Uppföljning nätverk Aktiv mot brand 2013 Syfte och genomförande Följa upp hur kampanjen Aktiv mot brand tagits emot, använts och planerar att användas av nätverket. Undersökningen är delvis en upprepning av motsvarande mätning om genomfördes 2012. Antalet i nätverket har dock ökad och frågorna till stor del anpassats/justerats efter MSBs nuvarande kunskapsbehov. Jämförelser över tid görs där så är tillämpligt. Totalt intervjuades 130 organisationer av 172 i urvalet, det ger en svarsfrekvens på 76 procent. Omkring hälften av de nu intervjuade organisationerna ingick även i 2012 års undersökning. Undersökningen genomfördes via telefon under december 2013-januari 2014. Uppföljningens sammanfattningen ligger först i presentationen och därefter följer avsnitten: Registrering och information, Aktiviteter, Kampanjmaterialet, Kampanjmanualen, Målgrupper, Intresse för nätverksträff.
Sammanfattning av nätverkets erfarenheter från och användning av kampanjen
Sammanfattning Omkring hälften av de nu intervjuade organisationerna ingick i mätningen 2012 och jämförelser över tid bör göras med viss försiktighet. Den huvudsakliga informationen om nätverket får man från MSB, Brandskyddföreingen är dock också en viktig källa. Sex av tio upplever det som enkelt att registrera sig till kampanjen på MSBs webbplats, 13 procent upplever det dock som svårt. Åtta av tio menar att man har fått tillräckligt med information under kampanjarbetet. Materialet upplevs komma i tid och vara tydligt. De utvecklingsområden som lyfts handlar om att det behöver vara lite mer sammanhållet och strukturerat. Beslutet togs att vara med i aktiv mot brand togs i ledningsgrupper, samverkansgrupper eller andra former av ledningsforum hos organisationerna. Besluten har ofta varit snabba och självklara och har kommit av information som tillhandahållits om kampanjen. Tre av fyra uppger att de genomförde aktiviteter på brandvarnardagen. Aktiviteterna varierar med återkommande är att finnas på stan, olika sociala medier och SMS. Åtta av tio uppger att de haft aktiviteter för att uppmärksamma vikten av en fungerande brandvarnare på annan dag än just brandvarnardagen. Exempel på aktiviteter är synlighet i sociala medier, julkalender och nyttjande exempelvis hyresgästtidningar. När man räknar upp fyra planerade kommande aktiviteter är det framför allt brandvarnardagen som är av intresse i nätverket. Fyra av tio planerar att delta i aktiviteter riktade till seniorer på internationella äldredagen och en av fyra på brandskyddsveckan. Broschyren Koll på brand, informationsbladet Skydda dig mot brand och filmen med Anders Öfvergård är de mest frekvent använda materialen. Dessa används också i högre grad än 2012. Även post-it blocket används av mer än hälften av de intervjuade. Minst använt är dekaler, radiojingel och roll-ups.
Sammanfattning En av fyra i nätverket har en avsatt budget för kampanjarbete och drygt hälften uppger att de kan tänka sig att betala för materialet i kampanjen. En av fyra har förslag på annat kampanjmaterial man skulle behöva. Det handlar om att erbjuda fler språk, men också att informationen behöver vara bredare. Drygt sju av tio upplevde det som enkelt att beställa broschyr, folder etc. från MSB. De som har erfarenhet av att beställa material från Jerhammar är i huvudsak positiva. Två av tre upplevde det som enkelt att själv ladda ner material. Knappt hälften är positiva till att materialet borde kunna beställas som olika paket, en av tre är negativa. Hälften av de intervjuade har använt sig av kampanjmanualen, en av fem har inte uppmärksammat den. Bland de som använt manualen upplever sju av tio att den fungerade som ett bra stöd i förberedelserna, sex av tio att den skickades ut i tillräckligt god tid. Sex av tio upplever också att bakgrunden och syftet på sida tre var användbart. Åtta av tio har inte valt ut någon särskild målgrupp i arbetet, en majoritet arbetar i stället brett mot alla målgrupper. Sju av tio upplever att kampanjen är ett bra stöd i arbetet med att informera privatpersoner i hemmet och sex av tio menar att kampanjen är en del av deras förebyggande arbete och kan nämnas som exempel i handlingsprogrammet.
Registrering och information
Från vilken eller vilka organisationer har du i huvudsak fått information om Aktiv mot brand? (Bastal: 130) Brandskyddsföreningen 40 SABO 10 Fastighetsägarna Sverige 0 MSB 83 Brandvarnare Gruppen 2 Räddningstjänst Svensk Försäkring 1 5 Din säkerhet Bofast Kommuner Annan, nämligen: 8 Minns ej 0 0 50 100 %
Registrering/information Det var lätt för min organisation att registrera sig till kampanjen på MSBs webbplats 2 11 22 21 39 5 1 Min organisation har fått tillräckligt med information under kampanjarbetet 2 2 15 46 34 20 0% 50% 100% 1. Instämmer inte alls 2. 3. 4. 5. Instämmer helt Vet ej Minns ej
Sammanfattning -registrering och information Den huvudsakliga informationen om nätverket får man från MSB, Brandskyddföreingen är dock också en viktig källa. Sex av tio upplever det som enkelt att registrera sig till kampanjen på MSBs webbplats, 13 procent upplever det dock som svårt. Exempel på negativa kommentarer är: Det var inte helt självklart hur man skulle göra, det verkade som om man inte kunde registrera sig som organisation. Jag fick ringa till någon på MSB som hjälpte mig. Det var inte riktigt klart hur man skulle göra. Man var tvungen att hålla på vid flera ställen och sedan maila tillbaka. Åtta av tio menar att man har fått tillräckligt med information under kampanjarbetet. Materialet upplevs komma i tid och vara tydligt. De utvecklingsområden som lyfts handlar om att det behöver vara lite mer sammanhållet och strukturerat. På frågan om hur beslutet togs att vara med i aktiv mot brand så handlar det mycket om beslut i ledningsgrupper, samverkansgrupper eller andra former av ledningsforum hos organisationerna. Besluten har ofta varit snabba och självklara och har kommit av information som tillhandahållits om kampanjen.
Aktiviteter
Genomförde din organisation någon aktivitet på Brandvarnardagen söndag den 1 december? (Bastal: 2013 130, 2012 52) 2013 2012 100 % 50 73 54 26 46 Vi var på stan och informerade. Vi lade ut informationen på vår hemsida och Facebooksida. Vi hade öppet hus. SMS till alla adresser, och pressmeddelande på vår hemsida. Stod på torget med hela styrkan och informerade. Vi gick även ut i lokalmedia. I tre dagar. På den första dagen monterade och justerade vi brandvarnare och brandsläckare hemma hos privatpersoner gratis. Jag använde Räddningstjänsten som utförare. De var ute på gator och torg med reflexer och informationsblad. 0 Ja, vilken: Nej Vet ej 1
Genomförde din organisation någon aktivitet för att uppmärksamma att det är viktigt med en fungerande brandvarnare på ett annat datum än 1 december? (Bastal: 2013 130, 2012 52) 100 2013 2012 % 50 86 65 12 35 Alla veckor i december har vi lysande skyltar på stan. På Luciadagen blev jag intervjuad av TV4 och det har varit reportage i Smålandsposten. Den åttonde delade vi ut batterier och brandvarnare på en annan ort. Det gick ut information innan den 1:a december för att nå ut med Finns en digital adventskalender på kommunens hemsida. Där vi är med i en lucka där filmen med "Arga snickaren" visas. I mitten av november hade vi också öppet hus och informationstavlor utefter vägen. 0 Ja, vilken: Nej Vet ej 2
Vilken/vilka av följande aktiviteter planerar din organisation att delta i? (Bastal: 2013 130, 2012 52) Aktiviteter riktade till unga 18-29 år, t ex vid terminsstarten för högskolor- och universitet 18 56 Aktiviteter riktade till seniorer under kampanjen Brandskyddsveckan (vecka 37) 26 81 Aktiviteter riktade till seniorer på Internationella äldredagen 1 oktober (samarbete med kampanjen Peppar peppar) 37 81 2013 2012 Aktiviteter riktade till valfri målgrupp på Brandvarnardagen 1 december 82 87 Ingen av dessa 4 Vet ej 9 0 50 100 %
Sammanfattning -aktiviteter Tre av fyra i nätverket uppger att de genomförde aktiviteter på brandvarnardagen. Aktiviteterna varierar med återkommande är att finnas på stan, olika sociala medier och SMS. Andelen som hade aktiviteter på brandvarnardagen har ökat jämfört med 2012. Drygt åtta av tio uppger att de haft aktiviteter för att uppmärksamma vikten av en fungerande brandvarnare på annan dag än just brandvarnardagen. Exempel på aktiviteter är synlighet i sociala medier, julkalender och nyttjande exempelvis hyresgästtidningar. Andelen som genomför aktiviteter på annan dag har också ökat jämfört med 2012. När man räknar upp fyra planerade kommande aktiviteter är det framför allt brandvarnardagen som är av intresse i nätverket. Fyra av tio planerar att delta i aktiviteter riktade till seniorer på internationella äldredagen och en av fyra på brandskyddsveckan. Intresset för de listade aktiviteterna är undantaget brandvarnardagen betydligt lägre än 2012.
Kampanjmaterialet
Vilket/vilka av följande material har din organisation använt 2013? (Bastal: 2013 130, 2012 52) Broschyren Koll på brand - Tips och råd om brandsäkerhet 54 73 Informationsbladet (A5) Skydda dig mot brand 52 68 Filmen med Anders Öfvergård, känd som arga snickaren. 58 65 Post it-block - give away 55 Banners för webb 48 48 Affischer med budskapet Sov gott. Vakna fort. Testa din brandvarnare. 35 40 Annonser med budskapet Sov gott. Vakna fort. Testa din brandvarnare. 28 31 Notis-lappen med budskapet "Vi deltar 26 33 Dekaler till fordon 6 25 Facebook-app 20 Twitterinlägg Roll up med budskapet Sov gott. Vakna fort. Och bilden på människor som sover. 11 9 10 Roll up med budskapet Aktiv mot brand och kampanjens Symbol Radiojingel 8 6 12 Dekaler till lokaltrafik 2 6 Har inte använt materialet 8 Vet ej 4 0 50 100 % 2013 2012
Var har filmen visats? (Bastal: 85) På den egna webbplatsen På SF-bio I butiks-tv I reklampaus på TV4 1 6 12 53 Facebook. Vi använder den i våra utbildningar. När vi hade öppet hus. (2 st.) Digitala affischpelare. Facebooksida med adventskalender. Har länkat den från vår hemsida till MSB. I varuhusen. Vi har haft med oss en TV ut i vårt kampanjarbete. I våra utbildningar och för handikappade. Kommunala nämnder. Kommunens hemsida. Länkat till filmen från vår hemsida. I annan mediekanal, nämligen: 53 0 50 100 %
Har din organisation avsatt någon budget för kampanjarbete? (Bastal: 130) 100 68 % 50 28 0 Ja Nej Vet ej 3
Kan din organisation tänka sig att betala för material till kampanjen? (Bastal: 130) % 100 50 55 Jag tycker inte att vi ska bekosta samhällsinformation. Jag uppskattar att det är gratis, vi har en tajt budget i kommunen. Det här materialet var jättebra och vi använde det för att det var gratis. Hade det kostat något hade vi valt att använda eget, vi har personal som kan ta fram egna bilder och filmer. Det beror på hur vi ligger till budgetmässigt när kampanjen startar. Det beror på om vi har möjlighet att göra något av kampanjen. Det beror på vad vi bestämmer oss för att göra, men vi kan nog tänka oss att betala lite för broschyrerna. Det gjorde vi den här gången. 22 23 0 Ja Nej Vet ej
Har du förslag på annat kampanjmaterial som din organisation behöver? (Bastal: 130) % 100 50 Andra färger på affischerna, som syns bättre utomhus. Borde finnas bättre och tydligare material till nysvenskar och barn. Brandvarnare och spisvakter till äldre. Fler färdiga affischer så man slipper trycka själva. Information om säkra trapphus: Brand på allmänna ytor. Material på fler språk. Arabiska och Somaliska. Material som riktas till hela bostadsrättsföreningen, inte bara lägenheten. Mer allmänt om brandsäkerhet. Är inte bara under jul man ska vara noga. Mer anpassat till sociala medier. Pedagogiska powerpointpresentationer för SFI. 27 73 0 Ja, vad: Nej
Kampanjmaterial Det var lätt att beställa broschyr, folder, post itblock från MSB... 12 6 12 60 18 Det var lätt att beställa material från Jerhammar & CO 0 5 9 16 69 Det var lätt att själv ladda ned material från www.msb.se/aktivmotbrand 2 2 11 15 50 19 Det skulle underlätta om kampanjmaterialet kan beställas som paket t ex mini, medel och maxi. 22 10 14 23 23 8 0% 50% 100% 1. Instämmer inte alls 2. 3. 4. 5. Instämmer helt Vet ej
Sammanfattning -kampanjmaterialet Broschyren Koll på brand, informationsbladet Skydda dig mot brand och filmen med Anders Öfvergård är de mest frekvent använda materialen. Dessa används också i högre grad än 2012. Även post-it blocket används av mer än hälften av de intervjuade. Minst använt är dekaler, radiojingel och roll-ups. De som använde affischen Sov gott. Vakna fort. Testa din brandvarnare har framför allt satt upp den i trapphus, på affärer och på olika publika annonseringsplatser. Annonser med motsvarande budskap sattes framför allt in i lokaltidningen och i lokala annonsblad. De som visade filmen med Anders Öfvergård gjorde det framför allt på den egna webbplatsen. En av fyra i nätverket har en avsatt budget för kampanjarbete och drygt hälften uppger att de kan tänka sig att betala för materialet i kampanjen. En av fyra har förslag på annat kampanjmaterial man skulle behöva. Mycket handlar om att erbjuda fler språk, men också att informationen behöver vara bredare.
Sammanfattning -kampanjmaterialet (forts.) Drygt sju av tio upplevde det som enkelt att beställa broschyr, folder etc. från MSB. Ett fåtal är negativa och övriga neutrala. De som har erfarenhet av att beställa material från Jerhammar är i huvudsak positiva. Två av tre upplevde det som enkelt att själv ladda ner material, övriga är neutrala och ett fåtal negativa. Knappt hälften är positiva till att materialet borde kunna beställas som olika paket, en av tre är negativa.
Kampanjmanualen
Använde du kampanjmanualen med råd och tips om hur materialet i Aktiv mot brand kan användas. (Bastal: 2013 130, 2012 52) Ja 51 54 Nej, jag har inte uppmärksammat den 19 21 2013 2012 Nej, jag har uppmärksammat den men inte använt den 27 28 0 50 100 %
Kampanjmanual Kampanjmanualen skickades ut i tillräckligt god tid 2 11 17 23 38 11 Manualen fungerade som ett bra stöd i förberedelserna 0 5 24 39 30 2 Bakgrunden och syftet på sidan 3 i manualen "På brandvarnardagen påminner vi Sverige" och "Fakta bostadsbränder" var användbar. 2 3 17 32 29 18 0% 50% 100% 1. Instämmer inte alls 2. 3. 4. 5. Instämmer helt Vet ej
Sammanfattning -kampanjmanualen Hälften av de intervjuade har använt sig av kampanjmanualen, en av fem har inte uppmärksammat den. Resultatet är relativt likvärdigt med 2012. Bland de som använt manualen upplever sju av tio att den fungerade som ett bra stöd i förberedelserna, sex av tio att den skickades ut i tillräckligt god tid. Sex av tio upplever också att bakgrunden och syftet på sida tre var användbart. Störst andel negativa finns avseende frågan om materialet kom i tid med 13 procent negativa.
Målgrupper
Har ni valt ut några speciella målgrupper som ni riktar er till i samband med brandvarnardagen? (Bastal: 130) Ja, vuxna med begränsade kunskaper i svenska Ja, unga Ja, pensionärer Ja, annan: 2 2 4 17 Våra hyresgäster. Fastighetsägare. Handikappade. Kommunanställda. Lantbrukare. Medlemmarna i bostadsrättstyrelsen. Nya flyktingar ger vi information och material till. Till alla men inriktar oss mycket på lågstadieelever. Till våra medlemmar. Utsatta bostadsområden där det brinner ofta. Våra försäkringstagare. Våra medlemsföretag. Ja, annan: 1 Vi har inte valt ut någon särskild målgrupp 78 0 50 100 %
Sammanfattning -målgrupper Åtta av tio har inte valt ut någon särskild målgrupp i arbetet. Fyra procent har valt pensionärer och två procent (motsvarar två personer) har valt unga. En majoritet arbetar i stället brett mot alla målgrupper.
Intresse av nätverksträff
Har du intresse för en nätverksträff där kommunikation om brandskydd till privat personer är ett övergripande tema? (Bastal: 130) 100 69 % 50 31 0 Ja Nej
Vad av följande är intressanta ämnen. (Bastal: 90) Människors olika reaktioner på och upplevelse av risk 96 Vad ska man tänka på när man kommunicerar risker 92 Hur påverkar vi människor med kommunikation 93 Vilken effekt ger kommunikation 94 Samarbete med andra organisationer för att påverka människors brandskydd 93 Annat: 6 0 50 100 %
Sammanfattning -nätverksträff Sju av tio uppger att det skulle vara intressant med en nätverksträff. Samtliga av de ämnesområden som föreslogs uppges vara av stort intresse. Övriga ämnesområden som nämns är: Att vi når ut med information till ej svensktalande invandrare. Det pågående brandskyddsarbetet. Det måste pågå, inte vara en enskild händelse. Hur personer kan samverka med varandra kring brandskydd. Grannar sinsemellan. Information om trapphusbränder i flerfamiljshus. Kommunikation med andra utbildningar.
Övergripande attityd och avslutande kommentarer
Attityd till kampanjen Jag upplever att Aktiv mot brand är ett stöd i vårt uppdrag att informera privatpersoner om deras brandskydd 0 3 i hemmet. 16 31 40 10 Aktiv mot brand-kampanjen är en del av vårt förebyggande arbete och kan nämnas som ett exempel på det förebyggande arbetet i vårt nästa handlingsprogram? 5 5 12 28 32 18 0% 50% 100% 1. Instämmer inte alls 2. 3. 4. 5. Instämmer helt Vet ej
Sammanfattning -övergripande attityd och avslutande kommentarer Sju av tio upplever att kampanjen är ett bra stöd i arbetet med att informera privatpersoner i hemmet. Tre procent anser inte detta medan övriga är neutrala. Sex av tio menar att kampanjen är en del av deras förebyggande arbete och kan nämnas som exempel i handlingsprogrammet. En av tio instämmer inte i detta. På en avslutande fråga om man har något ytterligare man vill passa på att framföra till MSB avseende kommunikation och brandskydd så handlar de flesta svaren om kampanjen. I huvudsak ger man beröm och menar att det nu implementerade arbetssättet är mycket bra. Några förslag på utveckling lyfts också. Exempel på svar är: Jag vill framföra ett tack till de som tagit fram kampanjen. De har hjälpt svensk räddningstjänst och medborgarna. Detta hade vi aldrig med våra knappa resurser kunnat ta fram själva. Jag kan inte nog berömma MSB för deras arbete, fantastiskt. Kampanjen har gått ut och nått ut på bred front. Resultatet kan bara framtiden utvisa. Men förhoppningen är givetvis att det ska minska antalet dödsfall. MSB kunde hjälpa oss kommunikatörer att få cheferna att förstå hur svårt det är med information och kommunikation. Att man inte alltid ska inrikta sig på allmänheten utan mer på smalare grupper som är svåra att nå fram till. Det är svårt att få gehör i organisationerna.