblem. Social resursförvaltning

Utbildningscentrum. Fellingsbro folkhögskola,

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Ungdomstjänst - ur ett socialtjänstperspektiv

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

Barnets bästa när barn begått allvarliga brott

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Utbildningscentrum

SOLGLÄNTAN Väja

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Scouternas gemensamma program

Ungdomstjänst i Stockholms stad - verksamhetsrapport 2008 och uppföljning

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Kriminalvårdens arbete med män som utövar våld i nära relation

Standard, handläggare

Standard, handläggare

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

Policy och riktlinjer

Vårt sätt att bedriva familjevård

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Stöd till anhöriga och närstående

Så här jobbar vi. Placering på kraftkällan - Kartläggning. Stabiliseringsperiod

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Ett naturligt behandlingshem

Sävsjöviks förstärkta familjehem

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

INTERVJU MED KRIMINALÖVERKONSTAPEL MATS SJÖHOLM VID POLISINRÄTTNINGEN I VASA

Utvecklingsseminarium

Kvalitetsindex. Rapport Selfhelp Kliniken Gävleborg AB. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

Standard, handläggare

Socialtjänstens arbete med unga som begår brott

Psykologi 25 yh poäng

EN SKOLA MOT ALKOHOL OCH DROGER

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52

Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 30 november 2016

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Svensk författningssamling

Åtgärdsplan - insatser för en tryggare offentlig miljö i Sollentuna

Motivation och bemötande

HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR

Standard, handläggare

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd

Respekt och självrespekt

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Landskrona 2018/19

Webbstöd för cannabisanvändare

SMART Utbildningscentrum

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.

Kommunfullmäktige 11 juni

LARS ÖHMAN. Utbildningsprogram Hösten Utbildning, Utredning, Behandling & Stöd

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Transkript:

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil PROGRAMBESKRIVNINGAR

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST När ungdomar döms till ungdomstjänst ska de gå ett program förutom att de skall utföra oavlönat lämpligt arbete. De ungdomar som döms ser inte alla likadana ut. Några har problem i livet, några riskerar att utveckla allvarlig kriminalitet. De flesta av dem har inte en sådan allvarlig problematik. För att möta dessa olika ungdomar är Att gå vidare anpassat, dels utifrån påföljden (antalet timmar), dels utifrån ungdomarnas behov. Programmet, liksom Ett Nytt Vägval som beskrivs nedan, är skrivet av Gunnar Bergström. ETT NYTT VÄGVAL ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR MED RISK ATT UTVECKLA EN KRIMINELL LIVSSTIL För ungdomar som riskerar att utveckla en kriminell livsstil eller som redan gjort det finns ett längre program än ungdomstjänsten kan erbjuda. Detta program heter Ett Nytt Vägval och bygger på Glenn D. Walters tankar om kriminalitet som livsstil, omarbetat för att passa ungdomar. Detta program bedrivs på många ungdomshem och kan bedrivas som ett inslag om ungdomar dömts till vård inom socialtjänsten. Programmet innehåller 15-25 träffar (se nedan). Kort bakgrund Ett Nytt Vägval bygger delvis på teorier om kriminalitet som livsstil. Programmet utformades först för vuxna, senare i omarbetad form för ungdomar. Det har bedrivits i många år inom ungdomsvåren och syftar till att utmana kriminella tankar och förändra en negativ självbild. De flesta ungdomar som går ungdomstjänst har inte denna allvarliga kriminalitet och därför har programmet omarbetats och getts ett eget namn. Att gå vidare är idag ett självständigt program som har sina rötter i det mer omfattande programmet för ungdomar med allvarlig kriminalitet. Att gå vidare Programmet erbjuder 3 nivåer av insatser: 1. Att gå vidare I: 3 träffar för ungdomar med påföljd under 40 timmars ungdomstjänst 2. Att gå vidare II: 5 träffar- för ungdomar med längre tider men utan allvarligt kriminellt tänkande. Föräldramedverkan erbjuds. 3. Att gå vidare II: 9 träffar för ungdomar med längre tider och en viss grad av kriminellt tänkande. Föräldramedverkan erbjuds. För att avgöra vilka som skall gå 5 eller 9 träffar görs en intervju med ungdomarna och de får fylla i ett test på kriminella tankemönster (Psykologisk Inventering av Kriminella Tankemönster). Testet kallas PIKT och är utformat av Glenn D. Walters.

Innehåll Att gå vidare 1 3 träffar innehåller: Avsnitt Ungdomspärm 1. Samtal om brottet. Syfte Bearbeta om behov finns 2. Samtal om alkohol 3. Att sätta upp mål. har oroväckande alkoholvanor. Syftet är att hjälpa ungdomarna att reflektera över sina vanor och eventuellt ompröva dem Att lämna brottet bakom sig och gå vidare. Att gå vidare II 4 träffar innehåller: Avsnitt Ungdomspärm Anhörigpärm Syfte 1.Vad vill jag med mitt liv? 1. Vad vill vi med våra liv? Reflektera över framtiden och över nackdelarna med brott 2. Vem drabbas av kriminalitet? Brottsoffer 3. Värderingsövningar 2. Värderingsövningar Diskutera etik och moral 4. Att sätta upp mål. 3. Att sätta upp mål. 5. Samtal om alkohol Planera framtiden har oroväckande alkoholvanor. Syftet är att hjälpa ungdomarna att reflektera över sina vanor och eventuellt ompröva dem. Om allvarligt okänt missbruk upptäcks anmäls detta till socialtjänst och föräldrar Att gå vidare II 8 träffar innehåller förutom ovanstående följande träffar. Man kan anpassa programmet efter ungdomarnas behov så alla gör inte samtliga avsnitt utan totalt 8 träffar.

Avsnitt Ungdomspärm Anhöriga Syfte Hur är läget? Påverkan av andra Kriminella tankemönster Kriminella Tankemönster Bearbeta om behov finns. Prata om annan kriminalitet än det dömda brottet. Att prata om grupptryck, kamratpåverkan Informera om och diskutera kriminella tankar Varför tänka på förändring? Vad får någon att fortsätta begå brott? Vad får någon att fortsätta begå brott? Att motivera den omotiverade Göra klienten medveten om drivkrafter till brott och hur man bryta det Risksituationer för brott Förebygga återfall Värderingsövningar Värderingsövningar Utmana tankar Alkohol har oroväckande alkoholvanor. Syftet är att hjälpa ungdomarna att reflektera över sina vanor och eventuellt ompröva dem. Om allvarligt okänt missbruk upptäcks anmäls detta till socialtjänst och föräldrar Utförande Programmet innehåller muntliga och skriftliga uppgifter. Man träffas 1 gång i veckan. Varje träff är 1-1,5 timme

ETT NYTT VÄGVAL Ett nytt vägval är ett program som används på ungdomshem och inom socialtjänsten. Det vänder sig till ungdomar som bedöms ha ett vårdbehov vad gäller kriminalitet. Programmet erbjuder föräldrar att medverka. Det bygger på tankar om kriminalitet som livsstil och vänder sig både till ungdomar som riskerar en kriminell livsstil och de redan har en sådan livsstil. Programmet syftar till att utmana de kriminella tankemönster som utgör det största hindret för ett liv utan brott. Programmet är i huvudsak ett s.k. kognitivt program, d.v.s. man arbetar främst med tankar, attityder och beteenden. Detta är vad forskning på programresultat säger är mest framgångsrikt. För de många ungdomar som har låg självkänsla vill programmet hjälpa ungdomarna till att ändra sin negativa självbild om de har en sådan. Bedömning och omfattning För att avgöra programbehov görs en utredning gällande droger, kriminalitet och kriminella tankemönster samt graden av motivation för förändring. Detta utgör grunden för att bedöma vilka avsnitt som den unge skall gå förutom de obligatoriska basavsnitten. Dessa obligatoriska basavsnitt är 14 stycken, 13 om föräldrarna ej medverkar. Till dessa kan läggas individuellt anpassade avsnitt det finns 14 sådana avsnitt samt ytterligare 10 färdighetsträningsövningar. Alla ungdomar gör inte alla avsnitt. Vanligt är att man lägger till ca 5 avsnitt så att programmet blir 19 träffar långt. Innehåll Avsnitt som behandlas är kriminella tankemönster, kriminell karriär, påverkan av kamrater, drivkrafter till brott, risksituationer, familjesituationen, värderingar, brottsoffer och framtiden. Man träffas helst 2 gånger i veckan under ca 1,5 timme per träff. Programöversikt 1. Hur är läget? 5. Påverkan av andra 11. Varför tänka på förändring? 18. Taktik för att undvika ansvar 23. Vad får någon att fortsätta begå brott? 30 Avslutning 2. Att förändra och förändras 6-7. Den kriminella karriären 12. Tankar, känslor och beteenden 19-20 Kriminella tankemönster II 24. Risksituationer för brott Färdighetsövningar 10 st 3. Vad vill jag med mitt liv? 8. Vem är du? 16. Att sätta upp mål. 21. Värderingsövningar. 25. Värderingsövningar. 4. Familjen som grupp 9-10 Livshistoria 17. Rapportera och utmana tankar 22. Kriminella tankemönster III 27-29 Brottsoffer