#vivässarvälfärden Rena fakta om välfärden
Rena fakta om välfärden #VIVÄSSARVÄLFÄRDEN
Upplysningar om innehållet: Charlotta Janson Josephsson, cjj@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN: 978-91-7585-406-9 Foto: Folio, Maskot och Rickard L. Eriksson Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: LTAB, 2016
Vi vässar välfärden Det finns många tankar och åsikter om välfärden. Vården, skolan och omsorgen berör oss alla och är vår gemensamma angelägenhet. När relevant kritik framförs bidrar den till att förbättra våra välfärdstjänster. Men det händer att bristfällig fakta och onyanserade resonemang leder till felaktiga slutsatser och obefogat missnöje. Ibland saknas bilden av svensk välfärd som bland de bästa i världen. Den som visar att vi satsar mycket resurser, använder dem effektivt och har mycket nöjda invånare. Och den som visar att vi alltid strävar efter och jobbar för att göra välfärden ännu bättre. Genom kommunikationssatsningen #vivässarvälfärden vill vi ge hela bilden. Vi vill visa upp och sprida det som är bra. Vi vill lära av det som är dåligt. Och vi vill vässa välfärden. Stockholm i juni 2016 Lena Micko Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Innehåll 7 Inledning 8 Nöjda kunder 8 Anställda 11 Hälso- och sjukvården 11 Resultat och omfattning 14 Kundnöjdhet 16 Så vässar vi hälso- och sjukvården 19 Äldreomsorgen 19 Resultat och omfattning 20 Kundnöjdhet 21 Så vässar vi äldreomsorgen 23 Förskolan 23 Resultat och omfattning 26 Kundnöjdhet 26 Utbildningsnivå 27 Så vässar vi förskolan 29 Skolan 30 Resultat och omfattning 33 Kundnöjdheten 35 Så vässar vi skolan 37 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd 37 Resultat och omfattning 39 Kundnöjdhet 39 Så vässar vi socialtjänsten 45 Boende och byggande 45 Resultat och omfattning 47 Så vässar vi bostadsbyggandet 49 Infrastruktur och kollektivtrafik 49 Resultat och omfattning 50 Kundnöjdhet 51 Så vässar vi infrastruktur och kollektivtrafik 53 Vatten, avlopp och avfallshantering 53 Resultat och omfattning 54 Kundnöjdhet 54 Så vässar vi vatten, avlopp och avfallshantering 57 Räddningstjänst 57 Resultat och omfattning 58 Kundnöjdhet 59 Så vässar vi räddningstjänsten 61 Kultur och fritid 61 Resultat och omfattning 62 Kundnöjdhet 63 Så vässar vi kultur och fritid 64 Källhänvisningar 41 Integration och asyl- och flyktingmottagande 41 Resultat och omfattning 43 Kundnöjdhet 43 Så vässar vi mottagandet och integrationen
Kapitel. 6 Rena fakta om välfärden
Inledning Under hela livet följs vi åt av välfärden. Vi föds. Vi går i förskola, skola och vi åker kollektivtrafik. Vi dricker vatten ur kranen och får hjälp att ta hand om soporna. Vården finns där när vi blir sjuka eller skadade och på ålderns höst kan vi få hjälp att klara vardagen. Kommuner, landsting och regioner står för merparten av den här servicen. Nästan hela kommun- och landstingsskatten går till vården, skolan och omsorgen nästan nio av tio kronor. Sammantaget är sektorn också den största arbetsgivaren i Sverige. Här arbetar en fjärdedel av alla yrkesarbetande, ungefär en miljon människor. Det här gör att alla svenskar på något sätt kommer i kontakt med kommunoch landstingssektorn varje dag och är självklart både intresserade av och har synpunkter på vår gemensamma välfärdssektor. Vi vill att våra gemensamma skattepengar ska gå till rätt saker. Vi vill att våra välfärdstjänster ska fungera väl och att våra valda politiker ska sköta sitt uppdrag på ett bra sätt. Välfärdssektorn är viktig. Här finns en miljon anställda och verksamheterna påverkar varje människa, varje dag, från födseln till livets slut. Rena fakta om välfärden 7
> > Det finns 290 kommuner i Sverige. > > Det finns 20 landsting/regioner. Landstingen är 11 st: Blekinge, Dalarna, Kalmar, Norrbotten, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland. > > Skåne, Halland och Västra Götaland är formellt landsting men med ett utvidgat ansvar för regional utveckling och med rätt att betecknas som regioner. > > Gotland är kommun med landstingsuppgifter och regionalt utvecklingsansvar och har också rätt att kalla sig region. > > Jämtland-Härjedalen, Gävleborg, Örebro län, Östergötland, Jönköpings län och Kronoberg har också rätt att kalla sig regioner. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna är förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg. Kommunerna är enligt lag skyldiga att ha vissa verksamheter. Andra verksamheter är frivilliga och beslutas av lokalpolitikerna. Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora ekonomiska resurser. Till exempel hälso- och sjukvården, kollektivtrafik och att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Nöjda kunder Överlag ligger kommuners, landstings och regioners verksamheter bra till hos sina kunder: brukarna, patienterna, eleverna. Jämfört med många andra servicebranscher får vården, skolan och omsorgen högt betyg. Det gäller även de tekniska delarna av kommunernas ansvar. Kommuner och landsting/ regioner ligger i snitt på 67,4 i det nöjdhetsindex som SKI, Svenskt Kvalitetsindex, använder i den senaste undersökningen. 1 Anställda Not. 1. SKI, november 2015. Anställda i kommuner, landsting och regioner är högutbildade. 52 procent i kommunerna och 70 procent i landstingen och regionerna har högskoleutbildning. 8 Rena fakta om välfärden
NÖJDHETSINDEX (På en skala 0 100) Kommuner och landsting/regioner, snitt: Statliga myndigheter, snitt: Försäkringskassan: Arbetsförmedlingen: 67,4 (KL) 63,9 (SM) 63,7 (FK) 54,9 (AF) Brukarundersökningar görs regelbundet i alla verksamheter. Avsändarna kan variera, förutom Svenskt Kvalitetsindex, den enskilda kommunen, landstinget eller regionen, kan det även vara Socialstyrelsen, Skolverket, Nationella patientenkäten eller Sveriges Kommuner och Landsting som vill veta hur det ligger till med servicen till våra medborgare. Generellt finns det en diskrepans mellan nöjdheten hos dem som använder sig av tjänsterna och dem som har en allmän bild av hur tjänsterna fungerar. Till exempel är föräldrar vars barn går i skolan mycket nöjdare med skolan än dem som inte har barn där. Detsamma gäller sjukvården och äldreomsorgen. Sannolikt handlar det mycket om vad som är fokus i den allmänna debatten. De som bara har en allmän bild av skola och äldreomsorg är mer negativa än de som själva är brukare eller har barn i skolan. Rena fakta om välfärden 9
Kapitel 1. Inledning 10 Rena fakta om välfärden
KAPITEL 1 Hälso- och sjukvården Totalt 190 000 personer jobbar inom landstingens och regionernas hälsooch sjukvård. De största personalgrupperna är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare, som under 2015 var fördelade på följande sätt: > > 68 000 sjuksköterskor > > 44 900 undersköterskor > > 30 800 läkare (18 200 med specialistkompetens) > > 6 400 biomedicinska analytiker > > 5 200 barnmorskor > > 4 500 psykologer Landstingens och regionernas nettokostnader för hälso- och sjukvård 2015 uppgick till 242 miljarder kronor. För primärvården var nettokostnaden (exklusive läke medels-förmånen) 41,6 miljarder kronor. Köp från privata företag uppgick till 36,2 procent. Under förra året gjordes totalt 28,3 miljoner läkarbesök och 39,8 miljoner besök hos annan vårdpersonal. Det fanns 23 900 genomsnittligt disponibla vårdplatser och 1 150 vårdcentraler varav 42 procent drevs av andra vårdgivare än landsting och regioner. Resultat och omfattning I den allmänna debatten får vi ibland bilden av att svensk sjukvård är på väg utför. Men det stämmer inte. Svensk sjukvård är bland den bästa i världen på många områden. SKL genomför regelbundet internationella jämförelser. Förra året gjordes 28,3 miljoner läkarbesök Svensk sjukvård hör till den bästa i världen på många områden. Rena fakta om välfärden 11
Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Den första gjordes 2005 och upprepades 2008. I båda dessa presterade Sverige bra jämfört med andra länder. I 2015 års jämförelse 2 ingår Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA och Österrike. Dessa länder är samtliga relativt rika och har goda förutsättningar för att tillhandahålla bra sjukvård. Sverige kommer på första plats i det kvalitetsindex 3 som skapats utifrån olika kvalitetsindikatorer. Där ingår bland annat överlevnad efter: Möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Not. 2. Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015, SKL. Not.3. Kvalitetsindexet är uppbyggt av tretton olika kvalitetsindikatorer som i huvudsak hämtats från OECD Health Data 2014. Dessa data finns tillgängliga för allmänheten på oecd.org. I SKL:s jämförelser används dessutom två indikatorer från WHO och en indikator på antibiotikakonsumtion från EU. Not.4. Tidskriften The Lancet 2014-01-23. > > hjärtinfarkt > > stroke > > bröst- och magcancer > > spädbarnsdödlighet > > samt låg antibiotikakonsumtion En omfattande studie av mer än 400 000 patienter publicerades i januari 2014 i den medicinska tidskriften The Lancet. Studien visar att möjligheten att överleva en hjärtinfarkt är nästan 30 procent högre i Sverige än i Storbritannien. Ny teknik och nya behandlingsmetoder tas mycket snabbt i rutinmässigt kliniskt bruk i Sverige. Studien visar att över 11 000 liv kunde ha räddats om patienterna fått samma vård i Storbritannien som de skulle ha fått i Sverige. 4 År 2014 var medellivslängden 84,1 år för kvinnor och 80,4 år för män. Kvinnor lever längre, men under de senaste decennierna har könsskillnaderna minskat kraftigt eftersom mäns livslängd ökat snabbare än kvinnors. Fortfarande hör Sverige till de länder i världen där befolkningen lever längst, men utvecklingen mot längre livslängd har gått snabbare i flera andra länder. Inom medlemsländerna i OECD hade män i Sverige den sjätte längsta livslängden, och kvinnor hade den trettonde längsta år 2013. Det finns skillnader i livslängd i befolkningen. Skillnaderna i dödlighet är större mellan personer med olika utbildningsnivå än mellan könen. Under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor samt bättre behandlingsmetoder gör att färre insjuknar och avlider. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är sannolikt också en viktig orsak till att medellivslängden ökat totalt sett. Faktorer som påverkar medellivslängden finns både på övergripande samhällsnivå nivå, i form av generella förutsättningar för ett gott liv och på individnivå genom levnadsvanor. De skillnader som finns i medicinska resultat mellan olika landsting redovisas löpande på webbsidan Vården i siffror, www.vardenisiffror.se. Det är ett sätt att tydligt redovisa hur olika huvudmän hanterar vården och ett sätt att underlätta förbättringar. Enligt den senaste rapporteringen har resultaten för de största sjukdomsgrupperna förbättrats över tid på över gripande nationell nivå. Det finns dock variationer mellan landsting och mellan sjukhus, som tyder på förbättringsmöjligheter för de flesta indikatorer. 12 Rena fakta om välfärden
Kostnader och effektivitet För att göra en värdering av effektiviteten i ländernas sjukvårdssystem behöver kvaliteten sättas i relation till resursförbrukningen. När sjukvårdsutgifter mäts per invånare i förhållande till BNP kommer Sverige på åttonde plats av femton jämförda länder, med en nivå på 9, 49 procent av BNP. Sedan dess har definitionen av sjukvård ändrats inom OECD. Numera ingår även utgifter för äldreomsorg och för 2014 är då sjukvårdens andel av BNP 11,2 procent. I de tre jämförelser gjorda av andra organisationer som ingår i rapporten Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2015 har Sverige positionen 3 av 11 länder (The Commonwealth Fund), 6 av 17 länder (The Conference Board of Canada) och 13 av 30 länder (Health Consumer Powerhouse). Även i dessa jämförelser står sig Sverige starkt så länge det handlar om resultaten av vården. Sverige hamnar dock längre ned i rankingen när jämförelserna också innefattar andra aspekter, som patienternas delaktighet, information och väntetider. Också kostnaderna för hälso- och sjukvården varierar mellan landstingen. Sverige står sig starkt när det handlar om resultat i vården. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I SIFFROR > > Dödligheten efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har sedan början på 1990-talet stadigt minskat, i riket som helhet från 32 till knappt 13 procent. > > Dödlighet efter förstagångsstroke minskar, liksom andelen som får ny stroke inom ett år. > > Femårsöverlevnaden efter bröstcancer har förbättrats med knappt fem procentenheter under 2000-talet, och närmare 90 procent av de kvinnor som drabbas av bröstcancer lever minst fem år efter att fått cancerdiagnos. Skillnaderna mellan landstingen är små. > > Andelen män med lokaliserad prostatacancer av högrisktyp som behandlas i botande syfte har ökat från 65 till 86 procent mellan 2008 och 2015. > > Femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer har ökat med mer än 10 procentenheter sedan 90-talet. > > Risken att avlida under första året i vård vid svår njursvikt har minskat med 60 procent mellan 1991 och 2014. > > Antibiotikabehandlingen utvecklas åt rätt håll (minskar). > > Ökad medvetenhet om olämpliga läkemedel. Färre äldre personer använder olämpliga läkemedel idag. Sedan 2005 har andelen personer över 75 år med läkemedel som bör undvikas hos äldre minskat med närmare 44 procent och ligger nu på en nivå runt 8 procent. Källa: SKL:s Öppna jämförelser hälso- och sjukvård https://www.vardenisiffror.se/, Folkhälsa, Läkemedel 2014. Rena fakta om välfärden 13
Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Kundnöjdhet Stort förtroende för sjukvården 9 av 10 får träffa läkare inom 7 dagar Not. 5. Vårdbarometern, 2015. Not. 6. Källa: Nationell Patientenkät 2015, primärvård. Not. 7. Källa: Nationell Patientenkät 2014, somatisk öppen- och slutenvård. Not. 8. Väntetider i vården: http://www.vantetider.se/ sv/veta-mer/vardgaranti/. Undersökningar visar också att svenskarna har ett stort förtroende för sjukvården. Enligt den senaste Vårdbarometern 5 som mäter svenska folkets attityder till vården, anser 78 procent att de har den tillgång till vård som de behöver. Andelen som har svarat att de har mycket stort eller ganska stort förtroende för vården på vårdcentral är 62 procent. Förtroendet för vården på sjukhus ligger på 70 procent, men skillnaderna är stora mellan olika landsting. Det är personer med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd som har lägst förtroende för vårdcentralerna. Skälen som uppges är dålig kompetens hos läkare, att det är olika läkare varje gång samt att man inte får den hjälp man behöver. Överlag får dock primärvården gott betyg av dem som gjort ett läkarbesök på en vårdcentral eller motsvarande, enligt en nationell mätning hösten 2015. 6 Bra bemötande, lätt att ställa frågor till doktorn och begripliga svar är framträdande. Hela 80 procent av de över 100 000 personer som deltog i mätningen rekommenderar sin hälso-/vårdcentral till någon annan. Däremot är man mindre nöjd med kontinuitet och koordinering. Resultaten visar även en stor variation mellan hälso-/vårdcentralerna inom respektive landsting, det är en viktig utmaning att jobba med framöver för att uppnå en jämlik vård. Läs mer om resultaten på www.patientenkat.se. 7 Tillgänglighet Tillgängligheten är också något som brukar diskuteras i vårdsammanhang. Målen om tillgänglighet brukar beskrivas med sifferserien 0-7-90-90, den maximala väntetiden enligt vårdgarantin. > > Att man direkt på första dagen ska få kontakt med vården, via telefon eller besök, uppfylls i 87 procent av fallen. > > När det gäller målet om läkarbesök, som ska ske inom 7 dagar, så uppfylldes det till 90 procent vid senaste mättillfället. > > Målet om att planerat besök i specialiserad vård ska ske inom 90 dagar uppnåddes för 87 procent av alla patienter. > > Målet om planerad operation i specialiserad vård inom 90 dagar uppnåddes för 84 procent av patienterna. 8 Men tillgänglighet innebär också fler möjligheter, som till exempel att kunna boka besök på webben eller att kommunicera med vården via till exempel sms eller Skype. Överbeläggningar Ett annat aktuellt område inom sjukvården är diskussionen om överbeläggningar, ofta följt av krav på fler vårdplatser. Färre sängplatser i vården betyder dock inte automatiskt att det förekommer fler överbeläggningar. Att sjukhusplatserna blivit färre handlar främst om ny teknik och bättre behandlingsmetoder. Färre behöver stanna kvar på sjukhuset. 14 Rena fakta om välfärden
Antalet vårdplatser har minskat från 25 862 (2008) till 24 600 (2014) det vill säga en minskning med 1 262 platser i hela riket på sex år (från 2,8 platser per 1 000 invånare till 2,6 platser) 9. Mätningar visar att det sällan finns en koppling mellan antalet överbeläggningar och de tidpunkter då antalet vårdplatser är som minst. Snarare tvärtom, när sjukvården som helhet har minst antal disponibla vårdplatser har sjukhusen ofta färre överbeläggningar. Enligt SKL:s nationella mätningar 10 klarar sjukhusen väl av att anpassa vårdplatserna efter helger och ledigheter utan att antalet överbeläggningar ökar. Det är en myt att färre vårdplatser ger ökad överbeläggning. På julafton är det minst antal tillgängliga vårdplatser. Och ändå är överbeläggningen då som lägst. Man räknar med tre normalnivåer av disponibla vårdplatser under året: > > Vardagar under terminer > > Helger > > Sommar- och julledigheter Under helgerna är platserna 7 8 procent färre än under vardagar. Under långa ledigheter är vårdplatserna upp till 25 procent färre. Julafton är den dag på året då det finns allra minst antal disponibla vårdplatser. Men det är också den dag på året då antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter är som allra minst. Med utlokaliserade patienter menas inskrivna patienter som vårdas på annan vårdenhet än den som har medicinskt ansvar för patienten. Det här pekar på att problemet med överbeläggningar inte enbart handlar om vårdens prioriteringar. Det återspeglar också i vilka lägen som människor söker sig till vården. Det finns regelbundna svängningar även för överbeläggningarna. Topparna återfinns generellt i mitten av veckorna. Not. 9. SKL, Nationella resultat från mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser, 2014. Not. 10. SKL, Nationella mätningar av överbeläggningar, utlokaliserade patienter och disponibla vårdplatser. 2014. Rena fakta om välfärden 15
Kapitel 1. Hälso- och sjukvården Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 inklusive läkare var totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. Not. 11. SKL, rapporten Bedömning landstingens och regionernas systematiska patientsäkerhetsarbete, 2014. Not. 12. OECD, Health at a glance, 2013. Not. 13. OECD, Health at a glance, 2013. Patientsäkerheten Sedan 2008 pågår ett särskilt arbete för att öka patientsäkerheten i vården. Det har inneburit att landstingen förbättrat sitt långsiktiga och systematiska patientsäkerhetsarbete. Resultatet är bland annat minskad antibiotikaförskrivning. Sexton landsting har också minskat andelen trycksår, och följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler har ökat i tolv landsting. 11 > > I den allmänna debatten görs ofta kopplingen mellan patientsäkerhet och brist på personal. Brist på personal finns inom vissa specialiteter och inom vissa geografiska områden, men Sverige tillhör de länder som har flest sjuksköterskor och läkare per 1 000 invånare. > > I Sverige finns det 11,1 sjuksköterskor per 1 000 invånare jämfört med OECD där snittet är 8,7. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen sjuksköterskor i Sverige med 15 procent. Sverige har 3,9 läkare per 1000 invånare jämfört med 3,2 för OECD. Mellan 1995 och 2010 ökade andelen läkare med 33 procent. Mellan 2005 och 2010 ökade andelen med ytterligare 10 procent. 12 > > Samtidigt har Sverige minst antal läkarbesök per capita och år (3,0 i Sverige jämfört med 6,6 för OECD). Antalet patientmöten per läkare har konstant sjunkit under perioden 2006 2010. 13 > > Kostnaden för inhyrd personal från bemanningsföretag 2014 var 3,41 miljarder (ca 85 procent läkare) totalt 2,6 procent av landstingens samlade lönekostnader. Tabell 1. Utvecklingen av svensk patientsäkerhet År Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 2012 0 5 9 7 0 2013 0 0 6 15 0 2014 0 0 1 16 4 Allt fler landsting lyckas öka patientsäkerheten och minska de skador som patienter kan drabbas av i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Idag har alla utom ett landsting nått nivå 4 eller 5. Källa: SKL, 2014. Så vässar vi hälso- och sjukvården Medicinska resultat i toppklass Svensk vård ligger bra till i internationella jämförelser. De medicinska resultaten ligger i toppklass. Men det finns förbättringsområden, framför allt när det gäller följande områden: 16 Rena fakta om välfärden
Patientsäkerhet Ökad patientsäkerhet kräver medvetenhet och en bra patientsäkerhetskultur, där alla vet hur man bäst går tillväga vid olika diagnoser. Genom ett långsiktigt och systematiskt arbete kan vi minska skador som uppstår i vårdkedjan, till exempel vårdrelaterade infektioner. Allt fler jobbar så och arbetet ger resultat: allt färre drabbas av vårdskador. Enligt den senaste journalgranskningen (över 52 000 granskade vårdtillfällen vid 60 sjukhus) minskar vårdskadorna med 20 000 patienter per år. Det leder i sin tur till att allt färre sjukhussängar i onödan upptas av patienter. Jämlik vård Det ska inte spela någon roll vem patienten är eller var han eller hon bor vården ska alltid vara adekvat för individen. Sedan en tid tillbaka pågår ett stort arbete med att skapa en mer jämlik vård i Sverige. SKL har tillsammans med bland andra Socialstyrelsen, Diskrimineringsombudsmannen och Folkhälsomyndigheten, format en nationell, myndighets- och organisationsövergripande plattform för jämlik hälsa och vård. Syftet är att utbyta erfarenheter och höja kompetensen för att hitta system och metoder som kan minska skillnader i hälsa, bemötande och tillgång till vård. Under 2015 påbörjades också ett arbete för att ta fram nationella behandlingsrekommendationer för kroniska sjukdomar. Rekommendationerna är riktade till och anpassade efter den praktiska vårdverksamheten i primärvården. Under 2016 beräknas landstingen/regionerna kunna börja använda dem. När det gäller cancervården har regionala cancercentrum inrättats för att få en mer jämlik och tillgänglig vård. Standardiserade vårdförlopp finns hittills för 18 olika cancerdiagnoser. Fler är på väg. Skillnaderna i hälsa, bemötande och tillgång till vård ska minska. Ökad tillgänglighet Att öka tillgängligheten har länge varit en prioriterad fråga inom alla landsting och regioner. Den nationella vårdgarantins mål tillsammans med kontinuerlig resultatuppföljning är viktiga verktyg för en god och hållbar tillgänglighet. Den nationella väntetidsdatabasen, Väntetider i vården som samlar alla landstings väntetider ger möjlighet till uppföljning och jämförelser som bidrar med bra underlag för förbättringsarbete. Numera fokuseras mer på själva flödena i vårdkedjan för att nå bättre tillgänglighet. Dessutom diskuteras satsningar på primärvården och digitaliseringens möjligheter för att bidra till ökad tillgänglighet. Vad som är tillgängligt varierar från person till person. Därför måste diskussionerna alltid utgå från den enskilde patientens behov. Skillnaderna i hälsa, bemötande och till gång till vård ska minska. Rena fakta om välfärden 17
Kapitel 1. Hälso- och sjukvården 18 Rena fakta om välfärden
KAPITEL 2 Äldreomsorgen Totalt 240 900 jobbar i med vård och omsorg i kommunerna. De flesta av dessa arbetar inom äldreomsorgen, men här ingår också de som arbetar med vård och omsorg av personer med funktionsnedsättning. Den allra största yrkesgruppen är undersköterskor. Så här såg fördelningen av de största yrkesgrupperna ut 2015: > > 114 600 Undersköterskor, skötare > > 68 700 Vårdbiträden, vårdare > > 16 000 Personliga assistenter > > 12 700 Sjuksköterskor Resultat och omfattning Äldreomsorgen står för 19 procent av kommunernas kostnader och 41 procent av landstingens. År 2014 uppgick kommunernas sammanlagda utgifter för äldre till 109 miljarder kronor. Samtidigt var prislappen för hälso- och sjukvård till befolkningen över 65 år till 114 miljarder kronor. Detta innebär att utslaget på alla brukare, blir kostnaden per person och år för de som bor i särskilt boende 689 000 kronor. Motsvarande för de som har hemtjänst är 248 100 kronor. Färdtjänsttillstånd utfärdades under året till 318 200 personer, varav 80 procent var över 65 år. 11 miljoner resor gjordes med färdtjänst under året till en nettokostnad på 2,8 miljarder kronor. ÄLDREOMSORGEN I SIFFROR > > 163 000 personer hade hemtjänst. > > 162 500 personer fick kommunal hälso- och sjukvård. > > 89 000 hade särskilt boende för äldre. > > 10 200 bodde tillfälligt på korttidsboende. > > 10 700 deltog i någon form av dagverksamhet. > > 163 200 hade trygghetslarm. Förbättrad äldreomsorg Sedan 2011 har mycket hänt. Läkemedelsbehandlingen har förbättrats betydligt. Bättre kontroll och uppföljning vad gäller trycksår, undernäring och skador av fall har lett till förbättringar på alla tre områden. Det är idag färre allvarliga trycksår. Undernäring minskar och fallen förebyggs i allt högre grad. Rena fakta om välfärden 19
Kapitel 2. Äldreomsorgen Sveriges äldreomsorg presterar väl och framstår som en förebild. Fler personer med demenssjukdom får tidig och korrekt diagnos, och god omvårdnad ersätter tung medicinering. Fysisk aktivitet på dagtid och ett näringsrikt kvällsmål gör att färre sömnmedel skrivs ut. Omvårdnad ersätter sömnmedel. Vård i livets slut förbättras hela tiden. Smärtskattningar i livets slut ökar möjligheten att få smärtbehandling och ett värdigt avslut på livet. 14 Enligt en OECD-rapport 15 som presenterades i december 2013 står sig svensk vård och omsorg mycket väl i jämförelse med övriga OECD-länders. OECD:s slutsats är att Sveriges generösa hälso- och sjukvård samt äldreomsorg presterar väl inom de flesta kvalitetsindikatorer och framstår som en förebild för de flesta andra OECD-länder. Man konstaterar dock att Sverige, liksom övriga OECD-länder, står inför stora utmaningar på grund av ändrad demografi. Det mest angelägna för Sverige är att förbättra koordinationen mellan primärvård, sjukhusvård och kommunal vård. Skillnader mellan kommuner Resultatet i Öppna jämförelser visar på stora skillnader i kommunernas resultat, något som behöver analyseras närmare utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Däremot är det inga stora skillnader i upplevd kvalitet mellan offentliga och enskilda utförare inom äldreomsorgen. Utförarna har överlag blivit bättre på att informera i förväg om förändringar och att ge äldre möjlighet att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. Figur 1. Resurser som läggs på äldreomsorgen i respektive land % of GDP (BNP) Health LTC (Long Term Care) Social LTC (Long Term Care) 4 3,7 3,6 3 2 1 2,4 2,4 2,1 2,0 1,8 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,2 1,0 1,0 0,7 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 0,0 Netherlands Sweden Norway Denmark Finland Belgium France Japan Iceland OECD11 Switzerland Slovenia New Zealand Germany Spain Canada United States Austria Korea Luxembourg Israel Poland Czech Republic Hungary Estonia Portugal Greece Not. 14. SKL, Bättre liv för sjuka äldre stora förbättringar på kort tid, mars 2015. Not. 15. OECD, Health Care Quality Review of Sweden, 2013. Not. 16. Socialstyrelsen, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Sverige är ett av de länder inom OECD som lägger mest resurser på äldreomsorgen. Och når också vårdresultat som ligger i topp i många mätningar och jämförelser. Källa: OECD. Kundnöjdhet I Svenskt Kvalitetsindex från 2015, får äldreboenden betyget 71,3 av 100 och hemtjänsten 68,2. Den absoluta majoriteten av dem som tar del av svensk äldreomsorg är mycket nöjd med sin service. 16 > > 89 procent av de äldre med hemtjänst är nöjda eller mycket nöjda med sin hemtjänst. 20 Rena fakta om välfärden
> > 83 procent av de svarande på särskilda boenden är nöjda eller mycket nöjda. > > 3 av 4 som bor i särskilt boende tycker att maten smakar bra och att måltiderna på äldreboendet är en trevlig stund på dagen. Även om de flesta är nöjda, visar dock siffrorna också att många känner sig ensamma: Cirka två tredjedelar av de på särskilda boenden svarar att de då och då besväras av ensamhet, 18 procent känner sig ofta ensamma. Bland äldre med hemtjänst uppger 14 procent att de ofta besväras av ensamhet. Fler än hälften gör det då och då. Den senaste Öppna jämförelse-rapporten om äldreomsorgen från januari 2015, visar i stort sett samma sak. Merparten av de äldre är nöjda både med hemtjänsten och med sitt särskilda boende och generellt sett är omdömena om äldreomsorgen lika bra som året innan. Detsamma gäller möjligheten att komma ut, och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilda boenden. Så vässar vi äldreomsorgen Det pågår ett ständigt utvecklingsarbete inom svensk äldreomsorg. Men främst är det på tre områden som vi bör vässa: Ta vara på tekniken Teknikens utveckling, inte minst digitaliseringen, underlättar en hel del av den verksamhet som tidigare var både tung och personalkrävande. Det gör också att personalen kan använda sin tid på ett bättre sätt nämligen tillsammans med de äldre. Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. I Västerås jobbar man till exempel med E-hemtjänst, vilket gör att den äldre kan kommunicera med hemtjänsten på distans. På så sätt kan såväl trygghet som självständighet och delaktighet ökas. Det främsta målet är att stärka äldres möjligheter till ett tryggt och självständigt liv. Förebyggande undvika sjukhus Att undvika sjukhusvistelse kan också vara ett sätt att förbättra livskvaliteten för äldre, eftersom sjukhus är en riskmiljö. Det handlar om att fortsätta minska risker för fallskador, vårdrelaterade infektioner, trycksår, undernäring och förvirring. Förlust av muskelmassa vid sängläge går snabbt och kan vara det som gör att det blir svårt att klara vardagen efter hemkomst för personer med små marginaler. Därför bör vård och omsorg i större utsträckning ske på ett säkert sätt utanför sjukhus, helst i patientens eget hem. Genom bland annat digitaliseringens framsteg, blir detta också allt vanligare. Så jobbar man allt oftare i allt fler kommuner. Just nu pågår sådana projekt ibland annat Lidköping, Ljungby, Uppsala, Motala, Karlshamn, Västerbotten och Skellefteå. Samverkan mellan olika aktörer För att ytterligare förbättra vården och omsorgen om de äldre behöver samverkan mellan de olika aktörerna förbättras. Det gäller såväl samarbetet mellan slutenvården och primärvården, som mellan landstingsvården och den kommunala omsorgen. Medicinskt färdigbehandlade patienter ska inte behöva ligga kvar i onödan i väntan på kommunal omsorg. Rena fakta om välfärden 21
Kapitel 1. Äldreomsorgen 22 Rena fakta om välfärden
KAPITEL 3 Förskolan Nästan en halv miljon barn går i förskolan i Sverige. Under 2015 arbetade totalt 119 300 personer i kommunernas förskolor, varav en del är anställda på fritidshem. De största yrkesgrupperna är förskollärare och barnskötare, som fördelade sig på följande sätt: > > 50 400 Förskollärare > > 42 200 Barnskötare Av alla årsarbetare i förskolan har 42 procent en förskollärarexamen. Ytterligare 34 procent har en annan examen eller utbildning för arbete med barn. Antal förskolechefer är 4 900. Förskolans verksamhet står för drygt 11 procent av kommunernas totala kostnader, cirka 65,1 miljarder kronor. Av kostnader för skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet står förskolan för den näst största delen. Förskolans verksamhet står för 11 procent av kommunens kostnader. Resultat och omfattning Aldrig har så många barn gått i förskolan som nu. Hösten 2015 var 493 600 barn inskrivna i förskolan. Det innebär en ökning med cirka 100 000 barn på tio år. Av alla barn i åldersgruppen 1 5 år är 83 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 4 5 år går 94 procent i förskola. 17 Not. 17. Skolverket och SCB samt Kolada, 2014. Rena fakta om välfärden 23
Kapitel 3. Förskolan Trots att antalet inskrivna barn ökat de tio senaste åren har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant. Trots att antalet barn i förskolan fortsätter att öka, visar Skolverkets statistik att personaltätheten är stabil och att den genomsnittliga barngruppen inte blivit större. Av SCB:s befolkningsprognos framgår att de räknar med betydligt fler barn i åldern 1 5 år mellan 2017 2021. Till exempel så beräknar SCB att det finns 60 000 fler barn i åldern 1 5 år 2021 jämfört med 2015. Skolinspektionen genomförde 2015 en granskning av förskolepersonalens arbete med uppmärksamhet, trygghet och tillsyn. I rapporten konstateras att majoriteten av verksamheterna genomsyrades av empati, glädjefylld stämning samt vänliga och respektfulla relationer mellan barn och personal. Barngruppernas storlek I den allmänna debatten diskuteras ofta barngruppernas ökande storlek och bilden är att grupperna har blivit större. Men det stämmer inte. Trots att antalet inskrivna barn ökat varje år har den genomsnittliga barngruppens storlek varit konstant sedan mitten av 1990-talet. Storleken minskade också något 2015 jämfört med 2014. På vissa håll har det blivit fler större grupper men det är ändå vanligare med allt fler grupper med färre barn. Även personaltätheten per barn är i stort oförändrad. Den genomsnittliga barngruppen har 16,7 barn, och det går 5,2 barn på varje personal. Not. 18. Skolverket 2015, rapport 420, Beskrivande data 2014, förskola, skola och vuxenutbildning. Några fakta: > > Den allra vanligaste barngrupperna är 16 18 barn respektive 13 15 barn. > > Det är 5,5 procent av barnen som går i grupper med 25 barn eller fler. Andelen minskar jämfört med 2014, då andelen var 6,4 procent. > > Barngrupperna i fristående förskolor är i genomsnitt något mindre. I kommunala förskolor har en grupp i genomsnitt 16,8 barn och i fristående förskolor 16,5 barn. > > Antalet småbarnsavdelningarna (barn 1 3 år) ökar för varje år och är generellt mindre samt har en högre personaltäthet än genomsnittet i förskolan som helhet. > > 62 procent av barnen i småbarnsavdelningar går i en grupp med mellan 10 15 barn. 18 24 Rena fakta om välfärden
Figur 2. Antal inskrivna barn, personaltäthet och barngruppsstorlek i förskolan Personaltäthet Barngruppsstorlek 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 2005 2006 Barngrupp, antal barn per avdelning Barn, totalt antal inskrivna Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Antal inskrivna barn i 1000-tal 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antalet barn i förskolan har ökat kraftigt. Men barngrupperna har generellt inte blivit större och personaltätheten är lika hög som för 20 år sedan. Källa: Skolverket 2016. I statistiken för 2014 saknas ett antal barn på grund av bortfall i statistikinsamlingen. 525 500 475 450 425 400 375 350 325 300 Av Skolverkets allmänna råd för förskolan framgår att det inte finns någon optimal gruppstorlek som passar alla barngrupper. Gruppstorleken kan vari era utifrån barnens behov och verksamhetens förutsättningar. Det finns en rad faktorer att ta hänsyn till, som bland annat personalens kompetens, personaltäthet, lokalernas storlek, miljöns utformning samt barnens bakgrund och ålder. 19 De närmaste tio åren behöver välfärdssektorn anställa en halv miljon nya medarbetare. Orsakerna är flera pensionsavgångar, demografisk utveckling och ökad efterfrågan på välfärdstjänster. Not. 19. Skolverket, Allmänna råd förskola. Rena fakta om välfärden 25
Kapitel 1. Förskolan Kundnöjdhet Förskolan ligger i topp i Svenskt kvalitetsindex (SKI) mätningar av kundnöjdhet. 20 9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan Skolverkets stora föräldraenkät 21 som publicerades 2013 visar att: > > Fler än nio av tio föräldrar är nöjda med förskolan och nästan lika många är nöjda med fritidshemmen. > > Personalen och verksamheten får mycket högt betyg. > > Nästan 90 procent tycker att personalen på förskolan gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra. > > Nöjdheten över barngruppernas storlek är större i fristående förskolor där grupperna är något mindre. Samtidigt har personalen på de kommunala förskolorna högre utbildning. Utbildningsnivå Not. 20. Svenskt Kvalitetsindex, Samhällsservice 2015. Not. 21. Skolverket, rapporten Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, 2013. Andelen av alla årsarbetare med förskollärarexamen 2015 uppgår till 45 procent i de kommunala mot 28 procent i de fristående förskolorna. Totalt för riket är andelen 42 procent. Det är 22 procent av årsarbetarna som saknar pedagogisk högskoleutbildning eller gymnasial utbildning för att arbeta med barn i de kommunala förskolorna. I de fristående är motsvarande andel 37 procent. 26 Rena fakta om välfärden
Så vässar vi förskolan Den svenska förskolan har hög kvalitet och personalen gör ett fantastiskt arbete. Men bra måste bli alltid bli bättre. Bättre systematiska jämförelser, kompetenshöjning och jämställda förskolor är tre viktiga områden som vi bör satsa på. Bättre systematiska jämförelser Genom att bedöma, synliggöra och jämföra kvalitet i förskolan, kan man förbättra den egna verksamheten. Ett nytt digitalt bedömningsverktyg ska underlätta detta arbete i kommuner och förskolor. Ambitionen är att göra verktyget tillgängligt för alla till hösten 2016. Genom att bedöma, synliggöra och jämföra kvalitet i förskolan, kan man förbättra den egna verksamheten. Kompetenshöjning Personalens utbildning och kompetens är en av de viktigaste faktorerna för förskolans kvalitet. För att höja utbildningsnivån i förskolan behövs fler utbildningsplatser och fler flexibla utbildningsvägar. Fler män Den låga andelen män i förskolan är ett problem för förskolans framtida personalförsörjning, och även för samhället i stort, eftersom det bidrar till den könsuppdelade arbetsmarknaden. Idag arbetar omkring fyra procent män i förskolan. Detta trots att ungefär lika många killar som tjejer i åldern 15 24 år kan tänka sig att jobba i förskolan. Det behövs fler vägar in i yrket så att fler av de som i dag är intresserade tar steget och utbildar sig för att arbeta i förskolan. Det finns också ett behov av att förmedla bilden av yrket på fler sätt och utveckla möjligheterna att testa yrket. www.skl.se/flermantillforskolan Rena fakta om välfärden 27
Kapitel 1. Förskolan 28 Rena fakta om välfärden
KAPITEL 4 Skolan Under 2015 sysselsatte kommunernas grundskola 147 400 personer och den kommunala gymnasieskolan hade 39 200 anställda. Den största yrkesgruppen är givetvis lärare, och så här var fördelningen under förra året: Grundskola: > > 66 200 Grundskolelärare > > 11 300 Elevassistenter > > 10 600 Lärare praktiska/estetiska ämnen > > 4 200 Specialpedagoger > > 3 400 Speciallärare Kommunal gymnasieskola: > > 20 900 Gymnasielärare > > 2 500 Lärare praktiska/estetiska ämnen > > 800 Speciallärare > > 700 Specialpedagog Drygt 131 miljarder kronor, runt 23 procent av kommunernas budget, går till grundskola och gymnasieskola. Tillsammans med kostnaderna för förskolan och övrig utbildning, satsar kommunerna drygt 40 procent av sina budgeter på utbildning. Sverige satsar totalt 6,8 procent av BNP på utbildning medan OECD-ländernas genomsnitt är 5,6 procent. 22 Resurserna i grundskolan har ökat. Många länder med bättre resultat satsar mindre än Sverige. SKOLAN I SIFFROR > > 985 620 elever i grundskolan. > > 4 845 grundskolor. > > 323 141 elever i gymnasieskolan. > > 1 303 gymnasieskolor. > > 9 774 elever i grundsärskolan. > > 6 410 elever i gymnasiesärskolan. > > 116 312 elever i förskoleklass. Källa: Skolverket, data från hösten 2015. Not. 22. Improving Schools in Sweden: An OECD Perspective, OECD (2015). Rena fakta om välfärden 29
Kapitel 4. Skolan Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan. Klasstorlek och lärartäthet Enligt Skolverket består den genomsnittliga klassen i grundskolan av 19 elever. 23 Hur stora klasser och skolor är varierar över landet, främst beroende på om man bor i glesbygd eller tätort. Denna faktor är den viktigaste enskilda faktorn till hur kostnaderna för skolan varierar. Lärartätheten i grundskolan har ökat under 2000-talet. År 2015 var det 12 elever per lärare. Det är bland det högsta i hela EU, särskilt för de yngre åldrarna. 24 Resultat och omfattning Bilden av skolan, både bland medier och bland allmänhet, är ofta onyanserat negativ. Det finns brister och utmaningar. Men det finns också mycket positivt att lyfta upp, som att de flesta såväl lärare som elever och föräldrar är nöjda med skolan. Eller att Sverige tillhör de länder i världen som satsar mest på skolan och att vi har relativt små klasser vilket visar att det är hur resurserna används som är det väsentliga. Att lärarna tillhör den grupp vars löner ökar mest är också viktigt att lyfta upp. Not. 23. Promemoria: Elever i grundskolan läsår 2013/14, Skolverket 2014. Not. 24. OECD, Education at a glance, 2014. Not. 25. Fotnot: Punkt 1-5 SKL, Öppna jämförelser Grundskola 2016. Not. 26. Se undersökningarna ESLC 2011 samt ICCS 2009. Resultaten i grundskolan > > 77 procent av alla elever når målen i alla ämnen. > > Det genomsnittliga meritvärdet når en toppnotering med 217,1 poäng. Det är en höjning med 8,3 poäng sedan läsåret 2009/10. > > Samtidigt sjunker behörigheten till en rekordlåg nivå på 85,6 procent, vilket är en minskning med 1,3 procentenheter från förra året. En stor del av den försämrade behörigheten kan förklaras av en ökande andel elever som invandrat efter ordinarie skolstart. > > Den genomsnittliga betygspoängen ökar i de flesta ämnen, medan andelen som uppnår minst E minskar i stort. Det betyder att fler elever når de högsta betygsstegen, samtidigt som fler också får de lägsta betygen, det vill säga skillnaderna ökar. > > En stor majoritet av eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen. 25 > > Sveriges resultat har sjunkit i de senaste PISA-mätningarna, i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Det finns andra internationella undersökningar där Sverige presterar bra. Svenska elever ligger i topp i engelska och har jämförelsevis goda medborgarkunskaper och demokratisk kompetens. 26 30 Rena fakta om välfärden
Resultaten i gymnasieskolan Gymnasieskolans genomströmning har ökat de senaste åren om än svagt. I de två första elevkullarna som följt den reformerade gymnasieskolan (Gy 2011) tog 63 respektive 65 procent examen inom tre år. Av de elever som av olika skäl gick ett fjärde år, var andelen som fullföljde 78 procent. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng. Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år. > > De elever som börjat på ett högskoleförberedande program fullföljer sin utbildning inom tre år, i större utsträckning än de som läst ett yrkesprogram. > > Kvinnor når i högre grad än män examen inom tre år och har också högre genomsnittlig betygspoäng. > > 31 procent av de elever som påbörjade ett yrkesprogram hösten 2012 och som tagit en examen inom tre år, fick grundläggande behörighet till högskola och universitet. Examen från ett högskoleförberedande program medför grundläggande behörighet till högskola och universitet. Elever som läser yrkesprogram behöver komplettera med behörighetsgivande kurser för att få sådan behörighet. 27 Elevhälsa Antalet anställda inom elevhälsans yrkesgrupper har ökat sedan år 2000, med undantag av speciallärarna vars utbildning återinfördes 2008. Antalet anställda inom elevhälsan har ökat Ökning av antalet anställda inom elevhälsan mellan åren 2000 2015: > > Skolkuratorer +83 procent > > Skolpsykologer +35 procent > > Skolsköterskor +39 procent > > Specialpedagoger +365 procent Trots att de flesta av elevhälsans yrkesgrupper har ökat finns fortsatta rekryteringsbehov. Omfattningen varierar dock mellan kommunerna, fyra av tio kommuner har flera vakanser. Bland kommuner med rekryteringsbehov har sex av tio brist på specialpedagoger och nästan hälften på skolpsykologer. De vanligaste orsakerna till bristen uppges vara för få utbildade och konkurrens med andra kommuner. De största utmaningarna inom elevhälsan är enligt kommunerna att möta behoven hos nyanlända elever, behoven hos elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd, att utveckla inkludering och att möta ökande psykisk ohälsa hos eleverna. Att finna lösningar för att bryta elevers långvariga skolfrånvaro uppges också vara en relativt stor utmaning. 28 Not. 27. Skolverket (2015) PM: Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/15. Not. 28. SKL, Nuläge och utmaningar i elevhälsan, 2015. Rena fakta om välfärden 31
Kapitel 4. Skolan Nyanlända elever De senaste åren har antalet nyanlända elever i den svenska skolan ökat, något som ställer högre krav på kommuner och skolor. I dagsläget finns ingen nationell statistik som visar det totala antalet nyanlända elever enligt skollagens definition. Under 2015 tog Sverige emot drygt 70 000 asylsökande barn i åldern 0 17 år, varav de allra flesta går i förskola och skola. Cirka 20 000 nyanlända barn fick uppehållstillstånd under året. Många kommuner fick 2015 en ökning på 20 50 procent barn i kommunen, beroende på ålder. En stor majoritet av de nyanlända i äldre årskullar är pojkar och många är ensamkommande barn. 29 Spridningen i kostnader per elev och lärartäthet har minskat sedan 1989. Not. 29. SKL Öppna Jämförelser Grundskola, 2016. Not. 30. Likvärdig utbildning i Sveriges grundskola, rapport 374, Skolverket 2012 och Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse. IFAU, 2015. Not. 31. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), 2013. Not. 32. Ibid. Not. 33. Böhlmark, Anders, Holmlund, Helena (2011) 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?, SNS Not. 34. Statskontoret (2013), Resurserna i skolan, rapport 2013:10. Not. 35. Ibid. Not. 36. OECD, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), 2013. Likvärdighet Att mäta likvärdighet i ett skolsystem är komplicerat. Olika mått visar på olika aspekter. En stor del av diskussionen om likvärdighet rör grundskolan. En aspekt är familjebakgrundens betydelse för betygsresultat i grundskolan. Undersökningar visar att den är fortsatt stor men inte har ökat sedan slutet av 1990-talet. 30 I PISA 2012 hamnar Sverige på ett OECD-genomsnitt när det gäller betydelsen av familjebakgrund för matematikkunskaper 31. En annan aspekt på likvärdighet är skillnader mellan skolors resultat. Denna skillnad har ökat betydligt sedan slutet av 1990-talet. 32 IFAU visar att de ökande resultatskillnaderna mellan skolor uteslutande beror på ökad skolsegregation. Till exempel går elever med utländsk och svensk bakgrund i allt högre utsträckning på olika skolor. Skillnaderna i elevresultat mellan kommuner är små och har endast ökat något sedan 1980-talet, vilket skett under de allra senaste åren. 33 De största skillnaderna finns inom och mellan skolor, 34 vilket innebär att de viktigaste åtgärd erna är att utveckla undervisningen och minska bostadssegregationen. Det är också så att spridningen i kostnader per elev och lärartäthet mellan kommuner har minskat något sedan 1989. 35 Vuxnas färdigheter Sverige presterar bra i OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter, PIAAC, som presenterades 2013. 36 I den undersökningen dras slutsatsen att vuxna i Sverige har de färdigheter som krävs för att aktivt kunna delta i samhället och på arbetsmarknaden. I Sverige klarade nio av tio vuxna datortestet, vilket är det högsta resultatet av alla de länder som deltog. Rekryteringsbehov Under de närmaste tio åren kommer många lärare att gå i pension. Samtidigt ökar barnkullarna, inte minst genom att det kommer många nyanlända barn och ungdomar till skolan. Kommunerna kommer under en tioårsperiod att behöva rekrytera omkring 55 000 nya lärare till grundskolan och gymnasiet. 32 Rena fakta om välfärden
Kundnöjdheten Skolverkets Attityder till skolan visar att föräldrarnas förtroende för skolan och lärarkåren har ökat. De flesta föräldrar är nöjda med det barnet får lära sig i skolan. De flesta lärare trivs i skolan, men andelen lärare som känner sig stressade ökar. 37 > > Sju av tio föräldrar är nöjda med sitt barns skola. > > Nio av tio elever känner sig trygga i skolan. > > Närmare nio av tio elever bedömer att de får den hjälp de behöver av lärarna i sin skola. > > Åtta av tio elever anser att de får återkoppling på sitt skolarbete. > > Åtta av tio elever känner arbetsro. > > Nio av tio elever trivs med sina lärare. > > Åtta av tio har förtroende för lärarna och upplever höga förväntningar från lärarna. > > Nio av tio elever trivs bra i sin skola och med sina skolkamrater. > > Nio av tio lärare tycker att det är meningsfullt att gå till jobbet. > > Åtta av tio lärare känner arbetsro. Nio av tio trivs med eleverna. Nästan tio av tio lärare anser att de oftast möts med respekt från eleverna. > > Över hälften av lärarna upplever att de oftast eller alltid känner sig stressade i arbetet. Källa: Punkt 2 4 är hämtade från SKL Öppna jämförelser grundskola 2016 (elevenkät). Punkt 5 10 är hämtade från Skolverket, Attityder till skolan 2012. 9 av 10 elever känner sig trygga i skolan Not. 37. Skolverket, Attityder till skolan 2012. Rena fakta om välfärden 33
Kapitel 4. Skolan figur 3. Andel elever i skolor med hög respektive låg andel obehöriga elever, 1998 2011. En elev är obehörig till gymnasiet om den inte uppnår minst godkänt i samtliga tre ämnen: svenska, eller svenska som andra språk, matematik och engelska % Andel elever i skolor med minst 20% obehörighet Andel elever i skolor med högst 1% obehörighet 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 år Källa: Skolverket. 34 Rena fakta om välfärden
Så vässar vi skolan Skoldebatten ger ibland sken av att inget händer i skolorna. Det är fel. Många kommuner och skolor arbetar redan med mycket av det som OECD föreslår i sin utvärdering av den svenska skolan att utveckla lärarrollen och att stärka skolans styrning och ledning. Mycket tyder på att ett ökat samarbete inom skolan och mellan skolan, förvaltning och politiken är nyckeln till en bättre skola och bättre resultat. Genom att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter i både undervisning och övrigt skolarbete, har vi också mycket att vinna. Diskussionen om skolan bör i större utsträckning handla om lösningar på problem och att lära av verksamhet som fungerar bra. SKL:s ambition är att med fakta i grunden lyfta vägar framåt för den svenska skolan. Det systemskifte som krävs handlar inte om ökad centralisering utan om samarbete, gemensamt ansvarstagande och långsiktigt hårt arbete, inte minst på lokal nivå. För att stärka elevers och lärares förutsättningar behöver Sveriges skolutveckling ta ytterligare fart. För att det ska ske behövs framför allt tre saker: Bra lärare Lärarna är avgörande för elevernas resultat. Som arbetsgivare kan huvudmännen påverka arbetsmiljö, kompetensutveckling och lön. Lärare ska få vara just lärare och också tillåtas växa i yrket. Lärarna är avgörande för elevernas resultat. Bra ledarskap Bra ledarskap behöver finnas på alla nivåer: engagerade lokala politiker, förvaltningsledning och rektorer med fokus på att nå de nationella kunskapskraven för skolan och utifrån sina respektive roller driver skolans utveckling och följer upp resultaten. Bra samarbete Det behövs ett närmare och konkret samarbete såväl mellan staten och huvudmännen, som inom kommunerna. Och inom lärarkåren. Skolutveckling och frågor om lärares kompetensutveckling behöver vara fokus för samarbetet. Rena fakta om välfärden 35