Lokal Pedagogisk Plan

Relevanta dokument
Lokal Pedagogisk Plan

Lokal Pedagogisk Plan

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

TEMA MED FRUKT & GRÖNT LÄTTLÄST

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan. Killingens förskola

år 1 Borås stad

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Arbetsplanen är reviderad i oktober 2009

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Värdegrund på Alfa-kassan

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Kvalitetsredovisning

FOODNOTES. tävling 2018

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Sju iskalla sommardesserter

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

SVENSKA FÖR INVANDRARE

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2017/2018

Kvalitetsredovisningen pedagogisk omsorg Barnlyckan Ur & Skur 2014

LOKAL ARBETSPLAN FÖR ÖSTERGÅRDSSKOLAN

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen

hem- och konsumentkunskap

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Nya högstadiet i Ryd, årskurs 7-9 Läsår: 2018

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Neglinge gårds förskola. Nacka kommun

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Pedagogisk planering Jordgubbens förskola

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision


TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

Arbetsbeskrivning för

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Rubinens förskola. Lek är utveckling och barnets arbete. Genom lek utvecklar barn sin fantasi och. problem eller konfl ikter.

Verksamhetsplan. för förskolan. Solrosen 2016/2017

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Kvalitetsredovisning förskola 2017

Får vi presentera vår nya hemsida Det här är en receptsamling för dig som lagar mat till våra äldre.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan Träningsskolan

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Arbetsplan Violen Ht 2013

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Protokoll mo te vå rdnådshåvåre 19/8-15

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Förskolan Svalebogatan 52. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Smoothie på blåbär, banan och kokos

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Verksamhetsplanering, läsåret Trappgränds montessoriförskola

Olympiaskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranmurs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Transkript:

Lokal Pedagogisk Plan 150806 Lgr-11 lektionsserie, tema smoothie. ES CJ I denna lektionsserie får eleverna delta i hela processen kring att tillaga en enkel måltid. Under första lektionstillfället förbereds eleverna (b.la. genom PODD) på att vi ska gå till affären och handla ingredienserna till en smoothie. Eleverna är sedan delaktiga i att finna varorna i affären, bära dem till kassan och betala. Under nästa lektion undersöks ingredienserna och vi följer ett recept för att tillaga en smoothie. Eleverna deltar i alla moment: smakar, sköljer, styr mixern osv. Lektionsmomenten upprepar sig sedan medan ingredienserna förändras. Eleverna uppmuntras och stöds att bli mer och mer självständiga i momenten, utifrån sina individuella förmågor. Följande syfte i kursplanen ligger till grund för undervisningen: - Eleverna ska ges möjlighet att välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön. (VAA) - Eleverna ska ges möjlighet att använda kroppens förmåga att röra sig i olika sammanhang. (MOT) - Eleverna ska ges möjlighet att lyssna, samtala och förstå. (KOM) - Eleverna ska ges möjlighet att skapa med kreativitet och fantasi. (ES) - Eleverna ska ges möjlighet att identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen. (VEU) Centralt innehåll - Rutiner vid inköp, planering och genomförande. (VAA) - Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas. (VAA) - Finmotorik, till exempel handgrepp och ansiktsmotorik. (MOT) - Kommunikation i olika sammanhang och miljöer, till exempel i affären. (KOM) - Tolka olika kommunikativa uttryck. (KOM) Heldagsskolan Rullen AB org.nr 55 66 11-1430 Styrelsens säte:täby Göran Perssons väg 45, 171 55 Solna 08-735 21 80 www.heldagsskolanrullen.com Rektor Anne-Christine Svahn 070 292 00 64 ac.rullen@telia.com

- Olika sätt att skapa, till exempel imiterande och fritt. (ES) - Undersökande av hur några vardagliga föremål fungerar. (VEU) 2

3 Normer och värden Demokrati (VAA) lektionerna innehåller turtagning, att dela lika samt att dela med sig med andra. Värdegrund (VAA) Eleverna kommer själva kunna bestämma om de vill smaka/känna eller inte och under vissa lektioner kommer de själva få välja vad de vill ha i sin smoothie. Vi pratar om och praktiserar de normer och regler som gäller i affären. Alla människors lika värde (VAA) - Vi bemöter de människor vi möter i affären och på vägen dit med respekt. Eleverna får berätta vad de tyckte om lektionen och smoothien, allas åsikter är lika viktiga, (oavsett ålder, genus, sexuell läggning och etnicitet). Vi pratar med eleverna om varför de inte alltid får bestämma lektionsinnehållet själva men att de ibland får det. Lärandeobjekt potentiella kritiska aspekter Lärandeobjekt Förmåga att förstå ett recept. Kritisk aspekt Varierar Konstant Erfara att receptet påverkar resultatet. Olika ingredienser (bilder på recepten), hallon, blåbär osv. Recept med bilder, uppbyggda på samma sätt. Erfara att receptet är en bild av det som ska ske. Olika moment, t.ex. hacka, mixa, hälla. Recept med bilder, uppbyggda på samma sätt. Erfara att bilden på receptet motsvarar en fysisk sak eller en handling. Olika verktyg och handlingar, t.ex. kniv, bär, skära, dricka. Bilder, saker och handlingar.

4 Undervisning Vi använder PODD i alla situationer och i all kommunikation! Lektion 1A (hallon): Lektionen inleds med att temat presenteras i elevernas Mina Mål-pärmar. Läraren visar sedan en PODD-karta med lektionens upplägg. (T.ex. affär, handla, bär, smaka, lukta, känna osv.) Vi PODD:ar om vad vi ska göra. Sedan går vi till affären och köper ingredienserna. Frysta och färska hallon. Eleverna är delaktiga i att leta efter ingredienserna (PODD-kartan plus boken är med) och i att betala. När vi kommer tillbaka till skolan får eleverna lukta, smaka och känna på ingredienserna. Vi pratar om var de kommer ifrån/växer, kan användas till osv. Eleverna får PODD:a om hur de upplevde smakerna och känslointrycken (T.ex. hur kändes det att känna på frysta bär?) Medarbetarna modellerar sina egna upplevelser och ge då eleverna exempel på hur de kan uttrycka sig kring detta. Vi lägger in vatten i frysen till nästa lektion, då vi behöver isbitar. Lektionen avslutas med att vi tittar vad vi har uppnått i Mina Mål-pärmen och markerar det. Lektion 1B (hallon): Lektionen inleds med att vi tittar tillbaka på vad vi gjorde förra lektionen. Vi använder PODDkartan och pratar om att vi var och handlade, vi tar fram de frysta bären och isbitarna ur frysen (spara några frysta hallon för att använda till nästa lektion som variation till blåbär). Eleverna får känna, lukta och smaka igen. Vi pratar om var och hur hallon växer samt vad de kan användas till. Sedan följer vi receptet i lugn takt, alla elever är delaktiga i att mäta upp, räkna, hälla upp, i tur och ordning. Här pratar vi också om att vänta på sin tur och hur vi beter oss respektfullt mot varandra. Vi använder touch-kontroll så alla elever kan bli delaktiga i att mixa eller vispa. Lektionen har en långsam takt där eleverna uppmuntras att vara delaktiga motoriskt och kommunikativt. Då smoothien är klar får de elever som kan smaka på den om de vill. Vi pratar om våra upplevelser, medarbetarna modellerar sina upplevelser och eleverna stöttas i att kommunicera sina (med PODD). Lektionen avslutas med att vi tittar vad vi har uppnått i Mina Mål-pärmen och markerar det. Lektion 2A & B (blåbär) Lektion 3A & B (lingon) Behövs honung? Socker? Vill eleverna ha det i. Pröva först utan och sedan med. Lektion 4A & B (jordgubbar) Lektion 5A & B (hjortron) Lektion 6A & B (björnbär)

5 Lektion 7A & B (tranbär) Lektion 8A (alla bär) Läraren visar sedan en PODD-karta med lektionens upplägg. (T.ex. affär, handla, bär, smaka, lukta, känna osv.) Vi PODD:ar om vad vi ska göra. Sedan går vi till affären och köper ingredienserna. Frysta och färska bär. Eleverna är delaktiga i att leta efter ingredienserna (PODD-kartan plus boken är med) och i att betala. När vi kommer tillbaka till skolan får eleverna lukta, smaka och känna på bären. Vi pratar om var de kommer ifrån/växer, kan användas till osv. Eleverna får PODD:a om hur de upplevde smakerna och känslointrycken (T.ex. hur kändes det att känna på frysta bär?) Medarbetarna modellerar sina egna upplevelser och ge då eleverna exempel på hur de kan uttrycka sig kring detta. Vi lägger in vatten i frysen till nästa lektion, då vi behöver isbitar. Lektionen avslutas med att vi tittar vad vi har uppnått i Mina Mål-pärmen och markerar det. Lektion 8B (alla bär): Lektionen inleds med att vi tittar tillbaka på vad vi gjorde förra lektionen. Vi använder PODDkartan och pratar om att vi var och handlade, vi tar fram de frysta bären och isbitarna ur frysen. Eleverna får känna, lukta och smaka igen. Sedan följer vi receptet i lugn takt, alla elever är delaktiga i att mäta upp, räkna, hälla upp, i tur och ordning. Eleverna väljer vilka bär de vill ha i sin smoothie. Här pratar vi också om att vänta på sin tur och hur vi beter oss respektfullt mot varandra. Vi använder touch-kontroll så alla elever kan bli delaktiga i att mixa eller vispa. Lektionen har en långsam takt där eleverna uppmuntras att vara delaktiga motoriskt och kommunikativt. Då smoothien är klar får de elever som kan smaka på den om de vill. Vi pratar om våra upplevelser, medarbetarna modellerar sina upplevelser och eleverna stöttas i att kommunicera sina (med PODD). Lektionen avslutas med att vi tittar vad vi har uppnått i Mina Mål-pärmen och markerar det. GAS-mål för lektionsserien (VA) - 2 Eleven har deltagit i ett 1-5 lektioner ur temat Att göra en smoothie. - 1 Eleven har förmåga att delta i att gå till affären och handla. 0 Eleven har förmåga att delta i temaarbetet Att göra en smoothie. + 1 Eleven har förmåga att självständigt uttrycka hur tillagningsprocessen ska gå till. + 2 Eleven har förmåga att självständigt tillaga en smoothie (skära upp, mixa, hälla upp). Kunskapsresultat Elevens resultat dokumenteras i pärmen Mina mål i samband med elevens individuella utvecklingssamtal och varje lektions avslut.