SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare: Regionförbundet Örebro i samverkan med Kommunförbundet Västmanlands kommuner och landstig (VKL), Regionförbundet Sörmland och Regionförbundet Östsam. Styrgrupp: Kerstin Mohall Regionförbundet Östsam, Ove Svensson VKL, Birgitta Lundh Regionförbundet Sörmland, Tomas Stavbom Regionförbundet Uppsala län och Sören Johansson Regionförbundet Örebro. Projektgrupp: Projektledare Sören Johansson, Regionförbundet Örebro, Margareta Wandel Östsam och Carina Åberg APeL, Lindesberg. Sammanfattning Förstudien har genom intervjuer och workshops identifierat behov och förutsättningar för att utveckla kommunernas lärcentra/vuxenutbildningsenheter i arbete med insatser för kompetensutvecklings i arbetslivet. Kommunala lärcentra och vuxenutbildningsenheter har identifierads inom Nuts 2 området Östra Mellansverige. Samtliga 52 kommuner (här ingår även Upplands län) har informerads om förstudien och planerade intervjuer och workshop. I intervjuer och workshops framkom att kommunerna har utformat sina lärcentra på olika sätt och kommit olika långt när det gäller kompetensutvecklingsfrågor mot arbetslivet. De flesta vill dock utveckla denna funktion. I workshops har deltagande kommuner tagit fram önskemål och behov av insatser för att utveckla rollen som mäklare och resurs i kompetensutvecklingsfrågor inom arbetslivet. De viktigaste resultaten i förstudien var dessa; Utbildningsinsatserna riktar sig i första hand till offentlig sektor och den egna kommunens förvaltningar. Betydligt mer sällan till privata arbetsgivare. Relativt få personer arbetar specifikt med utbildning och kompetensutvecklingsinsatser mot företag och förvaltningar. Vanligare är att lärare, vägledare och chefer gör insatser inom området vid sidan av sitt ordinarie arbete med den traditionella utbildningsverksamheten. Mäklarrollen är i många fall outvecklad och förutsättningar har saknats för att kunna organisera detta på ett mer systematiskt och effektivt sätt. 35 av de 52 kommunerna har ett samarbete mellan lärcentra och näringslivsenheten. I en majoritet av kommunerna är detta samarbete tämligen sporadiskt och outvecklat. Detta påtalas också av de flesta som ett viktigt utvecklingsområde.
En stor efterfrågan på bättre metoder för bl a behovsinventering, hur lärandet kan organiseras i arbetslivet och förutsättningar för nätverksbygge och företagssamverkan Förstudien visar att ansvariga vid lärcentra i ca hälften av Nuts2 områdets kommuner har ett uttalat intresse av att utveckla samarbetet med näringslivet. De vill bättre kunna bidra till kompetensförsörjningen i kommunen/regionen. Förstudien har också visat att lärcentra behöver utveckla såväl kompetens som relationer för att agera mäklare och motor i en infrastruktur för lärande och kompetensutveckling Förslag och idéer från intervjuer och workshop har resulterat i en projektansökan till Socialfonden. Under förutsättning att projektansökan godkänns kommer analysarbetet att genomföras i januari mars 2009 med ett gemensamt seminarium och lokala analysseminarier med medverkan av chefer och andra berörda nyckelpersoner. Ansökan till förprojektering inlämnas 30 september 2008 och ansökan till genomförandeprojekt planeras till preliminärt 17 mars 2009 med projektstart tidigast juli 2009.. Intervjuenkät Av de 52 tillfrågade kommunerna har 50 medverkat i telefonintervjuenkät. I enkäten framkom att 42 kommuner idag jobbar med kompetensutveckling i någon form medan 8 svarade nej. Av dem som svarade nej angav 4 att det inte ingår i deras uppdrag. De flesta jobbar med kurser/utbildningar riktade till offentlig sektor men det är ganska få kurser till få arbetsplatser. Vanligast förekommande är datakurser i form av uppdragsutbildning, men det redovisas även exempel på kompetensutvecklingsinsatser inom andra områden. På frågan om personella resurser är spännvidden från 5 procent av en tjänst till tre - fyra hela tjänster. Få kommuner har rena mäklarfunktioner och i flertalet av dessa handlar det om att sälja egna utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen. Mäklarfunktion är mest utvecklad på fristående lärcentra och är ofta inriktad på högskolekurser. 30 kommuner uppger att de arbetar med behovsinventeringar, men det ser mycket olika ut när det gäller omfattning och metod De flesta anger att de har någon form av samverkan med den kommunala näringslivsenheten men det finns få exempel på konkret samarbete. Det handlar i mycket om möten. Kommunerna lyfter här fram exempel på samverkan med olika näringslivsorganisationer. Men i vilken mån man samarbetar med näringslivet varierar stort. Vuxenutbildningen har en svårighet i att kommunicera i denna roll gentemot näringslivet. Lärcentrumbegreppet står för så mycket olika verksamheter, vilket skapar problem i kommunikationen. Intervjuenkäten avslutades med en fråga om man har intresse av att medverka i ett projekt för att utveckla lärcentras mäklarfunktion gentemot kompetensutveckling i arbetslivet. 42 kommuner svarade ja och 8 kommuner svarade nej. Bland dem som svarade nej fanns tre större städer och dessa saknar Lärcentra. Enkäten bekräftar svårigheter att förtydliga vad man menar när man ska diskutera vuxenutbildning och kompetensutveckling i näringslivet. Workshops De 42 kommuner som svarade att ville jobba med kompetensutveckling inbjöds till Workshops i april 2008 vid tre tillfällen i Norrköping, Västerås och Eskilstuna. 29 kommuner deltog med 31 personer. Totalt deltog 39 personer.
Workshopen utgick från intervjuenkäterna och en övergripande analys utifrån ett antal kritiska områden som tidigare arbetats fram i flera nationella utvecklings- och forskningssammanhang. Dessa kritiska områden användes för att lättare sortera upp behovsbilden hos de medverkande kommunerna och för att ha en gemensam förståelse för vilka aspekter av ett kommande utvecklingsarbete som behöver undersökas djupare. I korthet såg kriterierna och behoven ut så här: Att arbetet med kompetensutvecklingsinsatser gentemot arbetslivet är förankrat i politik och högsta ledning En viktig uppgift för många lärcentrummiljöer blir att skaffa sig en bättre politisk förankring och därigenom få tydligare mandat, uppdrag och roller. Att arbetet utgår från ett förhållningssätt där man anpassar organisation, innehåll och metoder efter individers och verksamheters behov och förutsättningar för lärande Här visar analysen och dialogen med kommunerna att behoven i första hand handlar om att utveckla konkreta metoder för hur lärandet i arbetslivet kan organiseras och bli mer individoch verksamhetsanpassad. Mer av gränsöverskridande samverkan I förstudien och i dialogen pekades framförallt samarbetet med näringslivsenheterna ut som central men även andra politikområden och aktörer behöver komma samman och göra gemensam sak. Mer av konkret samarbete med näringslivet Det som mest efterfrågades här var behovet av egen kompetensutveckling för att kunna bygga hållbara relationer med företagen, bättre förstå deras behov och förutsättningar och därmed kunna utveckla rollen som samtalspartner och problemlösare. Behovet av en legitim plattform och resurssamordning Analysen och dialogen med kommunerna pekade på den sårbarhet och instabilitet som många gånger kännetecknar lärcentrum- och vuxenutbildningsverksamheten. En viktig fråga som ställdes var hur regionala aktörer och resurser bättre kan samordnas och användas för att understödja den lokala utvecklingskraften. Under de tre workshopen har förslag processats fram hur man på Lärcentra vill utveckla mäklarrollen gällande kompetensutvecklingsinsatser i företag och offentlig sektor samt egna behov av kompetensutveckling. Fyra utvecklingsområden utkristalliserades under de tre workshopen. 1. Förtydliga LC-uppdraget och utveckla kontakten med politiken. 2. Utveckla kunskap om kompetensstrategier och lärmiljöer. 3. Öka behovsanpassning och utveckla mäklarrollen. 4. Utveckla samarbetet med andra aktörer som möter näringslivet. Exempel på uttalade behov av kompetensutveckling för Lärcentra * Utbildningsinsatser främst om kompetensstrategier och lärmiljöer. * Jobbskuggning operativ nivå.
* Mentorskap strategisk nivå * Seminarier och workshops * Organiserat erfarenhetsutbyte och synliggöra lärande exempel * Initiera nätverk för lärande och nyttja befintliga nätverk Projektansökan Utifrån intervjuenkäter och workshop har förslag till projektansökan till Strukturfonderna tagits fram. De fyra från workshopen framtagna utvecklingsområdena har inför projektansökan indelats i två områden. Utvecklingsområde A är inom Socialfonden, område kompetensförsörjning Medan utvecklingsområde B mer är riktad mot regionalfonden. Utvecklingsområde A: Utveckla LC mäklarfunktionen och kunskapen på LC om kompetensstrategier och lärmiljöer i näringslivet. * Kunskap och utveckling av verktyg i kontakter med arbetslivet som behovsinventering, företagsrelationer, utbildningsmäkling, kompetensplanering, strategisk kompetensförsörjning, validering och lärande i arbetslivet och därmed kunna vara projektägare av sammanhållna inom Socialfonden. Utvecklingsområde B: Stärka lärcentras/vuxenutbildningens roll i kompetensförsörjningen inom kommunen/regionen. * LC uppdraget och dess roll och struktur behöver tydliggöras gentemot arbetslivet, allmänheten och den egna kommunen. * Strategier och verktyg för samverkan inom kommunen, mellan kommuner, regioner och andra aktörer inom området kompetensutvecklings behöver utvecklas. I ansökan till Socialfonden fokuseras på utvecklingsområde A och en senare ansökan till Regionalfonden avser även omfatta utvecklingsområde B. Inbjudan att delta i projektet utskickades till samtliga kommuner i Nuts 2 området Östra Mellansverige. I intervjuenkäter och workshops framkom att kommunerna har utformat sina lärcentra på olika sätt och kommit olika långt när det gäller kompetensutvecklingsfrågor mot arbetslivet. I kontakt med ESF kontoret framkom ett tydligt önskemål om att eventuellt kommande projekt inom socialfondsprogrammet bör ha fokus på att utveckla lärcentra för att kunna vara projektägare av sammanhållna projekt. Inbjudan vände sig därför till två nivåer. Nivå 1. Lärcentra som idag arbetar med kompetensutvecklingsfrågor och som redan vid projektstart kan vara med och utveckla sin verksamhet för att vara projektägare av sammanhållna projekt inom socialfonden område kompetensförsörjning. Nivå 2. Lärcentra som allmänt vill utveckla sin verksamhet gällande kompetensutveckling mot företag för att i ett senare skeende bl.a. kunna samordna socialfondsprojekt enligt nivå 1. Av de 23 kommunerna har 13 uttryckt att de vill utveckla kompetens att vara projektägare och stödmottagare i sammanhållna socialfondsprojekt.
Projektansökan förprojektering beskrivning av genomförande Förstudien har visat att ansvariga vid lärcentra i cirka hälften av Nuts2 områdets kommuner har ett uttalat intresse av att utveckla samarbetet med näringslivet och därmed kunna bidra bättre till kompetensförsörjningen i kommunen/regionen. Förstudien har också identifierat att lärcentrumverksamheterna behöver utveckla såväl kompetens som relationer för att agera mäklare och motor i en infrastruktur för lärande och kompetensutveckling. ESF kontoret vill att ansökan till Socialfonden gäller förprojektering och genomförande av ett analysarbete i syfte att konkretisera såväl generella som specifika behov av kompetensutveckling vid lärcentra i de medverkande kommunerna. Under förutsättning att projektansökan godkänns kommer analysarbetet att inledas i januari 2009 med ett gemensamt seminarium med medverkan av chefer och andra nyckelpersoner från samtliga deltagande kommuner. Syftet med detta seminarium är att konkretisera de områden för generell kompetensutveckling som förstudien lyft fram. Efter seminariet genomförs förberedande analyser utifrån ett antal frågeställningar i varje kommun. På detta sätt involveras ansvariga politiker, chefer och medarbetare i analysen och den kommande utvecklingssatsningen förankras hos berörda. En strävan är att näringslivsenheter, arbetsmarknadsenheter och företrädare för det lokala näringslivet m.fl. ska involveras tidigt i analysarbetet. Nästa led i analysarbetet är lokala seminarier med berörda nyckelpersoner i alla deltagande kommuner. Med utgångspunkt i resultatet av den förberedande analysen arbetar man vidare och väljer aktuellt/aktuella specialiseringsspår. Man konkretiserar kompetensutvecklingsbehov, fastställer vilka nyckelpersoner som ska delta och utformar egna mål för ett kommande genomförandeprojekt. Här identifieras också vilken typ av externt stöd som är lämpligt. Efter genomfört analysarbete räknar vi med att ha en mycket god uppfattning om vilka generella och specifika kompetensutvecklingsbehov ett kommande genomförandeprojekt ska tillgodose. Ansökan till förprojektering inlämnas 26 september 2008 och ansökan till genomförandeprojekt planeras till prel. 17 mars 2009 med projektstart tidigast juli 2009. September 2008 Sören Johansson Projektledare.