GRANSKNINGSHANDLING OKTOBER DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO BY 2014, Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Foto: Trafikverket

Relevanta dokument
SAMRÅDSHANDLING MAJ DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO BY 2014, Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING. Foto: Trafikverket

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

SAMRÅDSHANDLING JANUARI DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

DETALJPLAN FÖR PAJALA 9:187 SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Snickarbacken, Bostäder 2014, Pajala kommun Norrbottens län

GRANSKNINGSHANDLING OKTOBER DETALJPLAN FÖR JUNOSUANDO 5:18 OCH 5:41 SAMT SALMIJÄRVI 1:10 Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

ANTAGANDEHANDLING DECEMBER DETALJPLAN FÖR KORPILOMBOLO 8:22 Bostäder och centrumverksamhet 2013, Pajala kommun Norrbottens län

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Detaljplan för Del av LÖBERÖD 1:123 Eslövs kommun, Skåne län

Upphävande av del av detaljplan för del av stadsäga 26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX

Planbeskrivning Detaljplan för Sangis 38:1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

Detaljplan för Kalix veterinärstation (Kalix 9:47 m.fl.)

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

ANTAGANDEHANDLING MAJ DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

Upphävande av del av detaljplan för Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Upphävande av del av detaljplan för del av Drothems-Broby 1:65 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

Samrådshandling oktober 2013

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Upphävande av del av detaljplan för del av Mariehov 5:26 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län

PLANBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING II DETALJPLAN FÖR DEL AV FASTIGHET KULLTORP 2:2 (KLOCKAREGÅRDEN) I GNOSJÖ KOMMUN

Detaljplan för Karlsborgs fd. reningsverk (Karlsborg 3:1) Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Upphävande av del av stadsplan för stadsäga 27 m.fl., Söderköpings kommun, Östergötlands län. 1(8) Dnr: SBF PLANBESKRIVNING DP XX

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan för KÖPMANNEN 11 Eslövs kommun, Skåne län

Upphävande och ändring av detaljplan för del av Söderköping 2:1, Slussporten, Söderköpings kommun, Östergötlands län Samrådshandling

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Detaljplan för Hoby 1:23 m.fl. Ronneby kommun, Blekinge län

Antagandehandling upprättad

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Upphävandet antagen av SBN laga kraft PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Tomelilla 10:224 i Tomelilla, Tomelilla kommun

ANTAGANDEHANDLING Dnr:

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG , rev

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, Krokom, Krokoms kommun

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Upphävande av tillägg till stadsplan för Söderköping stad, Söderköpings kommun, Östergötlands län

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun

Detaljplan för Fannbyn 2:49, Dvärsätt, Krokoms kommun

Antagandehandling. Tillägg till plankarta med bestämmelser Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning

Planområde ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE. Plan E 273 K Detaljplan för EKETÅNGA 2:19, del av (vid Svanhallavägen) Söndrum, Halmstad

DNR: 13BMN32 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON. Planbeskrivning. Mackmyra 20:18 mfl, Nya köpis Detaljplan för handel Gävle kommun, Gävleborgs län

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Detaljplan- Samrådshandling. För del av Björken 4, Götene tätort, Götene kommun, april 2018

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Detaljplan för Korpilombolo 10:132 och del av Korpilombolo 17:1 Pajala kommun Norrbottens län. Plan- och genomförandebeskrivning

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Datum PLANBESKRIVNING. Antagandehandling. Antagen av Bygg- och miljönämnden: Laga kraft:

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

Detaljplan för Hissmoböle 2:281, 2:334 och 2:20, Krokom, Krokoms kommun

PLAN- OCH GENOMFÖRANDE- BESKRIVNING

Upphävande av detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten TAVELSJÖ 6:29 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Sävast 23:163, samt Sävast 23:12 m.fl. Södra Lillgärdan. Bodens kommun, Norrbottens län

Detaljplan för fastigheten Brunne 8:14

DP#150 DETALJPLAN - ANTAGANDEHANDLING. Götene kommun, augusti för Hönsäter 5:12 samt del av Hönsäter 5:4 Hällekis tätort

Samrådshandling Dnr. KS PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Sävast 23:11, Högvalla, på Sävastön, Bodens kommun, Norrbottens län

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/ Upprättad

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNINGEN

Antagen SBN , 97 Laga kraft SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Gällande fastigheterna Öregrund 4:53, del av 8:1, 54:4-10 samt 54:12-19

Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Tillägg till. Planbeskrivning. Upprättad i januari 2016 av Plan- och byggavdelningen, reviderad mars 2016 Dnr Planområde

ÅSEN 1 i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län

Detaljplan för Kv. Indien 1 FASTIGHETEN Indien 1 och del av Sölvesborg 4:5 Sölvesborgs kommun, Blekinge län

Enbacka skola (Enbacka 13:1 mm), Gustafs

PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m vid Gröndalsvägen i Södertälje Upprättad GRANSKNINGSHANDLING

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE

Detaljplan för Långtradaren 6 inom arbetsplatsområdet Islingby i Borlänge kommun, Dalarnas län. Planbeskrivning. upprättad i januari 2016

PLANBESKRIVNING. Upphävande av del av detaljplan för Järnsjö Strand SAMRÅDSHANDLING. Dnr KS 2019/ del av Leverhögen 1:117

Detaljplan för Fritzhem 9 GARAGE VID FRITZHEMSGATAN/RUUTHSVÄGEN Östersunds kommun

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

Detaljplaner inom vägplan E4, sträckan Gumboda-Grimsmark

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Vägplan för E10 vid Kiruna nya centrum

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av del av byggnadsplan för Grytnäs 1:3 m.fl. i Kalix kommun, Norrbottens län

Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret

Transkript:

DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO BY 2014, Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Foto: Trafikverket 1

INNEHÅLL 1. HANDLINGAR I GRANSKNINGSSKEDET... 4 2. BAKGRUND... 4 3. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG... 4 4. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN... 5 5. PLANDATA... 6 5.1 Läge och areal... 6 5.2 Markägoförhållanden... 6 5.3 Tidigare ställningstaganden... 6 Översiktsplan... 6 Fördjupad översiktsplan... 6 Detaljplaner... 6 Kommunala beslut... 6 Behovsbedömning... 8 6. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 6.1 Natur... 8 Mark, vegetation och naturvärden... 8 Topografiska förhållanden... 8 Riksintressen och andra intressen... 8 Nationella miljömål... 9 Miljökvalitetsnormer... 10 Skyddad natur... 10 Landskapsbild och barriäreffekter... 10 Skyddad kultur, byggnader, fornlämningar... 11 6.2 Offentlig och kommersiell service... 12 6.3 Rekreation och friytor... 12 6.4 Bebyggelseområden... 12 Befintlig bebyggelse... 12 Föreslagna tillkommande byggrätter... 13 6.5 Gator, trafik och parkering... 14 Vägar och fordonstrafik... 14 Transportled för farligt gods... 14 Skotertrafik... 15 Gång- och cykeltrafik... 15 Kollektivtrafik... 16 Parkering... 16 Snöröjning... 16 Buller... 16 6.6 Teknisk försörjning... 16 Ledningar... 16 Tekniska anläggningar... 17 Vattenskyddsområde... 17 2

7. GENOMFÖRANDEFRÅGOR... 18 7.1 Organisatoriska frågor... 18 Preliminär tidplan... 18 7.2 Genomförandetid... 18 7.3 Ansvarsfördelning... 18 7.4 Ekonomiska frågor... 18 7.5 Fastighetsrättsliga frågor... 18 Vägrätt... 18 Fastighetsägare... 18 7.6 Tekniska frågor... 19 Tekniska utredningar... 19 Vattenfalls elledningar... 19 8. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE...20 9. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN...20 BILAGA... 21 Samrådsredogörelse... 21 3

1. HANDLINGAR I GRANSKNINGSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Grundkarta Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsredogörelse 2. BAKGRUND Efter gruvbolaget Northland Resources AB etablering i Kaunisvaara har en stor ökning av trafikmängden, främst tung trafik, skett på den sträcka där gruvtransporterna färdas. Trafikverket har gett Northland Resources AB och deras underentreprenör Cliffton Mining dispens att köra fordon med en vikt om 90 ton. Trafikverket genomför idag åtgärder inom ramen för MaKS-projektet (Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara). I projektet planeras och genomförs upprustning av det befintliga vägnätet för att klara av den ökande belastningen från malmtransporterna. Järnmalmskoncentratet från gruvbrytningen transporteras via lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara för omlastning till järnväg för vidare transport till Narviks hamn. Malmtransporter sker på de befintliga allmänna vägarna väg 99, väg 395, E45 och E10. Malmtransporterna passerar Junosuando by, som ligger längs med väg 395. Trafikverket planerar att genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder i form av vägbreddning, anläggning av gång- och cykelväg samt bullerskyddsåtgärder. Detta för att säkerställa vägens framtida funktion för malmtransporter och övrig trafik, men även för att skapa en säker trafikmiljö och en god boendemiljö för de som berörs av ombyggnationen. 3. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG I gällande byggnadsplaner, från år 1977 och 1985, har för lite mark avsatts som vägmark för att möjliggöra Trafikverkets trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Planförslagets syfte är att gällande markanvändning kvarstår men måste breddas. Planförslaget skall även säkerställa goda bebyggelsemiljöer för den bebyggelse som påverkas av trafiken på väg 395. Angränsande till vägområdet finns idag markanvändning utpekad för bostäder, småindustri, grönområde, park eller plantering, område för allmänt ändamål, område för bilserviceändamål samt område för industriändamål. I ny detaljplan prövas lämplighet av en viss användning i anslutning till väg. Detaljplanen genomförs i en gemensam process med Trafikverket och tas fram parallellt med vägplan för Junosuando by. Som en del av vägplanen har en miljökonsekvensbeskrivning framtagits. Plan- och miljönämnden gör bedömningen att detaljplanen är en del av Trafikverkets vägplan och en egen miljökonsekvensbeskrivning behöver således inte tas fram. Länsstyrelsen delar Planoch miljönämndens uppfattning, men har i sina yttranden kompletterat med aspekter som bör beaktas vid framtagande av en miljökonsekvensbeskrivning. 4

Junosuando by sett från ovan. Väg 395 går parallellt med Torne älv. Den största delen av bebyggelsen återfinns på södra sidan om väg 395. 4. FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Mark- och vattenområden skall användas för de ändamål som är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt nuvarande behov. Planområdet består av befintliga strukturer i samhället med teknisk infrastruktur, vägar, bostäder, verksamheter, offentlig service, kommunikationer och ledningar. Planen innebär en från allmän synpunkt god hushållning. De nationella miljökvalitetsnormerna bedöms inte överskridas när planen är genomförd. Planområdet berörs av tre riksintressen; kommunikation, friluftsliv och naturvård. Planområdet berörs även av rennäringen som här inte är ett utpekat riksintresse, men näringen bedrivs i området. De intressen som påverkas negativt vid ett plangenomförande är friluftslivet, naturvården och rennäringen om än i olika stor utsträckning. Vägen kommer utgöra en barriäreffekt vilket leder till mindre upplevelsevärde vid Torne älv. Den ökade trafiken ger även upphov till större risk för ren, vilt och utterpåkörningar. Trafiken medför en störningseffekt för fågelfaunan. Områdets öppna karaktär gör att störningarna är märkbara. De nationella miljömålen som berörs vid ett plangenomförande är; Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv, Grundvatten av god kvalitet samt God bebyggd miljö. Plangenomförandet bedöms påverka Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv i liten grad då vägen tar lite mark i anspråk. Bullerdämpande åtgärder i form av tyst asfalt anläggs vid område av vikt för fågellivet i Torneälven. Genom att genomföra skyddsåtgärder vid vattentäkt minskar risken att målet Grundvatten av god kvalitet påverkas. Den goda bebyggelsemiljön påverkas genom ökat buller. Många boende har valt att tacka nej till bullerskydd. Detta innebär att det finns en risk att riktvärdena för buller inomhus och utomhus inte uppnås för dessa fastigheter. Planens genomförande anses inte helt förenligt med MB 3-5 kap varpå en miljökonsekvensbeskrivning har framtagits. 5

5. PLANDATA 5.1 Läge och areal Planområdet är beläget längs den del av väg 395 som går genom Junosuando by. Planområdet kommer beröra de fastigheter som ligger närmast väg 395; Junosuando 6:7, Junosuando 6:78, Junosuando 6:21, Junosuando 6:11, Junosuando 6:28, Junosuando 6:27, Junosuando 6:20, Junosuando 6:24, Junosuando 7:41, Junosuando 7:18, Junosuando 7:20, Junosuando 7:19, Junosuando 7:22, Junosuando 7:26, Junosuando 7:16, Junosuando 7:17, Junosuando 7:7, Junosuando 5:89, Junosuando 5:53, Junosuando 5:40, Junosuando 5:88 Junosuando 5:16, Junosuando 5:52, Junosuando 5:10, Junosuando 5:42, Junosuando 5:21 och Junosuando 5:65 samt samfälligheterna Junosuando S:3 och Junosuando S:28. Dessa fastigheter ingår i Byggnadsplan för Junosuando kyrkby (1977). Planområdet berör även fastigheterna Junosuando 7:27 och Junosuando 12:16 som ingår i Byggnadsplan för Junosuando (Mäkitörmä). Även fastigheterna Junosuando 6:6, Junosuando 1:16, Junosuando 1:19, Junosuando 1:20 samt Junosuando 1:22 och samfälligheten S 43:21 ingår i planområdet. De sistnämnda fastigheterna ligger idag utanför detaljplanelagt område. Planområdet gränsar till bostadsbebyggelse i form av fristående småhus främst i söder men även delvis norr om planområdet. Torne älv återfinns i norr. I övrigt gränsar planområdet till naturmark. Arealen på planområdet uppgår till cirka 16 ha. 5.2 Markägoförhållanden Planområdet omfattas av del av väg 395 genom Junosuando by, vilken förvaltas av Trafikverket. Kringliggande fastigheter ägs av privatpersoner samt Pajala kommun. 5.3 Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Den kommuntäckande översiktsplanen styrker att kommunen haft en löpande dialog med Trafikverket om behovet att rusta upp befintlig väg på grund av gruvnäringen. Det är även viktigt att ur ett regionalt perspektiv prioritera infrastrukturen för att klara av den ökande trafikmängd som förväntas ske. Junosuando finns med i översiktsplanens utvecklingszon där bland annat nya vägar finns med som en förändringspunkt. En övergripande målsättning är att översiktsplanen ska ge goda förutsättningar för gruvnäring, turism och andra näringar. Fördjupad översiktsplan I Junosuando by har ingen fördjupad översiktsplan framtagits. Detaljplaner För området finns idag två gällande byggnadsplaner, Byggnadsplan för Junosuando Kyrkby antagen år 1977 samt Byggnadsplan för Junosuando (Mäkitörmä) antagen år 1985. Det aktuella planområdet är i byggnadsplanerna avsatt för väg eller vägmark, markanvändning utpekad för småindustri, bostäder, grönområde, park eller plantering, område för allmänt ändamål, område för bilserviceändamål samt område för industriändamål. För att möjliggöra vägbreddning krävs en planändring. Kommunala beslut Plan- och miljönämnden har i beslut 2 Dnr BALLM 2014.3 ställt sig positiv till att inleda en detaljplaneprövning för att säkerställa markanvändningen för breddning av väg samt att säkerställa goda bebyggelsemiljöer. Detaljplanen ska handläggas med normalt planförfarande. 6

Byggnadsplan för Junosuando Kyrkby, antagen år 1977. Byggnadsplan för Junosuando (Mäkitörmä), antagen år 1985. 7

Behovsbedömning Planens genomförande bedöms medföra en betydande miljöpåverkan. Det finns således behov av att göra en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), enligt PBL 4 kap. 34. Samråd om behovsbedömningen har skett med Länsstyrelsen som delar kommunens uppfattning. Länsstyrelsen redovisar även övriga synpunkter i sitt yttrande. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att belysa fågellivets påverkan av planförslaget. Länsstyrelsen uppmärksammar även kommunen om att Junosuando ingår i Bevarandeprogram för odlingslandskap, natur- och kulturvärden. Miljökonsekvensbeskrivningen bör således beakta påverkan på kulturlandskapet. Miljökonsekvensbeskrivningen bör även belysa risken för konsekvenser av Natura 2000 området Torne och Kalix älvsystem samt vilka risker det finns för vattentäkten i närheten av vägen. Påverkan på de nationella miljömålen vid planens genomförande bör beaktas. Länsstyrelsen ställer sig slutligen tveksam till att kommunen bedömer att bulleråtgärderna som Trafikverket genomför inom ramen för MaKS-projektet innebär positiva konsekvenser, då de på andra håll inom projektet visat sig vara svårt att klara av riktvärdena för buller utomhus. Miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med ovanstående yttrande. 6. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 6.1 Natur Mark, vegetation och naturvärden Junosuando by är idag exploaterat med en rad olika funktioner inom tätbebyggt område. En stor del av marken upptas av bostadsbebyggelse och verksamheter med tillhörande gårdar. Odlingslandskapet upptar även den stor del av markerna vilken skapar ett öppet landskap. Inom planområdet finns ingen större skog. Väg 395 med tillhörande vägområde passerar genom planområdet. Planområdet angränsar till Torne älv, vilken har många höga naturvärden. Det angränsar även till friliggande bostadsbebyggelse i nordlig och sydlig riktning. Topografiska förhållanden Planområdet sluttar ner mot Torne älv. Största delen av bebyggelsen återfinns på södra sidan om väg 395 och är beläget på kullar. Norra sidan om väg 395 är låglänt. Riksintressen och andra intressen Planområdet berörs av riksintresse för kommunikation, friluftsliv och naturvård. I planområdets närhet finns inget riksintresse för rennäring, men renskötsel bedrivs i och kring Junosuando. Kommunikation Väg 395 utgör riksintresse för kommunikation. Vägen utgör även transportled för farligt gods. Väg 395 har betydelse för den regionala och interregionala fordonstrafiken då vägen har en funktion som genomfartsled. Friluftsliv Hela Torneälvens vattensystem omfattas av riksintresse för friluftslivet. I området förekommer friluftsliv i form av t.ex. skid- och skoteråkning, bär- och svampplockning, jakt och fiske. Då trafiken längs väg 395 kommer öka kan upplevelservärdet vid Tornälven lokalt påverkas av ökat trafikbuller. Upplevelsevärdet kan också påverkas lokalt av den förändrade landskapsbild som bullerskyddsåtgärderna ger. Den nya gång- och cykelvägen förbättrar säkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter. Detta innebär att tillgängligheten att färdas längs vägen och till olika målpunkter förbättras. Ett genomförande av planen bedöms inte ge en påtaglig skada på riksintresset för friluftsliv då ingen av bevarandeaspekterna berörs i mer än liten grad. Sammantaget kommer konsekvenserna för friluftslivet vara små till måttliga. 8

Naturvård Torneälvens vattensystem i sin helhet har mycket höga naturvärden och utgör riksintresse för naturvård. I Junosuando förgrenar sig Torneälven i Tärendöälven som sedan rinner ut i Kalixälven. En sådan flodförgrening kallas bifurkation och denna anses som en av världens största. Mellan väg 395 och Torne älv finns en flack strandäng. Inga våtmarker med inventerade höga värden finns i planområdet. Då vägområdet utökas innebär att viss areal av naturmark kommer att tas i anspråk genom väg, diken och säkerhetshöjande åtgärder såsom röjning. Då inga områden med identifierade höga naturvärden finns inom planområdet blir konsekvenserna av markanspråken för dessa åtgärder generellt små. Planförslaget strider inte heller mot strandskyddets syften avseende djur- och växtliv då inga åtgärder görs förutom breddning av befintlig väg inom strandskyddsområde. Vägen utgör en barriär för vilt. Malmtransporterna går dygnet runt på vägarna vilket kan leda till viltolyckor. En förutsättningsanalys har gjorts för sträckan Kaunisvaara- Svappavaara där fokus ligger på älg och utter. Konsekvenserna för älgpopulationen bedöms bli små. För uttern bedöms konsekvenserna bli måttliga eftersom uttern är en utpekad art. Viltolyckor bör följas upp och olycksreducerande åtgärder kan komma att bli nödvändiga. En fågelinventering genomfördes 2012 längs hela sträckan Kaunisvaara- Svappavaara. I närheten av planområdet har en fågellokal identifierats. Området återfinns norr om väg 395 och är markerat som område med konstaterat högre värden för fågellivet. I utredningen görs den sammantagna bedömningen att fågelområdet vid Junosuando är en relativt viktig rastlokal för främst änder, men även ett antal mindre vadare av flera arter, exempelvis brushane. Trafiken medför en störningseffekt för fågelfaunan i anslutning till rastlokalen i Torneälven. Områdets öppna karaktär och direkta närhet till vägen gör att störningarna är märkbara. Den skyddsåtgärd som bedöms möjlig vid fågellokalen i Torneälven är att vägen beläggs med en finkornigare asfalt, vilket ger viss bullerdämpning. Vidare gör Trafikverket bedömningen att hastighetssänkning längs området skulle förbättra bullersituationen både för de boende och naturmiljön. Rennäringen Område utpekat som riksintresse för rennäringen förekommer inte i närheten av planområdet. Renskötsel bedrivs dock kring hela Junosuando. Tre områden brukar föreskrivas i renbruksplaner; betesområden, kärnområden och nyckelområden där de två viktigaste områdena är kärnområden och nyckelområden. Området som är aktuellt för planändring är avsatt som betesområde. Både trafikmängden och vägen i sig är redan idag en barriär gentemot rennäringen. Den ökade trafiken, dygnet runt, medför större risk för renpåkörningar. Renhjordar som passerar och uppehåller sig vid vägen riskerar att orsaka viltolyckor. Breddningen av vägområdet tar en liten del av mark i anspråk som skulle kunna användas för renbete. Intrånget ger på så sätt små konsekvenser. Visar det sig att renpåkörningar ökar markant i planområdet ansvarar Trafikverket för åtgärder som minskar detta. Trafikverket håller kontinuerliga samråd med berörda samebyar. Nationella miljömål De nationella miljömål som främst berörs vid ett plangenomförande är: Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt växt- och djurliv Naturmiljön längs vägen påverkas i liten grad av de intrång i marker med höga utpekade värden som blir följden av att vägen breddas. Inventering har gjorts för att öka kunskapen om värdena och mindre anpassningar av projektet är möjliga. Bullerdämpande åtgärder i form av tyst asfalt anläggs vid område av vikt för fågellivet i Torneälven. Projektet bedöms inte motverka målen. 9

Grundvatten av god kvalitet Skyddsåtgärder vidtas för att inte påverka vattenskyddsområdet och enskilda brunnar. Om naturgrus används kan målet motverkas till viss del. Risken för förorening av grundvattenförekomsten blir större om planändringen inte genomförs, eftersom trafiken ökar. Trafikverkets åtgärder minskar risken för olycka inom vattenskyddsområdet. Genom de säkerhetshöjande åtgärderna bidrar Trafikverkets åtgärder till att nå miljömålet. God bebyggd miljö Boende i vägens närhet kommer att utsättas för ökat buller. Många boende har valt att tacka nej till de bullerskydd som Trafikverket erbjudit. Detta innebär att det finns en risk att riktvärdena för buller inomhus och utomhus inte uppnås för dessa fastigheter. Trafikverkets föreslagna bulleråtgärder bidrar till att uppnå målen för de boende som tackat ja till bullerskydd. En ny gång- och cykelbana förbättrar förutsättningarna för tillgänglighet i Junosuando. Denna del bidrar till att nå målet. Miljökvalitetsnormer De nationella miljökvalitetsnormerna bedöms inte överskridas. Skyddad natur Natura 2000 I nära anslutning till planområdet rinner Torne älv som med biflöden utgör nationalälv och är en del av Natura 2000-området Torne och Kalix älvsystem. Vattensystemet är en av de få oreglerade älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerade bestånd av östersjölax och havsöring. Flera arter och naturtyper som skyddas enligt Natura 2000-direktivet finns representerade i vattensystemet. En förutsättningsanalys för hela Natura 2000-området har genomförts. Analysen pekar på att de värden som främst kan påverkas av vägprojektet är vandringsvägar och lekbottnar för laxfisk och barriäreffekt för utter. De planerade åtgärderna bedöms inte medföra någon påtaglig skada eller betydande påverkan på Natura 2000-område. Strandskydd Torneälven innefattas av strandskyddet. Syftet med strandskyddet är att säkra allmänhetens tillgång till stränder och skydda växt- och djurlivet. Strandskyddets syften påverkas inte vid ett plangenomförande. Landskapsbild och barriäreffekter Inom detaljplaneområdet finns öppna landskapsrum med värdefulla vyer över bebyggelsen, odlingslandskapet och Torne älv. Barriäreffekter i boendemiljöer kan sägas ha två dimensioner. Den fysiska barriären, vilket är ett hinder att röra sig fritt mellan två platser samt den visuella barriären, ett hinder mellan betraktaren och det man vill se. Visuella och fysiska barriärer påverkar upplevelsen av platsen och känslan av trygghet i miljön. Den fysiska barriären som trafiken medför har inverkan på trygghet, trivsel och framkomlighet för oskyddade trafikanter vilket i sin tur påverkar människor hälsa negativt. De trafiksäkerhetshöjdande åtgärderna Trafikverket planerar genomföra, såsom en ny gång- och cykelväg och ny belysning, skapar ett mer ombonat vägrum där oskyddade trafikanter kan vistas, mot vad som finns idag. Vad gäller de visuella aspektera är vägens placering i landskapsrummet central, dock innebär det ingen barriär då den följer landskapets former och ligger låglänt placerad genom byn. Eftersom fysiska bullerskydd endast kommer att uppföras i begränsad omfattning kommer utblickar bara att påverkas lokalt och i liten grad. De visuella sambanden och orienterbarheten kommer i hög grad att bestå i byn. Konsekvenserna för landskapsbild blir små till måttliga. 10

Väg 395 är en barriär mellan bebyggelsen och Torne älv. Bilden visar vägens utseende innan de trafiksäkerhetshöjande åtgärderna. Källa: Google Maps Skyddad kultur, byggnader, fornlämningar Fornlämningar Fasta fornlämningar är skyddade enligt Kulturminneslagen. Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Bevarandeprogram för Odlingslandskapet, natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län Inom planområdet finns odlingsmarker vilka är utpekade inom Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden i Norrbottens län. Odlingslandskapet i Junosuando är klass 1 område, vilket är det högsta bevarandevärdet både inom natur- och kulturmiljövärden samt har området ett högt värde för odlingslandskapets bevarande. Grunder för utpekandet är att Junosuando har En för Tornedalen representativ natur- och kulturmiljö med ett välhävdat odlingslandskap. Det största hotet mot odlingslandskapet är att hävden upphör med igenväxning som följd. I Junosuando är de visuella sambanden mellan det låglänta odlingslandskapet och Torneälven viktiga ur ett kulturmiljöperspektiv och således värdefulla att bevara. Området är idag i viss mån fragmenterat av väg 395. Planerade åtgärder längs vägen såsom breddning av väg, ny gång- och cykelväg samt bullerskyddsåtgärder påverkar kulturlandskapet på flera sätt. Odlingsmarkerna kommer inte att förändras nämnvärt i storlek, dock kommer vägen få ett mer dominerande inslag i landskapet. Fysiska bullerskydd kommer endast att utföras i begränsad omfattning och de visuella sambanden kan därför i hög grad bestå i byn. Inga bullervallar kommer att utföras längs sträckan och endast ett fåtal plank. Konsekvenserna för kulturmiljö blir därmed små. I den västra delen av planområdet föreslås på tidigare icke detaljplanerad mark markanvändning för bostadsändamål. De nya byggrätterna ligger på område utpekat inom Bevarandeprogram för odlingslandskapet. Området är till största del igenvuxet och kan inte längre ses som hävdat vilket gör det lämpligt för bebyggelse. 11

Område för bevarandeprogram för odlingslandskapet. Källa: Lantmäteriet 6.2 Offentlig och kommersiell service Då planområdet korsar hela Junosuando by finns flertalet olika typer av offentlig- och kommersiell service; matbutik, skola, kyrka, mötesplatser och Folkets hus. Ett plangenomförande innebär säkrare färdvägar för samtliga färdmedel. Detta underlättar och skapar tryggare resor, men kan även leda till ett ökat nyttjande av servicen på orten. 6.3 Rekreation och friytor I planområdets närhet finns stora grönområden i form av skogs- och ängslandskap. Närheten till Torne älv skapar förutsättningar för utövande av rekreation inom en rad olika aktiviteter. I Junosuando by finns sporthall, badhus, elljusspår, hockeyrink, fotbollsplan samt Folkets hus med biograf. Under avsnittet Riksintressen Friluftsliv beskrivs att vägen och den ökade trafikmängden kan ge negativ inverkan på rekreation i naturmiljöer med nära anslutning till vägen. Rekreation i inomhusmiljöer kan dock påverkas positivt genom ökad tillgänglighet. 6.4 Bebyggelseområden Befintlig bebyggelse I befintlig byggnadsplan för Junosuando kyrkby finns bestämmelser för bostadsbebyggelsen som ligger närmast väg 395. För de bostäder som ligger längs Folketshusvägen samt på den västra sidan om Örnevägen, längs Strandvägen, tillåts fristående bostäder om en våning. På tomten får en huvudbyggnad om 140 m 2 samt komplementsbyggnader till en total area om 60 m 2 uppföras. För de bostäder som ligger längs Strandvägen, öster om Örnevägen, får bostäder om två våningar uppföras. Samma area på huvudbyggnad och kompelementsbyggnad gäller för dessa tomter som nämnt ovan. Ett förbud mot in- och utfart har lagts så väg 395 inte kan anslutas från fastigheterna vid vägen. Detta förbud har dock förbisetts på några fastigheter som har sin in- och utfart mot väg 395. Byggrätterna i Junosuando har för vissa fastigheter nyttjats fullt ut eller mer därtill, på andra har den inte nyttjats fullt ut. I befintlig byggnadsplan för Junosuando kyrkby finns ett område där småindustri tillåts. Denna verksamhet är idag nedlagd och någon ny verksamhet förväntas inte 12

etablera sig i området. I planområdets östra del finns en fastighet utpekad som samlingslokal. Här bedriver Folkets hus idag sin verksamhet. Inom området utpekat för bilserviceändamål har en bensinstation tidigare varit etablerad i Junosuando. Bensinstationen är idag nedlagd. Norr om väg 395 finns två områden utpekade som allmänt ändamål. På det allmänna ändamål som ligger i den västra delen av planområdet finns idag kommunal verksamhet i form av brandstation och vattentäkt. Det allmänna ändamål som ligger i östra delen av planområdet är idag obebyggt. I befintlig byggnadsplan för Junosuando (Mäkitörmä) finns bestämmelser för bostaden på Junosuando 12:16. Bostaden tillåts byggas friliggande om en våning. I planen finns ett utfartsförbud mot den del av fastigheten som gränsar mot väg 395. Utfartsförbudet är dock inte heldraget utan har lämnat möjlighet för fastigheten att ansluta sin utfart mot väg 395. I planen finns även en avloppspumpstation, en transformatorstation samt mark utpekat för grönområde. De två befintliga byggnadsplanerna i Junosuando är till största del bebyggda. Det finns tomter längs Strandvägen vilka är utpekade för bostadsändamål som icke har bebyggts samt är ett område utpekat för allmänt ändamål på norra sidan om väg 395 obebyggt. I förslag till ny detaljplan för Junosuando kommer även mark som tidigare varit utanför detaljplan att detaljplaneläggas. Denna mark ligger mellan befintliga detaljplaner i Junosuando. Fastigheterna som berörs är Junosuando 1:19, Junosuando 1:20, Junosuando 1:16, Junosuando 1:22 samt Junosuando 6:6. Junosuando 1:19 samt Junosuando 6:6 är idag bebyggda med huvudbyggnader och komplementsbyggnader och Junosuando 1:20 enbart med komplementsbyggnader. Junosuando 1:16 samt Junosuando 1:22 är idag obebyggda ängsmarker och ingår i Länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskapet. Föreslagna tillkommande byggrätter Planändringen syftar till att möjliggöra Trafikverkets åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt säkra goda boendemiljöer för de boende i Junosuando. Breddningen av vägen har gjort dels på den södra sidan om vägen för att undgå att inkräkta på vattentäktens brunnsområde samt på norra sidan för att så långt som möjligt även undgå att inkräkta på tomtmarker längs vägen. Den största delen av mark utpekad för bostadsändamål i befintliga planer förväntas kvarstå. Bostadsbebyggelsen i befintlig plan har två olika våningsantal, en samt två våningar. Dessa kvarstår i detaljplaneförslaget. Byggrätterna har förändrats för att passa in i dagens förhållanden. För fastigheterna gäller exploateringstal 0,2 vilket ger varje fastighet en byggrätt om 20 % av fastighetens area. För att säkra goda boendemiljöer förläggs prickmark och kryssmark närmast väg 395. Huvudbyggnaden får inte placeras närmare än 4,5 meter från tomtgräns. Fastigheterna Junosuando 6:78 och Junosuando 7:26 saknar idag huvudbyggnader och är bullerutsatta enligt de prognoser som är framtagna av Trafikverket. För att möjliggöra byggrätter på fastigheterna har två bestämmelser framtagits. Den ena bestämmelsen reglerar att huset måste placeras med långsidan parallell med Strandvägen samt att uteplats ska anordnas mot Strandvägen. Den andra reglerar att fasaden ska dämpa minst 30 db(a). Genom bestämmelserna skapas godtagbar innemiljö samt en uteplats som uppfyller kraven gällande buller. Junosuando 6:7 får en ändrad markanvändning från Bostäder till Natur. Detta då fastigheten inte anses uppfylla god bebyggelsemiljö men hänsyn till buller. Fastigheterna Junosuando 1:19, Junosuando 1:20, Junosuando 1:16 samt Junosuando 1:22 föreslås markanvändning för bostadsändamål. Närmast väg 395 har prickmark och kryssmark förlagts då detaljplanen under sin genomförandetid inte kan garantera god boendemiljö i närhet av väg 395 med hänsyn till buller samt att vägen är utpekad som transportled för farligt gods. Detta innebär att fastighet Junosuando 1:22 saknar byggrätt. Den södra delen av fastigheterna Junosuando 1:19, 1:20 samt 1:16 bedöms som lämplig för bostadbebyggelse. Här föreslås markanvändning för bostadsändamål om två våningar med ett exploateringstal på 0,5 vilket möjliggör för flerbostadshus. 13

Fastigheterna ligger centralt i Junosuando och i närheten av viktiga målpunkter såsom ICA Alskog och Clifftons anläggning. Fastighet Junosuando 6:6, som idag ligger utanför detaljplanerad mark, föreslås markanvändning bostäder och handel om två våningar. Fastigheten ges en bruttoarea om 2500 kvadratmeter. ICA Alskog bedriver idag sin verksamhet på fastigheten. Närmast väg 395 föreslås fastigheten få markanvändning natur. Detta för att inte stänga ute framtida möjligheter för en gång- och cykelväg som sammanknyter Strandvägen och Kangasvägen. Den markanvändning som tidigare varit utpekad för småindustriverksamhet på fastigheten Junosuando 5:53 föreslås ersättas med markanvändningen för naturmark. Då verksamheten idag är nedlagt och någon ny verksamhet inte är aktuell på området föreslås byggnaden på fastigheten rivas eftersom den är i nedgånget skick. Fastigheten Junosuando 5:53,tidigare utpekad för bilserviceändamål ges i planförslaget markanvändning centrumfunktion och kontor om en våning. Fastigheten ges en byggnadsarea om 350 kvadratmeter. Fastighet Junosuando 5:42 där Folkets hus bedrivs ges markanvändning centrumfunktion om två våningar. Fastigheten ges en byggnadsarea om 600 kvadratmeter. Junosuando 5:16 samt del av Junosuando 5:53 lämnas ute från detaljplaneförslaget. Detta för att möjliggöra för en ny planändring som ska utreda möjligheten för en tankstation att kunna etablera sig på platsen. Norr om väg 395 på området tidigare utpekat som allmänt ändamål ändras markanvändningen till brandstation och kontor om två våningar. På fastigheten finns ett antal u-områden till en bredd av fem meter fastställda för att säkra underjordiska ledningar som hör till vattentäkten. På fastigheten tillåts exploateringstal 0,2. För att säkerställa vattentäktens brunnsområde har ett område för markanvändning vattentäkt förlagts mellan väg 395 och Torne älv. Övrig mark norr om väg 395 ges markanvändning natur. 6.5 Gator, trafik och parkering Vägar och fordonstrafik Väg 395 har idag karaktären av en landsväg med en bredd som varierar mellan 6-7,5 meter. Vägen har dålig standard med bärighetsbrist, tjällyft och dålig dränering. Trafikmängden i Junosuando förväntas öka. År 2015 kommer cirka 1550 fordon färdas på vägen per dygn varav cirka 550 tunga fordon. För att öka trafiksäkerheten inom planområdet föreslås en vägbreddning om 7,25 meter med en 2,5 meter bred gångoch cykelväg för hela sträckan utom den mellan ICA Alskog och Clifftons anläggning. Där föreslås vägbredd om 7,25 meter, dock med en smalare körbana och 0,75 meter breda väggrenar. Vägen kommer även förstärkas för att få avsedd bärighet. I planförslaget är trafiken främst koncentrerad till väg 395. Därtill tillkommer lokalgatorna Mäkitörmävägen, Kangasvägen, Örnevägen, Lautakoskivägen och Folket hus vägen. Dessa ska ses över och utfarterna mot väg 395 ska optimeras för ökad trafiksäkerhet. Transportled för farligt gods Väg 395 är en rekommenderad transportled för farligt gods. Om ett utsläpp sker kan kemikalier eller farligt gods spridas i luften, på marken eller i vattnet. Dessa kan således skada människor, miljö, egendom och annat gods. Den trafikökning som skett i Junosuando medför en ökad risk för olyckor som kan orsaka utsläpp av farligt gods eller drivmedel. I vägens direkta närhet finns markanvändning som är känslig mot risken för utsläpp av farligt gods; bostadsbebyggelse samt Junosuandos vattentäkt. Vattentäkten ligger låglänt mellan väg 395 och Torne älv. Inom vattenskyddsområdet kan en olycka få stora konsekvenser för vattenresurserna. Pajala kommun har inte tagit fram några riktlinjer gällande bebyggelse i närhet av farlig godsled. Länsstyrelsen Norrbotten tog under år 2012 fram rekommendationer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods. Där rekommenderas tekniska 14

anläggningar ha ett skyddsavstånd mellan 30-70 meter samt bostäder (högst två plan) mellan 70-150 meter. Dessa rekommendationer ses nu över och under 2014 kommer Länsstyrelsen Norrbotten ta fram nya rekommendationer. Då största delen av Junosuando är exploaterad med befintlig bebyggelse i nära anslutning till väg 395 kan de rekommenderade skyddsavstånden som framtagits av Länsstyrelsen år 2012 inte uppfyllas. Största delen av bostadsbebyggelsen återfinns dock på en slänt som sluttar mot vägen, vilket gör att vägen ligger lägre än bebyggelsen. Höjdskillnader ses som fördelaktigt då de minskar konsekvenserna vid avåkning. Vattentäkten, som redan är en befintlig verksamhet, uppfyller inte heller skyddsavstånden. Trafikverket planerar genomföra skyddsåtgärder för att minska risken för olyckor kring vattentäkten. Dessa beskrivs under avsnittet Vattenskyddsområde. I handboken Transporter av farligt gods utgiven av Sveriges Kommuner och Landsting ses hastighetsdämpande åtgärder samt vägutformning som två åtgärder som kan verka riskreducerande. Genom Junosuando kommer hastighetssänkande åtgärder genomföras. Bedömning görs vidare att Trafikverkets säkerhetshöjande åtgärder samt att vägen är rak med fri sikt minskar risken för olycka. De nya byggrätterna på fastigheterna Junosuando 1:16, 1:22, 1:19 samt 1:20 skyddas lämpligast genom att bevara en barriär av skog närmast vägen. Skogen fungerar även bullerreducerande och utgör en naturlig avskärmning mellan trafikområde och bostadsbebyggelse. En 30 meter bred prick- och kryssmark förläggs inom området för att säkra avståndet från buller samt skapa trygga boendemiljöer. Prickmark om minst 12 meter har förlagts längs hela vägsträckan för att skapa fria siktlinjer för trafiken. Ett räddningsvärn finns i centrala Junosuando. Räddningsvärnet har som längst en kilometer från brandstationen till den fastighet som ligger längst bort inom planområdet. De kan således snabbt rycka ut vid eventuell olycka. Räddningsledaren vid räddningstjänsten i Pajala fattar beslut om förstärkning från Pajala behövs vid olycka. Skotertrafik Inom planområdet finns en skoterpassage över väg 395. Denna passage är vid Myllyjoki på kommunens fastighet Junosuando 7:27. Väg 395 används flitigt av gång- och cykeltrafikanter men är i dagsläget trafikfarlig. Källa: Google Maps Gång- och cykeltrafik Ingen gång- och cykelbana finns idag inom planområdet. En barnkonsekvensanalys visar att barn använder sig av väg 395 för att nå viktiga målpunkter. Rörelsemönstret kan antas vara detsamma även för övriga invånare i Junosuando. Oskyddade trafikanter har svårigheter att dela trafikrummet med den tunga lastbilstrafiken. Möjligheter att korsa vägen på ett trafiksäkert sätt är därför begränsad. De föreslagna gång- och cykelåtgärderna bedöms öka tillgängligheten, trafiksäkerheten och tryggheten. Konsekvenserna bedöms som positiva, men den tunga trafiken kommer dock fortfarande utgöra en barriäreffekt. 15

En gång- och cykelväg om 2,5 meter kommer förläggas inom planförslagets område. Gång- och cykelbanan anläggs som kantstensbunden och går på väg 395:s södra sida fram till Kangasvägen. Från Kangasvägen och västerut kommer en bredare väggren anläggas. Passage för oskyddade trafikanter utförs vid Lautakoskivägen, vid Kangasvägen, vid Mäkitörmävägen samt vid infarten mot Kangos. En ny vägbelysning kommer anläggas längs hela gång- och cykelvägen. Kollektivtrafik Länstrafiken Norrbotten förbinder Junosuando med Kiruna i norr till Haparanda i söder. Längs med väg 395 finns inga busshållplatser. Busstation finns inne i Junosuando by. Parkering Sammanlagt två parkeringsfickor längs väg 395 anläggs inom planförslagets område längs väg 395. Övriga parkeringsplatser löses inom den egna fastigheten. Snöröjning Snöröjning inom fastigheten åligger fastighetsägaren. Snöröjning på statliga vägar tillfaller Trafikverket. Snöröjning på kommunalt vägnät tillfaller Pajala kommun. Buller Buller identifieras som oönskat ljud och kan påverka människors hälsa och välbefinnande både direkt och indirekt. Buller medför direkta hälsoeffekter såsom till exempel sömnstörningar, stress och försämrad inlärnings- och koncentrationsförmåga men kan även skapa långsiktiga negativa effekter som ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Buller mäts på två olika sätt; ekvivalent ljudnivå (medelvärdet under ett dygn med genomsnittlig trafik) samt maximal ljudnivå (högsta ljudnivån när ett fordon passerar). Bullerskyddsåtgärder utförs för samtliga hus längs sträckan för vilka bullernivåerna med ökade trafikmängder kommer att överstiga riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå eller 70 dba maximal ljudnivå. Bulleråtgärder utförs med fönster- och fasadåtgärder, samt där berörda fastighetsägare så önskar med bullervallar och plank. Trafikverket har framtagit ett förslag kring bulleråtgärder som omfattar bullerplank och bullervallar. De föreslagna bullerplanken är 2,5 meter höga, faluröda och utförda i trä. Målet var att de av riksdagen antagna riktvärdena för en god boendemiljö inte skulle överskridas bland fastigheterna längs vägen. Ett flertal berörda fastighetsägare och boende längs sträckan har under samråd valt att tacka nej till de plank och vallar som Trafikverket erbjuder. Trafikverket avser beakta inkomna synpunkter. Således uppförs inte bullerskyddsåtgärder där de boende inte önskar ha det. I de fall där fastighetsägarna tackar nej till erbjudna bullerskyddskärmar ökar risken för överskridanden av riktvärden. Konsekvenserna blir stora vad gäller buller då riktvärdena riskerar att överskridas. Planförslaget möjliggör för uppförande av bullerplank och bullervallar. Detaljplanekartan anger att bullerplank och bullervall får anordnas till en höjd av 3 meter. 6.6 Teknisk försörjning Ledningar Inom planområdet finns det tillgång till vatten- och avlopp, fiber, bredband och el. U- områden innebär att man skyddar underjordiska ledningar och förhindrar byggnation i deras direkta närhet. U-områden har förlagts på vatten- och avloppsledningar, fibernät samt elledningar. En sammanlagd skyddszon om fem meter har förlagts för att skydda kommunens vatten- och avloppssystem samt fibernät. En sammanlagd skyddszon om fyra meter har förlagts för att skydda Vattenfalls elledningar i mark. För luftledningar finns en total skyddszon om 20 meter. Vid en luftledning får inte en 16

högre byggnad placeras närmare än 20 meter från ledningen. På fastighet Junosuando 6:20 har u-områden placerats för att säkerställa vattentäktens behov. Tekniska anläggningar På fastighet Junosuando 7:27, vilken ägs av Pajala kommun, finns en avloppspumpstation och en transformatorstation. Avloppspumpstationen ägs av Pajala kommun och transformationsstationen ägs av Vattenfall. Området avsatt för teknisk anläggning är 5 x 5 meter. Vattenskyddsområde I Junosuando, mellan väg 395 och Torne älv, finns en vattentäkt med fastställt vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdet är indelat i tre delar, brunnsområdet där endast vattenverksamhet får förekomma, en inre skyddszon och en yttre skyddszon. Väg 395 går både genom den yttre och inre skyddszonen samt nära brunnsområdet. Geotekniska undersökningar har visat att det främst är genomsläppliga jordarter inom vattenskyddsområdet. Detta innebär att jordlagrena inte utgör någon naturlig barriär mellan ett eventuellt utsläpp och vattentäkt. Den ökade trafiken medför ökad risk för olyckor och därmed också större risk för utsläpp och föroreningar i vattnet. Inom vattenskyddsområdet kan en olycka få stora konsekvenser för vattenresurserna. Vid utformningen av vägen hanteras risken för olyckor och efterföljande påverkan genom ett flertal anpassningar. Säkerhetszoner invid vägen röjs och rensas för att minimera eventuella effekter av en avkörning. Hastighetsbegränsningar samt hastighetsbegränsande åtgärder genomförs längs väg 395, såsom bredare körfält, gång- och cykelväg samt hastighetsbegränsning till 60 km/h. Vägen kommer även få en högre klassning vad gäller vägunderhåll där snöunderhåll och halkbekämpning sker mer frekvent. Sårbara sträckor inom vattenskyddsområdet samt vid Myllyjoki kan komma att behöva skyddas ytterligare. En riskanalys för området är under framtagande (Översiktlig riskanalys av vattentäkten i Junosuando) och med hjälp av den kan val av ytterligare åtgärder göras. Åtgärder som kan bli aktuella kan vara administrativa, såsom exempelvis skyltning, information eller beredskapsplan eller fysiska, som exempelvis täta diken eller omhändertagande av vägdagvatten. Vattenskyddsområde i Junosuando är indelat i tre områden. Källa: Lantmäteriet 17

7. GENOMFÖRANDEFRÅGOR 7.1 Organisatoriska frågor Preliminär tidplan Planarbetet bedrivs med normalt planförfarande. Planprocessen beräknade tider: Samråd maj/juni 2014 Granskning oktober/november 2014 Antagande mars 2014 7.2 Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden har fastighetsägarna en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan synnerliga skäl. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägarna har rätt till ersättning. 7.3 Ansvarsfördelning Fastighetsägarna ansvarar för exploatering samt drift och underhåll av mark och byggnader inom kvartersmark. Ansvaret för driften av väg 395 tillfaller Trafikverket. Pajala kommun är huvudman på allmän platsmark. 7.4 Ekonomiska frågor Detaljplanen finansieras av Plan- och miljönämnden vid Pajala kommun. Planavgift tas ut vid exploatering inom detaljplan. 7.5 Fastighetsrättsliga frågor Detaljplanen innebär att delar av fastigheter i nära anslutning till väg 395 kommer, genom Trafikverkets vägrätt, förlora mark för Trafikverkets åtgärder. Se Vägrätt nedan. Detaljplanen möjliggör även fastighetsbildning. Eventuella Lantmäteriförrättningar genomförs av Lantmäterimyndigheten i Haparanda. Vägrätt Trafikverket erhåller vägrätt vilken ger dem tillåtelse att bredda vägen i Junosuando. Vägrätt uppkommer när väghållaren tar i anspråk mark för väg, det vill säga när vägens sträckning över fastigheten blivit utmärkt och vägarbetet påbörjats. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja den mark som behövs för vägen. Ingen förändring av fastighetsgränser sker. Vägrätten upphör när vägen dras in (Väglagen 30-32 ). Fastighetsägare, servitutshavare och nyttjanderättshavare kan få ersättning från Trafikverket. Ersättning kan fås för markintrång (vilket minskar fastighetens marknadsvärde) eller vid annan skada, ex. förstörda tomtanläggningar såsom träd eller staket. Trafikverket kan även lösa in fastigheter där synnerliga men för fastigheten eller del därav påverkas (Väglagen 55 ). Fastighetsägare Samtliga fastighetsägare kommer kvarstå vid ett plangenomförande. 18

7.6 Tekniska frågor Tekniska utredningar Det åligger fastighetsägarna att iordningställa samt underhålla kvartersmark med tillhörande parkeringar och tillfartsvägar. I kvartersmarken finns idag utlagda ledningar för bland annat vatten, avlopp och el. Vattenfalls elledningar Det är inte tillåtet att ändra marknivån eller vidta annan åtgärd, t.ex. schaktning, som kan medföra fara för ledningen eller medföra att ledningen kan vålla skada på person eller egendom. Schaktning/grävning i ledningsrätts-/servitutsområde får ej ske utan ledningsägarens medgivande. Vid arbete i närhet av luftledning och kabel ska entreprenören ha utbildning i de delar av Elsäkerhetsanvisningar (ESA) som är nödvändigt för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt. Åtgärder såsom flytt eller ombyggnation av Vattenfalls ledningar bekostas av exploatören och ska beställas i god tid innan genomförandet. För anläggningsarbete eller förflyttning av maskiner ska ett fastställt säkerhetsavstånd alltid upprätthållas. Minsta avstånd till 20 kv-ledning ska vara fyra meter i höjd och sidled. Avståndet ska bestämmas från den närmaste oskyddade spänningsförande delen eller ledaren. Om angivna säkerhetsavstånd inte upprätthålls ska arbetet utföras som ett elektriskt arbete vilket kräver planering och särskilda försiktighetsåtgärder som genomförs av fackkunnig person. Vattenfall ska kontaktas om det finns osäkerhet kring säkerhetsavstånd eller att dessa inte kan upprätthållas. Byggherren ska kontakta Vattenfall i god tid för offert för eventuell ledningsflytt/förstärkning av nätet, samförläggning m.m. Vid arbete nära Vattenfalls anläggningar krävs bevakning. Vid markarbeten ska kabelutsättning i fält alltid begäras. Vattenfalls anläggningar måste hållas tillgänglig under alla skeden av genomförandet av projektet. Om anläggningsflytt behövs ska ett avtal upprättas där kostnader och ansvar regleras. Detta ska ske innan rubricerad detaljplan antas. Vid anläggningsflytt med anledning av ombyggnation av väg 395 upprättas avtal mellan Trafikverket och Vattenfall. Vid anläggningsflytt med anledning av kommunens ombyggnationer upprättas avtal mellan Pajala kommun och Vattenfall. Magnetfält Inom planområdet finns kraftledningar vilka kan ge upphov till elektromagnetiska fält. Försiktighetsprincipen ska tillämpas vid planering av ny bebyggelse nära befintliga kraftledningar. Försiktighetsprincipen innebär att det bör undvikas att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Någon uttalad policy har inte framtagits från myndigheterna. Svenska kraftnät har gjort en magnetsfältspolicy för sina ledningar som kan ge en fingervisning hur avstånden ska tolkas. Där sägs att bebyggelse inte bör finnas närmare elledningarna än att magnetfältet överstiger 4,0 µt (mikrotesla). För helt nya ledningar bör magnetfältsnivån inte överstiga 0,4 µt där människor bor eller vistas varaktigt. Enligt deras policy har en kraftledning (luftledning) om 400 kv vid 50 meters avstånd ett magnetsfält under 4 µt och på 130 meters avstånd ett magnetfält under 0,4 µt. Inom planområdet finns en 20 kv-luftledning. Genom ett skyddsområde på 20 meter från luftledningen säkras avstånd från magnetfält till bostäder med stor marginal. Referens: Svenska Kraftnät (2010-06-29) Faktablad: Elektriska och Magnetiska fält vid stora kraftledningar. 19

8. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planförslaget möjliggör för Trafikverket att genomföra åtgärder på väg 395 som en del i MaKS-projektet (Malmtransporter Kaunisvaara-Svappavaara). Befintlig väg 395 breddas samt förläggs med gång- och cykelväg för att öka tillgängligheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna som färdas längs vägen. Trafiksäkerheten bedöms bli väsentligt bättre än den är i dagens förhållanden. Buller är något som påverkar människor negativt. Planförslaget möjliggör bullerskyddsåtgärder för att skapa goda boendemiljöer för de bosatta i Junosuando. Dock har flertalet fastigheter valt att tacka nej till bullerskydd med risk för att riktvärdena för buller inomhus och utomhus inte uppnås för dessa fastigheter. För friluftslivet och naturvården blir konsekvenserna delvis påtagliga då främst den ökade trafikmängden och bullernivåerna påverkar likväl de boende i Junosuando som fågellivet och övrigt djurliv. Påverkan på odlingslandskapet blir sammantaget liten. Det område där bostäder föreslås på utpekat område för odlingslandskapet är ej längre hävdat och har ersatts med skog och sly. Förslaget svarar även upp mot den stora efterfrågan på bostäder i Junosuando och möjliggör för fler att bosätta sig på orten. Sammantaget skapar planförslaget en långsiktligt hållbar lösning med utgångspunkt från befintliga förhållanden med en allt ökad tung trafik genom Junosuando by. Om planförslaget ställs mot nollalternativet, där inga åtgärder genomförs, bedöms planförslaget leda till fler positiva konsekvenser för de boende i Junosuando. 9. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planarbetet har utförts på uppdrag av Plan- och miljönämnden. Förutom kommunens tjänstemän har även lantmätare Agneta Lomakka medverkat i planarbetet. Planarbetet har genomförts i samarbete med Trafikverket och Sweco. PAJALA KOMMUN Plan- och miljöenheten Upprättad oktober 2014 Planförfattare Linnéa Forss, Planarkitekt PAJALA KOMMUN 20

BILAGA Samrådsredogörelse Hur samrådet har bedrivits Förslag till detaljplan har varit på samråd 2014-05-23 t.o.m. 2014-06-20. Detaljplaneförslaget handläggs med normalt planförfarande. Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på Pajala kommunhus, ICA Alskog i Junosuando, Biblioteket i Junosuando samt på Pajala kommuns hemsida. Berörda sakägare och myndigheter har informerats om att samråd varit. Inkomna yttranden Under samrådet inkom 8 skriftliga yttranden. Yttranden redovisas sammanfattade eller i sin helhet och kommenteras. 1. Hans Astermo, 2014-05-25 yttrandet redovisas i sin helhet Har inte ni på plan och miljö någon samverkan med Trafikverket? Trafikverket har gjort i princip samma samråd med byborna och fått ett klart Nej till bullerplank och vallar. Byborna till överväldigande majoritet vill inte ha bullerplank genom byn! Är inte Junosuandobornas vilja och psykiska välmående värt något? De 3-4 husägare som vill ha bullerplank kan tillgodoses med plank runt deras tomter om så behövs, det blir avsevärt mycket billigare än att bygga plank och vallar genom hela byn. Kartskissen som ni gjort är i stort bra förutom att vi i byn vill ha en lokalgata hela vägen från Kangasvägen till Mäkitörmävägen. Med den vägen slipper många använda 395:an vid sina dagliga besök till vårt servicecenter Alskogs. Vi har också boende med småbarn längre bort mot Kiruna (förbi Clifftons område) som måste få en gångoch cykelväg till Mäkitörmävägen. Lokalgatorna kommer att användas som gång- och cykelväg precis som idag, så de bör renoveras. Den av Trafikverket planerade gång- och cykelvägen invid 395:an är inget bra alternativ. Kommentar: Plan- och miljöenheten har en nära dialog med Trafikverket när det kommer till ombyggnationerna i Junosuando by. Det som skiljer oss åt är att vi tar fram två olika planer och därmed arbetar med två olika planprocesser parallellt. Trafikverket tar fram en vägplan medan Pajala kommun tar fram en detaljplan. Dessa två planer måste enligt lag följa vissa steg. Tyvärr sammanfaller inte våra planprocesser och tidsplaner helt i linje med varandra, varpå bland annat två olika samråd måste hållas. Den 10 april 2014 hade vi ett gemensamt församråd på Folkets hus i Junosuando. I detaljplan för del av Junosuando by sägs att bullerplank och bullervall får anordnas. Detta måste medges för att Trafikverket över huvudtaget ska få anlägga bullerplank och bullervall inom vägområdet längs väg 395. Detta innebär alltså inte att Trafikverket ska göra denna åtgärd, utan att Pajala kommun möjliggör för detta. I slutändan är det fastighetsägare i dialog med Trafikverket som kommer överens om bullerplank ska anordnas eller inte. Efter en översikt av inkomna yttranden har vi valt att ta bort förslaget om Lokalgata/Gång- och cykelväg från Kangasvägen till Mäkitörmävägen. Detta då en fastighetsägare har motsatt sig en väg genom fastigheten. 21