Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Relevanta dokument
Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV

Föreläsning 13 Fälteffekttransistor III

Beskrivande uppgifter: I: Vad skiljer det linjära området och mättnadsområdet i termer av inversionskanal?

Föreläsning 11 Fälteffekttransistor II

Lösningar Tenta

( y) ( L) Beräkning av ström nmos: Lång kanal (L g >1µm) di dy. Oxid U GS U DS. Kanal. 0<U cs (y)<u DS. Lös med:

Elektronik 2017 EITA35

nmosfet och analoga kretsar

Formelsamling för komponentfysik. eller I = G U = σ A U L Småsignalresistans: R = du di. där: σ = 1 ρ ; = N D + p n 0

Föreläsning 8. MOS transistorn Förstärkare med MOS transistorn Exempel, enkel förstärkare med MOS. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT VT11/BM

Föreläsning 12 Bipolära Transistorer II. Funk<on bipolär transistor

Tentamen i Komponentfysik ESS030, ETI240/0601 och FFF090

Introduktion till halvledarteknik

Föreläsning 8. MOS transistorn. IE1202 Analog elektronik KTH/ICT/EKT HT09/BM

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

Formelsamling för komponentfysik

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Hålltider --- Ellära: Elektriska fält, potentialer och strömmar

Tentamen i komponentfysik

Föreläsning 9 Bipolära Transistorer II

MOSFET:ens in- och utimpedanser. Småsignalsmodeller. Spänning- och strömstyrning. Stora signaler. MOSFET:ens högfrekvensegenskaper

Föreläsning 13: Opto- komponenter

Nanoelektronik. FAFA10 Kvantfenomen och nanostrukturer HT Martin Magnusson.

Välkomna till kursen i elektroniska material!

Utredande uppgifter: I: Beskriv de fyra arbetsmoderna för en npn-transistor. II: Vad är orsaken till strömförstärkningen i normal mod?

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

I: Beskriv strömmarna i en npn-transistor i normal mod i de neutrala delarna av transistorn.

FÖRELÄSNING 3. Förstärkaren. Arbetspunkten. Olika lastresistanser. Småsignalsschemat. Föreläsning 3

Elektronik. MOS-transistorn. Översikt. Då och nu. MOS-teknologi. Lite historik nmosfet Arbetsområden pmosfet CMOS-inverterare NOR- och NAND-grindar

Vad är elektricitet?

12. Kort om modern halvledarteknologi

12. Kort om modern halvledarteknologi

Vad är elektricitet?

Moment 1 - Analog elektronik. Föreläsning 2 Transistorn del 2

Föreläsning 2 - Halvledare

12. Kort om modern halvledarteknologi

Komponen'ysik Dan Hessman Lektor i fasta tillståndets fysik. Tel:

Elektronik EITA35: Elektronik. Erik Lind

Digital IC konstruktion

Digital IC konstruktion

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

CMOS-inverteraren. CMOS-logik. Parasitiska kapacitanser. CMOS-variationer: Pseudo-NMOS och PTL

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Komponentfysik Introduktion. Kursöversikt. Varför Komponentfysik? Hålltider --- Ellära, Elektriska fält och potentialer

Föreläsning 2 - Halvledare

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Pla$kondensator - Fälteffekt

Digital IC konstruktion

r 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Digital IC konstruktion

Repetition: Nätanalys för AC. Repetition: Elektricitetslära. Repetition: Halvledarkomponenterna

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

Grindar och transistorer

Spolen. LE1460 Analog elektronik. Måndag kl i Omega. Allmänna tidsförlopp. Kapitel 4 Elkretsanalys.

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

Olika sätt att bygga förstärkare. Differentialförstärkaren (översikt) Strömspegeln. Till sist: Operationsförstärkaren

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Tentamen i komponentfysik Halvledare 6,0p. 2. Dioder 7,5p.

Halvledare. Periodiska systemet (åtminstone den del som är viktig för en halvledarfysiker)

Fasta tillståndets fysik FFFF05

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen april 2006

Kapacitansmätning av MOS-struktur

Laboration 6. A/D- och D/A-omvandling. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

Rättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må , Kent Palmkvist To ,

2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de två fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Elektronik ESS 010 Elektronik. Erik Lind

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Föreläsning 8 Bipolära Transistorer I

Växelström och reaktans

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

Digital IC konstruktion

Föreläsning 6: Opto-komponenter

Komponentfysik ESS030. Den bipolära transistorn

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Om inget annan anges gäller det rumstemperatur, d.v.s. T =300K, termisk jämvikt och värden som inte ges i uppgiften hämtas från formelsamlingen.

Physics to Go! Part 1. 2:a på Android

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen ETE115 Ellära och elektronik för F och N,

Introduktion till halvledarteknik

Labb-PM MCC086 Mikroelektronik 2016

3.8. Halvledare. [Understanding Physics: ] Den moderna fysikens grunder, Tom Sundius

Du behöver inte räkna ut några siffervärden, svara med storheter som V 0 etc.

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Tentamen i Elektronik fk 5hp

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

Utredande uppgifter. 2: Räkna ut utsträckningen av rymdladdningsområdet i de tre fallen i 1 för n-sidan, p-sidan och den totala utsträckningen.

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Transkript:

Föreläsning 7 Fälteffek1ransistor IV måsignal FET A, f t MO- Kondensator D/MO- kamera Flash- minne 1

måsignalmodell A kapacitanser i mä1nadsmod δu Isolator io 2 D N ++ N ++ P- typ halvledare δ Q δu >> + D D 2 3 A ' ox Z L ' ox 2

måsignalmodell i mä1nadsområdet : A måsingal - D måsingal - A D D D g m U r 0 g m U r 0 g r o k m I D 2 k 1 λi 2 3 D Z L ' ox Z L ' ox µ n g m U r 0 3 A - Förenklad D

2 minuters övning småsignal med resistanser måsingal - A Hur ser småsignal- modellen ut för en FET med serie- resistanser? D g m U r 0 D Var siper spänningen som styr strömkällan? R D R? D R s 4

Frekvensegenskaper lång gate h 21 i i ds g V ds 0 g m U r ds D Z 1 jω Högsta frekvens (ff t ) där transistorn har strömförstärkning: h 21 1 Nodanalys med KL f t ( U U ) gm µ n 2π 2πL TH 2 L > 1 µm gs 5

Transistorer på nanoskala - drihhasighet Elektronhas[ghet v d υ d ε υ d υ s L 32 nm Elektriskt fält E U ds /L Nano- FET: U D /L > E c elektronerna rör sig med mäpnadshas[ghet! ' ' MäPnadområdet: I D QNvs ox g m ökar inte med L! v s ( U U ) th 6

Transistorer på nanoskala transkonduktans & f t I D ' ox v s ( U U ) th g m ' ox v s L 32 nm v s 1.0 10 5 m/s D g m U r ds g f m T Z ' ox vs 2πL v s Kortare gate- längd: Högre f t! 7

Transistorer på nanoskala transkonduktans & f t f t Lång (µm) gate ( U U ) gm µ n 2π 2πL gs 2 TH Kort (nm) gate f T vs 2πL Exempel. Beräkna f t för en i- transistor med L g 1µm, och L g 90 nm. µ n 0.135 m/vs v s 10 5 m/s 8

MO- kondensator (MOAP) tot ε oxε 0 U Isolator io 2 P- typ halvledare Kapacitans (F m - 2 ) pänning (V) U 9

MO- kondensator (MOAP) tot ε oxε 0 U Isolator io 2 P- typ halvledare Kapacitans (F m - 2 ) pänning (V) U 10

MO- kondensator (MOAP) tot ε oxε 0 U d p Isolator io 2 total ox halvl ( ox + halvl ) P- typ halvledare Kapacitans (F m - 2 ) halvl ε sε 0 d p pänning (V) U 11

MO- kondensator (MOAP) tot ε oxε 0 U d p Isolator io 2 P- typ halvledare Kapacitans (F m - 2 ) total ox halvl ( ox + halvl ) halvl ε sε 0 d p pänning (V) U 12

MO- kondensator (MOAP) tot ε oxε 0 U d p Isolator io 2 P- typ halvledare Kapacitans (F m - 2 ) total ox halvl ( ox + halvl ) halvl ε sε 0 d p pänning (V) U 13

MO- kondensator (MOAP) total ox halvl ( ox + halvl ) tot ε oxε 0 ox ε rε 0 U d p Isolator io 2 P- typ halvledare Kapacitans (F m - 2 ) halvl ε sε 0 d p pänning (V) Höga f f > 1 MHz En MO- kondensator fungerar som en varaktor: (V) 14

Djup utarmning (deep depleion) grunden för D- kameran Om gatespänningen V > V th snabbt läggs på gaten i en MO- kondensator hinner inte inversionsskiktet skapas. Istället hamnar man i sk djup utarmning (deep deple<on) med ep extra djupt utarmningsområde (W). Elektronerna kommer så småningom exciteras termiskt från valensbandet men det kan ta sekunder innan termisk jämvikt (och stark inversion) har uppnåps. DePa utnypjas i bildsensorer där man istället låter ljuset excitera elektronerna. (I en MOFET uppstår inversions- kanalen mycket snabbt då elektronerna i stället kommer från source och drain) 15

D harge oupled Device enom ap lägga flera kondensatorer in[ll varandra och variera gate- spänningarna synkroniserat kan elektronerna flypas. 16

MO- kamera Miljontals pixlar med filter för röp, grönt eller blåp Varje pixel har en fotodiod som detekterar ljuset (och ep antal transistorer) E E V U 17

Flash- minne MOFET med två gate ar på varandra, den ena flyter och kan laddas upp ( epa ) eller laddas ur ( nolla ). Laddningen på den flytande gate n påverkar banddiagrammet och därmed tröskelspänningen. Med en lämplig lässpänning V kan man avgöra om det finns något inversionsskikt (gate n är oladdad nolla) eller ej (gate n är laddad epa). ate n laddas genom ap man lägger en så stor U D ap en del elektroner får så hög has[ghet ap de via kollisioner tar sig igenom oxiden. ate n töms med så stor nega[v V ap elektronerna tunnlar [llbaka genom oxiden. 15-04- 17 18

Info Lab 1 börjar på måndag, handledning på nätet Ingen föreläsning på onsdag 22 april Ingen övning torsdag 23 april > Nästa föreläsning fredag 24 april Fråge[mme inför tentan torsdag 28 maj kl 13 i sal Rydberg (fysik) 19