BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Relevanta dokument
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

FÖRA BARNEN PÅ TAL - när en förälder har psykisk ohälsa

Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång

Stöd för barn och familjen

Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Barnperspektivet inom Beroendevården

När mamma eller pappa dör

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Barn som är närstående

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Metoder för stöd till barn som anhöriga

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

vad ska jag säga till mitt barn?

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Till föräldrar och viktiga vuxna:

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

Halmstad 22 maj

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Därför behövs familjehem

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Kan man bli sjuk av ord?

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Bryta isen- göra det svåra pratbart

Uppmärksamma den andra föräldern

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

-loggbok. för samarbete med föräldrar i olika service

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö Heljä Pihkala

Projekt Barn som anhöriga

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Lättläst program för landstingsvalet 2018

När barnet är placerat. Christine Eriksson Mattsson

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Inledning

FÖR ALLAS RÄTT TILL HÄLSA

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Barn som anhöriga - pyramiden

Hälsofrämjande arbete på BVC

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013

Information från Socialstyrelsen 8 maj 2019

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Policydokument LK Landstingets kansli. Barn som anhöriga - Ett policydokument för hälso- och sjukvården

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Kön. Ålder. Gävleborg. Det totala antalet svarande föräldrar är 104 vilka sammanlagt har 213 barn. 56% 44% 41% 26% 19% 12% 2% 0%

FÖRA BARNEN PÅ TAL ATT SKAPA EN VARDAG SOM BÄR. Måndagen Bitta Söderblom utbildare i TLP metoderna & koordinator av TLP arbetet i Finland

Välkommen till kurator

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Det försummade barnet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Transkript:

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1

Varför ska vi engagera oss? Lagstiftning Riskgrupp Sol Socialstyrelsen Barnkonventionen 2

Vuxenpsykiatrin och primärvården har en central ställning Att upptäcka barnen och initiera stöd till dem och deras föräldrar de har kunskap om förälderns sjukdom Detta kräver att ett barn- och familjeorinterad arbetssätt utvecklas inom hälso- och sjukvården Ett nära samarbete skapas mellan vuxenpsykiatri, primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, socialtjänst och skola 3

Weissman m.m. forskning publicerad 2006 20 års uppföljning av barnen (6-23 år) till föräldrar med svår eller mellansvår depression Barnen jämfördes med en kontrollgrupp till icke deprimerade föräldrar 65 % av barnen hade drabbats av en allvarlig depression mot kontrollgruppens (27%) 80% hade haft någon typ av psykisk ohälsa kontrollgruppen ( 50 %) Ångest hos 67 % - kontrollgrupp (34 %) Missbruk 12 % - kontrollgrupp (2%) Även högre risk för somatisk ohälsa 4

Förälderns allvarlig somatisk sjukdom och familjen Innebär en kris för familjen Alla familjemedlemmarna är oroliga och rädda T.ex. när en förälder insjuknar i cancer påverkar det alla familjemedlemmarnas vardag: individen (mamma, pappa, barn), parrelationen, relationen mellan förälder och barn och därmed hela familjesystemet 5

Förälderns allvarlig somatisk sjukdom och dess påverkan på barnen De har ökad risk för psykisk ohälsa (ångest, depression) men den risken är inte lika stor som om föräldern har en psykisk sjukdom (Romer et al. 2002) Barnets risk för psykisk ohälsa skiljer sig inte om det är mamma eller pappa som är sjuk (Roy 1990) Barnets symtom handlar om problem i skolan, somatiska problem ( Rost 1992) 6

Förebyggande arbete viktigt Vården fokuserar oftast bara på den sjuke Barnen oroar sig för sin förälder Patientföräldern oroar sig för sina barn 7

Forts. Hälsofrämjande arbete som utgångspunkt Stödja föräldraskapet och hur föräldern kan stödja barnets utveckling Främja hälsa Förebygga problem Stödja skyddande faktorer för barnen Syftet är att hjälpa föräldrarna att hitta strategier för att stödja sina barn 8

Beardslee familjeintervention En förebyggande metod Utvecklat i USA av William Beardslee och hans medarbetare med start redan i slutet på 70 talet Forskning i USA och på 2000 talet i Finland och de senaste åren även i Sverige, Heljä Pihkala disputerade 2011 9

Beardslee familjeintervention som låter barnen komma till tals Fokus på ett preventivt familjearbete Skyddande faktorer inom familjen: öppen kommunikation och ömsesidig förståelse, föräldraskapet, goda relationer, problemlösning Skyddande faktorer utanför familjen: lek, kompisar, intressen, engagemang i skola, stöd utanför hemmet, andra stödjande vuxna 10

Forts. Öppen kommunikation/ samtal om förälderns problem En förutsättning för kunna prata om problemet Syftet är att öppna upp samtalet inom familjen - starta en process för att försöka lösa problemet - stödja föräldrarna att se till barnens behov 11

Preventivt arbete ersätter inte behandling - folkhälsoperspektiv 12

Hur går den till Broschyr Informerar om upplägget för interventionen Barnets ålder 4 18 år (även äldre kan delta) 6 8 träffar 13

Upplägget för själva interventionen Loggbok / strukturerad metod Två samtal med föräldrarna - första samtalet fokus på patientföräldern - andra samtalet fokus på den andre föräldern Träff med alla barn varje barn för sig Planeringsträff med föräldrarna Familjesamtal Uppföljningsträff efter en månad En till två veckor mellan träffarna Uppföljningsträff efter sex månader med hela familjen 14

Användningsområden Vid förälderns psykisk sjukdom Missbruk Somatisk sjukdom (cancer, ms, als, stroke) Inom hörselhabiliteringen Familjehemsplaceringar 15

Spridning i Sverige Utbildade i metoden finns i samtliga landsting Utbildade i dag ca 350 Lärarutbildade 40 16

Vilka har vi utbildat Vuxenpsykiatri Primärvård Somatik Barnpsykiatri Habiliteringen Socialtjänsten De flesta yrkeskategorierna 17

Forskning Beardslees m.fl. forskning Forskning i Finland, förälderns depression Tytti Solantaus m.fl. Mika Niemelä disputerade 14/9 2012, förälderns cancer Sverige, Heljä Pihkalas avhandling 2011, forskning pågår vid missbruk Anita Cederströms utvärdering av det senaste nationella projektet 18

Vad säger föräldrarna? De har fått tillfälle att prata om familjens situation Föräldraskapet har stärkts Viktigt med fokus på barnen och att de har fått komma till tals Fått verktyg hur de kan stödja barnen Fått hjälp för vidare stöd 19

Forts. Öppnat upp samtal i familjen som har fortsatt efter interventionen Detta hade vi behövt tidigare Erbjuds detta till alla familjer? Rekommenderar till andra familjer Barnen vågar komma med sina frågor efter interventionen Fler behöver utbildas Barnen vågar ifrågasätta, vara tonårsbråkiga m.m. 20

Slutsats av Heljä Pihkalas avhandling Heljä Pihkalas avhandling ger stöd till att Beardslees familjeintervention är en säker och lämplig metod i en allmänpsykiatrisk population. Den upplevs positivt av föräldrarna Positiva svaren dominerade 21

FÖRA BARNEN PÅ TAL - Utvecklat av Tytti Solantaus 22

MÅLSÄTTNING STÖDJA FÖRÄLDRASKAPET OCH BARNENS UTVECKLING OCH ÖPPNA UPP SAMTAL OM FÖRÄLDERNS OHÄLSA I FAMILJEN 23

Manual och loggbok Kan hämtas från nätet även av föräldrar Manualen innehåller grundprinciperna I loggboken teman för samtalen och samtalsområden 24

Föra barnen på tal - 1-3 samtal med föräldrarna Vid behov flera samtal Vid behov nätverksträff Från början utvecklad till professionella som inte har utbildning om barn Användningsområden: psykiatrin, primärvården, missbruksvården, somatiken, (t.ex.förälderns cancer), socialtjänst, förskola, skola, familjehemsplacering. Manual och loggbok kan laddas ner från hemsidan www.barnsomanhoriga.se 25

Syftet med Föra barnen på tal Öppna kommunikationen i familjen om förälderns ohälsa. Öka förståelsen inom familjen om förälderns sjukdom Förmedla kunskap om faktorer som stödjer barnens och tonåringarnas välbefinnande och utveckling Samtala också om riskfaktorer Förmedla kunskap om hur den psykiska 26 ohälsan påverkar föräldraskapet

Forts Öppna upp samtal om barnen som en del i en behandlingskontakt Få en bild av barnets situation Om det finns behov av stöd utifrån hjälpa till att ordna det (nätverksträff) Även i fortsättningen möjlighet att samtala om barnen (både glädjeämnen och det som oroar) Föräldraskapet blir en del av vårdprocessen 27

28 Stöd-till-utvecklingsdörren

Utvecklingsdörren När man öppnar denna dörr till familjen går man inte in för att leta efter problem. Man frågar i stället om föräldrarna vill fundera tillsammans med behandlaren hur man bäst kan stödja barnen Det är en dörr som man inte kan stänga igen 29

Föra barnen på tal Förberedande samtal - föreslå samtal och prata om syfte Första samtalet kartlägga barnens livssituation och utveckling, styrkor och sårbarhet tillsammans med föräldrarna Andra samtalet hur förälderns psykiska ohälsa påverkar familjen, hur barnen kan förstå den, hur föräldern kan prata om den med sina barn 30

LOGGBOKEN Finns i två versioner: Lång version innehåller råd och förslag om hur man kan närmar sig temat, varje tema för sig. Kort version listat upp teman för samtalen. 31

LOGGBOKEN Innehåller formulär för kartläggning av barnets livssituation vid olika åldersperioder från graviditet till tonåren 32

Graviditet Späd och småbarnsåldern (0-3 år) Förskoleålder (ca 4-6 år Skolåldern fram till puberteten (ca 7-12 år) Tonåren (ca 13-18 år) 33

Stödjande förhållningssätt I samarbete med föräldrarna samtala om barnets styrkor och sårbarheter - viktigt att lyfta fram styrkorna benämna dem - ge positivt feedback Men också våga prata om sårbarheter - det är en lättnad då vi förenar möjligheten att göra något och att vi gemensamt kan söka lösningar Gemensamt samtal hur föräldern kan uppmuntra barnets styrkor men också hur stödja svaga strukturer

Förälderns meddelande till barnen Mitt beteende beror på min sjukdom Mitt problem beror inte på dig Jag tar hand om mig själv genom att Kom och prata med mig när du vill, undrar något Bidrar till trygghet 35

Forts. Skolan är viktig Träffa dina vänner Det är OK att du pratar med vänner och andra vuxna Stödjer barnets sociala liv 36

37 Föra barnen på tal Viktiga principer Respekt för föräldern en icke dömande attityd. Föräldern är samarbetspartner Kunskap och kommunikation om förälderns sjukdom som en skyddande faktor. Förmedla hopp! - Vad föräldern kan göra för sitt barn, stödja skyddande faktorer - se lösningar och möjligheter Om vi finner att barnen har problem finns det sätt att hjälpa dem

Frivillighet Viktiga principer Respekt och empati Positiv och stödjande atmosfär, inte kritiserande och dömande Behandlares förhållningssätt är en nyckel till själva arbetet

Mitt uppdrag Min uppgift som behandlare/ samtalsledare är att hålla den röda tråden i samtalet och hålla fokus på barnet/barnen (inte prata om annat) 39

Kan man göra skada? möjligt om man: Skuldbelägger föräldrarna Inte är känslig för förälderns mående Inte respekterar familjens eller förälderns process Som personal inte förmår att vara på alls sida Visar på problem utan att visa lösningar 40

SKYDDANDE FAKTORER 1. Ömsesidig förståelse om förälderns problem och öppen kommunikation inom familjen FAMILJENS RELATIONER STÄRKS BEFRIAR BARNEN FRÅN SKULD 41

SKYDDANDE FAKTORER 2.Fungerande socialt liv utanför hemmet GER GLÄDJE I LIVET STÖDJER UTVECKLINGEN 42

Slutord Prevention berör alla barn som växer upp i svåra förhållanden Vi måste också investera på dem barnen som lever mitt i svårigheter men än så länge inte är i behov av vård eller stöd - inte stödja först då barnen redan har problem - om vi väntar på att de får problem då har vi väntat för länge