Restaurering i marin miljö 3-4 februari Minnesanteckningar från konferensen

Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Minnesanteckningar från konferensen

Fotograf: Anna Ek/Länsstyrelsen Västra Götaland

Restaurering i marin miljö 3-4 februari 2015 Minnesanteckningar från konferensen Ingemar Andersson Ingela Isaksson Josefin Levander

Förord Olika EU-direktiv betonar betydelsen av att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön, att återställa marina ekosystem i områden där de har påverkats negativt osv, men vad innebär detta i praktiken? Sveriges första konferens kring restaurering i marin miljö ägde rum i Göteborg 3-4 februari. Under två dagar samlades närmare 100 personer från hela Sverige för att lyssna till spännande föredrag från en rad olika projekt kring restaurering i marin miljö. Vi fick ta del av senaste nytt inom förutsättningar för ålgräsrestaurering, erfarenheter från vetenskapliga studier på laboratoriet och i fält under svenska förhållanden som nu pågått i närmare 4 år. Andra föredrag handlade om restaurering av ögonkorall och förutsättningar för restaurering av lokala kustpopulationer av torsk, hur akvatisk biomassa kan bidra till att minska havens övergödning och ge oss ren energi samt om restaurering av våtmarker i havsmiljöen kan bidra till fler gäddor i Östersjön. Arrangemanget hölls i samverkan mellan Länsstyrelserna i Västra Götaland, Västerbotten och Blekinge, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Lantbruksuniversitet och Havsmiljöinstitutet. Tanken är att detta ska bli ett årligt återkommande arrangemang där ansvaret för genomförandet alternerar mellan de 14 kustlänsstyrelserna. Därför avslutades konferensen med att årets arrangörer lämnade över stafettpinnen till Västerbottens län som tog på sig att arrangera 2016 års konferens. Vi på Länsstyrelsen Västra Götaland och Havs- och vattenmyndigheten tackar alla deltagare för två produktiva dagar i Göteborg och ser fram emot fortsatt samarbete!

ÖPPNANDE AV KONFERENSEN... 7 Välkommen! Program, syfte och målsättning med dagen presenteras. Direktiven på hög går det ihop och kommer miljömålen att nås?... 7 Biologisk mångfald & samlade erfarenheter...8 Marin restaurering i ett ekosystemperspektiv...8 Internationellt och nationellt genomförda metoder för ekologisk restaurering och kompensation i kustvattenmiljö... 9 Estimating policy-relevant economic values for the benefits provided by eelgrass beds on Sweden s West Coast... 11 Frågestund & diskussion... 12 Havsbottnens integritet - ekosystemens struktur & funktion samt övergödning - en utmaning eller resurs?... 12 Biologiska förutsättningar - bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i kustvatten och övergångszon... 12 Återställning av invallade, grunda havsvikar... 13 Restaurering av ögonkorall Lophelia pertusa biogena rev.... 14 Kan akvatisk biomassa minska havens övergödning och ge oss ren energi? (BUCEFALOS)... 15 Frågestund & diskussion... 16 Populationer inom säkra biologiska gränser & marina näringsvävar... 17 Åtgärdsprogram hotade arter (ÅGP) och kunskapsuppbyggande program i marina miljöer - med fokus på arter och habitat... 17 CodS - interregprojekt om restaurering av lokala kustpopulationer av torsk i Bohuslän... 18 Ger habitatrestaurering av våtmarker fler gäddor i Östersjön?... 19 Frågestund & diskussion... 20 Dag 2... 21 Havet - vår gemensamma resurs... 21 Förutsättningar för genomförande... 24 Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?... 24 Handbok i ålgräsrestaurering... 26 Finansieringsmöjligheter genom Havs- och fiskerifonden... 27 Finansieringsmöjligheter: Havs- och vattenmiljöanslaget 1:12, EU-Life/ Life+ och nationell medfinansiering... 28 Uppföljning av åtgärder... 28 Databas åtgärder i vatten... 28 Uppföljning enligt BA (CI)-design ex. The Blue Reef Project /Laesö Trindel... 30 Summering och diskussion grupparbete... 31 Vad händer nu?... 32 Diskussion runt bordet samtliga grupper... 33 Program... 36 Deltagarlista... 41

Öppnande av konferensen Välkommen! Program, syfte och målsättning med dagen presenteras. Direktiven på hög går det ihop och kommer miljömålen att nås? Fredrik Nordwall, Havs- och vattenmyndigheten inledde dagarna med att trycka på konferensens betydelse som förankringspunkt för det samlade åtgärdsarbetet, restaureringsarbetet i kust och hav. HaV är en relativt ny myndighet som bildades 2011 för att lyfta de här frågorna och arbeta tydligare med vattenfrågor. Myndighetens devis är Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Hållbart nyttjande är i fokus och HaV samverkar nationellt och internationellt. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för att genomföra Sveriges åtaganden i vattenmiljön, och har ansvar för tre av 16 miljökvalitetsmål (Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans samt levande kust och skärgård). Det är roliga arbetsuppgifter och direktiven ger oss kraftiga mandat att jobba med det här, säger Fredrik Nordwall. EU:s strategi för biologisk mångfald med mål att senast 2020 ska minst 15 % av skadade ekosystem ha återställts är ett ambitiöst mål som man på HaV håller på att precisera ytterligare. Det finns ett väldigt stort fokus och intresse för restaureringsfrågor inom EU, vilket är viktigt att ha i bakhuvudet. Resurserna är begränsade men behovet är enormt. Därför är det viktigt att prioritera så att åtgärderna blir korrekta och kostnadseffektiva. Konferensen, som årligen återkommande kommer att vara en viktig del i förankringsarbetet av målbild och strategi, och de prioriteringar som kommer att behöva göras. För ett lyckat åtgärdsarbete krävs nationell samordning och strategisk planering. Tre viktiga, samverkande områden: områdesskydd, prövning och tillsyn samt restaurering. Restaurering är alltid dyrare än bevarande. För att restaureringen ska få önskvärd effekt och vara kostnadseffektiv är det viktigt att vattenmiljöernas status i andra områden inte samtidigt försämras (restriktivitet). 7

Grön infrastruktur det pågår ett stort arbete både inom EU och nationellt. Allt detta ska integreras i det arbete som vi redan gör. Naturvårdsverket har ansvar att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige (regeringsuppdrag både 2014 och 2015). Havs- och vattenmyndigheten bidrar med de akvatiska delarna i arbetet. Länen ska ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur till senast den 1 oktober 2017 (Regleringsbrev för 2015). Mycket av naturvårdsarbetet kommer att gå in i arbetet med grön infrastruktur. Varmt välkomna och börja fundera redan nu på vilka som är de tre viktigaste stegen för att få verkstad det vill säga att på allvar komma igång med restaureringsarbetet och att nå miljökvalitetsmålen (generationsmålet). Detta kommer nämligen att diskuteras på onsdagens workshop! Biologisk mångfald & samlade erfarenheter Moderator: Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbottens län Berglund inledde passet med att kommentera att dessa erfarenheter kanske inte har blivit manual ännu, men det kanske de blir vi får se. Marin restaurering i ett ekosystemperspektiv Ulf Bergström, SLU Aqua De flesta tänker nog på konstgjorda rev, grunda vikar och kustmynnande våtmarker när de pratar om marin restaurering. Men det finns även andra exempel som uppmärksammas i media, man dumpar järnvägsvagnar i havet t ex. Alla kanske inte är så effektiva. Var går gränserna? Bergström presenterade en rad påståenden och lät konferensdeltagarna räcka upp handen om de höll med. Gå efter magkänslan, resonera inte logiskt uppmanade han. Vad är lämpliga restaureringsåtgärder? De flesta är överens och det räcktes upp händer unisont, tills vi kommer till punkten reducera oönskad art genom skörd/jakt/fiske. Sätta ut fiskyngel för att stärka bestånd få händer räcktes upp även här. Varför var det dåligt men ålgräsplantering bra? Fundera. Flera av exemplen är likartade, men vad gör att vi tycker att det ena är bra men inte det andra? Vi sätter alltid ett mänskligt perspektiv på restaureringsåtgärder. Det är vi människor som bestämmer vart vi vill gå. Vi återställer bestånd och biotoper som vi gynnas av, medan andra arter och miljöer kanske går obemärkta förbi. Arbetet styrs av EU:s miljödirektiv, GFP, BSAP och nationella mål. Tidsperspektivet till vad ska vi återställa? Var sätter vi referensvärden? Östersjöns övergödning ser man till 1950-talet 8

t ex, andra projekt kanske man ser till ett hundraårsperspektiv. På bara några år har beståndet av torsk förändrats jättemycket då får man fundera över vad vi ska sikta på. Efter andra världskriget var tonfisk den billigaste fisken eftersom det fanns massor och det behövdes bara ett fiskespö så kunde man åka ut och dra upp dem. Nu är det en enormt dyr fisk, det förändras fort. Ska vi ta bort arter som ökar på grund av att vi gynnat dem? Ska ny tillkommande arter alltid motverkas? Är alla lika ovälkomna? Ska vi begränsa arter som tränger undan eller äter upp hotade bestånd? En svår fråga som myndigheterna bollar mellan varandra och inte vill ta tag i. Den måste diskuteras. Vilken kunskap behöver vi? Vi behöver veta ad som är orsaken till tillbakagången. Är det möjligt att återställa? Samt hur effektiva åtgärderna är. Fysisk påverkan på biotoper är lätta att identifiera. Annars kan det vara svårt, för enskilda bestånd måste man hitta flaskhalsar som begränsar reproduktionen eller har stor effekt på dödligheten. De tidigaste livsstadierna är ofta känsliga för miljöförändringar. För fisk kan det handla om lek- och uppväxtområden. Det är precis i de här grunda, skyddade vikarna vi vill ha våra båtar t ex. Skyddet av den här typer av miljöer är väldigt dåligt. Strandskyddet är inte starkt. Det är svårt att stå emot de starka exploateringskrafterna som finns. I Stockholms skärgård är mindre än 4 % av rekryteringsområdena skyddade av Natura 2000. Samtidigt nyexploateras ungefär 0.5% av områdena varje år. När vi påverkar en predator i en födoväv kan vi få kaskadeffekter i hela området. Många samverkande faktorer gör det svårt att knyta orsak och verkan. I svenska vatten har vi en lika stark påverkan från rovfiskens predation som från övergödning på tillväxten av trådalger. Detta är ny viktig kunskap att ta hänsyn till i restaureringsarbetet. Vilka åtgärder är kostnadseffektiva? Här finns stora kunskapsluckor, det arbetet återstår. Vi behöver mer kunskap om mänsklig påverkan, om vilka effekter restaureringsåtgärder har på systemnivå, lyfta blicken från det lilla isolerade området. Även jämföra kostnader med nyttor. En starkare koppling mellan forskning och förvaltning behövs. Man skulle kunna göra kompensationsåtgärder, sätta in pengar på någon fond t ex. Det finns inga bra sådana system nu. Det måste vara billigare att skydda, nu kostar det mer att skydda än att restaurera vilket är fel. Fråga från publiken: Vad gör vi om vi värderar ekosystemtjänster och kommer fram till att exploateringen ger mer pengar? T ex småbåtshamnar? Svar: Just nu finns det inte mycket alls i den andra vågskålen och vi måste börja någonstans. Internationellt och nationellt genomförda metoder för ekologisk restaurering och kompensation i kustvattenmiljö Patrik Kraufvelin, SLU Aqua Kraufvelin pratade om erfarenheter, fysiska förändringar och ingrepp. Han berättade om DPSIR-metodiken. Responser är åtgärder som tas för att förhindra, kompensera för, förmildra eller anpassa förändringar i miljöns tillstånd. Med respons strävar man efter att: kontrollera drivkrafter eller påverkanstryck genom reglering, politik, förhindrande/motverkande direkt upprätthålla, sanera, rehabilitera eller restaurera miljön eller ekosystems status/tillstånd 9

göra insatser mot inverkan på ekosystemtjänster, i enlighet med deras värde Ibland kan det vara bättre i praktiken att inte göra något alls Restaurering är ett alternativ till återställning när alla andra alternativ har uttömts. Orsaken till förlusten kan vara okänd vid ekologisk restaurering medan det vid kompensationsrestaurering ofta finns en fysisk orsak och ansvariga aktörer. Först väljer man ut ett lämpligt område, sedan undersöker man tidigare historiska och nuvarande referensförhållanden. Man utvecklar en restaureringsplan och erhåller tillstånd. Man börjar inte alltid från början och man har inte alltid gjort det på de lämpligaste platserna, därför är det viktigt att gå alla stegen. Fördelar och nackdelar med restaurering? Fördelar: Ytterst positivt om det lyckas; ökad miljömedvetenhet bland människor både när det lyckas och när det kanske inte lyckas, alternativ till bötesstraff, kan fungera som goda underlag till forskningsprojekt. Nackdelar? Osäker framgång, dyra insatser, systematiskt gynnande av vissa biotoper, genetiska risker med förflyttning av arter, ibland enbart fokuserat på det estetiska, kan leda till övertro på vår förmåga. Det finns inga magic bullets, det är alltid bättre/billigare att låta bli att förstöra något än att försöka återskapa det i efterhand. Marin restaurering är relativt nytt, finns inte många studier. Gällande fiskbestånd finns flera exempel. Det finns även exempel på tropiska marina habitat, t ex korallrev och mangroveskogar. Viktigt med förundersökningar så att man inte planterar något där det inte funnits förut eller där det finns någon naturlig förklaring till att det inte finns längre. Vid restaurering genom konstgjorda rev kan man attrahera tillbaka den hotade arten/hotade samhällen, men riskerar även överfiske om det är så att arterna främst attraheras till reven utan att det skett en produktionsökning. Kan även ändra fysiska förhållanden t ex Göteborgs hamn. Musslor och ostron är kanske det lättaste att restaurera, men viktigt att ta från så lokalt område som möjligt. Ålgräsängar pågående projekt i Bohuslän. Grunda mjukbottnar kräver rätt bottenmaterial i rätt proportioner t ex lera, sand, grus. Muddring kan också fungera som restaureringsåtgärd. Restaurering av fisksamhällen är en gammal tradition. Det kan vara t ex byggande av vandringsvägar och laxtrappor, yngelutplacering. Det finns även nya åtgärder som att ta bort hinder t ex dammar. Detta kopplas till direktiven. Arbetet strävar till att ge en vetenskaplig grund. 10

Estimating policy-relevant economic values for the benefits provided by eelgrass beds on Sweden s West Coast Scott Cole, Göteborgs universitet Cole är miljöekonom och driver eget företag. Han jobbar med värderingsfrågor och idag representerar han Göteborgs universitet. Varför försvinner ålgräset? Hur utvecklar vi kostnadseffektiva metoder för restaurering? Att serva ålgräsekosystem är ingen lätt uppgift. Det första steget är det ekologiska: vilka funktioner? Det andra det ekonomiska: vilka förtjänster? Cole jobbar med att identifiera vad som är viktigt för samhället och sedan försöka värdera det. Vi behöver både ekologiska och ekonomiska perspektiv, hitta mötespunkten mellan de olika disciplinerna och förse ekonomerna med underlag. Constanza et Al kom ut med text om ålgräsvärdering 2013. Det tillvägagångssättet är användbart eftersom det fångar folks uppmärksamhet, men vi måste utvärdera varje ålgräsäng för sig för att sedan sammanställa en värdering av alla. Varför ska vi då värdera ålgräs? För att vi måste, politiker och beslutsfattare har bestämt det i form av direktiv, miljömål etc. Cole visade upp en tabell med syfte att identifier vad det här betyder i ekonomiska termer. Vem gagnar det här arbetet? Han har använt sig av tre olika värden: fiskproduktion, reducerad klimatpåverkan och rekreation (vattenklarhet). Detta innebär att några saker inte blir värderade, t ex fastighetsvärden. När det gäller fiske har han fokuserat på kommersiellt fiske, inte rekreationsfiske t ex sportfiske. För att få fram det ekologiska värdet jämförde han fiskeproduktion per ha med och utan ålgräs. För det ekonomiska räknade han ut värdet av fiskproduktionen och därmed vinstförlusten. Sammanlagt tre olika arter påverkades och för att få fram den totala förlusten räknade han ihop den totala förlusten av fisk och priset på den. Diskussion: interdisciplinärt arbete är svårt, särskilt att ta fram ramverk. Ekologer vill fånga så många värden som möjligt, ekonomer skulle också vilja det men måste bryta ner dem för att kunna göra uträkningar. Ramverket lider av svaghet i det nuvarande kunskapsläget, t ex när det kommer till priset på kol och kväve. Ett problem är att vi måste exkludera vissa värden på grund av brist på data och av risk för dubbelräkning. Exempelvis rekreationsfiske, stabilisering av sediment och stranderosion. 11

Frågestund & diskussion Fråga: Är ålgräs dyrt? Svar: Cole har inte värderat andra habitat så det är svårt att svara på. Vi måste prioritera vi kan inte rädda alla. Därför är detta så viktigt, om vi värderar de olika habitaten kan vi sedan prioritera. Fråga: Hur hanterar vi de stora ekonomiska intressen som vi konkurrerar med? Även om vi värderar ålgräsängen till en miljon kr finns det alltid någon som betalar mer än det för att få bygga en sjöbod t ex. Svar: Vi måste prata samma språk. Gör vi inte det, har vi redan förlorat. Vad är alternativet? Status quo? Det är värt noll. Idag värderar vi inte ekosystemtjänsterna alls, det blir inte alls bra för då händer ingenting. Vi måste börja nu, vi måste ta bort de x som finns och skaffa kunskap om detta. Miljöbalken och värderingar är bara en sak, vi har flera direktiv att luta oss mot. Kommentar: Ska vi redan idag planera för hur vår kust kan se ut om hundra år? Egentligen kanske vi ska strunta i alla de marina arterna eftersom de inte har någon chans ändå? Realistiskt se vad vi kan åstadkomma istället. Svårt med allt vi ska ta hänsyn till att även ta hänsyn till vad som händer om hundra år, vi har en långsiktig process. Kommentar: Farligt att ta hänsyn till enkäter där vi inte vet vad människor svarar på när de svarar på hur de värderar ålgräsängar. Kommentar: Om vi hade data om sportfiske hur ska vi använda den nya fisken vi får genom att rädda ålgräsängar? Ska vi låta sportfiskare fiska dem eller ska vi överlåta dem till kommersiellt fiske? Vi har inte en fri marknad när det kommer till ålgräs bara för att någon vill betala för en ålgräsäng betyder inte det att de får det. I värsta fall kanske man får kompensera för skadan. Havsbottnens integritet - ekosystemens struktur & funktion samt övergödning - en utmaning eller resurs? Moderator: Fredrik Larson, Länsstyrelsen Västra Götalands län Biologiska förutsättningar - bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer i kustvatten och övergångszon. Johan Kling, Havs- och vattenmyndigheten Vid kusten är det här området betydligt mer eftersatt. Det är få länder som har gjort något överhuvudtaget kring kustområdena, det är inte bara i Sverige det ser ut så. 12

Var slutar kusten? Hur definierar vi kustens gräns? Inom Vattenförvaltningen finns det ingen egentlig definition. Men när det kommer till vatten finns det en rad olika definitioner. Högsta vattenstånd finns i miljöbalken, men ska vi definiera kusten där? Den är ju mycket högre än vattnet. Varför ska vi förstå hydromorfologin? Det fanns redan som begrepp men det är nytt inom det här området. Men även om det har studerats i hundra år har det inte tillämpats. Viktigt att ha med när man ska restaurera funktionerna i ett kustområde. Vi kan inte bara tro att vi kan plantera ålgräs och så kommer allt att bli bra. När åtgärderna tar 10-20 år innebär det att vi inte kan återställa som det var innan. Hur gör vi bedömningen om påverkan om vi inte vet vilken känslighet systemet har och vilka förändringar vi kan förvänta oss? Vi ska bedöma vattnet med hjälp av biologiska kvalitetsfaktorerna. Hydromorfologisk typologi benämna de olika typerna av kust och vilken påverkan som finns. Det krävs en medvetenhet om att det finns variation i de fysiska habitaten. Återställning av invallade, grunda havsvikar Ulf Lindahl, Länsstyrelsen Blekinge län Sedan 1800-talet har 60 % av våtmarkerna torrlagts. Vesan, en invallad havsvikvid Sölvesborg, utgör nu produktiv åkermark för det mesta. Detta visar en rapport från Länsstyrelsen i Blekinge från förra året, den finns på nätet. Man har gjort en inventering och har kommit igång med restaureringsåtgärder. För att hitta de invallade havsvikarna har de använt sig av underlag i form av inscannade förrättningsprotokoll där förrättningsmän har beskrivit åtgärderna. De flesta har gjorts i början av 1900-talet, det är den enda dokumentation som finns i de flesta fall. 25 invallningsföretag identifierades, men en del hade 13

inte genomförts eller hade avslutats. Kvar blev 15 st. En av vikarna används som magasin för bevattning, övriga är åkermark. Varför undersöker man det här? Invallade havsvikar har en viktig ekologisk funktion: Hög biologisk produktion, reproduktion för fiskar. Stor diversitet, många skyddsvärda arter, buffertområde mellan land och hav. Vad finns det då för skäl för att inte restaurera invallad havsvik? Ekonomiska värden, produktiv åkermark, det är därför man har vallat in dem en gång i tiden. Ibland har man uppfört infrastruktur, väg etc. Resurshushållning. Det kan ha kommit upp nya skyddsvärda arter. Övergödningsproblematiken, man får en grumling och spridning av partiklar. På sikt minskar syremättnaden, risken ökar att fosfor frisätts och börjar läcka ut i vattnet. Släpper man på vattnet på jordbruksmark kan man alltså öka övergödningen. Risk för igenväxning med vass samt risken att få problem med mygg, inte populärt hos markägaren. Exempel: Grönadal. Ca 5 hektar ligger under havsytan. Fördel: bara en markägare, lätt att samarbeta och komma överens. Ok att återställa enligt detaljplan. En övergödd bäck mynnade här, den är nu kanaliserad till kanten av området och mynnar utanför. Planerade återställningen innebär att bäcken leds tillbaka in i havsviken. Området är gräsbevuxet, det är alltså inte bar jordbruksmark som kan sprida näringsämnen och grumling. Området ska översvämmas av bäcken, sedan kan det finnas ett parti som är gräsbevuxet som kan fungera som betesmark. Gör det möjligt för markägaren att använda området för sina behov. Det faktum att det mynnar en bäck i området är bra för det finns stöd inom landsbygdsprogrammet, man kan få ersättning. Det fortsatta arbetet innebär lite tuffare utmaningar eftersom det är bar jordbruksmark och det finns flera markägare med olika åsikter. Restaurering av ögonkorall Lophelia pertusa biogena rev. Lisbeth G Jonsson, Göteborgs Universitet Jonsson inledde med att berätta lite om kallvattenskoraller. Ca 50 % av korallerna i Norge kan vara förstörda pga trålning. Långrevsfiskare klagade eftersom deras fiske minskade drastiskt, visade sig att trålfiskarna förstört korallreven med vilje med järnbalkar som de drog längs med botten. Skadade rev har väldigt svårt att komma tillbaka, det sker ingen återväxt. I slutet av 1900-talet påbörjades inventering av ögonkorall på den svenska västkusten. I dagsläget har vi två levande rev. Säckenrevet och Väderörevet. Säcken: hittade 400 levande kolonier 1999, 2014 hittades endast 50. Väderörevet består av till synes nysettlade koraller ovanpå klumpar av döda koraller. Livskraftiga rev kan bibehålla/öka 14

biodiversiteten i svenska hav. Försurning av haven hotar korallreven. Ett mål för Kosterhavets nationalpark är två livskraftiga korallrev. För att inventera jobbar de med undervattensfarkoster, finns två stycken på Tjärnö. För att så skonsamt som möjligt samla in dem användes en manipulator med fångsthåv, och på så vis kan de mycket selektivt plocka korallkolonier utan att krossa en massa. Restaurering: de tog upp koraller i Norge, transporterade i ställningar i djupvatten. Sänkte ner ställningen med ca 4 fragment på varje. Eftersom de visste hur stora plattorna var kunde de även mäta fragmenten och se hur stor tillväxten var på dem. Säcken ligger på gränsen mellan Norge och Sverige. Under 2013 placerades även betongklumpar med korallfragment ut, inte utvärderat ännu. Planerar även att ställa ut fler ställningar på det döda revet Björns rev. 73 % av korallerna har överlevt. Jämfört med litteraturen ligger tillväxttakten inom det spannet så det går trots allt bra för dem. Ett problem som de har stött på är att det finns en otrolig population av liljestjärnor. Dessa döljer korallerna emellanåt och konkurrerar troligen om födan. Idag är enda möjligheten att restaurera genom transplantering av korallfragment. Forskarna har försökt att få larver att settla, men det har ännu inte lyckats. Studien har visat att det är en möjlig metod, men det behövs långvariga studier. Man måste hålla på längre än 2-3 år för att få ett mer korrekt resultat. Väldigt viktigt att utvärdera lokalen, de kunde se att det var väldigt viktigt var placeringen i revet var. Kunde se att den ställningen som placerades lite utanför Säcken har klarat sig mycket sämre. Blev det några skador på donatorreven? Man har använt kolonier som ändå har varit hotade av svampdjur, men har inte direkt mätt om det motsvarar. Oftast är det dödsdömda kolonier som de har använt som transplantation. Kan akvatisk biomassa minska havens övergödning och ge oss ren energi? (BUCEFALOS) Filip Hvitlock, Region Skåne/Trelleborgs kommun Det här är kanske inte riktigt marin restaurering det beror på hur man definierar det. Det berör miljömålen. Studien har valt att titta på fiskrens, våtmarksvegetation, mikroalger, tång på stränder samt blåmusslor. Musselodlingar funkade inte i Öresund, de trasslade till sig, de kräver fast förankring. Har fyra stycken ute i Öresund nu. Produktionsvåtmarker: har 1 buffertdamm och 12 försöksdammar som är utformade på lite olika sätt. För ekonomins skull är det bra att få ut en slutprodukt med högre värde. De testade odling av mikroalger men maskinerna tar alldeles för mycket energi. De har en fullskalig anläggning för biogasproduktion av tång från stränder. Först använde de en pilotanläggning. Anläggningen klarar av 1000 kubik tång per år. Potentialrapport för Malmö stad behandlar alla de här akvatiska substraten. 15

Metoder större delen av stränderna i Trelleborg är åtkomliga med maskiner. Tångrensningen är i praktiken inte den största exploateringen turisterna ställer krav på att stranden ska vara ren. Man rensar efter behovet, det kommer troligtvis aldrig att rensas bara för att producera biogas. Människorna först, sen rensningen. De har räknat på fiskrens och då endast det fiskrens som slängs överbord. Det är energi som man har i handen, skulle kunna vara lätt att förvara den istället för att kasta. Simrishamn producerar överlägset mest, därför skulle det vara mest lönsamt att börja där. För de som är intresserade att höra mer om detta hålls ett slutseminarium i Malmö 21-22 april. Skulle man kunna ha ett bidrag för att odla musslor, eller för att plocka upp näringsämnen ur havet? För att knuffa igång branschen. Man hanterar redan tången, men det är inte särskilt konstruktivt. Tittar man på havet ligger det ofta döda alger i sjok, trålfiskare skulle kunna få ett bidrag för att använda den tången som de får upp. Fosforhalten är låg, men svavelhalten är hög Fråga: Hur förhåller ni er till konflikten gentemot direktiv som säger att man måste begränsa strandstädningen? Svar: Vi har använt en grov uppskattning, enkel metod. Har varit tvungna att förenkla det, men när man tittar från fall till fall ser det mycket olika ut. I Lomma kommun brukar de skyffla sin tång till vallar pga erosion, om de skulle sluta med det skulle de få en ökad erosion och då kanske det inte är så klokt att använda den tången till något annat. Om man ska utvärdera användandet av tång ska man titta på turismen kommer aldrig att börja rensa stranden enbart pga tången. Fråga: Hur ser tången ut? På Bohuskusten är den full av plastbitar. Svar: I Skåne är det framförallt plast som kommer direkt från badgästerna, inte som spolas upp. Vissa kommuner har manuell rensning av tången men det är extremt dyrt, men det är ett problem oavsett vad man ska göra med tången. Frågestund & diskussion Fråga om koraller: Hur ser korrelationen ut av associerade arter och antal kolonier? Svar: Idag får det inte ske något skrap så får inte göra någon jämförelse utan bara de arter de kan se. Misstänker att det har minskat men kan inte säga något bestämt. 16

Populationer inom säkra biologiska gränser & marina näringsvävar Moderator: Jens Olsson, SLU Aqua Åtgärdsprogram hotade arter (ÅGP) och kunskapsuppbyggande program i marina miljöer - med fokus på arter och habitat Anna Karlsson, Havs- och vattenmyndigheten Karlsson jobbar med det nationella åtgärdsprogrammet för hotade arter. Hon inledde med att berättar övergripande om hur de har tänkt jobba. Det här är inget nytt, det har pågått sedan länge och är en del i arbetet med att nå Sveriges miljömål. Åtgärdsprogram tas fram för arter eller livsmiljöer som löper risk att försvinna. Det finns en lång tradition i Sverige att jobba med det här, t ex arbetet med rödlistan vart femte år. Vi har ett väletablerat system för rapportering av arter med hjälp av artportalen. Mycket arbete görs av den ideella naturvården, det finns ett väletablerat samarbete mellan dem och förvaltningen. För att illustrera mångfalden av åtgärdsprogram nämnde Karlsson att det rör sig om runt 400 arter inom 200 program. Huvudsakligen är det terrestra miljöer, det finns inte så mycket på den akvatiska sidan. Det är ett framgångsrikt recept som bygger på samverkan. Det handlar om riktade åtgärder som man ska få resultat av på ganska kort tid. Kortsiktiga och långsiktiga mätbara mål har satts upp, det är tidsbegränsat och resultaten utvärderas. Det prioriteras och resurser avsätts. Det finns en tydlig ansvarsfördelning, oftast ligger huvudansvaret på länsstyrelser. I regel är det hotade arter som inte omfattas av den normala förvaltningen. Det finns en kunskapsbrist gällande marina arter och livsmiljöer, man vet inte alltid vilka åtgärder man skulle kunna sätta in för att restaurera. Behovet är känt och det är läge att börja jobba lite bredare med marina åtgärdsprogram. Regionala havsmiljökonventionerna gäller. Det pågår sedan länge ett intensivt arbete med att upprätta rekommendationer, Sverige har varit aktivt och drivande. Man har nyligen tagit fram en rödlista i östersjöområdet och en rekommendation för vad länderna behöver göra. Vi tror att med ett integrerat arbetssätt och ett större fokus på grupper av arter och deras livsmiljöer och en ny typ av program är det läge att börja jobba mer med marina åtgärdsprogram. 17

Analys utifrån kriterier har de försökt identifiera arter där de tror att det går att genomföra riktade åtgärder för att förbättra statusen. 26 akvatiska program på ny lista, alla är inte nya. HaV ansvarar för 19 program. Revmiljöer i marin atlantisk region/nordsjön dålig bevarandestatus. Har inte hela receptet klart, behöver vägledning för kunskapsuppbyggande program som ska tas fram under 2015. Spännande tid framöver, förhoppningsvis kommer vi att kunna använda det här och det kommer att finnas information om specifika program på HaV s hemsida inom kort. Frågor? Genomförandet, är det inte rättsligt bindande? Instrument kopplade? Det finns arter som är kopplade till habitatdirektivet och där finns juridiska åtaganden. Hur bra är det att man tillsätter lite pengar inom något projekt och samtidigt tillåter man fortsatt förstöring? T ex åtgärdsprogram för ål, frivilliga avtal med kraftverksföretag. HaV tror att det här är ett bra komplement till andra verktyg som finns, t ex förbud, skyddsområden osv. Men det är inte den enda verktygslådan som vi har och förlitar oss på. CodS - interregprojekt om restaurering av lokala kustpopulationer av torsk i Bohuslän Kerstin Johannesson, Göteborgs Universitet Skulle det vara möjligt att restaurera torskbestånden vid Bohuskusten? Det finns bara kvar rejält med torsk i Öresund eftersom det har varit trålförbud där i många decennier pga. sjöfarten. All torsk har dock inte försvunnit vid Bohuskusten utan det är den stora könsmogna torsken som har försvunnit, liten torsk finns kvar fortfarande. Förhoppningen har varit att det då ska finnas stor torsk så småningom, men det har inte hänt. Johannesson har studerat genetiken på torsken. För att skydda de kustnära bestånden har dåvarande fiskeriverket försökt att begränsa det man trodde var det stora problemet, trålfisket. Trålgränsen har flyttats ut från 2 till 4 nm utanför baslinjen. Vi har nu verktyg för att kunna titta på torskens genetiska sammansättning, kan ta vilken torsk som helst som individ och säga vilket bestånd den tillhör. Östersjötorsk domineras t ex. genetiskt av en grön färg. Man ser omedelbart att den är annorlunda men samtidigt finns det skillnader mellan Öresund och Kattegatt som är relativt nära varandra. Juvenil torsk driver in och simmar sedan tillbaka ut i Nordsjön. 18

Populationerna faller ut i tre grupper. Nordsjön och engelska kanalen samt Öresund och Bälthavet. Oslofjorden och Skagerrak hamnar i Nordsjögruppen. Idefjorden och Gullmarsfjorden de delar upp sig mellan Öresund och Nordsjögrupperna, de innehåller genetiska delar av båda. Det är kanske då återetablerade bestånd med sitt ursprung från fisk från båda ställena. Det kan vara svårt att veta hur man ska hantera sådana bestånd i framtiden eftersom de kanske har särskilda genetiska egenskaper anpassade till miljöerna de befinner sig i. Slutsatser det finns rekrytering lokalt betingad, men ganska liten. Förmodligen har Kattegatt-torsken varit viktigare för Bohuskusten än vad den är idag. Från Nordsjön finns det två ställen torsken kan komma ifrån utanför Danmark samt från Kattegatt. Frågan är om beståndsförstärkande odling är möjlig och om den är önskvärd? Vilka risker tar man? Vad finns det för betalningsvilja? Skattebetalarna är beredda att betala mycket för att få tillbaka torsken till 1970-talets nivå. Det kan uppstå juridiska komplikationer restaurering juridiskt kanske inte är samma sak som restaurering som biologer pratar om. Är all torsk borta handlar det om införing av något nytt och då är det en annan sak. Den bästa strategin nu kanske är maximalt skydd och att vänta och se några år hur det ser ut. Fråga: Finns det livskraftiga lokala bestånd i Norge? Svar: Ja, och det fiskas fortfarande kommersiellt där. Det är lite av en gåta, möjligen är det så att fisket inte har varit lika intensivt där som på den svenska sidan. Fråga: Finns det anledning att tro att man kan få igång en positiv spiral så att ekosystemet blir självbärande eller blir detta bara konstgjord andning? Svar: Förhoppningsvis om man har större fiskbestånd gynnar det även ålgräsängarna så att det växer bra på längre sikt. Ger habitatrestaurering av våtmarker fler gäddor i Östersjön? Nils Ljunggren, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Ljunggren är projektledare för ett projekt som drivs av sportfiskarna. Ger kustnära våtmarker fler gäddor i Östersjön? Sportfiskarna är en intresseorganisation som mer och mer är en utförarorganisation av vatten- och fiskevård. Där finns ungefär 20 biologer som jobbar med konkreta åtgärder. Man upptäckte rekryteringsstörningar hos kustgädda, i mitten av 1990-talet började självklara arter som aborre och gädda försvinna vid kustnära områden i Östersjön, Kalmar sund och Gotland t ex. Landningen har minskat med 80 %. Det finns färre fiskar, men större fiskar, medelvikten har ökat samtidigt som antalet minskat. 2 typer av gädda i Östersjön varav den ena leker i sötvatten. Optimala lekmiljöer i sötvatten utgörs av våtmarker och översvämmad gräsmark. Dessa livsmiljöer har minskat kraftigt. 19

Små diken och bäckar är viktiga passager till gäddornas miljöer, men nu kanske de torkar ut i maj varje år. Gäddan behöver skyddade miljöer, grunda, gärna med strandbete. Man har gjort otolitanalys (analyser på fiskarnas hörselstenar) för att se vilken miljö de vistas i och därmed var de har befunnit sig. Problem i Östersjön exploatering av grunda vikar, muddring, övergödning, ändrad markanvändning där viktiga lekområden växer igen. Under samma period har storspiggen ökat. Sötvattensområde med stabil varm miljö, mycket mat och skydd utgör en bra start för en gäddunge. Tyvärr är dock 70-90 % av våtmarkerna borta. Gäddfabrik en helt vanlig våtmark fast den är åtkomlig för fisk. Arbetet för att återskapa den här typen av miljöer har kommit igång ute i länen, bl a genom att återinvalla mark som är dränerad eller att bygga omlöp till våtmarker som inte är åtkomliga från kusten längre. Det finns ett 80-tal avslutade projekt och 40 påbörjade längs hela ostkusten. Blekinge har också kommit igång nu. Blir det fler gäddor då? Det är svårt att följa upp, får inte pengar till det inom landsbygdsprogrammet. I Mönsterås finns ett projekt där ett åkerdike gick genom betesmark. 2008: 1400 vuxna gäddor 3000 yngel. Höjde vattennivån. 2009: 1400 vuxna, 65000 yngel. 2013: 3100 vuxna, 285 000 yngel. Det började också dyka upp en massa lake, förmodligen är våtmarkerna alltså viktiga även för andra arter. Svaret är alltså ja. De gäddor som finns i ett vattendrag är gäddor som fötts i det och sedan kommer tillbaka för att leka. Fråga: Finns det en intressekonflikt? Kan detta påverka lax och öring negativt? Svar: I början var det så, med reflexmässiga protester. Men det är i många fall olika miljöer, det är inga öringvattendrag så det har inte varit någon konflikt. Fråga: Finns det ett behov även i norra Sverige? Svar: Finns alltid behov av att återskapa dessa miljöer biologiskt, men just för gäddan vet man inte så mycket i den delen av Sverige. Frågestund & diskussion I Västerbotten har funnits funderingar på behovet av våtmarker för gädda etiskt ställningstagande landhöjningen tar död på de våtmarkerna. Ska man då motverka naturliga processerna? Dock har vi torkat ut så många våtmarker att det kan vara motiverat att anlägga nya ändå. Hur kan man artbestämma ägg och yngel? Kollar genetiska sammansättningen. Hur tänker sig Kerstin Johanesson skyddet för torsk? Hon tycker att man bör stoppa fisket över en tid och se om det kan ha någon effekt. Bifångst av 10 torskar kan vara förödande eftersom bestånden är så små. 20

Det är inte intressantast att ta reda på var den nu lekande torsken kommer ifrån utan att försöka rädda den torsk som finns nu. Om vi om 10 år inte hittar några ägg alls kanske vi kan försöka restaurera genom att plantera in ägg och då måste vi ta reda på hur det har sett ut historiskt. Hur ställer sig sportfiskarna till förslaget att totalfreda torsk? De ställer sig bakom förslaget för att i möjligaste mån skona torsken. Kan det finnas flaskhalsar för torsken? Konkurrens mellan Nordsjötorsken och andra, som gör att larverna inte överlever? Vet inte, viktig fråga för restaurering. En sak som inte har undersökts i fjordarna är plankton, det finns ont om det i fjordarna och nordsjötorsken har redan passerat det stadie där den lever på det när den vandrar in där. Det finns en tidsaspekt, vad är det vi ska restaurera till? Naturen är inte statisk vilket gör det komplicerat. Vi lever i olika paradigmer hela tiden, vart är det vi ska? Spiggen har identifierats som en sannolik påverkansfaktor på t ex gädda. Tycks ske en ökning av maneter av olika slag. Känner någon till något övervakningsprogram på maneter? Senare år har funnits amerikanska kammaneter som äter upp plankton men de verkar fluktuera mycket. Globalt problem. Finns forskning om dem men kanske inget övervakningsprogram. Dags att sätta igång? Finns metoder för att sortera mängder av planktondata, kanske är värt att använda framöver. Dag 2 Havet - vår gemensamma resurs Stefan Edman, författare, biolog och hedersdoktor vid Chalmers Exploateringen etc oroar mig samtidigt som det är otroligt spännande med kustturismen. Carl Linneaus klev ombord på ett fartyg i Marstrand. Hade sovit gott, ätit fin frukost, nu vill han segla utmed det vilda havet. Kaptenen säger ta det lugnt, det blåser för mycket, vi måste gå inomskärs. Övernattar i Höviksnäs på Tjörn. Nästa anhalt Svansund på resan mot Uddevalla. Tittar på mollusker. På kvällen går de iland i Uddevalla, där säger Linné, jag har kommit till Nordens Venedig. Bergen är skalliga, framförallt Tjörns, helt kala, blankspolade. Det växer ingenting, ingen vegetation. Deltar i 1700-talets största vetenskapliga konflikt. Tjörn stiger inte ur havet utan det är vattnet som rinner undan. i ett slukhål i jordens inre. Idag vet vi lite mer om detta. 21

Pangea, för 65 miljoner år sedan fanns inte Atlanten. Oceanerna kommer att förändras framöver. Vår planet är verkligen en vattenplanet. 1400 miljoner kubikkm vatten. Om man hällde det över oceanernas yta blev det en hög pelare. 97 % saltvatten. Det mesta söta är bundet i t ex Antarktis. Varifrån kommer vattnet? Aristoteles tänkte att det bildas i hålrum i jordens inre. Tankar om underjordiska floder där Nilens krokodiler simmade. Idag vet vi konceptet med H2O, det är format långt tidigare än solsystemet. Heta gasmoln som skulle kondensera på andra partiklar och komma in i det som blev solsystemet, planeterna och planeten Jorden. När den krympte förångades vattnet, steg upp, kondenserade, avkyldes och blev syndafloden. Nu har vi detta vatten överallt på vår planet. Men det har också kommit utifrån på senare tid, från trakten kring Mars och Jupiter i form av kometer och asteroider. Livet blev till i havet för 3,5 miljarder år sedan. Det finns mycket liv i havet, det vet ni som är marinbiologer. Kanske 160000 arter, färre än man kan tro. Spännande att tänka sig att vi som är biologer har en stor pedagogisk uppgift att berätta vad havet betyder. Mycket man kan se och uppleva, men det är så mycket mer, den stora termostaten som gör att det går att bo på våra breddgrader. Havet stiger upp, solen lyfter och regnar ner det på alla världens åkrar och betesmarker. Producerar all föda vi behöver. Havet ligger bakom den mesta av syrgasen. Därmed också ozonmolekyler som också är avgörande för att det ska finnas liv. Filtrerar de farliga strålarna från solen. Havet är också direkt väldigt viktigt för mänskligheten. 3 femtedelar, 60 % av jorden, är havsbotten. Djup havsbotten där ingen människa har varit, vår kunskap är begränsad. Solen når aldrig dit. Det tycker jag är väldigt fascinerande och det skapar en viss ödmjukhet som vi kan behöva. 1 femtedel är den smala remsa av kustland och grunda havsbottnar som betyder nästan allt för mänskligheten. Det som sker där avgör framtiden för människan på planeten jorden. Inom den zonen 20 mil remsa bor stor del av mänskligheten. 75 % av mänskligheten kommer att finnas där 2025. Migrationen från kontinenternas inre ut mot den här kustzonen är betydande, det är inte konstigt att förstå varför. 7 av världens megastäder mer än 10 miljoner människor ligger inom den här zonen. 3 fjärdedelar av all matförgiftning. Fisken blir till. Här finns också de 40 miljoner människor på jorden som är yrkesfiskare, ofta väldigt småskaligt. Jobbar med helt andra metoder än längs våra kuster här. Finns råvaror för mediciner. Här finns också väldigt mycket kol, olja, gas, mineraler. Finns de som väntar på att få sätta tänderna i de här resurserna. Finns också enorma hot bundna till det här. Kustturismen i Florida, rev man kan åka till, omsätter 2 miljarder dollar varje år. Kusthaven är en livszon av en dimension som kanske inte alla känner till. Tenderar att bli krishav, har blivit det på många håll i världen. Utfiskning, 22

övergödning, läckage av oljespill, fragment av plast, en enorm utmaning. Förlust av biologisk mångfald. Uppvärmningen av haven ser olika ut på olika breddgrader. Kamp om resurserna ställd mot bevarandet. Danmark har stora ambitioner, har upptäckt att Grönland fortsätter under havet ända upp till Arktis, påstår att Arktis därför är deras. Kanada och Ryssland säger detsamma. Om Arktis smälter minskar transportvägarna mellan Europa och Asien men exploateringarna ökar samtidigt. Allmänningens tragedi finns och spökar hela tiden. Havsdirektiv, vattendirektiv nu ska vi ha havsplanering i Sverige. Tre havsområden, kan bli ett bra instrument och nödvändigt om man får till det. Stärka bevarandet mellan alla de intressen som kommer att slåss om havets resurser. Grundbulten i detta måste vara en ekosystemansats. Det måste bli tydligare vad det är. Vässade instrument i form av miljökonsekvensbeskrivningar och försiktighetsprincipen måste användas. Hoppas mycket på detta, kommer att följa det. Vi brottas med övergödningsfrågan. Mjukgörarna, som hindrar att tv:n ska börja brinna etc. Fluorerande ämnen, exploateringstrycket, kustturismen, allt som är så fascinerande och har så många positiva dimensioner. Är ganska orolig för Bohuskusten. Vi måste få redskap som ser till att trycket mot kusten och alla de här värdena blir så skonsamt som möjligt. Vi måste klara detta. Finns det några goda nyheter från havet? Jag tillhör dem som tycker att det är viktigt att visa att det finns bra trender så att man känner viss förtröstan. Rapport från MSC visar att denna märkning faktiskt har gett effekt och man har bra evidens för detta. T ex sillbestånden i Bohuslän har vuxit till sig med 15 % sedan den startade. Antalet sjöfåglar fångade i nät har minskat med 90 % i de områden där de här fiskeflottorna opererar. 200 kubikkm saltvatten strömmade in i Östersjön i höst. Största saltvattentillflödet sedan 2003, motsvarar 1 % av hela volymen i Östersjön. Blue Oceans with blue mussels musselodlingar kan minska övergödningen. Genom vidtagna åtgärder är en del av torsken i Östersjön på väg tillbaka. Namibia är en av de 60 länder vi förr kallade u-länder som fick hjälp under 30 år med att staga upp sina fiskerisystem och att ta befälet över sin egen kust. Är kanske det bästa exemplet. Har nu kontroll över sina egna marina resurser. Det är viktigt att förebygga, öka områdesskydd, fler reservat, näringarna ska bete sig på ett självklart miljöanpassat sätt, av olika skäl t ex biodiversitet. 23

Förutsättningar för genomförande Moderator: Ulf Bergström, SLU Aqua Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering? Lena Gipperth, Göteborgs Universitet Gipperth vill försöka problematisera och beskriva förutsättningar för rättsliga åtgärder. Hon utgår ifrån direktiven, alltså politiska beslut. Vad har vi för möjligheter att faktiskt genomföra de här direktiven? Man kan tycka att de är bra eller otillräckliga, men det är en annan sak. Utgångspunkten beskrevs väl igår, med de rättsliga grunderna. Vi har krav på oss att återställa miljön som blivit påverkad. Vi ska nå en god status, men också undvika att ytterligare försämra. Ambitiösa målsättningar, särskilt som vi har haft en påverkan under väldigt lång tid av flera olika aktörer. Vi har inte haft en massa miljöbrottslingar utan det här har varit tillåten verksamhet, det är viktigt att komma ihåg. Vilka förutsättningar jobbar vi utifrån? Vi ser stora förluster och har sett under lång tid. Vi har ett tryck på exploatering, turism men också byggande på olika sätt. Samtidigt ska de här direktiven efterlevas. Man kan fråga sig, vad är det för instrument vi har för att efterleva det här och uppnå detta? Direktiven ställer krav på att vi ska uppnå detta men också att vi ska ha ett system, en förvaltning som kan hantera de här utmaningarna. Rättsliga förutsättningar för restaurering ekologisk och kompensationsrestaurering. I genomsnitt har vi sett ca 60 % minskning av habitatet ålgräsängar sedan 1980-talet. På vissa områden uppåt 80 och 90 %. Sverige har en skyldighet att restaurera de här habitaten. Är det inte tillåtet att försämra ytterligare? Men då skulle vi inte kunna exploatera hamnar, bostadsområden osv. Men det finns ett ganska kraftigt sådant tryck. Kompensationsrestaurering skulle då kunna vara möjligt. Vi kanske t o m skulle kunna ställa krav på överkompensationsrestaurering för att använda det här instrumentet som ett sätt att restaurera tidigare förstörda områden. Då kanske vi skulle kunna återskapa ålgräshabitat. Men vad händer om vi inte lyckas med kompensationsrestaureringen? Vem bär ansvaret? Viktigt att fundera kring hur vi gör för att undvika en sådan situation. Men vem ska betala för restaureringen? Om vi tänker att kompensation innebär för stora risker. Vem kommer då att initiera restaureringen? Finns nu förslag i åtgärdsprogrammet att man ska genomföra restaureringsåtgärder för ålgräs för att uppnå god status. Vilka verktyg finns det? Statliga medel, havsmiljöanslag t ex, tillfälliga lösningar. Kommissionen kritiserade svenska implementeringen av vattendirektivet för att man inte har ordningen för vattentjänster. Inte smörjmedel i systemet utan är beroende av särskilda anslag i 24

budgeten för att få till stånd sådana åtgärder. Tillsyn? I de fall vi kan peka ut särskilda som orsakat problemet kan vi kräva ansvar. Men det är ett krävande arbete och det visar sig att det ofta kräver stora finansiella resurser. Vi har en gräns för kraven vi kan ställa på utförare enligt kap 2 i miljöbalken. Kap 10 har inte samma begränsningar utan i föroreningsfall kan vi ställa långtgående krav men det här handlar inte alltid om föroreningsfall. Slutsats svenska lagstiftningen är dysfunktionell när det gäller kraven enligt direktivet. Kompensationsrestaureringskrav får eller ska ställas i olika fall (se presentation). Men det kan gå till ett helt annat projekt, restaurering av en annan art t ex. Flera forskare i miljörätt har varit kritiska till tolkningen av lagen när det finns bindande krav. (miljöbalken kap 2) Ex: Hälleviksstrand, icke-vetenskapliga metoder. Oklart hur de ska gå tillväga, hur stort område, vilken metod, det är tydligt att de inte har tänkt igenom situationen tillräckligt. Ex Wallhamn landade i avgift istället för kompensation. Kompensationsrestaurering i Sverige idag: det finns obligatoriska krav i vissa fall men för det mesta har man sett det som en möjlighet som man inte har utnyttjat i särskilt stor utsträckning. Rättskraften är svag därför ställs inte kraven på kompensation. Yttre försämringar kan faktiskt vara tillåtna idag. Har tittat mot USA, där ställs tydligare krav på vissa verksamheter där man alltid måste kompensera. Man har lyckats bättre och bättre med projekten där. Slutsatser svenska lagstiftningen måste anpassas för att kunna hantera direktivens krav på restaurering och icke-försämring. Kompensationsrestaurering måste vara sista utvägen, behövs mer detaljerade regler. Frågor: Angående arean. Vilka möjligheter finns det att mäta? Vid ex överkompensation? Svar: I USA har man fokuserat på arealerna, där har de fått tillbaka samma ekologiska värden. Man behöver utveckla de här metoderna för att avgöra vad det är som ska kompenseras, men vi måste gräva mer i de här frågorna innan vi går vidare i kompensationsprojekten så att vi inte gör åtgärder som inte leder till något. Kommentar: När kan vi sätta gränser för exploatering? Kanske lite mkt prat om kompensation för det är områdesskydd som är det väsentliga. Det vill säga inte ta området i anspråk för verksamhet som är negativ för miljön. 25