ABSOLUT LÄSVÄRT - information från Edas ansvar -
Den här broschyren är utarbetad av Edas ansvar. Statistik och fakta är hämtat från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (www.can.se), från Karlstads universitets undersökning Ung i Värmland (www.uh.kau.se), från Alkoholkommitténs Tonårsparlören (www.alkoholkommitten.se), samt från Statens Folkhälsoinstitut (www.fhi.se).
Den här informationsfoldern är tänkt som ett stöd för dig som förälder och till dig som möter ungdomar t.ex. i ditt arbete. Den innehåller några råd, tips och lite fakta kring alkohol, narkotika och tobak. SITUATIONEN IDAG Bland Eda kommuns niondeklassare år 2005 hade totalt 34,5 % druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden under den senaste tolvmånadersperioden. Samma år svarade totalt 3,4 procent av eleverna i årskurs nio att de någon gång prövat narkotika. Bruket av alkohol har ökat årligen från mitten av 1980-talet till början av 2000-talet. Nya införselregler för alkohol på grund av EU-inträdet samt god tillgänglighet på alkohol och andra droger, där även en låg prisnivå råder, är orsaker till att nyrekryteringen till missbruket ökar. EDAS ANSVAR Edas ansvar är en resursgrupp som arbetar utifrån ett långsiktigt perspektiv, där vi strävar efter att samordna kommunens befintliga resurser. Edas ansvar vill verka för att barn och ungdomar i Eda kommun ska få växa upp i en trygg och drogfri miljö. PRIORITERADE OMRÅDEN Föräldrautbildning. Samverkan mellan berörda kommunala förvaltningar, föreningar, föräldrar och polis i frågor som rör drogförebyggande verksamhet ska bli mer verkningsfullt. Starta opinionsbildning och diskussioner bland alla invånare i kommunen. Utbildning av olika personalkategorier i förebyggande verksamhet. I enlighet med kommunens framtagna alkohol- och drogpolitiska program/mål arbetar vi för att; Den totala alkoholkonsumtionen i samhället ska minska Eda kommun ska vara en narkotikafri kommun Alla ungdomar ska vara alkoholfria fram till 18 års ålder Alla ungdomar ska vara tobaksfria fram till 18 års ålder Missbrukare skall erbjudas adekvat hjälp. Varje år hålls ett öppet möte ett så kallat Rådslag där alla är välkomna att delta. Vid rådslaget redogör förvaltningar, föreningar och organisationer för vad som gjorts och vilka planer de har för nästkommande år när det gäller det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Kontaktperson nås via kommunens växel på 0571 281 00 eller 070 302 44 97. 2
DROGER ANGÅR ALLA! Det kan vara svårt att upptäcka missbruk hos tonåringar eftersom ungdomar i denna ålder överhuvudtaget utvecklas och förändras. Det finns dock vissa tecken som kan tyda på missbruk. Skolk och försämrade skolprestationer. Nya och okända kompisar. Det lånas eller försvinner pengar. Prylar säljs och/eller stjäls. Alltid på väg ut. Otillgänglig, allt förtroligt prat är som bortblåst. Föraktfull inställning till gamla kompisar, familjen, gamla intressen och skolan. Nya ideal. Kommer ofta hem mycket sent, ibland borta hela natten. Sover oroligt och har ofta mardrömmar. Irriterad och retlig ena dagen glad och aktiv den andra. Skola, polis eller andra vuxna hör av sig med sina misstankar. Alla som misstänker eller får kännedom om att ungdomar missbrukar bör anmäla detta till socialtjänsten. Den som är anställd inom myndighet som arbetar med barn och ungdom är skyldig att genast lämna information till socialtjänsten som kan medföra att socialnämnden behöver agera. KOM IHÅG: All hantering av narkotika är olaglig Åldersgränsen för inköp/innehav av alkohol är 20 år Åldersgränsen för inköp/innehav av folköl är 18 år Åldersgränsen för att bli serverad alkohol är 18 år Åldersgränsen för inköp/innehav av snus eller cigaretter är 18 år. 3
RISK- OCH SKYDDSFAKTORER FÖR ALKOHOL- OCH NARKOTIKAMISSBRUK Inom preventionforskningen har man sett att det finns olika faktorer som skyddar eller utsätter oss för risk att hamna i tråkigheter, s.k. skydds- och riskfaktorer. Vad som gör en faktor, exempelvis familjen, skolan eller en idrottsförening, skyddande är om den för det första stärker banden mellan människor och för det andra skapar tydliga regler för beteende. Banden mellan människor stärks främst på tre sätt: de ges tillfälle att bidra med sina insatser, de ges ökad förmåga och de ges uppmuntran eller förstärkning när de handlar rätt. Därtill behövs regler. Människor behöver veta vilka regler som gäller, att reglerna tillämpas och vilka konsekvenserna blir om man följer respektive bryter mot reglerna. När vi säger att något är en skyddsfaktor för alkoholproblem innebär detta att någon eller båda av dessa mekanismer, ökad samhörighet respektive tydliggjorda regler, träder in. Risk- och skyddsfaktorer delas in i tre grupper: individuella faktorer, sociala nätverksfaktorer inkluderande familj och skola, samt samhällsfaktorer. Källa: Andreasson S (red) (2005). Den svenska supen i det nya Europa, Statens folkhälsoinstitut, Stockholm. Riskfaktorer på individnivå: Positiv till droger Sensationssökande Bristande kunskap om risker Bristande skolprestation Tillgång till alkohol och narkotika Tidig debut Biologisk disposition Kompisars alkoholvanor Skyddsfaktorer på individnivå: Gott nätverk av kompisar och vuxna Sunda fritidsaktiviteter Föräldraengagemang Känner samhörighet i skolan Liten tillgänglighet till alkohol- och narkotika Sen debut Det är i miljöerna under uppväxtåren, föräldrar och familj, förskola, skola samt fritidsverksamhet som det går att främja utveckling av olika skyddsfaktorer. Det är viktigt att hjälpa till att bygga på och stärka skyddsfaktorerna. För ju fler skyddsfaktorer vi har runt oss och med oss desto större chans är det att vi slipper hamna i tråkigheter - ett ökat antal riskfaktorer, oberoende av vilka, leder till en kraftig ökning i risk för problem. 4
ALKOHOL OCH UNGDOMAR CAN:s undersökning bland årskurs 9 elever visar att andelen elever som konsumerat alkohol sakta och stadigt sjunkit sedan starten 1971. I starten -71 låg siffrorna för andelen som konsumerade på 91% av pojkarna och 90% av flickorna, till att 2006 vara 64% av pojkarna och 66% av flickorna. Undersökningen Ung i Värmland visar att andel ungdomar som konsumerar alkohol är färre i Eda kommun jämfört med nationella siffror. Bland niondeklassarna i Eda år 2005 konsumerade 33,3% av killarna och 35,7% av tjejerna alkohol. Andelen ickekonsumenter bland Värmlands killar i niondeklass har ökat. Samtidigt som dessa siffror tyder på en positiv trend så visar det sig att bland de ungdomar som väljer att konsumera alkohol så har gruppen som konsumerar alkohol minst en gång i månaden ökat både bland flickor och pojkar. En dryg tredjedel av eleverna uppger år 2005 att de dricker alkohol minst en gång per månad. Vid flera undersökningstillfällen har det visat sig att de ungdomar i Eda som dricker alkohol har en jämförelsevis hög konsumtion av alkohol per tillfälle, det vill säga att de berusningsdricker. Allt berusningsdrickande innebär en riskkonsumtion. Riskerna med att bli berusad omfattar inte bara alkoholens direkta fysiska effekter utan också indirekta effekter som ökad risk för olyckor (exempelvis: trafik-, fall-, brand- och drunkningsolyckor), våld och andra skador. 5
Visste du att en burk 50 cl folköl 3,5% = 4,4 cl 40% sprit- lite drygt en 4-cl:s shot på krogen. --- att försäljning av smuggelsprit till ungdomar ökar kraftigt. att när något tråkigt händer och ungdomar är inblandade t.ex. vid slagsmål, olyckshändelser och fel sexdebut, oskyddat sex mm så finns nästan alltid alkohol med i bilden. att andelen ungdomar, i årskurs nio i Värmland, som uppger att de varit berusade innan 13 årsålder var högre 2005 än år 1988, både bland pojkar och flickor. Bland niondeklassarna i Värmland 2005 uppgav 8.4% av pojkarna och 6.8% av flickorna att de varit berusade innan 13 års ålder. att andelen av niondeklassarna i Värmland som uppger att de aldrig varit berusade var år 2005 högre bland pojkar och lägre bland flickor vid en jämförelse med år 1988. att unga människor lättare kan få ett beroende på grund av att den växande kroppen är känsligare än hos en vuxen. Det är bland annat därför viktigt att alkoholdebuten sker så sent som möjligt. att man under berusning är mer benägen att pröva andra berusningsmedel / droger. Det har visat sig att föräldrars inställning till alkohol / droger under tonårstiden spelar en stor roll för vilket förhållningssätt tonåringen själv kommer att ha. att uppskattningsvis 90% av det polisen förverkar för ungdomar under 18 år är öl importerad från utlandet. En uppskattning från polisen i Eda. att sömntabletter, lugnande mediciner och olika sorters värktabletter kan ge mycket svåra förgiftningstillstånd och andnöd om de blandas med alkohol. att om man är under 18 år och blir omhändertagen av polisen för fylleri så riskerar man att inte få något/eller bli av med sitt körkortstillstånd. att polisen har rätt att beslagta öl för ungdomar under 18 år. 6
NARKOTIKA OCH UNGDOMAR Narkotikabruket har fördubblats på 10 år. I början av 2000-talet hade mellan 8-9 % av landets niondeklassare använt narkotika, vilket kan jämföras med 4% år 1992. Hasch är det vanligaste narkotikapreparatet bland svenska ungdomar. Visste du att mellan 3-5 % av Edas niondeklassare någon gång prövat narkotika. att risken att röka cannabis minskar om man inte har rökt vanlig tobak. --- att nästan alla som prövar narkotika första gången är berusade. att studier visar att det finns en större andel som använder narkotika bland de som har en hög alkoholkonsumtion. att 96% av Sveriges befolkning stöder svensk narkotikalagstiftning. att man aldrig med säkerhet kan säga vem som blir beroende av en drog och vem som kan sluta. hur mycket en restriktiv hållning kring alkohol lönar sig? Femtonåringar som ofta blir bjudna på alkohol hemma både berusar sig och prövar narkotika i högre utsträckning än dom som inte blir bjudna. Får inte smaka Får smaka Får eget glas Blir bjuden ofta 3 6 10 20 Berusad varje vecka Använt narkotika 7 % 3 6 0 1 20 % 9 11 16 23
TOBAK OCH UNGDOMAR Undersökningen Ung i Värmland visar att andelen dagligrökare bland åk 9 elever i Eda ligger högre än vad riksgenomsnittet är. Det är tämligen stor könsskillnad, flickorna röker i dubbelt så stor utsträckning som pojkarna. Andelen dagligrökare av flickor i åk 9 i riket var 9% och motsvarande siffra i Eda låg på 13,3%, mellan åren 1991-2002 var siffran ca 20% i Eda. CAN:s undersökning 2005 visar att snusandet domineras av pojkarna men att flickorna sedan slutet av 1990-talet också börjat med detta. Andelen flickor i åk 9 som snusar är ca 2% både för riket och Eda kommun. Visste du att nikotin är ett av de mest beroendeframkallande medel som finns. att i röken från 1 cigarett finns 4000 ämnen, varav 2000 är giftiga och 50 stycken är cancerframkallande. att hälften av alla rökare dör i förtid på grund av tobak. att i världen dör en människa var 10:e sekund på grund av rökning. att snus innehåller sex gånger mer nikotin än cigaretter. att snus innehåller frätande ämnen för att kroppen snabbt ska kunna ta upp alla ämnen. I längden leder detta till att tandköttet fräter sönder. att för att få köpa tobak måste man vara 18 år. DITT NEJ GÖR STOR SKILLNAD: Föräldrar som inte röker och som förbjuder sina barn att röka: 10% av barnen röker. Föräldrar röker själva men förbjuder sina barn att röka: 12% av barnen röker. Föräldrar röker inte själva men tillåter rökning: 26% av barnen röker. Föräldrar röker själva och tillåter rökning: 38% av barnen röker. 8
FYLLEKVÄLL SOM KAN SLUTA MED BESÖK I. När man är under 18 år och dricker alkohol eller bär med sig alkohol så har polisen att tillse att alkoholen beslagtas och förverkas. Dricker man på allmänplats inom stadsplanerat område blir man också rapporterad (bötfälld). När man druckit alkohol eller tagit andra droger så försämras omdömet och det händer en massa saker som inte skulle ha hänt om man varit nykter. Man kan hamna i bråk, bli misshandlad eller själv göra sig skyldig till misshandel. Det kan räcka med ett förfluget ord i en korvkö så har man ett adrenalinstint gäng över sig. Vilket kan leda till smärta och i värsta fall svåra kroppsskador. I de allra flesta fall av misshandel så är både gärningsman och offer berusade. Är man bråkig och berusad på allmän plats så har polisen att tillse att den personen omhändertas enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusad person) eller PL 13 (Polislagen 13). Polisen har också rätt att kroppsvisitera den bråkige eller den som vistas i samma gäng (PL 19). Även i annat fall om polisen misstänker att någon kan ha farliga föremål på sig, så som kniv eller dylikt så kan ingripande ske med stöd av PL 19. Anträffas en ungdom (under 18 år) tillsammans med kända missbrukare av alkohol eller narkotika så får polisen omhänderta ynglingen även om denne inte varit påverkad av alkohol eller droger. Polisen skall därefter skyndsamt överlämna ynglingen till dennes föräldrar eller annan vårdnadshavare (PL 12). Man behöver inte vara bråkig för att omhändertas av polis. Har man druckit för mycket alkohol eller tagit droger så att man inte kan ta hand om sig själv så gör polisen ingripande jml LOB alternativt medtas för kroppsbesiktning (urinprov) om man misstänker droger. FYLLECELL.. Den som är över 18 år och blir omhändertagen av polis jml LOB hamnar som regel i så kallad fyllecell. Den som är under 18 år skall normalt hämtas av föräldrar på polisstation och inte låsas in i fyllecell. Det kan dock hända att även yngre får syna cellen om de är bråkiga och inga föräldrar går att nå. Detta hör visserligen till undantagen, ingen som är under 15 år hamnar dock i fyllecell. 9 Det är inte brottsligt att bli omhändertagen jml LOB. Det kan dock få andra ödesdigra konsekvenser. Bland annat så ifrågasätts både eventuellt körkortsinnehav och vapeninnehav. Vidare så blir man om man är under 18 år kallad till socialkontoret för samtal tillsammans med sina föräldrar/vårdnadshavare.
SOCIALNÄMNDEN I enlighet med socialtjänstlagen ska socialnämnden arbeta förebyggande, rådgivande och med direkt behandlande insatser riktat mot missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska samarbeta med den enskilde, dennes föräldrar och andra myndigheter. Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. I EDA KOMMUN Socialnämnden i Eda kommun arbetar förebyggande via sitt deltagande i Folkhälsorådet och Edas ansvar. Vi arbetar ute på fältet till exempel vid skolavslutning, Marten, Charlotta etcetera. Vi deltar på olika forum, bland annat genom samarbete med MVC, BVC och skolan. Vid anmälningar om barn som far illa (kan till exempel vara att man omhändertagits för att man varit berusad eller att anmälan inkommit på annat sätt) kallas den unge och dennes förälder för samtal med socialsekreterare. Om det finns skäl inleds en utredning som syftar till att kartlägga ett eventuellt missbruk. En utredning kan leda till att den unge får vård i öppenvård eller på behandlingshem. I vissa fall kan vård ges till den unge mot dennes vilja. Man kan alltid vända sig till socialnämnden för att få råd och stöd. Du kan kontakta en socialsekreterare via socialförvaltningens reception, telefonnummer; 0571-281 56. Socialnämnden driver även en öppenvårdsmottagning. Hit kan vem som helst vända sig för att få råd och hjälp med frågor som rör missbruk och/eller beroende. Alkohol- och drogterapeuten nås via telefon 070 302 44 73. 10
SKOLFÖRVALTNINGEN Grundskolan Tar aktiv ställning mot alkohol och droger Skolans målsättning är att alla elever och all personal skall känna sig trygga i en alkoholoch drogfri miljö. Skolan tar avstånd från all användning av alkohol och narkotika. Vi stödjer föräldrarna i deras arbete för att barnen skall växa upp i en alkohol- och drogfri miljö. Skolans mål En alkohol- och drogfri miljö Öka elevers och vuxnas medvetenhet och kunskap om alkohol- och droganvänd ningens negativa konsekvenser Strategi Informera kring alkohol och droger enligt läroplanens kursplaner Temadagar där drogfrågan belyses Information till föräldrar via föräldramöten, utvecklingssamtal och informationsutskick Arbete med elevers attityder och värderingar Så här gör skolan vid misstanke om narkotikaanvändning 1. Mentor/Klassföreståndare, skolledning och elevvård informeras om situationen 2. Vårdnadshavare kontaktas 3. Med vårdnadshavares samtycke lämnar eleven ett urinprov. 11
TIPS TILL FÖRÄLDRAR! HJÄLP DIN TONÅRING ATT UTVECKLA EN NEJ-STRATEGI Föräldrahållningen måste bygga på att hjälpa sin tonåring att utveckla en nej-strategi. Regler och gränser skapar trygghet och ger också din tonåring bra argument att säga nej och skylla på. KÄRLEK, STÖD OCH MOTSTÅND Älska och respektera ditt barn, ge barnet uppmärksamhet och uppmuntran och var konsekvent. FÖRÄLDRAKONTAKT Det är bra att hålla kontakt med andra föräldrar. Försök att tillsammans med dem komma överens om vad som ska gälla för era tonåringar. Ungdomar spelar gärna ut de vuxna mot varandra tonåringarna har enad front så mot dem med detsamma. UNGDOMSMILJÖER OCH SYMBOLER Det är viktigt att du som tonårsförälder har kunskap om de miljöer som din tonåring vistas i. SKOLAN Håll dig ajour med vad som händer i skolan. ALKOHOL OCH DROGERS BETYDELSE Hjälp din tonåring att skaffa sig kunskap om alkohol/droger. Diskutera tillsammans med din tonåring igenom alkohol/drogers betydelse och dess konsekvenser tillsammans. Prata med din tonåring, bygg det inte på skrämsel utan försök att ha en nyanserad hållning, hur du som vuxen ser på det hela. ENGAGERA DIG I DITT BARNS FRITID Håll koll på vilka kompisar din tonåring har. Lär känna kompisarna för att göra en egen bedömning. Delta på de forum som ungdomarna är engagerade i, fritidsaktiviteter, föreningar etc. Var noga med tider och hämtning. Visa att Du är intresserad och bryr Dig om. Om vi tidigt upptäcker att våra ungdomar använder droger, kan vi rädda dem från missbruk och en trasslig tonårstid. Men att upptäcka är både svårt och smärtsamt. Det handlar om att lägga pussel, kom ihåg att Du är experten på ditt barn. Våga lita på din intuition och att era kärleksband håller. Att lägga sig i är att bry sig om 12
VID MISSTANKE, RÅD OCH STÖD VÄNLIGEN KONTAKTA: AA (Anonyma alkoholister) Kontaktperson i Eda: Egon Larsson, 073 686 77 38. FMN (Föräldraförening mot narkotika) Finns i Arvika. Jourtelefon: 070-390 75 17 Ungdomsmottagning Charlottenberg, i BVC:s lokaler på måndagar mellan: 13.30-16.00. Skolans Elevhälsa Nås via kurator på telefon: 0571-358 07 eller 0571-104 22 Individ- och familjeenheten Kontakta en socialsekreterare via telefon 0571 281 56 Edas stöd och behandling; 070 302 44 73 Edas ansvar Kontaktperson nås via kommunens växel 0571-28100 eller 070-302 44 97. Läs gärna mer på www.eda.se/varmlands_ansvar.asp. 13
BRA WEBADRESSER OCH TELEFONNUMMER WWW.ALKOHOLKOMMITTEN.SE Här kan du hitta gratis fakta, nyheter och material om alkohol och droger samt ladda ner diskussionsmaterial för ungdomar och föräldrar eller andra vuxna. Du kan även testa din egen alkoholprofil mm. WWW.DRUGSMART.COM En webbplats som handlar om alkohol, narkotika och tobak och som framför allt riktar sig till ungdomar i högstadieåldern. WWW.AA.ORG.SE Anonyma alkoholisters hemsida. Jourtelefon: 08-7203842. WWW.AL-ANON.A.SE En hemsida för dig som har en nära vän eller anhörig med alkoholproblem. Jourtelefon:08-6431393. WWW.VUXNAMOTDROGER.NU Hemsidan drivs av IOGT-NTO. Här finns bland annat droginformation och föräldrafrågor. WWW.CAN.SE Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Här finns fakta, bibliotek och rapporter. WWW.MAKALOSA.ORG En hemsida som fokuserar speciellt på ensamstående föräldrar och deras problematik. WWW.FMN.SE Föräldraföreningen mot narkotika. Här kan du hitta hjälp och stöd av andra föräldrar som har eller haft barn i narkotikamissbruk. WWW.DROGFRITTVARMLAND.NU Lokal fakta om Värmlands alkohol- och drogförebyggande arbete, dess organisation och kommuner. 14