FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning

Relevanta dokument
Innehåll. Barns smärta hur ser vi den och vad gör vi? Olika former av smärta. Smärtfysiologiska skillnader Ökat antal aktiva nociceptorer

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

Bio. Social. Psyko. Smärtskattning vid procedursmärta. barn och ungdom Not everything that can be measured counts, SMÄRTSKATTNING

Texten berör läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter på Länssjukhuset Ryhov.

Akut smärta hos barn. Gäller för: Region Kronoberg. Faktaägare: Johan Jonsson, specialistläkare, barn- och ungdomskliniken

SMÄRTSKATTNING OCH ICKE-FARMAKOLOGISKA BEHANDLINGSSTRATEGIER UNDER PEDIATRISK POSTOPERATIV VÅRD

Bio. Social. Psyko PROCEDURSMÄRTA SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING SMÄRTSKATTNING

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Smärta - Skattning och bedömning

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Barnens Bok. Aktuellt informationsdokument För vårdgivare inom sjukvård, kommun m.fl.

Innehåll Målgrupp Målsättning Specifika orsaker till smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Förekomst och utbredning

Vak vid palliativ vård i livets slutskede

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga

Smärta. Palliativa rådet

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Smärtskattning är guld värd

Trygg förlossning Susanna Heli, Liisa Svensson och Gothia Fortbildning

Namn: Pers nr: Datum:

När kroppen talar. Hur du kan tolka andra människors kroppsspråk och bli en KÄNSLOLÄSARE. Communication & Performance Development

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Förskrivning av tyngdtäcke

BPQ - kroppsupplevelseformuläret

Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning

Kan Du Hundspråk? En Frågesport

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion

Vilket eller vilka symptom upplever du som mest besvärande?

Synopsis till kortfilmen Offline

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Att tolka och kartlägga smärta hos en person med intellektuell funktionsnedsättning

P.E.A.C.H Parents` Evaluation of Aural/Oral Performance of Children

Malmö stad Vård och omsorg Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

Temakväll - pausgympa

Handbok Kvalitetsindikatorområden

Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn

Carola Ludvigsson Sjuksköterska & verksamhetsutvecklare palliativ vård Umeå kommun

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Rörelseträning. Mmm... vid överbelastning i käksystemet Fria rörelser

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

20-21 september 2010

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

Självhjälpsmetoder vid överbelastning i käksystemet

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Lärarmanual för Simkampen

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Smärta och smärtskattning

Modifierad Checklista för Autism hos små barn (M-CHAT) uppföljningsintervju

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR

Barn och unga från habiliteringen på Skoliosmottagningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Till dig som just fått barn. När barnet skriker se

Sundsvall

KÄNNER DU DIG OROLIG? Verktyg för att övervinna oro

Neuropediatrik. ALB, Huddinge. Hanna Westergren

HANDBOK. Så här sköter du babysimulatorn. Denna handbok tillhör:

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Lukas mystiska sjukdom

Smärtskattning av nyfödda barn

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Smärta hos barn och ungdomar (AH)

VÄLKOMMEN TILL TERAPI!

SJUKVÅRD. DET ÄR BÄTTRE ATT GÖRA NÅGOT ÄN INGET Alla kan du komma i en situation där den kan bli fråga om att rädda liv.

Hjälp ditt barn att lära sig ett språk. Guide för föräldrar och vårdnadshavare

Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness (MAIA) (Multidimensionell Bedömning av Interoceptiv Medvetenhet)

JAG & du. En relation byggd på kunskap, förståelse och bemötande. Sanna Stjernenfall och Anna Carlsson ADHDHJÄRTAT

Att hantera oro. Alla oroar sig! Översikt. Vad är oro? Vad är ett orosbeteende? Att lägga märke till sin oro Praktiska tekniker Exempel

BUP PTSD-mottagning. Södra Älvsborgs Sjukhus. Barn- och ungdomspsykiatrisk klinik

SVENSK SAMMANFATTNING

Till Dig som ska prova tyngdtäcke

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Skattning av förändring

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

BPI-S THE BEHAVIOR PROBLEMS INVENTORY Svensk version (BPI-01-S)

Behandlas barn olika? Smärtskattning på barn efter skoliosoperation

Bitbeteende Mun-H-Center

BVC-rådgivning om sömnproblem

Enligt metod av Segal, Williams och Teasdale

Att vara närstående vid livets slut

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

Kroppsspråk och tal. Introduktion. Gå- och Stopp-signaler. Viktiga delar:

varför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Utgiven av Recito Förlag år ISBN e-bok: Elböcker.se Recito Förlag

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Dagens innehåll Frågor från förra tillfället? VÄLKOMMEN TILL Föräldragrupp sömn 2. Habiliteringen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Transkript:

FLACC och INRS att bedöma postoperativ smärta hos barn med kommunikationssvårigheter och flerfunktionsnedsättning Lotta Ljunggren-Thomasson Berit Finnström April 2010

Att bedöma smärta Det är svårt för sjukvårdpersonal att bedöma smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning Frustrerande för både föräldrar och personal att inte ha bra hjälpmedel att skatta smärtan med Skräddarsydda smärtbedömningsinstrument

Smärtskattningsinstrument för bedömning av postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning NCCPC-PV (Breau, Finley, McGrath & Camfields, 2004) FLACC (Voepel-Lewis, Merkel, Tait, Trzcinka & Malviya, 2002) INRS (Solodiuk & Curley, 2003)

Individual Numeric Rating Scale - INRS Barnets namn och födelsedata: 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ingen Moderat Värsta Smärta smärta tänkbara smärta

Syfte Att utvärdera INRS (validitet) som smärtskattningsinstrument vid postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning.

Urval Inklusionskriterier: Metod Barn med flerfunktionsnedsättning i åldrarna 4-18 år som skulle genomgå ett kirurgiskt ingrepp på avd 326, DSBUS Barn med flerfunktionsnedsättning som inte själva kunde skatta sin smärta Exklusionskriterier: Barn med flerfunktionsnedsättning som själva kunde skatta sin smärta. Barn vars föräldrar inte talade svenska.

Metod Involverade enheter: Ortopeden CKÖ Habiliteringarna; Göteborg, Borås, Uddevalla och Vänersborg Kirurgavdelning 326, DSBUS. 15 föräldrar/barn accepterade att delta i studien. 2 bortfall pga språkproblem resp. inställd operation = 13 barn (4-19 år) som genomgick kirurgiska ingrepp inom ortopedi och gastrokirurgi Totalt utfördes 133 smärtskattningar

Individual Numeric Rating Scale - INRS Barnets namn och födelsedata: 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ingen Moderat Värsta Smärta smärta tänkbara smärta

Föräldrainformation 1. Tänk på barnets tidigare smärtsamma erfarenheter. Hur reagerar ditt barn på svag, moderat eller stark smärta? 2. När du beskriver ditt barns smärta; tänk på förändringar i ansiktet, förändringar i kroppsläge/rörelse, grad av aktivitet: tex. mer eller mindre än vanligt. Skrik eller annorlunda läten, grad av tröstbarhet samt andra tecken: tårar, svettning, förändrad andning etc.

Non-Communicating Children s Pain Checklist Revised (NCCPC-R) 1. Jämrar sig, gnäller, gnyr (tämligen svagt) 2. Gråter (någorlunda högt) 3. Skriker, gallskriker (mycket högt) 4. Ett specifikt ljud eller artikulation för smärta 5. Äter mindre, inte intresserad av mat 6. Ökad sömn 7. Minskad sömn 8. Medverkar ej, gnällig, lättretlig, ledsen 9. Mindre interaktion med andra, tillbakadragen 10. Söker tröst eller fysisk närhet 11. Svår att distrahera, går inte att tillfredsställa eller trösta 12. Rynkar pannan/ögonbrynen 13. Förändrat ögonuttryck, inkluderar att kisa eller vidöppna ögon eller ett ogillande/bistert ansiktssuttryck 14. Neddragna mungipor, ler inte 15. Putar med läpparna, sammandragna eller darrande läppar.

Non-Communicating Children s Pain Checklist Revised (NCCPC-R) 16. Biter ihop, tuggar, gnisslar tänder, eller trycker ut tungan 17. Stilla, mindre aktiv, tyst 18. Hoppar runt, rastlös, uppvarvad 19. Slapp 20. Stel, spastisk, spänd, rigid 21. Pekar på eller berör den kroppsdel som smärtar 22. Skyddar eller skonar den del av kroppen som smärtar 23. Ryggar tillbaka eller drar undan den kroppsdel som smärtar, känslig för beröring 24. Rör sig på ett specifikt sätt för att visa smärta 25. Huttrar 26. Förändrad hudfärg, blekhet 27. Kallsvettig, svettas 28. Tårar 29. Häftig inandning, flämtar 30. Håller andan

INRS

INRS

FLACC: Face, Legs, Activity, Cry, Consolability för smärtskattning av barn med flerfunktionsnedsättning (Voepel-Lewis, Merkel, Tait, Trzcinka & Malviya, 2002) Ansikte Neutralt ansiktsuttryck eller ler 0 1 2 Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Ben Normal ställning eller avslappnad Orolig, rastlösa eller spända ben Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröst - barhet Nöjd, avlappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar Svår att trösta eller lugna Observera barnets ansikte, ben, aktivitet, gråt och tröstbarhet i några minuter. Bestäm vilken poäng (0-1-2) barnets beteende överensstämmer med. Poängen summeras. Barnet kan få max 10 p. Dokumentera!

Skattningsprocedur Barnet skattades under de 3 första postoperativa dygnen i enlighet med avdelningens rutiner för smärtskattning. Föräldern skattade med en numerisk skala (0-10): F-NRS 1 ssk/usk skattade med INRS 1 ssk/usk skattade med FLACC Skattningarna gjordes samtidigt och oberoende av varandra

Resultat Spearman: F-NRS vs INRS: r= 0,58 F-NRS vs FLACC: r= 0,51 INRS vs FLACC: r= 0,83

F-NRS-värden över 0 r/t sjuksköterskornas skattningar med INRS och FLACC 10 9 8 7 6 5 4 3 F-NRS INRS FLACC 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47

Smärttecken - vanligast förekommande 1. Verbalt: gråt, jämmer, skrik 2. Ansiktsuttryck: Stel blick, stelt ansikte, flackande blick, förändrat ögonuttryck, rynkade ögonbryn, ler inte/neddragna mungipor, underläppen ut, darrar på läppen 3. Kroppen: spänd, stel, rycker, böjer sig bakåt, pekar 4. Oro 5. Passivitet 6. Förändrad andning

Slutsatser Skattningarna av postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning med FLACC resp. INRS är måttligt överensstämmande med föräldrarnas skattningar! INRS är ett skräddarsytt alternativ men är tidskrävande för personalen och kräver att föräldrar kan verbalisera sitt barns smärta FLACC är den mest användarvänliga och tillförlitliga skalan, av dessa tre, för att skatta postoperativ smärta hos barn med flerfunktionsnedsättning

The revised FLACC observational tool: improved reliability and validity for pain assessment in children with cognitive impairment Malviya, Voepel-Lewis, Burke, Merkel & Tait (2006) Ansikte Ben Neutralt ansiktsuttryck eller ler Normal ställning eller avslappnad 0 1 2 Individuellt beteende Bister uppsyn, rynkar pannan av och till, tillbakadragen, ointresserad Orolig, rastlösa eller spända ben Frekvent eller konstant rynkad panna, darrande haka, hopbitna käkar Sparkar eller uppdragna ben Aktivitet Ligger lugnt, normal position, rör sig obehindrat Skruvar sig, ändrar ofta ställning, spänd Sprättbåge, rycker till eller stel Gråt Ingen gråt (vaken eller sover) Gnäller eller jämrar sig, klagar av o till Gråter, skriker eller snyftar, klagar ofta Tröst barhet Nöjd, avlappnad Kan lugnas med beröring, kramar eller prat. Avledbar! Svår att trösta eller lugna

Föräldrars förmåga att skatta sitt barns smärta Zhou, Roberts & Horgan (2008). Association between self-report pain ratings of child and parent, child and nurse and parent and nurse dyads: meta analysis. Journal of Advanced Nursing, 63 (4), 334-342. 12 studier Barn / föräldrar: r= 0,64 Barn / sjuksköterska: r= 0,58 Förälder / sjuksköterska: r= 0,49 Slutsats: föräldrars och sjuksköterskor uppfattningar av barns smärta ska bara ses som uppskattningar (estimates) av smärtan, och är inte samma sak som barnets självrapporterade smärta

Föräldrars förmåga att skatta sitt barns smärta Voepel-Lewis, Malviya & Tait (2005). Validity of parent ratings as proxy measures of pain in children with cognitive impairment. Pain Management Nursing, 6 (4) 168-174. 52 föräldrar skattade sitt barns smärta med FLACC resp NRS samtidigt som sjuksköterskor skattade med FLACC. Föräldrarnas skattningar visade hög överensstämmelse med sjuksköterskornas skattningar (ICC= 0,78) även om föräldrarnas skattningar tenderade att ligga lite högre. 12 barn med CI kunde själv skatta sin smärta. Föräldrar till barn med CI kan göra rimliga uppskattningar av sitt barns smärta (NRS: rho= 0,57), speciellt när de använder ett strukturerat instrument som FLACC (Қ= 0,43). Föräldrar kan tendera att överskatta smärtan i början av den postoperativa perioden Sjuksköterskornas skattningar överensstämde bra med barnens: Қ= 0,65