1 (2) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 15 juni 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-16:45 Sekreterare Linda Svahn KS 253 Dnr 2011/337-KS-161 Plan för Västerås stads krisledning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att programmet kompletteras med ett strategiskt mål om information. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Västerås stads krishanteringsplan enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Ärendebeskrivning Västerås stad antog 2008-02-12 Plan för Västerås stads krisledning. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) ålägger kommunen att för varje mandatperiod fastställa en ny plan för att hantera extra ordinära händelser i fredstid. Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå grundläggande förmåga till civilt försvar. Denna plan ska användas när Västerås riskerar att drabbas eller drabbas av en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses i lag 2006:544 en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande riks för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting.
Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter stadens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Primär målgrupp för planen är politiker och tjänstemän. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer. Planen är inte tänkt som ett operativt stöd vid en kris utan är en övergripande beskrivning och information om Västerås stads plan för krishantering. Som operativt stöd vid krishantering finns checklistor. Västerås stads krishanteringsplan är förutom stadens också krisledningsnämndens och stadsledningskontorets plan för krishantering och kompletteras av krishanteringsplaner för de olika nämnderna och bolagsstyrelserna i staden. Dessa planer fastställs av respektive nämnd och bolagsstyrelse. Västerås stads krishantering bygger på ett samspel mellan förvaltningarna, bolagen och andra myndigheter och organisationer. Tre principer är vägledande för Västerås stads krishantering: Ansvarsprincipen - De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen - Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. Rätt utdraget intygar Linda Svahn
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Stadsledningskontoret 2011-05-24 Dnr: 2011/337-KS Monique Holmgren Telefon: 021-39 26 76 Monique.Holmgren@vasteras.se Kommunstyrelsen Plan för Västerås stad krisledning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Västerås stads krishanteringsplan enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) Ärendebeskrivning Västerås stad antog 2008-02-12 Plan för Västerås stads krisledning. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) ålägger kommunen att för varje mandatperiod fastställa en ny plan för att hantera extra ordinära händelser i fredstid. Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå grundläggande förmåga till civilt försvar. Denna plan ska användas när Västerås riskerar att drabbas eller drabbas av en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses i lag 2006:544 en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande riks för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter stadens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Primär målgrupp för planen är politiker och tjänstemän. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer. Planen är inte tänkt som ett operativt stöd vid en kris utan är en övergripande beskrivning och information om Västerås stads plan för krishantering. Som operativt stöd vid krishantering finns checklistor. ID: Missiv krisledningsplan 2011
VÄSTERÅS STAD TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 2011-05-24 Dnr: 2011/337-KS Västerås stads krishanteringsplan är förutom stadens också krisledningsnämndens och stadsledningskontorets plan för krishantering och kompletteras av krishanteringsplaner för de olika nämnderna och bolagsstyrelserna i staden. Dessa planer fastställs av respektive nämnd och bolagsstyrelse. Västerås stads krishantering bygger på ett samspel mellan förvaltningarna, bolagen och andra myndigheter och organisationer. Tre principer är vägledande för Västerås stads krishantering: Ansvarsprincipen - De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen - Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. Monica Eriksson Stadsdirektör Monique Holmgren Riskmanager
nternati Krishanteringsplan För Västerås stad, krisledningsnämnden och stadsledningskontoret Enligt lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Antagen av Kommunfullmäktige datum XX 2011 program policy handlingsplan riktlinje
program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen och fastställda mål på olika nivåer i organisationen säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande i koncernen Västerås stad
Innehållsförteckning Inledning... 4 Höjd beredskap... 5 Giltighet... 5 Ansvar... 5 Förvaring och distribution......... 5 Mål och ansvar... 6 Strategiska mål för Västerås stads krishantering... 6 Västerås stads geografiskaa områdesansvar innebär:... 6 Övergripande prioriteringar... 7 Samhällsviktigg verksamhet inom Västerås stad... 7 Verksamhetskritisk verksamhet inom Västerås V stadd... 8 Krishantering... 9 Organisation... 9 Centrala krisledningsgruppen... 11 Alarmering och aktivering av centrala krisledningsgruppen... 13 Uthållighet... 14 Omvärldsbevakning... 15 Lokaler, utrustning och samband... 15 Lokaler... 15 Reservkraft... 15 Utrustning... 16 Telefon- och videokonferenser... 16 Samband... 16 Test och iordningställande... 16 Samverkan... 16 Regional samverkan... 17 Lokal samverkan... 17 Frivilliga... 17 POSOM... 17 Avslut av krishanteringsarbetet... 17 Kostnadsredovisning... 18 Utvärdering av en händelse... 18 Utbildning och övning... 18 Bilaga: 1. Reglemente för krisledningsnämnden. 3
Inledning Denna plan ska användas när Västerås riskerar att drabbas eller drabbas av en extraordinär händelse. Med en extraordinär händelse avses i lag 2006:544 en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller en överhängande riks för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Planen kan också användas vid en allvarlig händelse som inte betecknas som en extraordinär händelse i lagens mening, men ändå utsätter stadens organisation, eller delar av den, för stor påfrestning. Vid en sådan svår händelse krävs inte att krisledningsnämnden träder i funktion utan händelsen kan hanteras av den normala organisationen. Primär målgrupp för planen är politiker och tjänstemän. Planen ska också kunna användas som information till samverkande organisationer. Planen är inte tänkt som ett operativt stöd vid en kris utan är en övergripande beskrivning och information om Västerås stads plan för krishantering. Som operativt stöd vid krishantering finns checklistor. Västerås stads krishanteringsplan är förutom stadens också krisledningsnämndens och stadsledningskontorets plan för krishantering och kompletteras av krishanteringsplaner för de olika nämnderna och bolagsstyrelserna i staden. Dessa planer fastställs av respektive nämnd och bolagsstyrelse. Västerås stads krishantering bygger på ett samspel mellan förvaltningarna, bolagen och andra myndigheter och organisationer. Tre principer är vägledande för Västerås stads krishantering: Ansvarsprincipen - De som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation. Det ingår även att initiera och bedriva samverkan. Likhetsprincipen - Under en kris ska organisation och lokalisering så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden. Närhetsprincipen - En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga. Detta hindrar inte verksamheten från att söka hjälp för att hantera krisen. 4
Krishanteringsplaner ska finnas på flera olika nivåer r inom Västerås stad. Höjd beredskap Lag 2006:544 gäller även vid höjd beredskap. Vid ett förändrat t säkerhetspolitiskt läge kan k planen för extraordinära händelser kompletteras ochh anpassas så att den också kan vara stadens plan för höjd beredskap. Giltighet 2011-0x-0x till och med 2014-12-31 Krishanteringsplanen för Västerås stad fastställas för varje ny mandatperiod av kommunfullmäktige. Planen ska löpande ses över ochh vid behov revideras r under pågående mandatperiod. Enklare revidering kan görass av säkerhetsenheten utan att planen på nytt måste antas av kommunfullmäktige. Larm- och telefonlistor ska uppdateras minstt två gånger per år eller vid v behov. Ansvar Stadsledningskontoret genom Säkerhetsenheten ansvarar för planen och att den revideras. Förvaring ochh distribution En aktuell version av planen ska finnas på följande platser: receptionen i Stadshuset, stadsledningskontorets säkerhetsenhet ochh kansli samt hos Räddningscentralen på Vallbyleden Västerås. Planen ska finnass tillgänglig för samtliga personer somm finns med i krisorganisationen, samtliga förvaltningarr och bolag inom Västerås stad, Mälardalens Brand- och Räddningsförbund, Västmanland Samtrafikförbund, 5
Länsstyrelsen Västmanland, Polisen i Västmanland, Landstinget Västmanland, SOS Alarm i Västerås, Västerås frivilliga resursgrupp samt Västerås lokala krishanteringsråd. Planen ska finnas på Västerås stads intranät. Mål och ansvar Strategiska mål för Västerås stads krishantering Rädda och skydda liv och hälsa. Få kontroll över och eventuellt eliminera vållandefenomen. Säkra och skapa gynnsamma villkor för människan som individ och hennes sociala sammanhang. Säkra och åstadkomma kontroll över hotade eller drabbade samhälleliga funktioner. Säkra demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Information till drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia ska vara korrekt, begriplig, snabb och tillgänglig. Beakta direktiv och/eller vägledning från regeringen och/eller sektorsansvariga central myndighet. Västerås stads geografiska områdesansvar innebär: att göra en samlad risk- och sårbarhetsanalys i kommunens geografiska område som kan leda till en extraordinär händelse och göra denna analys känd för berörda aktörer vara sammankallande för ett krishanteringsråd med representanter från lokala organisationer, näringsliv och myndigheter verka för att de lokala krisaktörernas förberedelser för hanteringen av en extraordinär händelse samordnas verka för samordning av krishanteringen genom samverkan mellan organisationer, näringsliv och myndigheter inom kommunen samordnad information till allmänheten ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapport och information om händelseutvecklingen, tillståndet, vidtagna och planerade åtgärder ansvara för att hålla utsedd myndighet informerad. Stadsledningskontorets roll före, under och efter en kris Upprätthålla en beredskap genom TIB (tjänsteman i beredskap). Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för krisledning. Samordna och arrangera utbildningar och övningar inom krishantering. Omvärldsbevakning. Informera krisledningsnämndens ordförande. Utse och sammankalla en central krisledningsgrupp för staden vid allvarliga, eller risk för, allvarliga händelser. Rollen vid eller vid risk för allvarlig händelse kan vara: o att följa utvecklingen o att stödja o att samordna o att leda. Leda utvärderingen av allvarliga händelser där flera förvaltningar och bolag blivit berörda. 6
Övergripande prioriteringar Alla förvaltningar ska göra prioriteringar av den egnaa verksamheten som underlag vid till t exempel resursbrist i form av personal. För staden s gällerr också en prioriteringsordning av olika verksamhetssystem vid störning. Det innebär att de högst prioriterade systemen åtgärdas först f vid större störningar. Konsult och service IT förvaltar denna lista. Prioriteringarna är gjorda utifrån strukturerad IT-säkerhet (SITS). Utöver detta gäller följande koncernöverg gripande prioriteringar avseende samhällsviktig och verksamhetskritisk verksamhet (utan inbördes prioritering) ). En samhällsviktig verksamhet definieras som en samhällsfunktionn av sådan betydelse att ett bortfall av eller en svår störning i funktionen skulle innebära stor risk eller fara förr befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet eller samhällets grundläggande värden. En samhällsfunktion som har till uppgift attt hantera en pågående allvarlig händelse eller kris så att skadeverkningarna blir så små som möjligt t är också en samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig verksamhet inom Västerås stad Verksamhet Avfallshantering Vinterväghållning Biståndshandläggning Akutjour Funktionshindrade Äldreomsorg Förskola Skola (till och med år 3) Särskola Försörjningsstöd Socialjour/POSOM Vattenproduktion Elnät Värmeproduktion/ distribution Vattenreglering Avloppsreningsverkk Ansvarig förvaltning /bolag Tekniska nämndens stab VafabMiljö AB Tekniska nämndens stab Sociala nämndernass stab Miljö och hälsoskyddsförvaltningen Sociala nämndernass stab Sociala nämndernass stab Pedagogiska nämndernas stab Pedagogiska nämndernas stab Pedagogiska nämndernas stab Sociala nämndernass stab Sociala nämndernass stab Mälarenergi AB Mälarenergi AB Mälarenergi AB Mälarenergi AB Mälarenergi AB Stadens utförare Teknik och idrottsförvaltningen proaros proaros proaros proaros proaros proaros proaros Privata utförare Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7
Fjärrkyla Mälarenergi AB Stadsnät Mälarenergi AB Kundcenter Mälarenergi AB Biogasproduktion Vafab Miljö AB Olycksfallshantering Mimer AB (inom Mimer) Räddningstjänst Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Akut fastighetsservice Fastighetskontoret Ja Hamnen Mälarhamnar AB Kundservice Tekniska nämndernas stab Sjukresor Västmanlands samtrafikförbund Stadens telefonväxel Konsult och service Stadens webb Konsult och service Stadens reception Konsult och service Verksamhetskritisk verksamhet inom Västerås stad Verksamhet Finans Lönehantering IT Ekonomi Ekonomi och inköp Registratorer Ledning - krisledning Ansvarig förvaltning Stadsledningskontoret Konsult och Service Konsult och Service Konsult och Service Mälarenergi AB Berör alla verksamheter Berör alla verksamheter 8
Krishantering Organisation Västerås stads princip för krisorganisation vid en allvarlig eller extraordinär händelse. En förutsättning för en effektiv krishantering är att krisledningsorganisationenn är flexibel. Den skaa kunna anpassas till fleraa olika typer och omfattningar av händelser, allt från då en enskild förvaltning eller ett bolag behöver förstärkta resurser till att krisledningsnämnden och hela den centrala krisledningen måste aktiveras. Krisledningsnämnden Krisledningsnämnden fungerar som stadens ledande politiska organ om kommunen drabbas av en extraordinär händelse och har h det övergripande yttersta ansvaret för krishanteringen. Ordförandenn i krisledningsnämnden tillsammans med stadsdirektör utvärderar om en viss händelse skall betraktas som en extraordinär händelse. En extraordinär händelse innebär dock inte automatiskt att krisledningsnämnden skall träda i funktion. Omständigheterna i varje enskilt fall avgör. Krisledningsnämnden kan också träda in utan att en extraordinär händelse föreligger. Syftet är då att hålla den informerad och förberedd om läget skulle 9
försämras. Om krisledningsnämnden bedömer händelsen som extraordinär får kommunen: på begäran bistå andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse. Om bistånd har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen när en enskild persons vistelse i en kommun beror på en extraordinär händelse, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Ansvar och uppgifter Krisledningsnämnden, som består av ledamöter från kommunstyrelsen, fattar beslut på övergripande nivå. Det är endast krisledningsnämndens ordförande alternativt vice ordförande som kan besluta om situationen är sådan att kommunen står under påverkan av en extraordinär händelse och att krisledningsnämnden ska träda i funktion eller om händelsen kan hanteras av den ordinarie organisationen. Ordföranden i krisledningsnämnden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att man inte kan invänta nämndens avgörande. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Krisledningsnämnden kan vid behov överta det beslutsfattande som rör den aktuella krisen över hela eller delar av verksamhetsområden från stadens berörda nämnder. Krisledningsnämndens roll är att: o ange inriktning för stadens arbete o besluta om förändringar i servicenivåer inom stadens verksamheter och vilka som ska prioriteras eller stängas o besluta om omfördelning av stadens resurser o tolka stadens roll o företräda staden Befogenheterna beskrivs mer ingående i bilaga 1, reglemente för krisledningsnämnden. Exempel på typ av händelse för krisledning på denna nivå Naturkatastrofer Epidemier Social oro Terrorism/sabotage Svåra störningar i infrastrukturen Långvarigt el- eller fjärrvärmeavbrott Deltagare Krisledningsnämnden består av: sju ledamöter + sex ersättare stadsdirektör (föredragande tjänsteman) kommunsekreterare (sekreterare) stadsjurist (juridiskt beslutsstöd) 10
Centrala krisledningsgruppen En central krisledningsgrupp sammankallas vid en extraordinär händelse. Även vid allvarliga händelser, som inte är extraordinära, kan enn central krisledningsgrupp träda i funktion för samordning och samverkan av lednings- och informationsinsatser inom staden. Ansvar och uppgifter är att: bereda ärenden åt krisledningsnämnden. Om händelsen inte är klassad som extraordinär bereds ärenden till stadsdirektör stadsdirektör rapporterar till krisledningsnämnden (även vid händelser som inte klassas som extraordinära) bedöma den aktuella situationen och fastställaa lägesbild bedöma insats- och resursbehov och o prioriteraa åtgärder bedöma omedelbara, kortsiktiga och o långsiktiga konsekvenser av händelsen följa uppp och dokumentera händelseutvecklingen samt svara för planering av alternativ händelseutveckling medverka till lösning av ekonomiska frågor organisera och svara för ett effektivt sambandd såväl inom som utom krisledningen vara tillgänglig och ge saklig ochh begriplig information till media, allmänhet, drabbade, anställda och deras anhöriga samverka med berörda myndigheter, organisationer och andra aktörerr Deltagare Centrala krisledningsgruppens bemanningg beslutas avv stadsdirektör efter samråd med tjänsteman i beredskap, riskmanager, informationschef samt med närmast berörd förvaltning, bolag eller funktion. Beslusfattare Stadsdirektör. Beslutsfattare omm inte krisledningsnämnden är inkopplad. Föredragande för krisledningsnämnden. Centrala krisledningsgruppenn består av följande fasta roller Krisledare. Stadsdirektören utser denne. Initialt fungerarr TIB som krisledare. Krisledaren har att leda och samordna stadens centrala krisledningsgrupp och dess stödfunktioner samt hålla USam och utsedda myndigheter informerade. Information. Informationschef eller e av dennee utsedd person. Informationschefen ansvar även för f att leda kriskommunikationsgruppen samt för samverkan med USams krisinformatörsnätverk. Säkerhet. Riskmanager eller av denne d utseddd person. Kansliet. Kanslichef eller av denne utsedd person. Support (mat, dryck, loggföring, IT, logi och samband). Beroende av händelse kallas representanter från följande verksamheter POSOM-ledning. Representanter från förvaltningar och bolag. Den som representerar ska ha mandat att företräda sin verksamhet. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund. 11
Personal. Personaldirektör eller av denne utsedd person. Ekonomi. Ekonomidirektör eller av denne utsedd person. Jurist. Stadsjurist eller av denne utsedd person. IT. Affärsområdeschef Konsult och service IT eller av denne utsedd person. Experter. Interna eller externa. Polisen. Landstinget. Västerås frivilliga resursgrupp FRG. Länsstyrelsen. Försvarsmakten. Annan. Kriskommunikation Västerås stads information i samband med en kris (från allvarlig till extraordinär händelse) syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och massmedia korrekt information, snabbt och på ett så bra sätt som möjligt. Detta regleras i kriskommunikationsplanen. Kriskommunikationsplanen för Västerås stad riktar sig i första hand till den centrala krisledningsgruppen och stadens kriskommunikationsgrupp och den beskriver kommunikationsarbetet i en krissituation. Informationschefen är ansvarig för kriskommunikationsplanen och för att den uppdateras vid behov. Planen finns på intranät. POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande vid större olyckor och katastrofer (POSOM) ska kunna erbjudas drabbade, anhöriga och övriga inblandade i samband med större olycka och katastrofer. Detta regleras i plan för POSOM för vilken POSOMansvarig ansvarar för. 12
Alarmering och aktivering av centrala krisledningsgruppen Larmflöde vid allvarlig händelse Tjänsteman i beredskap (TIB) Västerås stad harr en tjänsteman i beredskap (TIB). Funktionen är en enkel väg in i Västerås stad förr viktig information från samverkandes e eller centrala myndigheter och organisatione er samt ledande tjänstemän inom stadens förvaltningar och bolag. TIB ska alltid omedelbart (inom fem minuter) kunna inleda arbete vid en inträffad händelse. TIB ska vid behov kunna infinna sig i Stadshuset inom 90 minuter. Utförligare instruktioner för TIB finns i en e separat TIBB instruktion. När TIB skapat en lägesbild och ser behov av krishantering kontaktas stadsdirektör, riskmanager, informationschef och eventuellt närmaste berörda förvaltningar, bolag, POSOM, räddningstjänsten och polisen. Beroende på händelse och omfattning samt rapport från berörd myndighet avgörs om och vilka verksamheter/funktioner som ska sammankallas till enn krisledning. Alarmering av TIB ska ske när: allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner risk för tillbud eller konstaterade allvarliga person-, miljö- eller egendomsskador det krävss en koncentrerad insats från f flera förvaltningar/bolag det finnss risk att varumärket skadas det finnss risk för stort intresse från media händelsee som kan omfattas av det geografiskaa områdesansvaret där det finns behov av samverkan mellann inblandade e aktörer 13
när myndighet akut begär att få kontakt med Västerås stad. TIB kontaktas vid automatiskt av SOS Alarm vid händelser och risk för händelser enligt en upprättad instruktion. Om allt samband är utslaget ska TIB omgående ta sig till Stadshuset. Övrig krisledningsorganisation Samtliga nedanstående verksamheter ska ha en krisorganisation som ska kunna nås av TIB/SOS Alarm för att kunna ta emot och vidareförmedla larm eller själv vara den som larmar om allvarliga händelser. Funktionen bör kunna initiera och samordna det inledande arbetet vid verksamheten och upprätthålla kontakt med inblandade aktörer inom verksamhetens ansvarsområde tills andra delar av krishanteringsorganisationen har kommit på plats. En aktuell larmlista/kontaktväg till verksamhetens krisorganisation ska mailas till säkerhetsenheten. Uppdaterad lista ska skickas så snart förändringar skett i verksamheten vilka påverkar larmlistan. Krisledningsnämnden. TIB. Samtliga förvaltningar och bolag inom Västerås stad. Samtrafik. POSOM. Kriskommunikationsgruppen. Konsult och service IT. Konsult och service Medborgarservice. Jurister. Personal. Ekonomi. Säkerhet.. Stadsledningskontoret, kansliet. SOS Alarm ansvar för larmning av TIB och övrig krisledning enligt kontaktlistor. Säkerhetsenheten upprätthåller också en extern kontaktlista till myndigheter, organisationer och näringsliv för den centrala krisledningen. Uthållighet Då krishanteringsarbetet kan pågå under lång tid måste uthålligheten säkerställas. Detta gäller såväl central krisledning som ledningen vid varje förvaltning, bolag och funktion. Krishanteringsorganisationen ska kunna upprätthålla verksamhet dygnet runt under en veckas tid. För att få en uthållig bemanning kan respektive verksamhetschef även inkalla personal från semester och tjänstledighet. Även nyligen pensionerad personal kan tillfrågas om att inträda i tjänst. Stöd kan även inhämtas från bemanningsföretag och konsulter. 14
Omvärldsbevakning Västerås stad genom säkerhetsenheten ska bedriva enn löpande omvärldsbevakning i syfte att tidigt kunna upptäcka händelser som kan medföra störningar. Detta ger en framförhållning och tid för föreberedelse. Omvärldsbevakningen sker bland annat via: v vädervarningar. Vid klass 2 eller 3 kontaktas TIB automatiskt av Räddningstjänsten bevakning av media avbrottsinformation (el, vatten och fjärrvärme) från Mälarenergi och Vattenfall krisinformation.se prenumeration på nyhetsbrev frånn myndigheter (bland annat Smittskyddsinstitutet, Smi) telefonkonferenser med USam löpande kontakt med polisen sociala medier uppföljning av incidentrapporter Lokaler, utrustning och samband Lokaler Centrala krisledningsgruppenn och kriskommunikationsgruppen etablerar sig i följande lokaler. Beslut om plats tas i samråd med Räddningstjänsten. Om inte annat beslutas gäller Alternativ 1. Alternativ 1 Stadshuset Krisledning: krisledningsnämnd, A287 centrala krisledningsgruppen, A 3913 lokala krisgrupper, respektive förvaltning/bolag. Kriskommunikationsgrupp: information, A591 mediacenter, B 100 Kfm analys och omvärldsbevakning, A591. A (POSOM-ledning Stadshuset k-flygeln,, Carl Henningsgata 8) Alternativ 2 Räddningscentralen, Vallbyleden 9, Västerås Reservkraft Fastighetskontoret ansvarar för att samtliga krisledningslokaler har 15
reservkraftförsörjning och en bränsleförsörjningsplan till reservkraften för minst 7 dagar. Utrustning Säkerhetsenheten ansvarar för att lokalerna är utrustade på lämpligt sätt som underlättar och ökar ledningsförmågan. Samtliga krisledningslokaler är försedda med reservkraft. Telefon- och videokonferenser Krisledningen kan också initialt och under krisen samverka via telefon- eller videokonferensmöten. Samband I ordinarie ledningslokaler finns följande samband: telefonförbindelser via IP telefonin med dolda nummer analoga telefonförbindelser vid sidan om stadens växel förbindelse med SOS Alarm, Räddningstjänsten och polisen via radiosystem oberoende av tele- och elfunktioner. Västerås stad kan också dela information med andra myndigheter och organisationer via det webbaserade informationssystemet WIS. Test och iordningställande Alternativ 1 Konsult och service, Medborgarservice, har huvudansvaret för att krisledningslokalerna i Stadshuset iordningsställs enligt plan samt att krisledningsoch sambandsutrustning hämtas ur förråd i respektive lokal, kopplas in och provas årligen. Alternativ 2 Räddningscentralen. Representant från stadsledningskontoret säkerhetsenheten och räddningstjänsten går tillsammans årligen igenom utrustning och lokaler. Säkerhetsenheten sammankallar. Krislednings- och sambandsutrustning är utförligare beskrivet i ett separat dokument. Samverkan Samverkan skall utifrån behov upprättas med andra myndigheter, organisationer och näringsliv. Samverkan kan till exempel gälla att: upprätta samband delge varandra bedömningar och beslut komma överens om gemensamma åtgärder och insatser fördela och prioritera personella och materiella resurser komma överens om informationsinsatser gentemot allmänhet och media 16
utgöra stöd för andraa län eller kommuner. Regional samverkan Planerad samverkan i länet finns upprättad genom USam. Huvud systet med USam är attt ge större möjlighet till effektivare samverkan genom att skapa en salad lägesbild. USam ska tidigt säkerställa att samverkan sker mellan de myndigheter och organ som berörs av redan inträffad eller e av framtida bedömda störningar. USam ska även tidigt säkerställa att enstämmig information kan förmedlas f tilll allmänhet och media. I USam ingår Länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänstförbund, polisen, landstinget, SOS Alarm och Sveriges Radio P4 Västmanland. Varje part har rätt att sammankalla USam. Inställelsetiden är 120 minuter. Inom USam finns också ett krisinformatörsnätverk. Länsstyrelsen ansvarar också för ett regionalt krishanteringsråd där andra samhällsviktiga aktörer ingår. Varje part har rätt att sammankalla USamm vilket görs via SOS Alarm. Länsstyrelsen ansvarar för ettt regionalt krishanteringsråd med representanter från samhällsviktiga aktörer. Dessa kan utifrånn händelse adjungeras in till USam. Lokal samverkan Inom kommunenn finns ett lokalt krishanteringsråd med representanter från lokala näringslivet, organisationer och myndigheter. Detta råd har ingen roll under en kris. Frivilliga Västerås stad harr upprättat och utbildat enn frivillig resursgrupp (FRG). Dess uppgift är att finnas till hands när stadenss ordinarie resurser behöver förstärkas i utsatta lägen. FRG har även en viktig uppgift att administrera tillkommande spontanfrivilliga.. Uppgifter för FRG kan i övrigt vara: utdelningg av vatten och bevakning vid mobilaa tankar utdelningg av flygblad/skriftliga meddelanden m i bostadsområden upprätta informationsställen i kommunen vara resurs för POSOM-gruppen sanering vid oljeutsläpp assistera när det behövs uppsamlingar, registreringar, ledsagning, inkvartering biträda med tillsyn av till exempel äldre och bistå vid transporter, värmestugor, samband. POSOM POSOM ansvarar för samverkan med Landstingets PKL grupp (Psykologiska katastrofledningsgruppen) och trossamfund. Avslut av krishanteringsarbetett Krisledningsnämnden eller kommunfullm mäktige fattarr beslut om när nämndens verksamhet ska upphöra och samt göra avslut av den akuta krishanteringen. 17