Lektionen är hämtad ur Svenska Direkt 8 skriven av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå. Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning av de grundläggande momenten som utmanande uppgifter för de elever som behöver något extra att "bita i". Studieböckerna finns i två versioner, där en är anpassad för de elever som läser enligt kursplanen Svenska som andraspråk. De övergripande skillnaderna mellan de två studieböckerna kan sammanfattas på följande sätt: I Studieboken sva läggs mer fokus på att skapa förförståelse genom till exempel samtal kring nyckelord. Varje block inleds med gemensamma ofta muntliga uppgifter, som fungerar som en bro till kommande skrivuppgifter. I bägge studieböckerna läggs stor vikt vid kommunikativa övningar i form av parövningar, gruppövningar och lärarledda övningar. I Studieboken sva läggs dock större fokus på kommunikation. Denna lektion är från Block 3 Besök på tidningsredaktionen. Eleverna får: fundera över olika medier läsa en nyhetsartikel fundera över upplägget av en nyhetartikel. Förslag på arbetsgång 1. Läs texten tillsammans på sid. 338 i grundboken. Du kan ställa frågor som: Varför är det viktigt att kunna sovra bland information som vi möter? Vad finns det för nackdelar med att inte sovra? Vad kan det leda till? Hur lär man sig att sovra bland information? Vad menas med att nyhetsartikeln är en säljande text? Vad finna det för nackdelar och fördelar med att texter säljer? 2. Läs igenom artikeln på sid. 339 340 på valfritt sätt. Låt sedan eleverna diskutera frågorna på sid. 341 i par. Sammanfatta sedan i helklass. Gå igenom texten igen och titta på kommentarerna i marginalen. Ta upp ord som huvudrubrik, ingress, källa, bakgrund, underrubrik, pratminus, brödtext, avslutning. 3. Diskutera också textens innehåll med frågor som: Hur fungerar en vattenpipa? Vilken felaktig information finns om vattenpipan och dess rök? Ge flera exempel. Vad har visats i olika studier om vattenpiperökning och dess risker? Vad finns det för likheter och skillnader om man jämför vattenpiperökning och vanlig cigarettrökning? 4. Gå sedan till sid. 90 92 i Studieboken och låt eleverna läsa nyhetsartikeln Spring i benen gör dig smart. Låt sedan eleverna svar på frågorna på sid. 92 i par. 5. Låt sedan eleverna fundera på egen hand över uppgift 3 på sid. 93 i Studieboken.
Ni som använder Studieboken sva får inte glömma att gå igenom nyckelorden innan ni börjar arbeta med kapitlet. Tänk också på att många flerspråkiga elever sitter på värdefull kunskap om medier i olika länder. Fråga gärna eleverna om hur nyhetsrapporteringen ser ut på någon utländsk tv kanal. Vilka är skillnaderna mot här i Sverige? Innan ni läser nyhetsartikeln på sid. 339 i grundboken kan ni förklara ord som: charterresa essenser melass filtreras bort facktidskrift tuberkulos souvenir
Nyhetsartikeln Nyheter nyttig informationskälla eller bara vardagligt brus? Nyheter är spännande och oftast nyttiga och värdefulla för oss läsare. Men nyhetsflödet är enormt och det är därför viktigt att också kunna gallra bland all information som vi möter i tidningar, på tv, i radio och på internet. Nyhetsartikeln säljande text med kort levnadstid Nyhetsartikeln rapporterar om nyheter som helst ska ut till läsarna samma dag eller dagen efter, och det är ofta dessa artiklar som säljer tidningen. Eftersom nyhetsartikeln snabbt blir inaktuell gäller det för reportrarna att hela tiden hitta intressanta nyheter att rapportera om. 338
Läs en nyhetsartikel 1Läs artikeln Vattenpipa farligare än många tror. Vattenpipa farligare än många tror Att röka vattenpipa har blivit trendigt bland ungdomar. Många tror att vattnet i pipan renar röken och gör det ofarligt att röka. Men det är fel. Faktum är att man får i sig mer av farliga rökgaser än när man röker cigaretter. Bland stockholmsungdomar i klass 9 har mer än var tredje testat att röka vattenpipa. Det här framgår av en enkät om skolelevers drogvanor som CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, gjorde 2009. Då ställdes frågor om vattenpiperökning för första gången. Många svenskar bekantar sig med seden att röka vattenpipa på charterresan till Egypten eller något annat av de länder där den är vanlig sedan länge. Kanske köper de hem en vackert utsmyckad pipa som souvenir. Numera säljs vattenpipor även i Sverige, och förstås på internet. Huvudrubrik Ingress: en tydlig inledning i fet stil. Sammanfattar ofta hela artikelns innehåll. Ska locka läsaren att läsa hela artikeln. Källa 1 Brödtext Tobaken man röker i vattenpipa är ofta smaksatt med olika essenser, främst melass, en sockerprodukt, och andra smakämnen som gör att röken smakar sött. Det finns även rökmassa som inte innehåller tobak alls utan bara består av torkade örter, oftast blandade med melass och smaksatt med olika fruktessenser. Själva röktekniken och det faktum att röken kyls av gör det lättare att dra djupare halsbloss än när man röker cigarett. Röken känns lenare och mindre irriterande i halsen. Det är möjligen en förklaring till uppfattningen om att gifterna skulle försvinna eller minska av att röken passerar genom vatten. Men när man drar halsbloss kommer tusentals mycket giftiga ämnen ner i lungorna. Att dessa gifter skulle filtreras bort när rökgaserna passerar pipans vattenbehållare stämmer inte bara en bråkdel blir kvar i vattnet. Bakgrund med fakta som hjälper läsaren att förstå innehållet i artikeln. Källa 2 339
Källa 2 Det har man visat i flera studier, bland annat från WHO, Världshälsoorganisationen. Tvärtom tillför vattenpipan fler skadliga förbränningsämnen utöver dem som finns i tobaken, genom den kol man bränner tobaken med. Underrubrik Källa 3 Pratminus Källa 4 Pratminus Källa 5 Avslutning Stora mängder koloxid Om man röker vattenpipa i 45 minuter, vilket är ganska normalt, får man i sig lika mycket giftiga rökgaser som när man röker två paket cigaretter. Det visar en studie som nyligen publicerades i facktidskriften American Journal of Preventive Medicine. Det finns även undersökningar som visar att de partiklar som når lungorna vid vattenpiperökning är betydligt större än de som finns i cigarettrök. Alla partiklar som bildas vid förbränning, oavsett vad man eldar upp, är skadliga att andas in. Jämfört med cigarettrökare utsätts vatten piperökare för mycket större mängder koloxid, en gas som ökar risken för slaganfall och åderförkalkning, säger Hans Gilljam, professor i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet i Solna. Däremot får vattenpiperökare normalt inte i sig mer av det vanebildande nikotinet. Även om man röker mer sällan, är röken mycket farligare än de flesta vattenpiperökare inser. Studier i Egypten har också visat att risken att få tuberkulos är större för vattenpiperökare. Vanligtvis byts enbart munstycket mellan röksessionerna, medan resten av pipan inte rengörs alls. Nästan en femtedel av alla tbc-patienter i landet bedöms ha smittats via vattenpipor. Även den som bara puffar på semestern utsätter sig alltså för risker. Vattenpipor är ofta vackra men de gör sig bäst oanvända på souvenirhyllan. Brödtext Text: Johan Öberg 340
2 Diskutera frågorna i par. A Titta på rubriken på sid. 339. Tycker ni att den är lockande? Vad berättar den om artikelns innehåll? B Läs igenom ingressen på sid. 339. Tycker ni att den sammanfattar artikelns innehåll på ett bra sätt? Lockar den till vidare läsning? C Vilken är bakgrunden till artikeln? Hjälper bakgrunden läsaren att förstå artikelns innehåll bättre? D Vad är pratminus, tror ni? E Vilka källor presenteras i artikeln? Verkar de pålitliga? F Hur avslutas artikeln? Studiebok 341
KONSTEN ATT söka OCH FÖRMEDLA INFORMATION Besök på tidningsredaktionen Läs en nyhetsartikel 1 Läs artikeln Spring i benen gör dig smart. 90
Spring i benen gör dig smart Tonåringar som konditionstränar blir smartare. Den som har bra kondis har också större sannolikhet att läsa vidare på högskolan och få ett kvalificerat jobb, visar en ny stor svensk studie. Ju bättre kondition man har som 18-åring, desto bättre ser det ut att gå i livet, säger Maria Åberg, som är läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon har tillsammans med sina kollegor granskat både fysiska prov och IQ-tester hos 1,2 miljoner värnpliktiga män födda mellan åren 1950 och 1976. Forskarna har följt männen från mönstringen, som sker i 18-årsåldern, och fram till 2004. Studien visar att bra flås gav högre resultat på IQ-testet. Tydligast syntes detta på männens logiska tänkande och deras språkförståelse. Det var konditionen och inte muskelstyrkan som hade betydelse för resultatet på IQ-testet. Vi kunde tydligt se att de som sprang fick bättre kondition och det gav högre resultat. Men de som tränade muskler på gym fick inte högre resultat på IQ-provet, säger Maria Åberg. Forskarna tror att konditionsträning ökar hjärnans syreupptagningsförmåga. Det kan vara en förklaring till kopp lingen till konditionen, men inte till muskelstyrkan. Flera tillväxtfaktorer påverkas av konditionsträning, som till exempel bildningen av blodkärl till hjärnan. Bättre lungkapacitet ger också mer syre till hjärnan, säger Maria Åberg. Tonårsperioden är en viktig period i hjärnans utveckling. Hjärnan är mycket mottaglig för förändringar i den åldern. Det är många högre funktioner som utvecklas då. Maria Åberg menar att studien visar hur viktigt det är att tonåringar upp muntras att träna. Det här talar ju för att man ska öka i stället för att minska antalet idrottstimmar i skolan, säger hon. Studien visar också att de som tränade hade större sannolikhet att börja studera på högskola eller universitet. De fick oftare mer kvalificerade jobb. Ju bättre kondition männen hade när de mönstrade desto större var sannolikheten att de senare arbetade som chefer eller högre tjänstemän. Forskarna undersökte också om det är generna eller miljön som styr hur vi påverkas av träningen. Genom att studera de cirka 3 200 tvillingpar som ingick i studien kunde de se att det främst är miljön som har betydelse. De kunde se att enäggstvillingar, som har identisk uppsättning gener, fick olika resultat på IQtestet om den ena tvillingen tränade styrka och den andra kondition. Studien är gjord på män, men enligt forskarna talar allt för att kvinnor har samma nytta av träningen. Malin Ellner är 23 år och läser sin femte termin på läkarlinjen på Karolinska institutet. Hon tränar tre till fyra gånger i veckan, ofta på Friskis & Svettis eller jazzdans. Hon tror att träningen hjälpt henne i studierna. Konditionsträning ökar ju koncentrationen, men det är säkert många andra faktorer som spelar in också, säger hon. De flesta av Malins studiekompisar motionerar regelbundet. Jag tror att människor i allmänhet är mer medvetna om betydelsen av att träna i dag. Som läkare måste man ju framstå som ett gott exempel. Folk lyssnar inte på vad du säger om du inte handlar därefter. Studien publiceras i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Text: Anna Bratt, Michaela Möller Källa: DN 2009-12-01 91
2 Arbeta i par. Diskutera frågorna till artikeln Spring i benen gör dig smart. A_ Titta på rubriken Spring i benen gör dig smart. Vad säger den om artikelns innehåll? Är den lockande, spännande, sann? B_ Läs ingressen. Vilken information får ni av den? Lockar den till vidare läsning? C_ Läs brödtexten igen. Är den kort och konkret? Är det lätt att förstå innehållet? D_ Hur är språket? Enkelt eller komplicerat? Förklaras svåra ord? E_ Verkar de som har skrivit artikeln sakliga och objektiva? F_ Vilka fakta och källor finns med som stöd för artikelns innehåll? Tycker ni att källorna känns pålitliga? Finns det fakta som ni ställer er kritiska till? G_ Vem tror ni läser artikeln? Motivera. H_ Vad lärde ni er av att läsa artikeln? 92
3 Nyhetsartikelns innehåll Tidningsartiklar ska vara objektiva, alltså presentera fakta. Författarens egna, subjektiva åsikter ska helst inte lysa igenom. Men vad är fakta och vad är åsikter? A_ Läs meningarna och kryssa i rutan om påståendet är subjektivt (S) eller objektivt (O). B_ Diskutera dina svar med en kompis. Daim är det godaste godiset. Michael Jackson dog 2009. Smålänningar är snåla. Skolmaten är god. Alla passar i svarta kläder. Tyska är svårare än spanska. Abraham Lincoln var en amerikansk president. H&M är en stor klädkedja. Det var kallt och regnigt i somras. Gul är ett exempel på adjektiv. Robinson Crusoe är en roman av Daniel Defoe. Långt hår på killar är fint. Stockholm är Sveriges huvudstad. Många åker bil till jobbet. Katter är söta. Vårt solsystem heter Vintergatan. Fotmassage är skönt. Fotboll är roligare än ishockey. Alla längtar till sommarlovet. Alkohol är skadligt för kroppen. S O 93
ONSTEN ATT söka OCH FÖRMEDLA INFORMATION På det här uppslaget finns nyckelord och fraser som är viktiga att kunna när man arbetar med detta block. Arbeta i par eller i grupp. Läs igenom nyckelorden och markera de ord du är säker på. Ta sedan reda på betydelsen av de ord du inte kan. att förmedla information en tidningsredaktion en nyhetsartikel ett medium flera medier 102
Nyckelord aktuell inaktuell en journalist en reporter att granska att publicera objektiv subjektiv saklig opartisk ett reportage en reflektion en intervju en källa källkritisk ett faktum flera fakta trovärdig att prenumerera en prenumerant en löpsedel 103
BESÖK PÅ TIDNINGSREDAKTIONEN 1 Läs Läs en nyhetsartikel artikeln Spring i benen gör dig smart. Spring i benen gör dig smart Tonåringar som konditionstränar blir smartare. Den som har bra kondis har också större sannolikhet att läsa vidare på högskolan och få ett kvalificerat jobb, visar en ny stor svensk studie. Ju bättre kondition man har som 18- åring, desto bättre ser det ut att gå i livet, säger Maria Åberg, som är läkare och forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Hon har tillsammans med sina kollegor granskat både fysiska prov och IQtester hos 1,2 miljoner värnpliktiga män födda mellan åren 1950 och 1976. Forskarna har följt männen från mönstringen, som sker i 18- årsåldern, och fram till 2004. Studien visar att bra flås gav högre resultat på IQ-testet. Tydligast syntes detta på männens logiska tänkande och deras språkförståelse. Det var konditionen och inte muskelstyrkan som hade betydelse för resultatet på IQ-testet. Vi kunde tydligt se att de som sprang fick bättre kondition och det gav högre resultat. Men de som tränade muskler på gym fick inte högre resultat på IQprovet, säger Maria Åberg. Forskarna tror att konditionsträning ökar hjärnans syreupptagningsförmåga. Det kan vara en förklaring till kopplingen till konditionen, men inte till muskelstyrkan. Flera tillväxtfaktorer påverkas av konditionsträning, som till exempel bildningen av blodkärl till hjärnan. Bättre lungkapacitet ger också mer syre till hjärnan, säger Maria Åberg. Tonårsperioden är en viktig period i hjärnans utveckling. Hjärnan är mycket mottaglig för förändringar i den åldern. Det är många högre funktioner som utvecklas då. Maria Åberg menar att studien visar hur viktigt det är att tonåringar uppmuntras att träna. Det här talar ju för att man ska öka i stället för att minska antalet idrottstimmar i skolan, säger hon. Studien visar också att de som tränade hade större sannolikhet att börja studera på högskola eller universitet. De fick oftare mer kvalificerade jobb. Ju bättre kondition männen hade när de mönstrade desto större var sannolikheten att de senare arbetade som chefer eller högre tjänstemän. Forskarna undersökte också om det är generna eller miljön som styr hur vi påverkas av träningen. Genom att studera de cirka 3 200 tvillingpar som ingick i studien kunde de se att det främst är miljön som har betydelse. De kunde se att enäggstvillingar, som har identisk uppsättning gener, fick olika resultat på IQ-testet om den ena 104
tvillingen tränade styrka och den andra kondition. Studien är gjord på män, men enligt forskarna talar allt för att kvinnor har samma nytta av träningen. Malin Ellner är 23 år och läser sin femte termin på läkarlinjen på Karolinska institutet. Hon tränar tre till fyra gånger i veckan, ofta på Friskis & Svettis eller jazzdans. Hon tror att träningen hjälpt henne i studierna. Konditionsträning ökar ju koncentrationen, men det är säkert många andra faktorer som spelar in också, säger hon. De flesta av Malins studiekompisar motionerar regelbundet. Jag tror att människor i allmänhet är mer medvetna om betydelsen av att träna i dag. Som läkare måste man ju framstå som ett gott exempel. Folk lyssnar inte på vad du säger om du inte handlar därefter. Studien publiceras i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS. Text: Anna Bratt, Michaela Möller Källa: DN 2009-12-01 2 Arbeta i par. Diskutera frågorna till artikeln Spring i benen gör dig smart. A_ Titta på rubriken Spring i benen gör dig smart. Vad säger den om artikelns innehåll? Är den lockande, spännande, sann? B_ Läs ingressen. Vilken information får ni där? Lockar den till vidare läsning? C_ Läs brödtexten igen. Är den kort och konkret? Är det lätt att förstå innehållet? D_ Hur är språket? Enkelt eller komplicerat? Förklaras svåra ord? E_ Verkar de som har skrivit artikeln sakliga och objektiva? F_ Vilka fakta och källor finns med som stöd för artikelns innehåll? Tycker ni att källorna känns pålitliga? Finns det fakta som ni ställer er kritiska till? G_ Vem tror ni läser artikeln? Motivera. H_ Vad lärde ni er av att läsa artikeln? 105
3 Nyhetsartikelns innehåll Tidningsartiklar ska vara objektiva, alltså presentera fakta. Författarens egna, subjektiva åsikter ska helst inte lysa igenom. Men vad är fakta och vad är åsikter? A_ Läs meningarna och kryssa i rutan om påståendet är subjektivt (S) eller objektivt (O). B_ Diskutera dina svar med en kompis. Daim är det godaste godiset. Michael Jackson dog 2009. Smålänningar är snåla. Skolmaten är god. Alla passar i svarta kläder. Tyska är svårare än spanska. Abraham Lincoln var en amerikansk president. H&M är en stor klädkedja. Det var kallt och regnigt i somras. Gul är ett exempel på adjektiv. Robinson Crusoe är en roman av Daniel Defoe. Långt hår på killar är fint. Stockholm är Sveriges huvudstad. Många åker bil till jobbet. Katter är söta. Vårt solsystem heter Vintergatan. Fotmassage är skönt. Fotboll är roligare än ishockey. Alla längtar till sommarlovet. Alkohol är skadligt för kroppen. S O 106