Tjugo barnavårdsärenden - Ohälsosamma förlopp för barn, familj, skola och socialtjänst Lennart Nygren Institutionen för socialt arbete
Innehåll Vad är social barnavård? Hur kan barnavårdsprocessen se ut? Hur ser kopplingen till (o)hälsa ut? Social barnavård och skola
Inledningsvis I en rad svenska registeranalyser var skolmisslyckande den enda starka riskfaktorn för framtida negativa utfall bland barn som växt upp i fosterhem, oavsett vad forskarna granskade. Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande den enda faktorn som predicerade goda utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa definierades Källa: Nordens välfärdscenter, sid 17.
Vad är social barnavård? Innefattar barn 0-18 år När barnen eller familjen är aktuella för behovsprövade insatser inom socialtjänsten (även kallat social barn- och ungdomsvård) Omfattar t.ex. anmälan, utredning, beslut om och uppföljning av insatser. Omfattar även insatser som andra utför under socialtjänstens ansvar; kontaktfamiljer, familjehem, institutioner. Källa: Andersson & Sallnäs 2012
Socialt utsatta barn Vad menas med utsatthet? Risk att fara illa och/eller att göra illa. Både i lagstiftning och praktik görs en distinktion mellan: Miljöfaktorer ///// Beteendefaktorer Miljö kan vara både hemmiljö och närmiljö. Oacceptabelt beteende bestäms av rådande normer (lagstiftning, riktlinjer, professionsetik etc.) Fördelning: Miljö ca 52 %, beteende ca 42 %, övrigt 6 %.
Orsaker Missbruksproblematik Psykisk ohälsa i familjen Övergrepp, våld, försummelse Kön generaliseras ofta som å ena sidan: - pojkars kriminalitet inklusive droganvändning och våld, å andra sidan: - flickors rymningar, promiskuitet, olydnad och alkoholförtäring. - Även självskador, hedersrelaterat våld m.m. är könat Källor: t.ex. Höjer et al. 2012
Dilemman När ska samhället ingripa; vad är oacceptabelt? Gränsen mellan frivillighet och tvång? Familjen som skydd eller problem? Övergången till vuxenlivet, samhällets ansvar? Barn som rymmer: beteende eller miljö? Barn som utagerar: beteende och miljö? Källor: t.ex. Höjer, Sallnäs & Sjöblom, 2012
Förändringar av normer Både miljö- och beteendefaktorer förändras över tid. Från religiös och social kontroll hygien/medicin psykologism till dagens barnperspektiv: Två varianter av barnperspektivet: a) Kunskap om barn och deras utveckling används. b) Barnets aktörskap tas tillvara. Källor: Hamreby 2005; Andersson & Sallnäs 2012 Varje barn utvecklas i ett samspel med familjen, förskola/skola, rättssystemet och välfärdsstatens ramar.
Vilka barn hamnar i samhällsvård? Källa: Nordens Välfärdscenter, 2015, s. 6.
Klass kön - ålder - etnicitet Klass: som markör antyds i tabellen Kön: Något fler pojkar än flickor anmäls (58/42%) Ålder: >50% är 13-17 år Etnicitet: Ensamkommande är ny och växande kategori. Och: Studier visar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade. Men: Om man kontrollerar för andra socioekonomiska faktorer så försvinner detta samband. Fattigdom och resursbrister slår ut etnicitet som förklaring till överrepresentationen av personer med utländsk bakgrund i den sociala barnavården. - - - - - - - - - - Källa: Socialstyrelsen, 2006, 2010; Skoog 2013.
Hur många? Ca ett barn per skolklass är någon gång placerad i fosterhems- eller institutionsvård (3-4 %) 2011: 262 000 barn placerade någon gång under året och vid ett tillfälle (1 nov 2011) var 184 000 barn placerade. 4 000 av dessa var 18-20 år. Höga siffror? I många länder finns de äldre av dessa barn i kriminalstatistiken. 72 % sker med samtycke (SoL), 28 % enligt LVU Omprövning var 6:e månad. Relativt många stannar länge i vård. 1/5 i > 5 år. Majoriteten placeras i fosterhem, färre i institutionsvård (HVB eller SiS ungdomshem) Källa: Vinnerljung et al., 2000; Skoog 2013
12
Medverkande forskare Lennart Nygren, projektledare, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Kerstin Hamreby, forskare, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Malin Eriksson, forskare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Epidemiologi och global hälsa Disa Edvall Malm, forskare, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet och SAMVERKAN TM Projektet pågick under 2013-2015 och finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting inom ramen för PSYNK-satsningen
Bakgrund och syfte Den kostsamma sociala barnvården kan vi lära mer om processer och kostnader? Syftet med studien: att identifiera, beskriva och analysera samhällsinsatser som riktats till personer som under sin uppväxt haft behov av extra stödinsatser 14
Frågeställningar Hur (och när) aktualiserar och åtgärdar skola, socialtjänst och hälso- och sjukvården barns behov av extra stödinsatser? Vilka insatser har riktats till barnen och familjen för att tillgodose deras behov av extra stödinsatser? 15
Frågeställningar forts. Hur har samordningen fungerat mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård för den undersökta gruppen? Hur ser dokumentationen ut vad det gäller aktualisering och insatser samt utvärdering av insatser? 16
Delstudie 1: Socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens och skolans akter och journaler a) Insatser som gjorts inom respektive insatsgivare dvs socialtjänst, skola, hälso- och sjukvården och vad som eventuellt gjorts i samverkan mellan två eller flera av dessa: insatsgivare, typ av insats, tidsförlopp, frekvens. a) Anteckningar om risktecken för dessa barn och ungas utveckling: både miljöfaktorer som familjeförhållanden, umgängeskrets, skolmiljö och beteendefaktorer som skolk, missbruk, kriminalitet m.m. 17
Delstudie 2: Intervjustudien a) Kvalitativa forskningsintervjuer med unga (16 av 20) b) Kompletterar journalstudien c) Ger unik erfarenhetsbaserad kunskap om den sociala barnvårdsprocessen d) Ytterligare intervjuer genomförda med föräldrar och andra viktiga personer (f.n. 11) 18
Urval och arbetsprocess Tre kommuner 30 ärenden, minskat till 20 Etikprövning, samtycke och sekretess Kodning av akter och journaler ett tidskrävande uppdrag Hög detaljnivå: Risktecken (>100 x tre aktörer) resp. insatser (ca 500). 19
Inklusionskriterier 1) Personer som 2013 var mellan 19-25 år och som bott i kommunen i minst 10 år. 2) Personer som varit placerade minst ett år vid SIS-, HVBeller familjehem åtminstone en gång vid 16-18 års ålder. 3) Personer som av socialtjänsten varit registrerade för insatser minst 5 gånger före 16 års ålder. 20
Akter och journaler som data Socialtjänsten Hälso- och sjukvården; barnhälsovård Skolan; skolhälsovård Stadsarkiven Stor variation i datakvalitet, journallagring och accessmöjligheter Lång tidsperiod systembyten 21
Typfall: Kim och Love Kim tidigt dokumenterade risktecken en lång och kontinuerlig process Love sent dokumenterade risktecken en relativt kort och intensiv process Följande bilder visar diagram över antal insatser över tid för Kim och Love. 22
Kim en representation av insatser över tid 23
Love 24
Risktecken a) Kopplade till föräldrarna (missbruk, våld, kriminalitet, bristande engagemang, vanskötsel etc.) b) Kopplade till beteende (oro, trötthet, normbrytande, motoriska problem, stökighet, missbruk etc.) c) Skolgång: nio av elva flickor men bara två av nio pojkar hade godkända betyg i åk 9 25
Intervjuerna exempel Skolfrånvaro Jag ville vara hemma mycket och se vad mamma gjorde - hänga med kompisar - vantrivsel, utanförskap Det går inte att fästa sig i en skola, när man hoppar runt till skolor Svårigheter i skolan hängde inte med: jag har aldrig fått slutföra en riktig mattebok 26
Hjälpinsatser - journalerna Mycket stor variation mellan olika ärenden. Svårt att se någon systematik på basis av journalmaterialet Ibland kontinuerlig (och eskalerande) process, ibland långa uppehåll Möjligt mönster: tidiga insatser fördröjer placering 27
Hjälpinsatser - intervjuerna Särskilt betydelsefullt: - Familjehemmen: jag hamnade hos en extremt underbar familj Brister: - Passiviteten från skolan - Behandlingshemmen: Det är ingen behandling, bara förvaring ; 14-åringar ska inte umgås med 19-åringar som missbrukat i fem år ;...man lär sig så mycket om droger 28
Hjälpinsatser - intervjuerna Brister forts. - Bristande kontinuitet känsla av svek, minskad tilltro: en dålig sak att man ska behöva byta [socialsekreterare] ; man öppnar sig för en och sedan lämnar de en efter ett år ; de..var de enda som jag tyckte var bra för de stannade så pass länge att jag kommer ihåg vad de hette. - Övergången till vuxenheten innebär brott i kontinuiteten (mindre hjälp, byte av handläggare) - Att inte bli lyssnad till: min fostermamma satte sig alltid ner och pratade med mig. Det var bara hon som gjorde det. 29
Kopplingen mellan social barnavård och hälsa Brist på nationell statistik Studier oftast baserade på tvärsnittsdata hur ser kausalförhållandena ut? Ohälsa risk för samhällsvård Samhällsvård risk för ohälsa Social utsatthet risk för ohälsa OCH samhällsvård Källa: Andersson & Sallnäs 2012
Somatisk ohälsa Överrepresentation av t.ex. huvudvärk, magvärk, infektioner etc. Exempel: - 120 placerade undersöktes. Ca hälften behövde remitteras vidare till vård (99 remisser) ca 50% hade djupgående karies - Självskattning i ett annat urval. 2 av 3 rapporterade hälsoproblem som var okända av soc. - Finsk studie: 25 % av placerade barn hade allvarliga/kroniska sjukdomar. - Danska och norska studier: de som varit placerade var överrepresenterade i sjukstatistiken som vuxna. - Dansk studie: samhällsvård förmår inte kompensera för hälsobrister Källa: Nordens välfärdscenter 2015
Psykisk ohälsa Internationella studier visar extrema förekomster av allvarlig psykisk ohälsa. Överrepresentation av en rad psykiatriska/neuropsykatriska tillstånd m.m. Nordiska exempel: - Danmark: en av fem placerade barn uppfyllde kriterier för diagnos enligt ICD-10, > 50% uppfyllde minst ett kriterium enl DSM IV. - Danmark: ca hälften hade abnormal SDQ, jfrt med 5 % i normalpopulationen. En rad indikationer i övriga studier: - Självskadebeteende vanligt hos 15-åringar - Finland: hög andel i psyk tvångsvård före 21 års ålder - 1 av 7 flickor vårdats för suicidförsök mellan grundskola och 28 år. - Överrisker kvarstår när man kontrollerat för psykisk ohälsa och missbruk hos föräldrarna. - Vissa studier visar negativa effekter av placering i fosterhem. Källa: Nordens välfärdscenter 2015
Skolmisslyckande som riskfaktor (Nordens välfärdscenter 2015) Svår uppväxt - sociala problem, missbrukande föräldrar, dålig ekonomi etc. inte tydlig riskfaktor jfrt med skolmisslyckande. 60 % av långtidsplacerade pojkar har inga/låga/ofullständiga betyg, jämfört med 20 % i normalpopulationen. Flickor har något bättre utfall i absoluta tal, men skillnaden mellan placerade och normalpopulationen är större än för pojkar. Låga betyg verkar vara kopplade till till vuxnas låga förväntningar (fosterföräldrar, lärare, socialarbetare) och inte till biologiska föräldrars missbruk/ohälsa eller barnets ålder vid placering. Placerade har sämre betyg än andra med samma IQ. Placerade barn hade svårare att reparera dåliga betyg högre upp i systemet än normalpopulationen.
Vad göra? Det finns en rad arbetsmodeller, de flesta saknar evidens men ser lovande ut. * Samverkansmodeller skola, familj och andra professioner jobbar tillsammans, t.ex. SkolFam. * Tutoring särskilda resurser satsas på läskunnighet, ex. Paired Reading. * Anpassat inlärningsmaterial ex. Letterbox club * Särskilda skolstödsprogram ex. Läger/Learning Camp * Skolförberedande insatser Kids in transition to school * Ont om program för övergång skola-arbetsliv Källa: Nordens välfärdscenter 2015; Höjer et al. 2012.
Som sagt: viktigt att undvika skolmisslyckande I en rad svenska registeranalyser var skolmisslyckande den enda starka riskfaktorn för framtida negativa utfall bland barn som växt upp i fosterhem, oavsett vad forskarna granskade. Omvänt var frånvaron av skolmisslyckande den enda faktorn som predicerade goda utfall i ung vuxen ålder, oavsett hur dessa definierades Källa: Nordens välfärdscenter, sid 17.
TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!
Referenser: Andersson, G. (1999) Andersson, G. & Sallnäs, M. (2012) Social barnavård och barns utsatthet. I Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur, sid 13-30. Berlin, M., Vinnerljung, B. & Hjern, A. (2011) School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33:2489-97. Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.)(2012) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur. Nordens välfärdscenter (2015). Barn kan inte vänta. Översikt av kunskapsläget och exempel på genomförbara förbättringar. Stockholm: Nordens Välfärdscenter. Nygren, L., Edvall Malm, D., Eriksson, M. & Hamreby, K. (2015). Barnavårdskarriärer en studie av risktecken och insatser för unga vuxna som varit föremål för omfattande interventioner från socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Stockholm: SKL. Sjöblom, Y. (2012) Ungdomsproblem och ungdomars problem. I Höjer, I., Sallnäs, M. & Sjöblom, Y. (red.) När samhället träder in barn, föräldrar och social barnavård. Lund: Studentlitteratur, s. 119-146. Skoog, V. (2013) Barn som flyttas i offentlig regi. Umeå: Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Socialstyrelsen (2006/2010) Social rapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010:227-66.